<p>INSTITUTION:                       Institutionen för kulturvetenskaper</p><p>Linnéuniversitetet</p><p>ADRESS:                               351 95 Växjö</p><p>TELEFON:                              0772-28 80 00</p><p>HANDLEDARE:                        Emilie Karlsmo</p><p>TITEL:                                  Medborgarnas konststråk?!</p><p>En studie av konstprojektet ”Växjö Art Site”</p><p>ENGELSK TITEL:                     The Citizens´ Art Walk?!</p><p>A Study of the Art Project ”Växjö Art Site”</p><p>FÖRFATTARE:                        Lillemor Meijer Wadefur</p><p>ADRESS:                               Seglarevägen 37</p><p>352 55 Växjö</p><p>TYP AV UPPSATS:                   C-uppsats</p><p>VENTILERINGSTERMIN:            Ht 2009</p><p> </p><p>Området för uppsatsen är konststråket ”Växjö Art Site” vid Växjösjön. Fokus ligger i att medborgaromröstningar har genomförts vid valet av skulpturer.</p><p>Uppsatsens syfte är att urskilja och analysera ställningstaganden för att förstå vad Växjö kommun velat med detta projekt. I uppsatsen utreds vilka aktörer som haft betydelse för projektet, hur besluts­processen sett ut och med vilka argument man har drivit ärendet. Det rekonstruerade förloppet tolkas mot företeelsen city branding och vidare mot teorier om samtida politik och demokrati med fokus i teorier om postpolitik. Materialet för uppsatsen utgörs i huvudsak av kommunala protokoll och skrivelser samt intervjuer.</p><p>I uppsatsen diskuteras hur man kan se medborgaromröstningar som ett uttryck för en förskjutning från representativ demokrati mot olika typer av samverkansformer. Samtidigt kan det uppfattas som ett vällovligt syfte att vilja engagera medborgarna i valet av skulpturer. Denna önskan kanske har varit svår att förena med det vidare syftet att marknadsföra staden och sätta Växjö på kartan.</p><p>Keywords: offentlig konst, city branding, demokrati, postpolitik</p><p> </p><p><strong> </strong></p>

<p>I uppsatsen undersöks två debatter kring offentlig konst. Debatterna behandlar skulpturerna <em>Walking </em><em>to Borås</em> av Jim Dine uppförd i Borås 2008 samt <em>Spegelbollen </em>av Inges Idee som kommer att placeras i Växjö under 2010. Jag har valt att fokusera på diskussioner i ämnet som har förts i form av kommentarer på nätartiklar i de största lokaltidningarna.</p><p>Debatterna analyseras utifrån Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och teoretiseras med hjälp av bland annat Pragskolans kommunikationsmodell. Uppsatsen behandlar hur olika parter i debatten ser på varandra samt vad diskussionerna har rört sig om.</p>

No description available.

Uppsatsen syftar till att ta reda på vad ungdomar uppmärksammar som offentlig konst och vad är det som gör att vissa konstverk får mer uppmärksamhet. Jag har genomfört intervjuer med personer som befinner sig på campus i Växjö eller runt Växjösjön som sedan analyseras. Den här uppsatsen har främst fokuserat på ungdomar. För att ungdomar i min studie ska uppfatta något som offentlig så måste den stå utomhus. Den ska finnas i en miljö där man lätt kan se den, även på långt håll ska man kunna urskilja att där står ett konstverk. Verket måste vara stort. Färgen på verket bör bryta mot miljön för att den ska vara mer utstickande. Om ett konstverk har en funktion blir detta ungdomars referens till föremålet, det vill säga att det inte ses som ett konstverk. Om meningen som konstnären har kring verket visas tydligt så kommer intresset att öka

En återkommande debatt i pressen är huruvida gatukonst/spontankonst, såsom graffiti, är en konstform som bidrar till stadsrummet eller är klotter och ska behandlas som ett olaga tillbud på stadsrummet. Debatten behandlar ofta graffiti och sträcker sig alltifrån tillåtande av lagliga väggar för graffitikonstnärer till en uppfattning att graffitiutövare är grovt kriminella och att en nolltolerans ska hållas gentemot graffiti. De olika partipolitiska organisationerna förhåller sig olika till frågan, och det gör också debattörerna på våra stora svenska dagstidningar; åsikterna går isär. Jag finner denna schism intressant och vill i detta arbete djupare undersöka de olika åsikterna och bakgrunden till dessa. Genom att titta på olika infallsvinklar från olika ämnesområden såsom arkitektur, sociologi, kulturgeografi, dagspress med flera vill jag få fram en mer sammansatt bild än den som ibland upplevs i mediedebatten. Jag vill också se vad konsten i sig kan ha för inflytande i samanhanget.För att genomföra denna undersökning kommer jag att börja med att titta på hur stadsbilden har förändrats sedan sjuttiotalet och framåt och vad detta har medfört i hur vi använder oss av det offentliga utrymmet i staden. Jag vill se till de bakomliggande samhällsstrukturella faktorerna för att se om det finns ett samband till hur vi betraktar och behandlar spontankonst i stadsrummet idag. Jag kommer också att titta på de politiska strömningarna som på olika vis påverkar debatten och som ligger till grund för den officiella hållningen till spontankonst i stadsrummet.Jag kommer vidare att undersöka skillnaden mellan offentlig konst, som tar en legal plats i det offentliga utrymmet, och inofficiell offentlig konst, såsom spontankonst, för att se var skillnaden ligger i förhållningssättet till de båda.Detta arbete är till största delen en litteraturstudie. Jag anser det viktigt att den litteratur och det material som jag läser är nutida, då jag har en uppfattning att frågan kring spontankonst i stadsrummet ändras i samma takt som samhällsklimatet ändras. Jag vill också veta vad som ligger till grund för det förhållningssätt vi har till spontankonst idag.Min frågeställning kommer att vara: Hur kan man förstå gatukonstens och spontankonstens roll, och debatten om den?

INSTITUTION:                       Institutionen för kulturvetenskaper Linnéuniversitetet ADRESS:                               351 95 Växjö TELEFON:                              0772-28 80 00 HANDLEDARE:                        Emilie Karlsmo TITEL:                                  Medborgarnas konststråk?! En studie av konstprojektet ”Växjö Art Site” ENGELSK TITEL:                     The Citizens´ Art Walk?! A Study of the Art Project ”Växjö Art Site” FÖRFATTARE:                        Lillemor Meijer Wadefur ADRESS:                               Seglarevägen 37 352 55 Växjö TYP AV UPPSATS:                   C-uppsats VENTILERINGSTERMIN:            Ht 2009   Området för uppsatsen är konststråket ”Växjö Art Site” vid Växjösjön. Fokus ligger i att medborgaromröstningar har genomförts vid valet av skulpturer. Uppsatsens syfte är att urskilja och analysera ställningstaganden för att förstå vad Växjö kommun velat med detta projekt. I uppsatsen utreds vilka aktörer som haft betydelse för projektet, hur besluts­processen sett ut och med vilka argument man har drivit ärendet. Det rekonstruerade förloppet tolkas mot företeelsen city branding och vidare mot teorier om samtida politik och demokrati med fokus i teorier om postpolitik. Materialet för uppsatsen utgörs i huvudsak av kommunala protokoll och skrivelser samt intervjuer. I uppsatsen diskuteras hur man kan se medborgaromröstningar som ett uttryck för en förskjutning från representativ demokrati mot olika typer av samverkansformer. Samtidigt kan det uppfattas som ett vällovligt syfte att vilja engagera medborgarna i valet av skulpturer. Denna önskan kanske har varit svår att förena med det vidare syftet att marknadsföra staden och sätta Växjö på kartan. Keywords: offentlig konst, city branding, demokrati, postpolitik

I uppsatsen undersöks två debatter kring offentlig konst. Debatterna behandlar skulpturerna Walking to Borås av Jim Dine uppförd i Borås 2008 samt Spegelbollen av Inges Idee som kommer att placeras i Växjö under 2010. Jag har valt att fokusera på diskussioner i ämnet som har förts i form av kommentarer på nätartiklar i de största lokaltidningarna. Debatterna analyseras utifrån Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och teoretiseras med hjälp av bland annat Pragskolans kommunikationsmodell. Uppsatsen behandlar hur olika parter i debatten ser på varandra samt vad diskussionerna har rört sig om.

Uppsatsen undersöker debatter inom offentlig konst och hur olika konstdebatter kan presenteras i dagstidningar mellan 1982 och 2014. Detta görs med hjälp av tre exempel av offentliga konstverk - Nimis från 1980, Jag tänker på mig själv, 2005 från 2006 och Övermålning från 2014. Vilket görs för att se hur konstverken upplevs i debattartiklar och insändare i tidningar under olika tidsperioder. Men även för att förstå debatter inom offentlig konst i ett vidare sammanhang och hur konst kan uppfattas så behandlas även offentlig konst allmänt. Men också hur konst kan skapa reaktioner och vad offentlig konst kan ha för olika värden för människor. Undersökningen visade att konstverken uppfattades olika beroende på tidsperiod. Nimis uppfattades i debatten som att det passade in i miljön men att det var ett olagligt bygge. Jag tänker på mig själv, 2005 visade att det fanns kostnadsmässiga argument att Växjö kommuns befolkning hade fått finansiera ett konstverk som ingen av invånarna hade nytta eller glädje av. Men insändarna visade också att det kunde få människor att värdera sina liv, att alla inte hade det gott ställt. Övermålning uppfattades i några av insändarna som positiv då den kunde medverka till en jämställd representation av kön i det offentliga rummet. Skribenterna menade att det fanns för lite kvinnlig representation i den offentliga konsten jämfört med manlig representation. Medan några menade att det inte är konst och att den inte passade in på en skola med ungdomar eftersom att den föreställde ett könsorgan. Sammanfattningsvis har jag kommit fram till att det fanns likheter och skillnader (mönster) mellan hur de offentliga konstverken uppfattades med ekonomiska värderingar - kostnadsmässiga prioriteringar av skattemedel, feministiska värderingar– hur ett konstverk uppfattas på grund av att det avbildar ett kvinnligt kön och vad det representerar, men även politiska värderingar- vilket innebär vad som är lagligt och inte i skapandet av ett konstverk i ett naturreservat där en myndighet bestämmer. Det finns även vissa likheter undersökning i val av ord och sättet att uttrycka skäl för och emot konstverkets befintlighet i texten.

The purpose of this study is to analyze the political debate that arose during the development of a municipal art policy in Sunne municipality. This is based on how Sunne municipality has previously worked with public art and how the debate might change it. The study also discusses and analyzes how the local culture plan and art policy work with the national cultural policy goals. The method for the study is a descriptive argumentation analysis. The arguments presented are then further analyzed in the light of the theory of Linda Nochlin about women's misrepresentation in art history. The analysis is also illustrated by theoretical concepts that deal with public art, gender equality and artistic quality. The result shows two different sides of the argument where gender equality goals are set against the idea of an intrinsic value of art.

Syftet är att studera vad det är som motiverar genomförandet av gatukonstfestivaler och vad det anses kunna tillföra. Fokus ligger också på att analysera det här fenomenet utifrån ett demokratiperspektiv med betoning på medborgarinflytande över det offentliga rummet. Därför riktar studien in sig på att beskriva hur processerna och genomförandet av utvalda projekt har sett ut och vilken möjlighet olika aktörer har haft att påverka hur den byggda miljön gestaltas. Studien grundas på en kvalitativ forskningsansats främst genom intervjuer med personer som har varit engagerade i projekten.  Sammanfattningsvis visar studien att gatukonstfestivalerna har inneburit omfattande samarbete mellan såväl offentlig, privata och ideella aktörer. Konstnärerna är de som har störst inflytande över hur den byggda miljön ska gestaltas genom sina konstverk. Inom ramen för vissa projekt får medborgarna möjlighet att delta i framtagandet av konstverken. Motiven till att genomföra projekten är varierande, bland annat platsmarknadsföring, turism, försköning, skapa engagemang, deltagande och öka tryggheten samt samhörigheten i samhället. Enligt respondenterna kan projekten bidra till ökad uppmärksamhet och turism, försköning och främja ett mer socialt hållbart samhälle.