Uppsatsen behandlar den offentliga bronsskulpturen Flicka i balja (2007) av Lena Cronqvist. Skulpturen är placerad i Halmstads till ytan största centrala park, Norre Katts park. Syftet är att undersöka hur receptionen av skulpturen påverkas genom dess placering. Teorier kring offentlig konst, plats, platsspecifik och platslös konst diskuteras. Skulpturens estetiska aspekter undersöks också i relation till den konkreta närmiljön. Hur skulpturen skildrats i media diskuteras som uttryck för receptionen. Uppsatsen behandlar teorier och föreställningar om viss offentlig konst som typiskt ”folklig”. Hur receptionen av skulpturen påverkas genom åverkan undersöks, liksom avsaknaden av negativa visuella och skriftliga kommentarer. Skulpturen sätts in i ett konsthistoriskt sammanhang och undersöks i relation till den svenska folkhemsperiodens könsideologi och modernistsiska ideal. Jag tillämpar konstvetaren Jessica Sjöholm Skrubbes genusvetenskapliga modell i min analys av skulpturen, som innebär att offentlig skulptur under folkhemsperioden har visat sig förmedla ett traditionellt genusmönster med en konventionell syn på manligt och kvinnligt. I relation till detta analyserar jag Flicka i balja för att synliggöra och problematisera de sociokulturellt konstruerade könskategorier och dess funktion i det offentliga rummet. Den receptionsteori som jag tillämpar har framförallt utforskats av Wolfgang Kemp, som menar att relationen mellan verk och betraktare måste förstås som en process i dialog med varandra. En process där såväl konstverkets struktur som betraktarens sociokulturella förutsättningar, värderingar och kunskaper har betydelse. Jag har genom Kemps metod, som utgår från den tvådimensionella bilden, även inkluderat den offentliga platsen i mina analyser. Genom analys redogör jag för hur platsens och skulpturens utformning, samt skulpturens placering, på olika sätt skapar en koreografi för betraktaren. Undersökningen visar att receptionen av Flicka i balja påverkas av en mängd olika faktorer. Skulpturens form och estetiska aspekter motbevisar uppfattningen om att frånvaron av sockel skulle bidra till skulpturers nomadiska och platslösa tillvaro i det offentliga rummet. Flicka i balja gör betraktaren medveten om skulpturen som ett fysiskt närvarande objekt genom att existera nära marknivå. Skulpturen som fysiskt närvarande blir än mer tydlig genom motivet som bekräftar att skulpturer med mänskliga gestalter ofta upplevs som identifikationsfigurer beroende på deras tredimensionalitet. Detta kan förklara varför Flicka i balja inte utsatts för skriftlig och visuell åverkan. Genom barnboken ”Kotten som försvann” (2012) och konstpromenaden ”I Kottens spår”, som bland annat handlar om skulpturen Flicka i balja, tydliggörs skulpturens hemvist i Halmstad och dess funktion att manifestera aspekter som har särskild betydelse på orten. Boken och konstpromenaden är ytterligare ett motbevis mot uppfattningen om viss offentlig skulptur som platslös. Genom en genusvetenskaplig analys blir Flicka i balja ett exempel på den könsideologiska föreställning om kvinnan som passiv. Resonemanget blir än tydligare i relation till en byst av Norre Katt parks grundare Göran Hammar (1909) i närheten av skulpturen. Uppfattningen om oskuldsfullheten som central i den moderna definitionen av barndomen bekräftas genom skulpturens nakna, oskuldsfulla flicka. Flicka i balja går att relatera till en konventionell barndomsroll. Denna koppling blir en bekräftelse på att den offentliga skulpturens praktik inte har lyckats bryta det visuella mönster som reproducerar föreställningar om det ”kvinnliga” som något intimt och oskuldsfullt förknippat med naturen.

I uppsatsen redogörs för hur processen kring offentlig skulptur kan gå till, med Borås kommun och Charlotte Gyllenhammars skulptur Ute (2004) som exempel. Uppsatsen innehåller en redogörande del om organisationen kring inköp av offentlig skulptur samt en undersökande del vad gäller det specifikt valda fallet. Den analytiska delen utgår från Göran Sonesson och Anders Marners semiotiska teorier och skulpturen analyseras utifrån begreppen uttryck och innehåll med fokus på hur skulpturen uppfattas och tas emot av publiken, referentialitetsbegrepet. Analysen innefattar även perspektiv på platsen och vad den har för betydelse för hur verket uppfattas, utifrån Christian Norberg-Schulz teorier.

Uppsatsen handlar om internetanvändare på Youtube och 4chans reception av ett videoklipp med performancekonst utförd av konststudenten Natacha Stolz. Många kommentarer uttrycker en stark och ofta misogyn avsky mot verket och konstnären. Med hjälp av Jessica Sjöholm Skrubbes artikel om reception, åverkan och klotter på offentliga nakenakter samt Mary Russos teorier om den groteska kvinnokroppen analyseras kommentarer och videoremixer på verket utifrån termer av kön, kroppslighet och gruppkultur på internet.

No description available.

<img src="file:///page1image8680" /> Uppsatsen avhandlar de konstnärliga gestaltningarna i Stockholms tunnelbana i relation till politiskt inflytande. Stockholms tunnelbane-system består av 109 kilometer spår och 100 stationer. Drygt 90 av dessa har idag konstnärliga gestaltningar. Konsten är närvarande i såväl biljetthallar som på perronger. Här finns varierande konstupplevelser i form av skulpturer, mosaiker, målningar, installationer, ristningar och reliefer. Över 150 konstnärer har arbetat med den permanenta konsten sedan 1960-talet. De empiriska exempel som jag utgår från i studien är Ristningar i Naturbetong (1961-1965) av Siri Derkert (1888-1973) och Snäckan (2016-) av Åsa Jungnelius (1974-). Syftet med min studie är att beskriva de politiska förutsättningarna för respektive upphandling och peka på hur dessa förändrats. Uppsatsen har tonvikt på frågor kring konstnärens ideologiska agenda kontra den byråkratiska process som omgärdar en offentlig upphandling. Studien visar att dessa förutsättningar spelar en dold men central roll i upphandlingarna. Det är på denna grund möjligt att sluta sig till att de politiska och ideologiska förutsättningarna spelar roll när konst ska upphandlas.

Lager på lager är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning i samarbete med Västerås konstmuseum. Projektet går ut på att förtydliga och synliggöra stadens offentliga konstverk med hjälp av olika typer av tillägg eller gestaltningar. Många av stadens offentliga konstverk besitter mycket föråldrade budskap och normer som inte stämmer överens med dagens samhällsnormer och värderingar.   Mitt arbete syftar till att skapa förståelse för hur ett offentligt konstverk kan bli synligt och samtidigt skapa en ifrågasättande attityd till en skulpturs grundläggande normer. Med stöd av litteratur och resultat från omvärldsanalys, rumsliganalys, formalanalys och en observation har jag tagit fram ett gestaltningsförslag som jag applicerat vid konstverket Eva som är en skulptur i Botaniska trädgården i Västerås. Eva föreställer en kvinna som med ett passivt uttryck poserar naket.   Med hjälp av min gestaltning kommer Eva som konstverk och hennes inneboende normer och budskap synliggöras för att få fler människor att uppmärksamma dem. Något som förhoppningsvis både kan skapa intresse och debatt.

This essay examines three art projects that temporarily moved public sculptures to new locations. This thesis aims to analyze what effects these projects have on the public space and what significance it has on the public sculptures concerning conceptions of democracy and temporality. The conclusion of the essay is based on theories on public space and democracy by Catharina Gabrielsson and Rosalyn Deutsche. To analyze the aspect of temporality the essay relies on Elizabeth Freeman's theory of Chrono normativity and Catharina Gabrielsson's and Magnus Andersson's definition of the concept of annual growth rings (årsringar) in sites. The essay further uses Jessica Sjöholm Skrubbe's revision on Wolfgang Kemp's methodology of the aesthetics of reception and Roland Barthes's theory of semiotics to analyze the significance of the sculptures in the public space. The results of the analysis show that the art projects open up for different democratic possibilities in the public space by temporarily moving public sculptures.

Den här uppsatsen är en responshistorisk undersökning av Karin Wards skulptur Ikaros syster och dess möte med sin publik. Syftet är att förstå de starka reaktioner skulpturen väckte. De huvudsakliga frågeställningarna lyder: Hur kan de handgripliga förändringarna av verkets utseende tolkas? Vilka förväntningar på den offentliga konsten uttrycktes i debatten och bevakningen i massmedia? Undersökningen visar att responsen var häftig och omfattande: en intensiv debatt bröt ut i lokalpressen, och under åren 1978–80 hade verket en framskjuten plats i det lokala offentliga samtalet. Många irriterade sig på verket och dömde ut det som fult eller pornografiskt medan andra försvarade verket på estetiska och principiella grunder. Debatten bottnade i stort sett i två konkurrerande idéer om den offentliga konstens uppgift; Skulle ett offentligt verk behaga alla genom att gestalta ett objektivt eller konventionellt skönhetsideal, eller skulle den offentliga konsten tillåtas vara heterogen och därigenom behaga heterogena preferenser och stödja konstnärernas fria skapande? Skulpturens utseende förändrades flera gånger under den perioden, bland annat sprängdes ett hål i verket – en skada konstnären reparerade genom att omgestalta verket. Sådana handgripligheter kan tolkas som fysiska uttryck för åsikter som återfinns i den offentliga debatten om verket. Samtidigt förändrade de i sin tur verkets uttryck och betydelse.

Den offentliga konsten har fått ta allt mer plats inom stadsplaneringen och är numera en självklar del av den. I denna undersökning beskrivs varför den offentliga konsten blivit en självklar del i stadsplaneringen och varför den kan bidra till upplevd trygghet. Denna uppsats beskriver förhållandet mellan offentlig konst och upplevd trygghet i ett område och hur de påverkar varandra. Uppsala kommuns arbete med offentlig konst kommer behandlas med Särskilt fokusområde på Börjegatstunneln, en gång-och cykeltunnel i Luthagen som genom projektet “7 tunnlars konst” fått utsmyckning i form av offentlig konst implementerat. Offentlig konst har möjlighet att stärka tryggheten i ett område och personer får ofta positiva upplevelser och trivsel i områden som tagits hand om.

SammanfattningDenna fallstudie syftar till att undersöka den postmoderna abstrakta skulpturen som ett intressant fenomeninom området byggd miljö och den offentliga nutidskonsten. Genom vår frågeställning undersöker vimänniskors uppfattning om vad en plop art är och hur den passar in i den miljön där den står.För att undersöka detta riktar vi vår studie mot ett enskilt objekt som är konstverket Points of view påKonsthallstorget i Malmö. Det gör vi genom att skapa ett “case” - en enfallsstudie, då offentlig konst ochplats är olika, med olika förutsättningar och egenskaper för varje ny kombination. Med en enfallsstudie villvi visa på hur man kan tänka kring ett enskilt objekt och plats, men också som vägvisande för hur man kanse på andra plop arts och platser där dessa kan komma i fråga.Vårt mål är att kunna skapa en kunskapsgrundatt stå på, för att blir medvetna, motiverade och kunniga i dessa frågor kring konst och miljö för vårtframtida arbete som stadsplanerare.Vi sammanställer teorier som är relevanta kring det offentliga rummet, den offentliga konsten och denabstrakta skulpturen - begreppet “plop art”- och använder dessa i utveckling kring våra resonemang iempirin, det vill säga, resultatet av vår undersökning.Vår undersökning gör vi genom analys av artiklar och litteratur samt empiriska intervjuer. Dessa empiriskabevis väger vi sedan samman med teorin i ett uppbyggande av helheten kring denna fallstudie i kapitel 4. Idetta kapitel är avsikten att se konstverket utifrån människors upplevelser av Points of view och plats, samtmänniskans samspel med plats och konstverk.Här kan vi konstatera att den allmänna uppfattningen skiljer sig från så väl den i media upphåsadekritiken mot detta verk, såväl som flertalet författares uppfattning inom den konstkritiska teorin ochsamhällsdebatten. De negativa omdömen som har fällts av flertalet konstkritiker, bekräftas inte avallmänheten; ej heller den uppfattningen att gemene man på något sätt skulle uppfatta Points of view som enprovokation. Trots detta sammanfaller teorier med litteratur och intervjuer kring en gemensam nämnare. Detalar alla om platsen som en yta i behov av utsmyckning.I de slutsatser vi dragit från empiri och analys, redogör vi för svaren till våra frågeställningar om människorsuppfattningar om konstverk och miljö. Vi funderar över hur konsten och Points of view är en del av ensamhällelig progress. Historiskt sett har större samhällsomvandlingar ofta varit kontroversiella och utsattsför kritik, vid en första start. Kanske är detta en naturlig “fas”, att genomgå vid nya förändringar i byggd ochoffentlig miljö. Men också om konsten som det moderna sättet att marknadsföra staden, - s.k. city branding.I vår avslutande diskussion, utvecklar vi och bygger vidare på dessa tankar. utifrån empiri, analys, teori ochegna reflektioner.Med litteratur som bland annat resonerar kring Lefebvres rumsliga teorier, Gehls kvalitetskriterier, Kwonskonstteorier, Panofskys analys för konstverk, artiklar som visar på upprörda debatter och intervjuer medallmänheten, hoppas vi kunna bjuda dig som läsare på en intressant tur i vår vardagliga miljö - stadsrummetmed den postmoderna konsten som riktmärke.Trevlig läsning!Ämnesord: Offentlig plats, Offentlig konst, Plats, Platsspecifik, Kulturpolitik, Plop art, Stadsplanering,Kritik, Postmodernism. / This case study aims to investigate the postmodern abstract sculpture as an interesting phenomenon, in the area of built environment and public contemporary art. Through our questions, we examine people’s perception of what a plop art is and how it fits into the environment in which it stands.To investigate this, we direct our study towards an object of art called Points of view at Konsthallstorget in Malmö. We do this by creating a ”case” - a one-case study, since public art and place constitutes different conditions prerequisites and characteristics for each new combination. With a one-case study, we want to show how one can think about an individual work of art, and place, but also as a guide for how to look at other plop arts and places where these might be considered. Our goal is to be able to create a knowledge base, to become aware, motivated and knowledgeable about these issues regarding art and the environment for our future work as urban planners.We compile theories that are relevant to the public space, the public art and the abstract sculpture - the concept of ”plop art” - and use these in development about our reasoning in the empiric, that is, the result of our investigation.We explore our case through research in articles and literature as well as empirical interviews. We then combine these empirical evidence with the theory in building up the totality of this case study in chapter 4. In this chapter, the intention is to see this work of art based on people’s experiences of Points of view and place, as well as human interaction with the place and the work of art in this case.In this, we can conclude that the general perception differs from both the criticism raised in the media, as well as the opinion of most authors within the art-critical theory and social debate. The negative judgements made by most art critics are not confirmed by the public; nor the notion that the people in some way would perceive Points of view as a provocation. Despite this, theories coincide with literature and interviews about a common denominator. They all talk about the place as an area in need of embellishment.In the conclusions, we present the answers to our questions about people’s perceptions of artwork and the environment. We think about how art, and particularly Points of view, are part of a social progress. At a first start, major societal transformations have often been controversial and subject to criticism. Perhaps this is a natural ”phase”, to undergo new changes in the built and public environment. Also, we draw conclusions about the art as the modern way of marketing the city. In our closing discussion, we develop our results on empirics, analysis, theory and own reflections.With literature that, among other things, argues about Lefebvre’s spatial theories, Gehl’s quality criterias, Kwon’s theories of art, Panofsky’s analysis for artworks, excited articles that debates the rise of the Points of view and interviews with the general public, we hope to invite you as a reader on an interesting tour in our everyday environment - the urban space with the postmodern art as a benchmark.Enjoyable reading!Keywords: Public space, Public art, Place, Site specificity, Cultural policy, Plop art, Urban planning, Criticism, Post modernism.