Den grundläggande frågan i det här arbetet är: vad innebär delande i och av det offentliga rummet? Texten är uppbyggd som en fiktiv diskussion situerad i staden och den tar upp några av de frågeställningar som dyker upp i samband med delande av resurser och rum; Delandekultur, Tillit och Konflikt. Kapitlet Om Läktaren diskuterar den praktiska delen av arbetet som resulterade i en broliknande struktur framtagen med den framväxande Jubileumsparken i Göteborg i åtanke. Strukturen - Läktaren - är ett våningsplan ovanför mark- och parkplan och därmed delvis ett rum vid sidan av. Det skapar en annan form av handlingsutrymme än det som finns mitt på öppen gata. Designprocessen är illustrerad i en samling bilder i slutet av essän. / The underlying question in this thesis is: what is sharing in and of public space? The text has the form of a fictitious discussion about sharing of assets and space, taking place in the city. Culture of sharing, Trust and Conflict are the main topics, followed by a chapter About The Bleacher. This chapter is about the practical part of the thesis, which ended up in a bridge-like structure designed for the future Jubileumsparken in Gothenburg. The structure - The Bleacher - is a second floor above ground level and is therefor a somewhat distanced space. It creates a different room for action than in the middle of the street. The design process is illustrated in the end of the essay.

Målet med vår uppsats är att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka den upplevda tryggheten i Halmstad utifrån unga kvinnors syn. Vi vill även undersöka diverse strategier som används för att hantera situationer som känns mindre trygga. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där åtta unga kvinnor i åldrarna 18-25 intervjuades. Det framgick att de unga kvinnorna upplever att Halmstad är en relativt trygg stad, men att det trots detta helst inte vistas i centrum kvällstider utan sällskap. De unga kvinnorna använde sig av olika strategier i hopp om att förebygga otrygghet. Dessa var bland annat att ha mobiltelefonen i handen, undvika områden med mindre gatubelysning och ha en kroppshållning som utåt sett inte visar någon rädsla. Vi använde oss av olika teorier och begrepp för att få ett bredare perspektiv kring vårt undersökningsområde. Empowerment valde vi för att få en djupare förståelse kring hur individens förhållningssätt gentemot en annan kan bidra till en ökad trygghet och självkänsla. Michel de Certeau’s syn på det offentliga rummet och hur stadens uppbyggnad har som effekt att styra invånarnas rörelse i staden. Erving Goffmans teori kring roll samt fasad som ständigt förändras i takt med omgivningen. Till sist använder vi oss av genus teori för att få ett vidare perspektiv kring den unga kvinnans position i samhället.

No description available.

Studien vill belysa hur genusstrukturer är inbäddade i reklam och marknadsföring i det offentliga rummet i den centrala staden. Syftet är att synliggöra hur genus skapas i reklam och skyltning i Sverige 2016, vilka semiotiska resurser som används och därmed synliggöra de sociala förväntningar som finns kring ett visst kön. För att göra detta används en diskursanalys av framförallt bild, men även text, för att identifiera vilka konstruktioner som görs. Huvudfokus är att belysa vilka framställningar som förstärker ett visst genus och att strukturera upp på vilka sätt de liknar eller skiljer sig från varandra. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och har ett fokus på språkets konstruerande och socialiserande verkan. Genom att relatera studien till tidigare forskningsresultat kan genuskonstruktionens förändring jämföras och synliggöras. Resultatet visar att kvinnor och män framställs på alltmer lika sätt och att könsnormativa överskridanden förekommer, men att genus på vissa plan fortfarande framställs på olika sätt beroende på kön. Studien visar att det både sker reproduktioner och förändringar i förhållande till traditionella framställningar av kön, vilket bland annat visas genom kroppen, dess positionering och rörelser, men även förmedlas genom uttryck av allvarlighet, upptagenhet och intimitet.

This study aims to investigate children's use of meeting places in the public space. The study focuses on meeting places that can be associated with physical activity. The study has focused on the urban area of Mönsterås as the geographical position area and can therefore be viewed as a case study. In order to investigate the purpose, the paper has used three different examination methods, which where intervjues, observations and a survey in which children has been asked what venues they use for activities, how often they visit these venues, and which factors they consider important for an “activity venue”. The interviews have focused on what “activity venues” that currently exists in Mönsterås urban area, what officials in the county considers during the planning and construction of “activity venues” and what they see as important factors for these venues. The result shows that the factors the officials see as important are: accessibility, lighting, vegetation, safety and security, as well as cleanliness and tidiness. This is largely in line with what the children sees as important factors for an “activity venue”. The children considers good lighting, close to home, no car traffic and cleanliness and tidiness as important factors for an activity venue. The results of the study are largely in line with what research in the field confirms as important factors for a venue that encourages children to physical activity.

I följande uppsats studeras hur talutrymmet i tid är fördelat mellan kvinnor och män i SVT:s Debatt. Programmet är ett forum för åsiktsyttringar från både makthavare och vanligt folk och har upp till 700 000 tittare. Sveriges Television är ett public service-bolag som har ett avtal med staten om att göra demokratisk tv vilket gör frågan om hur de lyckas med könsfördelningen intressant. Vi utgår i huvudsak från feministiska teorier, men även från teorier om offentlighet och mediernas makt. Vår tes är att den fysiska representationen av kvinnor och män är ungefär jämnt fördelad i Debatt, men att kvinnor får mindre talutrymme och blir avbrutna i större utsträckning än män. Syftet med vår forskning är att belysa detta och de maktstrukturer som ligger till grund för fenomenet. Frågeställningarna som vi utgår från är följande: Stämmer talrepresentationen överens med hur den fysiska representationen ser ut i programmet Debatt när det kommer till kön? Hur är taltiden fördelad mellan kvinnor och män? Skiljer sig sättet åt som en deltagare får eller blir av med ordet, beroende på om det är en kvinna eller man? I vilken roll representeras kvinnor respektive män i programmet? Vad får det för konsekvenser för talutrymmet? Finns det patriarkala mönster i hur talutrymmet fördelas i Debatt? Genom en kvantitativ innehållsanalys undersöktes elva program från Debatts vår- och höstsäsong 2012, samt deltagarlistor som framställts av SVT. Resultaten visar, precis som vår tes indikerar, att det finns skillnader i könsfördelningen när det kommer till talutrymme. Den fysiska könsfördelningen mellan deltagarna i programmen som undersökts var jämn. Taltiden skiljer sig däremot åt; 38.9 procent av gångerna någon talar i Debatt så är det en kvinna, i resterande 61.1 procent av fallen är det en man. När det kommer till avbrott ser vi en stor skillnad, kvinnor tenderar att inte avbryta män medan de själva avbryts av både män och kvinnor, vilket resulterar i att män får tala till punkt i större utsträckning, och kvinnor oftare avbryts. Vi kan se tydliga patriarkala strukturer då den grupp som får komma till tals oftast är män i övre medelåldern, de pratar en tredjedel av gångerna någon talar i programmet. Med våra teorier i ryggen drar vi slutsatsen att detta får allvarliga konsekvenser för demokratin, då kvinnor inte får en fullvärdig representation i ett av Sveriges mest uppmärksammade forum för debatt.

The discussions about cyber hate has become a burning question, and there is an increasing debate about the conflict of interests between the freedom of speech and how to avoid online content that offends the personal integrity. It is often reported that celebrities have been targets of the harmful comments, but cyber hate is something that can affect us all.  With the development of the Internet, more people have been able to make their voice heard and to participate actively in the public debate. Scientists believe that the Internet promotes a free exchange of opinions and improves democracy. The question is though whether it actually could lead to the opposite? The climate on the Internet gets tougher, and we see that some people use the social media comment fields in order to hurt and offend others. There is a risk that the fear of becoming a victim of cyber hate becomes greater than the will to say what you want, without limitations. This leads to widespread self-censorship and that people might feel inhibited when expressing themselves on the Internet. The aim of this thesis is to investigate a possible link between cyber hate and self-censorship, in relation to the public space and free, open and respectful debates. Through this paper we have found that there is a relationship between cyber hate and the degree of self-censorship. People affected by cyber hate tend to increase their way of censoring themselves when publishing on the Internet, although in different ways and extent.

På senare tid har vissa delar av den svenska modellen varit föremål för olika debatter, från strejkrätt till de centrala parternas roll på arbetsmarknaden. Modellen både hyllas och ifrågasätts och med det i åtanke förefaller förståelse av uppkomsten av modellen intressant. Det finns en stor mängd tidigare forskning som ger förklaringar till modellens uppkomst, främst i de politiska motsättningarna som landet gick genom vid tiden för skapandet av modellen, men också som ett resultat av de konflikter på arbetsmarknaden som var vanliga under slutet av 1800-talet och början på 1900-talet. Det som denna uppsats syftar till är att istället blicka längre bak i Sveriges historia för att försöka hitta en alternativ förklaring till modellens uppkomst och således komplettera den befintliga forskningen. Den viktigaste frågan är varför det i Sverige togs fram den lösning på arbetskonflikterna som den svenska modellen blev. Genom att utföra en historisk sociologisk studie försöker därför denna uppsats svara på problematiseringar kring hur arbetet var organiserat under en förindustriell era samt hur arbetskonflikterna startade och hur de löstes. Förhoppningen med denna studie är att resultatet fyller en kunskapslucka och ger ytterligare förklaringar till hur och varför modellen konstruerades. Uppsatsens centrala argument är att den svenska modellen på arbetsmarknaden blev möjlig tack vara den i Sverige rådande folkliga handlingsrepertoar som redan för flera hundra år sedan tvingade beslutsfattare att kompromissa och hantera arbetskonflikter på ett annat sätt än genom enbart lagstiftning eller våld.

Det offentliga rummet kan definieras av tillgänglighet, användbarhet, dit offentliga kontakter äger rum och transport utförs. Teorin menar dock att det offentliga rummet inte används enhetligt av samtliga individer. Därför är studiens syfte att undersöka kvinnor och mäns rörelsemönster samt att undersöka på vilket sätt utvalda faktorer influerar respondenternas rörelsemönster i bostadsområdet Luthagen i Uppsala. Studien utgjordes av fyra respondenter, två kvinnor och två män där semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomförts. Ytterligare metod som använts var en dagboksmetod där information framställdes från kartdagböcker för att lokalisera precisa rörelsemönster. Det teoretiska ramverk som användes var till största delen kvalitativ men omfattades även av kvantitativ ansats. Studien tyder på att rörelsemönstret ter sig likvärdigt mellan kvinnor och män i Luthagen Uppsala. Däremot utförs transporten varierat beroende av tid och rum. Studien tyder på att trygghet, risker, rädsla och frihet var faktorer som influerade upplevelsen och rörelsemönstret i stadsdelen. Viss könsspecifika skillnader kunde identifieras annars förekom individuella likheter och skillnader. Således förefall likheter och skillnader verka i relation med tid och rum.

No description available.