Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka ungdomars upplevelse av trygghet respektive otrygghet i det offentliga rummet i Skärholmen, samt vilka strategier de har för att öka trygghetskänslan. Studien intar ett genusperspektiv och bygger på forskning och teorier om trygghet, otrygghet, genus och offentliga rum. Genom ett bekvämlighetsurval kontaktades sex respondenter och semistrukturerade, kvalitativa intervjuer genomfördes. Resultatet visar att ungdomarna generellt är trygga i det offentliga rummet i Skärholmen, särskilt på välbekanta platser, på platser där de känner många människor, samt på dagtid. De mest framträdande faktorerna som ligger till grund för upplevelsen av trygghet är kunskap och erfarenheter, kontroll och samhörighet. Det som ligger till grund för upplevelsen av otrygghet är avsaknaden av de ovan nämnda faktorerna. Detta framgår då otryggheten främst infinner sig på kvällen och natten, när det är mörkt och folktomt ute, samt på platser de inte känner till så bra. Det finns många likheter mellan tjejernas och killarnas upplevelse av trygghet, medan skillnaderna i upplevelsen av otrygghet visade sig i större utsträckning. Killarna är främst oroliga inför andra killar i gäng, och tjejerna för sexualiserat våld. Den vanligaste trygghetsfrämjande strategin är undvikande av platser och personer. / Abstract The purpose of this essay is to explore young people's sense of security and insecurity in the public spaces, and what strategies they use to increase the sense of security, through a gender perspective. The study is based on research and theories about security, insecurity, gender and public spaces. Six respondents were contacted through a convenience sample, and semi-structured, qualitative interviews were used. The result shows that the adolescents generally feel secure in the public spaces, particularly in familiar places, in places where they know many people, and during daytime. The most prominent factors underlying the sense of security are knowledge and experience, control and togetherness. The factors underlying the sense of insecurity are the absence of the above mentioned factors. This becomes clear as insecurity mainly arises at night, when it is dark and empty of people outdoors, and in unfamiliar places. There are many similarities between the girls' and the boys' sense of security, but the differences in the experience of insecurity are more widespread. The boys are mainly worried about meeting a group of young men, and the girls about sexual violence. The most common strategy to increase the sense of security is avoidance of places and people.

Vi ses fram på torget är en uppsats som berör attraktiva mötesplatser i det offentliga rummet. Den postmoderna människan söker återigen kontakt med andra i det offentliga rummet men saknar möjligheten att interagera. Till stor del fokuserar därför uppsatsen på social interaktion mellan invånarna och hur den kan underlättas på offentliga mötesplatser. I teorin finns användbara begrepp, vägledning och idéer för hur attraktiviteten ökar. Här behandlas även hur offentliga mötesplatser påverkar den enskilda invånaren och kommunen. Mötesplatser i det offentliga rummet kan ge invånarna välmående, hälsa och tillfredsställelse. Genom exempelvis engagemang och kvalitet knyts ett band mellan människan och kommunen. Om invånaren känner tillhörighet och lojalitet på platsen förstärks dess identitet. Kommunen kan därmed öka i konkurrensfördelar och värde för turister och invånare.Syftet med uppsatsen är att ta fram en ny modell som kan ligga till grund för utvecklingen av mötesplatser i det offentliga rummet. Modellen utgår från teorier och existerande modeller inom event, marknadsföring och stadsutveckling. Modellen Att skapa attraktiva mötesplatser i det offentliga rummet tas fram, prövas och utvecklas i uppsatsen. Det här är en fallstudie applicerad på torget i Lidköping. I empirin får fokusgrupper, bestående av kommunens invånare, diskutera kring attraktiva mötesplatser, interaktion och Lidköpings torg. De uppskattar trygga och levande platser med möjlighet för aktivitet, interaktion och avkoppling. Attribut som sittplatser, naturliga element och event efterfrågas av fokusgrupperna.I uppsatsen framgår att modellen Att skapa attraktiva mötesplatser i det offentliga rummet är användbar vid utvecklingen av mötesplatser i det offentliga rummet. Utifrån genomförd studie kan hela modellen fyllas i med invånarnas åsikter och förslag. Därigenom är modellen ett användbart verktyg som kan utvecklas och användas i nutida och framtida forskning. En större empirisk undersökning bland invånarna i Lidköping är att rekommendera för att kunna generalisera det resultat studien presenterar på populationen. Uppsatsen presenterar hypotetiska förslag på hur en attraktiv mötesplats kan utformas på torget i Lidköping. Modellen är även tillämpningsbar på andra platser. Forskningsområdet är nu påbörjat och öppnar upp för vidare arbete med Lidköpings kommun. / Vi ses fram på torget (Local expression of Lidköping for ‘meet you at the square’) is a thesis about attractive meeting places in public spaces. The post-modern person is once again searching to connect with others in public spaces but is lacking interaction opportunities. Therefore this thesis is largely focusing on social interaction between town inhabitants and how to favour it in public meeting places. In theory there are concepts, guidance and ideas on how to increase the attractiveness and effectiveness. It also covers how public meeting places effect the individual inhabitant and the municipality at large. Meeting places within public spaces have the possibility to give its inhabitants increased well-being, health and satisfaction. Through, for example; involvement, quality and safety strings are attached between a human and the municipality. If the inhabitant is experiencing affiliation and loyalty to the place itself it enhances its identity and strengthens mutually beneficial interaction. The municipality could consequently increase its competitive advantage and value for tourists and it’s own inhabitants.The purpose of the thesis is to create a new model that can form the basis for developing meeting places in existing public spaces. The model is based on previously un-tested theories and existing models of events, marketing and urban development. The model Att skapa attraktiva mötesplatser i det offentliga rummet (To create attractive meeting places in public spaces) is designed, tested, developed and expanded in the thesis. This is a case study applied to the Lidköping square. In the observed focus groups, consisting of inhabitants of Lidköping municipality, discussion focused on attractive meeting places, social interaction, and the Lidköping square itself. A set of empirical findings to use as a study base was the object of the exercise. It was generally found that people appreciate places that are safe and alive with possibilities for activities, interaction and relaxation. Attributes such as seating areas, nature elements and events are requested by the focus groups.This thesis argues that To create attractive meeting places within existing public spaces is a useful development tool and enables productive meeting places within public spaces. Based on the performed study the model is successfully filled in with the inhabitants opinions and suggestions. With some modification and further empirical study the model will be a useful tool that can be developed and used in current and future research. The thesis presents hypothetical suggestions on how to actually create an attractive meeting point at the Lidköping square. The model is also applicable to other places. This field of research is now started and opens up for further work involving the Lidköping municipality.

This essay concerns graffiti, and in particular graffiti removal regarded as iconoclasm. Graffiti is described as a visual symbol laden with both negative and positive values, and sometimes as a meaningful expression in the urban public space. One problem with graffiti as a field of study is the diversity of both the meaning of the term as well as the diversity of the phenomenon itself. Therefore I have defined the term graffiti as follows: words and images painted on public walls by a person usually in an unauthorised manner. Specific examples of graffiti and related phenomena are presented. Within the Swedish anti-graffiti discourse the pejorative term klotter (scribbling) is used to describe what I above define as graffiti. A short analysis of this discourse is followed by case studies of specific examples of graffiti removal that can be regarded as iconoclasm.

Bakgrunden till studien är att det finns begränsad forskning inom det barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsfältet om interaktionen mellan ungdomar och professionella i det offentliga rummet. Tidigare forskning inom området har varit inriktad på berättelser från informanter, men få studier har undersökt fenomenet utifrån en etnografisk utgångspunkt. Kunskap om hur interaktionen mellan ungdomar och fältsekreterare utvecklas i det offentliga rummet för att uppnå en legitimitet för fältsekreterare till fältet är mycket begränsad. Att belysa ungdomars agentskap i interaktionen har varit vägledande eftersom tidigare forskning inom fältarbete har varit utifrån de professionellas utgångspunkt. Syftet med studien är att beskriva, analysera och tolka hur fältsekreterare interagerar med ungdomar i det offentliga rummet. Genom en etnografisk ansats skildras (observeras), inte bara det som sägs, utan även det som görs i interaktionen. Följande forskningsfrågor har undersökts: Hur skapar fältsekreterare legitimitet till fältet? Vilka strategier använder fältsekreterare för att skapa kontakt med ungdomar och samtidigt tillvarata ungas agentskap och vilka egenskaper upplever ungdomar är viktiga att ha som fältsekreterare? Studien bygger på deltagande observationer, och på informella samtal med ungdomar, i en utvald kommun avseende fältsekreterares legitimitet till fältet. Genom deltagande observation kan forskaren befinna sig i det offentliga rummet med fältsekreterare och ungdomar och observera det som verkligen händer i interaktionen. Genom tolkning kan forskaren lyckas fånga den subjektiva innebörden av social handling. Sammantaget gjordes tretton fältanteckningar avseende observationerna med två fältsekreterare samt informella samtal med åtta ungdomar, tre killar och fem flickor. Omfattningen av dessa fältanteckningar varierade mellan några preliminära noteringar såsom stödord och mentala noteringar, för att senare utgöra fullständiga fältanteckningar i slutet av dagen. Tolkningsprocessen genom den hermeutiska cirkeln har varit till hjälp för en erfarenhetsnära tolkning av fältsekreterares sätt att handla. Resultatet visar att legitimitetskapande till fältet förutsätter att professionella genom ett socialpedagogiskt förhållningssätt agerar i det offentliga rummet och interagerar med ungdomarna i den kontexten dessa befinner sig i. Genom att ha kunskap om ungdomar, förmedlar fältsekreterare tillit och trygghet. Genom att synas i det offentliga rummet utövar fältsekreterare en form av makt, vilken innefattar såväl kontrollerande som hjälpande dimensioner. Fältsekreterarnas strategier för att skapa legitimitet förutsätter ofta förtroendefulla relationer till ungdomar. / The background of the study is that there is limited research in the child- and youth research field, on the interaction between youth and professionals in the public space. Previous research in the field have been focused on stories from informants, but few studies have been based on an ethnographic approach. Observing how the interaction between young people and out-reach workers develops in public spaces to achieve legitimacy to the field is very limited. Promoting youth agency in the interaction has been guiding in this study, as previous fieldwork research has been based on the professional's point of view. The purpose of the study is to describe, analyze and interpret how out-reach workers interact with young people in the public space. Through an ethnographic study show, not only what is said but also observe what is happening in the interaction. The relevant issues for this study are the following ones: How do out-reach workers create legitimacy in the field? What strategies are out-reach workers using to make contact with young people while at the same time preserving their agency? And, from a young person’s perspective, which characteristics are important to have as an out-reach worker? The study is based on participative observations and informal conversations with young people and outreach worker in a selected municipality. Through participative observation we can find ourselves in public spaces with outreach workers and young people and observe what is really happening in the interaction between them. By interpretation, the researcher is able to capture the subjective importance of social action. All in all, thirteen field notes were made. The scope of these field notes varied between some preliminary notes such as support words and mental notes, to later complete full field notes at the end of the day. The interpreting process through the hermeneutic circle has been helpful for the experience-near interpretation of the individual's way of thinking, but also the way of acting. The result shows that the creation of legitimacy in the field requires that professionals through a social pedagogical approach act in public space and interact with the young people in the context in which they are. By having knowledge of young people, the outreach worker convey confidence and security. By appearing in the public space, outreach worker exercise a form of power, which includes both controlling and helping dimensions. The outreach workers strategies for creating legitimacy often require trustful relationships with young people.

Hälsodiskursen i dagens Sverige kretsar till stor del kring kroppsligt utseende, där en smal kropp är det normativa. Ansvaret för kroppen läggs på individen och de personer som inte följer normen kommer märka av detta på olika sätt i sitt liv. Allt från att de blir särbehandlade i klädaffärer till att bli nekad jobb på grund av att du är tjock. Denna uppsats syftar till att genom antropologiska metoder och queer fenomenologi utforska självidentifierade tjocka kvinnors upplevda verklighet av att vara tjock i ett samhälle som framhåller den smala kroppen, och på så sätt ställa sig kritisk till den befintliga hälsodiskursen i Sverige. Vidare lyfts porträtteringen av den tjocka kvinnokroppen i det offentliga rummet, exempelvis genom tidningar inom välmående och hälsa, och hur tjocka personer kan bli bemötta i offentliga rummet. Uppsatsen bygger främst på intervjuer med fyra självidentifierade tjocka kvinnor och det är dessa intervjuer som ligger till grund för analysen. Det huvudsakliga resultatet pekar på att den upplevda verkligheten som tjock är lika varierad som antal tjocka personer, men gemensamt är att alla har behövt förhålla sig till det offentliga rummets porträttering och behandling av den tjocka kroppen. Det sker genom en rad olika praktiker och mentala tankemönster vilka har fått jobbas fram av individen själv. Vidare visar resultatet att den tjocka kvinnokroppen fortfarande endast får ta en liten plats i magasin inom kategorin hälsa och välmående. När en tjock kropp finns med i tidningarna porträtteras den i bästa fall som neutral och i annat fall som ett mellanstadie där det klargörs att alla kan och borde ha en smal kropp för att vara hälsosam, ett påstående som kan kontrasteras med intervjupersonernas upplevelser av att må fysiskt och psykiskt bra oavsett kroppsstorlek.

No description available.

This essay explores how artwork in the public space can be analysed, conceptualized and described by bringing attention to site. Through an analysis of artworks in the yearly art exhibition of Fittja Open 2011, the essay draws attention to site-specific art and structures of power. The principal aim is to present not only the exhibition of Fittja Open 2011 but also other artwork in the public sphere in Fittja, a suburb to Stockholm. From this point of departure other interests evolve that concerns the "image" of Fittja. The analysis, based on research in art history, architecture, ethnology and philosophy as well as qualitative interviews, also focuses on understanding the role of site and the relations between art practice, institutions and site. The result shows that there are problems with a ruptured interface between the artwork and site. The claim made throughout the thesis is that artwork in the public sphere of Fittja need to be sensitive to the conflicted issue of public space in order not to reproduce stereotypes. Despite the knowledge and insight about its local art situation, the study also points out certain insensibility on behalf of Botkyrka konsthall as regards social status and class.

Det här är en kvalitativ studie vars syfte är att synliggöra huruvida bild och designpraktiker kan skapa förutsättningar för mellanrumskunskaper som undersöker, leker och plockar upp meningar i ett icke-vetande. Syftet är också att synliggöra elevernas uppfattning av hur bild- och design praktiker skulle kunna vara demokratiserande som arbetsmetod för kunskapande. Jag har arbetat efter studiens frågeställningar: Hur synliggörs och värderas bild- och designämnet genom praktiskt skapande i kursen estetisk kommunikation av elever? På vilka sätt kan bild- och designpraktiker verka demokratiserande i elevernas egen uppfattning?Det empiriska materialet består utav lermonument och tillhörande dokumentationer genom “minnesanteckningar” som eleverna utfört genom att fotografera och reflektera kring några korta frågor som rör deras praktiska arbete. Empirin utgörs också utav två stycken gruppintervjuer med eleverna. Materialet är analyserat med hjälp utav kvalitativa och visuella metoder för att sortera och förstå materialet. Materialet förstås ur ett A/r/tografiskt perspektiv samt teoretiska begrepp som rör frågeställningarna som formuleras genom kunskapsfilosofi, socialsemiotik och estetiska lärprocesser. Bakgrunden till studien är det begränsade utbudet av bildämneskurser på landets gymnasieskolor och ett intresse att undersöka elevernas uppfattning om vad de tror att det har för användning av bildämnet. Jag intresserar mig för hur eleverna reflekterar kring bild- och designpraktiker under tiden de arbetar praktiskt. I analysen kommer jag fram till flera tematiker som elevernas värderingar kring bild- och designpraktikerna kan sorteras under. De teman som jag kommer fram till är elevernas värderingar av det visuella, elevernas värderingar av de praktiska samt samarbete och elevernas värderingar av den konceptuella idén. I studien framkommer det även att eleverna skapar mening och kunskapande genom det praktiska arbetet där minnesanteckningarna fungerar som instrument för deras reflektioner och formuleringar. Eleverna reflekterar och formulerar demokratiska aspekter, slutligen framkommer intressanta begrepp som eleverna använder när de formulerar sina praktiska arbeten så som känslor och konst som är en del utav ett värdefullt resultat.Arbetet har kommunicerats genom en uppsats och som en gestaltande del på Konstfacks vårutställning.

<p>Denna uppsats tittar närmare på fyra verk av Jenny Holzer. Hennes konstnärskap jämförs även med Guerilla Girls. Huvudmetoden utgörs av bildanalyser och jag presenterar också tolkningsmöjligheter utifrån ett genusperspektiv. Utöver detta har jag med en konsthistoriografisk undersökning fått fram hur den generella bilden av Holzer ser ut.</p>

Denna uppsats tittar närmare på fyra verk av Jenny Holzer. Hennes konstnärskap jämförs även med Guerilla Girls. Huvudmetoden utgörs av bildanalyser och jag presenterar också tolkningsmöjligheter utifrån ett genusperspektiv. Utöver detta har jag med en konsthistoriografisk undersökning fått fram hur den generella bilden av Holzer ser ut.