This project includes an implementation of an intelligent voice recognition assistant for Android where functionality on current existing applications on other platforms is compared. Until this day, there has not been any good alternative for Android, so this project aims to implement a voice assistant for the Android platform while describing the difficulties and challenges that lies in this task.

Den tekniska utvecklingen driver fram allt mer avancerade datorsystem. Samtidigt ställs allt större krav på stabilitet och flexibilitet i de operativsystem som ska användas på dessa system. De senaste årtiondena har micro kernel arkitekturen varit föremål för intensiv forskning och det finns idag ett flertal operativsystem på marknaden som använder denna arkitektur. Traditionella monolitiska operativsystem är relativt resurskrävande system som ofta anklagats för att sakna struktur. Micro kernel baserade system är en lösning på detta problem där man bantat ner kernel till så lite som ett tiotal kilobyte och flyttar ut tjänster som normalt ligger i kernel till user space. Solaris och Linux bygger på en utveckling av monolitisk kernel där man byggt operativsystemet i ett antal sinsemellan beroende lager vilket bidrar till ökad struktur i systemet. Flexibilitet uppnås i dessa system genom att man lägger till funktionalitet för att under exekvering länka in ny kod i kernel. Windows NT och Mac OS X är baserade på micro kernel arkitektur. De använder en relativt liten kernel och flyttar övriga tjänster till user space. På grund av prestandaproblem med t.ex. grafik och nätverk har dock vissa tjänster flyttats tillbaka till kernel space, vilket har lett till att kritiker hävdar att de inte är rena micro kernel system.

Detta kandidatarbete utreder hur väl två operativsystems inbyggda brandväggar fungerar i symbios med en användares vanligaste tjänsteutnyttjande på Internet, samt att se hur likartade de är i sitt skydd från hot. De två operativsystemen som vi utgick ifrån var Microsoft Windows XP samt Red Hat Linux 8.0. Den hypotes vi arbetat kring lyder enligt följande: De två inbyggda brandväggarna är i stort likartade rörande skydd från hot på Internet och uppfyller användarnas tjänsteutnyttjande. De metoder vi använt, för att svara på vår frågeställning, har delats upp i ett funktionalitetstest och ett säkerhetstest. I funktionalitetstestet provades de vanligaste Internettjänsterna med den inbyggda brandväggen och ifall det uppstod några komplikationer eller ej. De två inbyggda brandväggarna genom gick i säkerhetstestet skannings- och svaghetskontroll via ett flertal verktyg. Genom resultatet kan vi konstatera att de inbyggda brandväggarna klarar av de vanligaste tjänsterna på Internet, men att en skillnad föreligger hos dem vad gäller exponeringen ut mot Internet. Windows XP ligger helt osynligt utåt, medan Red Hats inbyggda brandvägg avslöjar en mängd information om värddatorn, som kan komma att användas i illvilliga syften. Slutsatsen blev att vi avslutningsvis falsifierade vår hypotes då de två inbyggda brandväggarna ej var jämlika i sitt skydd mot yttre hot på Internet.

Den här kandidatavhandlingen undersöker fördelarna och begränsningarna med Internetbaserade operativsystem i molnet, så kallade Internet OS, och hur IT-företag ser på ämnet. Internet OS är operativsystem som placerar sina resurser och processorkraft ute på Internet, ofta med hjälp av olika molnettjänster. Det finns problem och utmaningar med Internet OS. Dessa problem kan vara ett hinder för företag att överge de traditionella operativsystemen, som exempelvis Windows, och övergå till Internet OS. Det saknas undersökningar om IT-företag vill eller kan flytta sin verksamhet till molnet. Vi vill ge en tydligare bild och bidra med ny kunskap om företags syn på Internet OS. Arbetet har genomförts med en litteraturstudie som har fokuserats på vad den akademiska världen vet om Internet OS med fokus på Chrome OS. Litteraturstudie går in på fördelar och nackdelar, samt framtida visioner. Resultatet har därefter jämförts med intervjuer där erfarna praktiker verksamma i Sverige ger sin syn på Internet OS. Litteraturstudien gav resultatet att Internet OS kan göra det enklare att uppdatera och installera program. Det kan bli smidigare att samarbeta och att dela data med andra användare. Datorn kan bli snabbare, säkrare och användaren slipper installera olika pluginer. En artikel menar även att företag kan spara pengar med Internet OS. Nackdelen blir främst beroendet av Internetåtkomst. Det finns en osäkerhet kring den personliga integriteten, samt vem som äger data som placeras och skapas i molnettjänster. Indikationerna från intervjuerna är att branschen är orolig för säkerheten och kontrollen av data när molnetlösningar används. De ser risker med att företag förlorar pengar om Internetåtkomst saknas och att företaget blir beroende av molnetleverantörer. De intervjuade tror att Internet OS kan konkurrera mot de traditionella operativsystemen när det gäller privatbruk, men har svårt att se att företag kan använda Internet OS primärt.

Detta kandidatarbete utgår ifrån vilka aspekter som är viktiga att tänka på när man anpassar av en webbsida till en mobil enhet och de problem som uppstår när en webbsida skalas ner till en låg skärmupplösning. Vi har behandlat användarvänlighet, designprinciper, grafiska element och tekniska aspekter för att svara på problemformuleringen. Slutsatsen vi kommit fram till är ett antal punkter inom områdena ovan.

In the global market many smartphones vendors struggle to reach more customers. The competition leads to vendors developing technologies that are platform dependent, to keep their customers. This means that customers cannot take advantage of their skills in the integration of other operating systems, which makes them locked-in with their current supplier. Therefore we want to examine the concept of skill transferability and see how knowledge can be transferred to another operating system. To examine this we conducted a test where Android users had to perform tasks on iOS and Windows Phone. These tests were observed to examine whether the knowledge required to perform the task where transferable from Android or not. The results showed that when an operating system is similar to Android it provides more opportunity for the users to use their previous knowledge about their operating system and the technology play a major role in the differences between various ages.

Syftet med uppsatsen är att ta undersöka hur utbildning inom datorämnen kan utformas för att svara upp mot de krav som arbetslivet ställer på yrkesverksamma hälso- och vårdadministratörer. Uppsatsen tar upp vilka kompetenser inom datorämnen som yrkesverksamma hälso- och vårdadministratörer anser man behöver behärska för att klara av de arbetsuppgifter som arbetet kräver. Uppsatsen tar även upp hur yrkesverksamma hälso- och vårdadministratörer anser att en utbildning inom datorämnen ska utformas för att ge kompetens att utföra framtida arbetsuppgifter som hälso- och vårdadministratörer. Metoden som har använts för att komma fram till resultatet har varit åtta stycken kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma läkarsekreterare och hela uppsatsen ger en bra bild av vilken mjukvara och kompetens man måste behärska för att klara av arbetet som hälso- och vårdadministratör.

Bakgrund och syfte: Antalet tekniska system som människor använder i vardagen ökar ständigt. När en användare byter från ett tekniskt system till ett annat som hen inte är bekant med, kan det uppstå problem eller i vissa fall gå smidigare än förväntat. Syftet med denna studie är att undersöka hur väl användares mentala modell av ett operativsystem kan appliceras på ett annat, för användaren outforskat, operativsystem. Studien undersöker också huruvida användarens acceptans av ny teknik är associerad med dennes prestationer i det nya operativsystemet. Metod: Studien baseras på ett experiment där åtta testdeltagare med erfarenhet av Microsoft Windows genomför vardagliga uppgifter i Apple MacOS och vice versa. Gruppernas förmåga att anpassa sina mentala modeller mäts med hjälp av prestationsmått som vanligtvis används inom interaktionsdesign, såsom tidtagning och antalet steg som krävs för att genomföra varje uppgift. En enkät används därefter för att mäta deltagarnas acceptans av ny teknik med hjälp av TAM (Technology Acceptance Model). Resultat: Resultaten visade en signifikant skillnad mellan grupperna när det gällde prestationsmåtten. MacOS-användare hade kortare tid och färre steg för att genomföra uppgifterna jämfört med Windows-användare. Studien fann även en signifikant negativ korrelation mellan acceptans av ny teknik och tid som krävdes för att genomföra uppgifterna. Ingen signifikant korrelation fanns mellan acceptans av ny teknik och antalet steg att genomföra uppgifter. Slutsatser: MacOS-användares mentala modell är mer överförbar till Windows, än vad Windows-användarnas mentala modell är till MacOS. MacOS-användares mentala modell passar tillräckligt bra för att kunna appliceras på Windows för att genomföra vardagliga uppgifter utan större problem. Windows-användarnas mentala modell är så pass annorlunda att en ny mental modell skapas när de ger sig på MacOS, vilket leder till längre tid och fler steg att genomföra uppgifter. Studien fann också att användare med en hög acceptans av ny teknik presterade bättre, i form av lägre tid, när de använde ett outforskat operativsystem. Detta kan dock tolkas på två sätt, att användare som snabbt kunde genomföra uppgifter i större utsträckning uppskattade det, vilket ledde till en högre acceptans av ny teknik. Alternativt att deltagare som generellt var öppna till ny teknik därför presterade bättre. Däremot upptäcktes ingen stark koppling mellan acceptans av ny teknik och antalet steg som krävdes för att slutföra uppgiften. Detta gör att det inte går kan dra några definitiva slutsatser om kopplingen mellan acceptans av ny teknik och övergripande prestation, då endast en del av prestationen (tid, men inte antalet steg) visade signifikanta resultat.

Idag beskärs en stålrulle inom stålindustrin i ett skärverk, stålrullarna delas tillmindre delband med dålig kontroll av skärgradshöjdens kvalitet. Stickprover tas manuelltvilket endast blir ett fåtal stickprover på en stålrulle som har 150 delband ochär 30 kilometer i längd. En hål omsändning för en stålrulle kostar upp mot en miljonkronor och har en negativ klimatpåverkan. En mjukvaruprototyp för detektering avskärgradshöjd med en referenslinje togs fram. Prototypen innehöll en ljussensor, tvåmotorer, en PC och en prototypkonstruktion. Varje uppgift i programvaran tilldeladesen egen tråd. Operativsystem, trådar och algoritmer prestanda testades för mätningav exekveringstider och periodtider. Resultatet visade att en skärgradsdetektorvar möjlig att realisera. Algoritmen för skärgradshöjd med referenslinje detekteradeskärgradshöjden där amplituden var tillräckligt stor. / Today, a steel roll is cut within the steel industry in a cutting factory, the steel rollsare divided to smaller part bands with poor control of the burr height quality. Samplesis taken manually, the amount of samples is too low to know the quality of thesteel roll, the steel rolls can be divided up to 150 times and the length will be 30 kilometers. A whole resend for one steel roll costs up against a million SEK and has anegative climatic impact. One software prototype for detection of burr heights witha reference line was programmed. The prototype contained one light sensor, two motors,a PC and one prototype construction. Each task in the software was allocatedan own thread. Operating systems, threads and algorithms was performance testedfor measurement of execution times and period times. The result showed that a burrheight detector where possible to implement. The algorithm could detect burrheights that were too large related to its reference line.

Internet of Things (IoT) devices are devices with embedded sensors or software. Their usage is becoming more prevalent. They are used for smart homes, traffic tracking, weather data and sensor networks. Often IoT devices communicate wirelessly using low-power protocols. A wireless connection provides an easy way to eavesdrop on personal data or even hijack connections. Thus security measures need to be taken. Our thesis looks at a specific IoT operating system, Contiki-NG, and describes the porting process of a Transportation Layer Protocol (TLS) protocol library, MbedTLS. The porting process consists of specific modules that need to be adapted to the Contiki-NG environment. After porting, example programs that send and receive datawere written to enable performance testing that includes execution time, runtime memory usage and code space. The results of the tests were analyzed and evaluated. The produced implementation from porting MbedTLS to Contiki-NG provides a secure connection between two hosts running the TLS protocol. The highly configurable nature of MbedTLS allows the implementation to be adapted to comply to the resource constraints of platforms supported by Contiki-NG. / Internet of Things (IoT)-enheter är enheter med inbyggda sensorer eller mjukvara. Deras användning blir allt vanligare. De används för smarta hem, trafikspårning, väderdata och sensornätverk. Ofta kommunicerar IoT-enheter trådlöst med protokoll med låg energiförbrukning. En trådlös anslutning ger ett enkelt sätt att avlyssna personuppgifter eller till och med att kapa anslutningar. Därför måste säkerhetsåtgärder vidtas. Vårt examensarbete täcker ett specifikt IoT-operativsystem Contiki-NG och beskriver en portningsprocess av ett TLS-protokollbibliotek (Transportation Layer Protocol), MbedTLS. Portningen består av specifika moduler som behöver anpassas till den ursprungliga Contiki-NG-miljön. Efter portningen skrevs exempelprogram som skickar och tar emot data för att möjliggöra prestandatestning som inkluderar exekveringstid, minnesanvändning och kodutrymme. Resultaten av testerna analyserades och utvärderades. Den framställda implementeringen från att överföra MbedTLS till Contiki- NG gav en säker anslutning mellan de två ändpunkterna som kommunicerar med TLS-protokollet. Den i hög grad konfigurerbara karaktären hos MbedTLS gjorde det möjligt att anpassa implementeringen för att följa resursbegränsningarna för plattformar som stöds av Contiki-NG.