Denna uppsats grundar sig i tesen om att arbetsgivare inte tar tillvara på hemsidan som en kommunikationskanal för att locka till sig potentiella medarbetare och att budskapet som förmedlas inte alltid är genomarbetat utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Tidigare forskning har undersökt jobbannonsens utformning och budskapet som förmedlas via denna medan hemsidan, som är en etablerad informationskälla, i mindre utsträckning berörts av forskningen.Denna studie utforskar hur företag använder sin hemsidas möjligheter att locka jobbsökande i marknadsföring- och rekryteringssyfte. En risk finns att arbetsgivare, omedvetet eller medvetet,förmedlar budskap i marknadsföringen som är mer riktat mot ena könet, därför undersöks även detta. Genom innehållsanalys visade resultatet, som utgör 70 undersökta hemsidor, på storvariation avseende hur hemsidan utnyttjas gällande informationsmängd, antal attribut,könskodade ord och bilder. Förmedlade attribut och budskap analyserades och dess möjliga konsekvenser diskuteras i uppsatsens analys- och diskussionsdel. Analysen visar att arbetsgivare bör använda hemsidan till att marknadsföra attribut tillsammans med ett jämställt språkbruk och på så sätt skapa förutsättning att locka både kvinnliga och manliga jobbsökande vilket skapar konkurrenskraft.

I denna studie har jag undersökt hur slöjdlärare går till väga då de lär ut ämnesspecifika ord och begrepp samt hur slöjden kan hjälpa eleverna med deras läs- och språkutveckling. Läsförståelsen i svensk skola sjunker enligt de internationella Pisa-studierna, samtidigt som en omfattande invandring till Sverige skett, vilket har medfört ett ökat antal elever med svenska som andraspråk i svenska skolor. De sjunkande resultaten visar sig i skolans alla ämnen och elever med låg läsförståelse kan ha svårigheter i skolans alla ämnen. I studien har fem kvalitativa telefonintervjuer genomförts med slöjdlärare från olika delar av landet. Utgångspunkt har tagits från de styrdokument slöjdlärare har att förhålla sig till i sin planering och genomförande av undervisningen. Flera av de texter som ligger till grund för denna studie poängterar läsförståelsens vikt i skolans alla ämnen och att varje lärare bör hjälpa eleverna att berika sitt språk. Resultatet av studien visar att informanterna ser slöjden som en del av elevers läs- och språkutveckling. De lägger stor vikt i att lära ut de ämnesspecifika orden och begreppen samt att eleverna i så stor utsträckning det är möjligt använder det svenska språket genom att läsa instruktioner, skriva loggbok och genomföra skriftliga redovisningar på slöjdlektionerna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur unga kvinnor framställs genom psykiatrisk journaltext. Tre unga kvinnors patientjournaler fungerar som källa till analys av framställningssätt med fokus på konstruktion och skapandet av sjukdom i text. Denna studie visar på hur olika uttryckssätt och formuleringar i psykiatrijournalen ger möjlighet för vården att förstärka och framhäva sjukdom. Överlag så visar denna studie på att många journalanteckningar är sakliga och korrekta i sin utformning. Dock visar analysen även på hur författare av journaltext väljer att använda sig av kränkande uttryck och värderande ord.

<p>This essay investigates the knowledge about the dialect in Jönköping among youths in the same city. My aim is primarily to focus on their knowledge around words and expressions in the dialect of Jönköping. My method is both qualitative and quantitative and the survey was performed through questionnaires that were sent out to 50 students. In the questionnaires the students were asked to translate words from the dialect in Jönköping but also to freely speculate around the features in the dialect.</p><p> </p><p>My findings indicate that the knowledge around the students own dialect is very poor. Knowledge about the words and expressions that were used in my questionnaire were also poor but among those words that the students actually recognized many originated from the Romany language. Among the answers from the questionnaire there were 17 suggestions for other dialect words, different from the ones that were used in the questionnaire. Consequently the contemporaneity in certain literature that were used is questioned.</p> / <p>Den här uppsatsen undersöker jönköpingungdomars kunskap om den egna dialekten. Syftet är att framförallt fokusera på ungdomarnas kunskaper kring ord och uttryck i Jönköping. Metoden är både av kvalitativ och kvantitativ art och enkätundersökning har använts som undersökningsmetod. 50 enkäter delades ut där eleverna tillfrågades att översätta dialektord samt spekulera fritt kring vad som kännetecknar dialekten i Jönköping.</p><p> </p><p>Resultatet visar att kunskapen om dialektala ord och uttryck är mycket låg bland gymnasieungdomar i Jönköping. De ord som kändes igen av ungdomarna var till stor del romaniglosor. I enkätsvaren fanns 17 förslag på andra dialektord än de som föreslagits i enkäten. Därmed ifrågasätts aktualiteten i viss litteratur som behandlar språket i Jönköping</p>

No description available.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern. The aim of this study is to illustrate what possibilities the authorized nurse has to detect and to support the depressed elderly patient. The method to do this has been through a literature review, and with content analysis as an analytic method. The result is based on nine articles and shows the authorized nurse can do a great deal to detect and support the elderly depressed patient without being a specialist in this field of nursing. By recognizing the signs of depression and being aware that depression is not a part of the normal aging process, the authorized nurse can do a lot observe the patient and se to that he gets the care and support he is entitled to. Keywords: Elders, Depression, Nursing, Detect, Support / SAMMNFATTNING De personer som sjuksköterskan möter ute på sjukhusavdelningar, särskilda boenden och sjukhem är till stor del äldre. Enligt Wasserman (2000) visar mellan 30 och 40 procent av dessa tecken på depression. Att känna till depressionens uttryckssätt och hur man som sjuksköterska genom omvårdnad ska kunna stödja patienten är därför viktigt. I bakgrunden beskrivs allmänna symtom på depression och hur depressionen tar sig uttryck hos äldre. Till detta kommer behandlingsmöjligheter och omvårdnadsaspekter. Syftet är att belysa vad sjuksköterskan kan göra för att upptäcka och stödja äldre deprimerade patienter och metoden för detta har varit en litteratur studie där innehålls analys använts som analysmetod. Resultatet baseras på nio artiklar som visar att sjuksköterskan kan göra mycket för att upptäcka och stödja äldre deprimerade patienter utan att var någon specialist inom området psykiatri.Genom att känna till depressionens uttryck och vara medveten om att depression inte är en del av det normala åldrandet kan man som sjuksköterska göra mycket för att se till att patienten uppmärksammas och får den omvårdnad och det stöd som han/ hon har rätt till.

Mellan flerspråkiga elever och elever med svenska som modersmål har en stor skillnad i resultat kunnat ses i årskurs nio, både gällande nationella prov och slutbetyg. Vidare har det visats att de flerspråkiga eleverna möter många språkliga utmaningar i skolan, bland annat i de läroböcker som används. En aspekt i läroböckerna som visats innebära en potentiell svårighet för dessa elever är mångtydiga ord. Eftersom få studier av ordanvändning har gjorts i läroböcker för de lägre årskurserna granskas därför i denna studie två läroböcker framtagna för årskurs tre utifrån huruvida mångtydiga ord förekommer i dem och i sådana fall på vilket sätt de används. I studien framkommer att mångtydiga ord används i en mycket stor utsträckning på ett flertal olika sätt i läroböckerna. Användningen och förekomsten av de mångtydiga orden ser relativt lika ut mellan de båda läroböckerna men vissa skillnader i vilka ord som förekommer och den frekvens olika ord förekommer i kan ändå ses. Användningen av mångtydiga ord i läroböckerna anses i studien vara så pass omfattande att den potentiellt skulle kunna ge problem i förståelsen för de flerspråkiga eleverna.

Hösten 2006 bestämde sig regeringen för att utforska möjligheterna att införa ämnesmål i skolan ibland annat ämnet svenska för elever i årskurs 3. Ungefär två och ett halvt år senare är det första nationella provet i svenska för elever i årskurs 3 konstruerat. Ett år senare har ett nytt nationellt prov konstruerats och det är delar av detta prov denna studie bygger sin analys på. De texter vilka kommer att analyseras i denna studie är faktatexter skrivna av elever i årskurs 3 vårterminen 2010. Elevernas vokabulär kommer att vara centralt i denna studie då det är elevernas ordförråd som det visar sig i deras faktatexter som analyseras i studien. I studien framgår det att eleverna i årskurs 3 använder sig ett vardagligt språkbruk när de skriver sina faktatexter. De använder således mer ämnesneutrala ord i jämförelse med ämnesspecifika ord. Ämnesneutrala och ämnesspecifika ord är två termer Inger Lindberg använder sig av när hon kategoriserar ord. Ordförrådet ur elevtexterna kommer att kategoriseras in i dessa två huvudgrupper samt undergrupper. Det är analysen av dessa ord som är den centrala delen av denna studie.

Diss. Umeå : Univ., 2004.

Denna studie ger förslag på hur metoden Getis Ord Gi* kan användas för att analysera geografiskt data, hitta mönster och visualisera resultatet. I studien ges också förslag på hur ingångsvärden till metoden bör väljas och hur de påverkar den resulterande visualiseringen. Metoden kan användas till att analysera ett antal incidenter eller ärenden som är utspridda över ett större geografiskt område. Metoden skulle då kunna användas till att ge svar på om det förekommer problemområden (kluster) av något slag inom området. Istället för att fokusera på varje enskilt fall skulle det då gå att samordna insatser i de områdena och till exempel få en kostnadseffektivare hantering. De ingångsvärden som har undersökts är storlek på sökfönster samt metod för aggregering av data. Som testdata i studien används trädärenden inkomna till Gävle kommun under åren 2010-2013. De frågeställningar som besvaras är: 1) Hur påverkas den resulterande visualiseringen av klusteranalysen om punktdata aggregeras som sammanfallande punkter, överlagras mot ett rutnät eller överlagras mot stadsdelspolygoner? 2) Hur påverkas den resulterande visualiseringen av klusteranalysen om sökfönstrets storlek väljs så att endast varje punkts omedelbara närområde tas med eller om storleken sätts så att varje punkt har minst en granne inom sökfönstret? 3) Hur bör parametrarna aggregering av data och storlek på sökfönster väljas för att visualisera kluster i storleken kvarter till stadsdel? Resultatet visar att det är viktigt att verkligen tänka igenom vilken fråga som ska besvaras med Getis Ord Gi* analysen och välja ingångsvärden efter frågan. Den här studien ger exempel på flera typfall och rekommendationer för hur värden bör väljas i de olika fallen. I fallet med testdatat visar resultatet att metod B1 (Överlagring av punkter mot ett rutnät och en sökfönsterradie på 300 meter) ger den tydligaste visualiseringen. Aggregeringen mot rutnät gör att effekten av många punkter på enstaka adresser jämnas ut och kluster i storleksordningen kvarter framträder tydligt. Diskussionen belyser hur effekter som befolkningstäthet och studieområdets geografi kan komma att påverka resultatet. / In this study, suggestions are given for how the method Getis Ord Gi* can be used to analyze geographic data, find patterns and visualize results. Guidelines are also given for selecting parameters and how the parameters affect the visualization of the results. The method can be used to analyze the number of incidents spread over a large geographic area. The method allows users to identify concentrations of incidents. By focusing on concentrations instead of single incidents, municipalities and other agencies can more effectively respond to the needs of its citizens. The parameters that have been evaluated are search window distance band and the aggregation of data. Citizen service requests to the municipality of Gävle regarding trees during the years 2010 to 2013 have been used as test data. The research questions are as follows: 1) How is the visualization of the results affected if data is aggregated as coincident points, overlaid on a grid or overlaid on district polygons? 2) How is the visualization of the results affected if search window distance band is selected to incorporate only near surrounding points or to set to a distance where every point has at least one neighbor? 3) How should the parameters data aggregation and search window distance band be set to visualize data clusters by the size of blocks up to districts? The findings of this study emphasize the importance of selecting parameters based on the question at hand. Several cases and guidelines for selecting parameters are outlined. The results show that method B1 (data overlaid on a grid and a search window distance band of 300 meters) gives the clearest visualization of clusters for the test data. Data overlaid on grid smoothers the effect of many incidents on single addresses and the resulting clusters are about the size of city blocks. The discussion part emphasizes how effects as the population density and the geography in the study area may affect the reulting visualisation.