Sammanfattning Syfte Syftet med föreliggande studie var att undersöka påverkansfaktorer som idrottslärare själva uppfattar vid planeringen av sin undervisning, samt analysera om och i vilken grad dessa i förlängningen påverkar möjligheten till en likvärdig utbildning för samtliga elever inom ämnet Idrott och hälsa. Frågeställningar ­­–Vilka påverkansfaktorer uppfattar lärarna att det finns vid innehållsplanering inom ämnet Idrott och hälsa? –I vilken utsträckning inverkar de påverkansfaktorer som lärarna själva uppfattar på deras val av moment i undervisningen? –Vad innebär påverkansfaktorernas inflytande på planeringprocessen för elevernas lärande samt möjligheten till en likvärdig utbildning och bedömning? Metod Studien har en kvalitativ ansats med fokus på en fördjupad förståelse för de påverkansfaktorer som lärare uppfattar vid genomförandet av såväl långsiktiga som kortsiktiga lektionsplaneringar. För detta ändamål användes semistrukturerade intervjuer som undersökningsmetod samtidigt som lärarnas lektionsplaneringar för den aktuella terminen samlades in som kompletterande dokument. Resultat och slutsats Studiens resultat visar på att lärarna själva uppfattar olika faktorer som påverkar deras lektionsplanering. Dessa faktorer påverkar lektionsplaneringen på olika sätt samt i varierande utsträckning. I förlängningen kan därigenom vissa förutsättningar skapas som inte gynnar lärmiljön eller en likvärdig utbildning för samtliga elever. / Abstract Aim The purpose of this study was to identify different factors that influence the process of lesson planning that the teachers themselves are aware of. Also, to analyze if, and to what extent, these factors can affect the possibility to offer an equal education for all the students in physical education. Research questions – What kind of influential factors do the teachers themselves perceive to be affecting their lesson planning in physical education?  – To what degree do these influential factors affect what kind of content the teachers choose to use in their lesson plans? – How do these influential factors affect students learning as well as their prospect of an equal assessment and education?   Method A qualitative interview method was used in this study. With a focus on a deeper understanding for the factors that affect the process of short- as well as long-term lesson planning in the subject of physical education, semi-structured interviews were held with five different participants from three different schools. Also, lesson plans for the actual semester were collected from the participating teachers as well. Results and conclusion The study shows that the teachers themselves perceive several factors that influence lesson planning and that these factors affect the lesson planning in different ways and to a different extent. Thereby, certain circumstances that affect the educational environment and the equality of the education in a negative way can be derived from these factors. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2014</p>

Studien analyseras ur ett sociokulturellt och ett specialpedagogiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer beskrivs och studeras hur pedagoger arbetar med inkludering och hur de får det att fungera i sin verksamhet, vilka metoder de använder. Syftet med studien är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv beskriva och analysera hur pedagoger i förskolan arbetar med inkludering. Genom att undersöka vilka faktorer som pedagogerna anser främjar och motverkar inkludering i förskolan. Enligt gällande styrdokument i förskolan ska verksamheten utgå från inkludering och vila på en demokratisk grund och där är styrdokumenten tydliga. I resultatet framkommer att pedagogernas förhållningssätt spelar en avgörande roll i hur iinkludering utvecklas. Genom handledningssituationer har specialpedagogen möjlighet att påverka inkluderingen. Slutsatsen för studien visar  förhållningssättsom är metoden för lyckad inkludering.

Ålderns påverkan vid behovsbedömning gällande insatsen särskilt boende är ett relativt outforskat område. Den forskning som finns har störts fokus på andra påverkansfaktorer som exempelvis kön och riktlinjer. Syftet med denna studie är att, utifrån biståndshandläggares uppfattningar, föreställningar och åsikter, analysera och beskriva om och i sådant fall hur faktorer som ålder påverkar bedömningen gällande bistånd i form av särskilt boende. Studien utgår ifrån teoretiska begrepp, vilka är, ålderism, gräsrotsbyråkrat och intersektionalitet.   Denna studie har utförts genom den kvalitativa metoden fokusgruppsintervju. Studien utgår, som nämnts, från ett biståndshandläggarperspektiv och deras uttalanden visar på att ålder kan ha både en positiv och negativ påverkan för brukaren vid behovsbedömning. Handläggarna uttryckte även att det finns andra faktorer som påverkar, exempelvis riktlinjer och ekonomiska resurser. Resultatet som framkommit av studien skulle kunna användas inom gerontologiskt socialt arbete för att öka kunskapen och medvetenheten om påverkansfaktorer gällande behovsbedömningar för att kunna tillförsäkra brukaren en individuell bedömning.

Syftet med denna uppsats var att undersöka högstadieelevers uppfattning om sina egna studieresultat, samt vilka faktorer som påverkar de egna studieresultaten. Detta gjordes genom en enkätundersökning som gick ut till elever i tre olika svenska städer. Enkätsvaren sammanställdes sedan för en kvantitativ analys med huvudfokus på elevernas egen uppfattning av sina studieresultat. Dessutom gjordes en fallstudie där fem elevers enkätsvar studerades närmre, och där deras uppfattning av sina egna studieresultat kopplades ihop med deras psykosociala situation i en kvalitativ analys.          Bakgrunden till denna studie var att tidigare forskning har visat att elevernas uppfattning om sina egna studieresultat har en inverkan på resultaten i skolan och att dessa resultat i olika utsträckning påverkas av elevernas psykosociala hälsa och socioekonomiska bakgrund. Välmående och självskattning är två faktorer för studieresultat som lyfts fram i tidigare forskning och som även undersökts i denna uppsats.          Resultaten av enkätundersökningen var att de tillfrågade eleverna hade en god uppfattning om sina egna studieresultat och i viss utsträckning även sin potential att nå högre resultat. Det blev också tydligt att den klassiska genomgången, när läraren pratar och eleverna får lyssna och anteckna, fortfarande är populär bland högstadieelever och det är då de lär sig som mest. I fallstudien framgick också att elevens egen uppfattning om kraven som ställs på honom/henne i skolan lika mycket återspeglar kraven som eleven ställer på sig själv. Dessutom framgick att elevernas behov i klassrummet eventuellt kan kopplas till hans/hennes socioekonomiska bakgrund och att trygghet och förtroende kan spela stor roll i skolprestationerna.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån ett interaktionistiskt perspektiv statistiskt testa tidigare studiers undersökta icke-kognitiva faktorer som eventuellt kan samvariera med betyget i ämnet Idrott och hälsa. I hur hög grad korrelerar de icke-kognitiva faktorerna med betyg i ämnet Idrott och hälsa? Hur ser eventuella skillnader ut mellan betygsgrupperna sett till elevernas skattning av de icke-kognitiva faktorerna?   Metod: Vi har i vår studie använt oss av en kvantitativ metod för att få en övergripande bild av vårt undersökningsområde samt för att kunna testa vårt resultat statistiskt. Vi använde en enkätmetod till studien och enkäten tar upp icke-kognitiva faktorer som tidigare forskning menar kan samvariera med betyget i ämnet Idrott och hälsa. Frågeformuläret delades, efter samtycke med skolorna, ut till 232 elever fördelade på fyra olika gymnasieskolor.   Resultat: Resultatet av vår enkätstudie visade att det fanns icke-kognitiva faktorer som korrelerade med betyget i Idrott och hälsa. Elever som uppgav att de var fysiskt aktiva på sin fritid, aktiva inom någon idrottsförening samt hade ett stort idrottsintresse hade ett högre betyg. Vidare kunde vi se att elever med ett högre betyg också deltog på ett mer aktivt sätt, hade en bättre samarbetsförmåga, bättre självförtroende samt var mer motiverade i samband med idrottslektionen. De elever som fick VG eller MVG i betyg missade mer sällan idrottslektionerna än elever med betyget G. Framförallt elever med betyget MVG hade också en högre ambition att få höga betyg i ämnet Idrott och hälsa. Elever med ett högt betyg uppgav även att de hade en större vetskap om vad som stod i kursplanen.   Slutsats: Våra resultat visade att det ofta var personliga egenskaper som samvarierade med betyget i Idrott och hälsa. De faktorer eleverna inte har något inflytande på visade oftast inte korrelera nämnvärt i vår studie. Mead anser att objektsjaget har ett inflytande på alla elever via samhället, förebilder samt den sociala umgängeskretsen och bidrar på så sätt till elevernas ”jag”. Vi ser ändå att subjektsjaget fått mer att säga till om i den ålder våra respondenter är i och eleverna har lärt sig värdera de yttre faktorernas olika påtryckningar. Detta gör att eleverna tar olika beslut när det gäller frågor de kan påverka, vilket också gör att dessa faktorer visar sig korrelera i vår studie.

Den obeslutsamhet som finns kring val av framtida yrke och utbildning är ett väldigt intressant område, då alla människor står inför de valen någon gång i livet. Det kan finnas en rad olika faktorer som påverkar utbildnings- och yrkesval. Syftet med denna undersökning är att öka förståelsen kring ungdomars tankar angående framtida utbildnings- och yrkesval. Vi avser att undersöka de faktorer som främst påverkar ungdomar inför deras utbildnings- och yrkesval och hur de planerar att ta sig dit. Genom att göra en kvalitativ undersökning fick vi en djupare förståelse för hur elever som läser sista året på samhällsvetenskapliga programmet tänker kring sina utbildnings- och yrkesval. Det var sammanlagt nio respondenter som intervjuades. Resultatet visar att det är flera faktorer som påverkar ungdomarnas utbildnings- och yrkesval, både samhället, sociala medier, den sociala omgivningen och respondenternas syn på sig själva. Samhällets påverkan ses som en av de viktigaste faktorerna, precis som den sociala omgivningen, då det är dessa som påverkar utfallet av utbildning på akademisk nivå. Den sociala omgivningen så som föräldrar, vänner och bekanta är de som har den största inverkan i ungdomars olika val. I och med att det är de som står ungdomarna närmast, och innefattar deras bekvämlighetszon, är det dessa människor som har den största inverkan på ungdomars tankar, idéer och val. När ungdomar står inför valet av utbildning och yrke, tenderar de att ifrågasätta sin egen förmåga, på så sätt att de identifierar sina egna kunskaper och vad de själva anser sig vara bra på. Det medför även att intressen, mål och den egna personligheten måste kompromissas, för att hitta ett slutgiltigt val som känns tillfredsställande. Resultaten visar med andra ord att det både är samhället, människor i deras omgivning och de själva som är de avgörande faktorerna som påverkar och inspirerar dem inför deras framtida utbildning- och yrkesval.

“hade min mamma eller min pappa sagt, du gillar ju mat, ska du inte börja på (..) så hade jag säkert gjort det. Det var ju matlagning och nu när jag kollar tillbaks så känner jag mig väldigt dum som valde (..) över huvud taget istället för att börja här”. (Andreas) Syftet med vår studie var att få kunskap om gymnasievalet samt att vi ville få kunskap om omval under gymnasietiden. Vi ville också ta reda på mer om studie- och yrkesvägledningen inför gymnasievalet, under gymnasietiden samt vid omvalet. Vi ville också veta hur eleven hade det på sin nya skola och sitt nya program. För att kunna få relevant och ändamålsenlig information kring de här områdena valde vi att genomföra studien med hjälp av intervjuer. Våra elever identifierade vi med hjälp av ett elevregistreringsprogram (Gerda) som används på gymnasiet. Resultatet visar att våra elever deltar i många av de aktiviteter som erbjuds t.ex. öppna hus, gymnasiedagarna samt samtal med studie- och yrkesvägledare och att de känner sig väl förberedda för gymnasiet. Omvalet kommer senare på läsåret och beror bl.a. otrivsel. utsatthet, hög eller låg studietakt eller fel inriktning av ämnena. Eleverna är väl förberedda inför gymnasievalet men omvärderar sin kunskap under gymnasietiden och väljer att avbryta sitt program, vilket leder till funderingen om man motverka omval med hjälp av mer information? Vi vill påstå att studie- och yrkesvägledningen bör börja i tidigare åldrar för att bredda deras kunskaper om hur eleven kan hitta och få stöd i vilka utbildnings- och yrkesalternativ som finns och i linje med skolverkets allmänna råd för studie- och yrkesvägledning (2013) så är det hela skolans ansvar.

Försvarssamarbeten är viktiga strategiska beslut då de i dagens globaliserade värld ofta resulterar i långtgående militära, säkerhetspolitiska och ekonomiska effekter. För att fatta bra strategiska beslut behöver mekanismerna bakom försvarssamarbeten förstås. Under senare år har försvarsberoendena ökat mellan såväl de europeiska som nordiska länderna – men anledningarna bakom är inte fullt klarlagda.   Syftet med denna studie är att bidra till större förståelse av denna samarbetsökning genom att finna och undersöka de faktorer som kan förklara Sveriges fördjupning av det bilaterala försvarssamarbetet med Finland under de senaste sju åren.   Samarbetet har under perioden utvecklats från en relativt lågintensiv och informell karaktär till en mer formell form med ökad intensitet och ett förhöjt nationellt försvarsfokus. Undersökningen visar att det främst är ett ökat nationellt säkerhetshot mot Sverige som förklarar landets ambition att fördjupa försvarssamarbetet. Även Försvarsmaktens ekonomiska förutsättningar ger viss förklaring. Sammantaget bedöms realistiska påverkansfaktorer förklara fördjupningen av det svensk-finska försvarssamarbetet och har till del konkurrerat ut liberala värderingar som grund för svenska internationella försvarssamarbeten.

Försvarssamarbeten uppstår mellan stater av olika anledningar och påverkar långsiktigt de nationella militära styrkorna och deras förmågor. Det är dock inte helt oproblematiskt då skillnader och likheter både kan möjliggöra eller omöjliggöra ett samarbete. För att utveckla det pågående fördjupade försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland i positiv riktning behöver dessa variationer förstås. Det finns därför anledning att undersöka vilka framgångsfaktorer som föreligger i det nämnda samarbetet och vilken betydelse de har.   Syftet med denna studie är att med stöd av relevant teori och empiri undersöka det fördjupade försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland. Därmed bidrar studien med ökad kunskap om påverkansfaktorerna i det bilaterala samarbetet. Det visar att olika faktorer har olika stor påverkan vid olika tidpunkter i ett försvarssamarbete. Föga förvånande har strategisk kultur stor påverkan men är också den faktor som är mest påverkansbar genom samarbete. Hårdvara verkar vara av mindre betydelse men tillit, allvarligt uppsåt och tydliga intentioner är alla av grundläggande karaktär, särskilt i en operativ planering bortom gränsen för fred.

<p><p>Syftet med studien var att undersöka om de gymnasieelever i årskurs 3 som uppgav att de försökte minska sin vikt hade ett högre Body Mass Index (BMI) än de som inte försökte minska sin vikt, samt undersöka vilka faktorer som påverkade gymnasieelevernas vilja att gå ned i vikt? Författarna använde en survey-metod i form av en enkätundersökning för att kunna jämföra variabler samt se orsakssamband och påverkansfaktorer. Enkäterna besvarades på den aktuella gymnasieskolan med respektive klassföreståndare närvarande. Studiens resultat baseras på tre gymnasieklasser i årskurs 3 och omfattar 52 elever, varav 35 flickor och 17 pojkar. Resultatet visade att den största andelen deltagare som ville minska sin vikt var de normalviktiga och anledningen var för att de ansåg sig själva som för tjocka. Det framkom att en stor del av flickorna som ville minska sin vikt även hade någon i omgivningen som försökte minska sin vikt, dock sågs ingen signifikant skillnad hos pojkarna. Vidare visade resultatet att det främst var tonårsflickor som tog till sig budskap från media och påverkades av modetidningar. Det framkom även att flickor oftast valde att banta för att förändra sitt utseende, vilket inte kunde påvisas bland pojkarna. Slutsatsen som författarna har kommit fram till är att ungdomar i dagens samhälle har en stor press på sig, där omgivningen är den största påverkansfaktorn och som i sin tur kan orsaka ohälsosamma levnadsvanor.</p></p>