Den här uppsatsen redogör för en studie om ledningens roll vid postimplementering av affärssystem. Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som bidrar huruvida postimplementeringen kommer bli ett prioriterat område i verksamheten. Studien syftade också till att ta fram riktlinjer som kan vara behjälpliga för ledningen vid genomförandet av postimplementeringen. Studien består av en teoretisk referensram, som är uppdelad i tre olika dimensioner: ledning, organisation, system. Vi har i studien gjort en förstudie och en huvudstudie. Syftet med förstudien var att kontrollera att studien var relevant och genomförbar. Vi kunde i förstudien konstatera att alla företagen ansåg implementeringen avslutad när systemet sattes i drift och användes i verksamheten. Den visade också ledningens agerande var intressant att studera närmare, eftersom ledningen har en viktig funktion under postimplementeringen. Resultatet av huvudstudien visade att ledningen på vissa av företagen som undersöktes hade en rad olika brister när det gällde exempelvis strategi, förändringsbenägenhet, utbildning och användarmedverkan. Vi fann i studien att de riktlinjer som vi kommit fram till kan vara behjälpliga för ledningen vid genomförandet av postimplementeringen.

Studien undersökte gymnasievalet ur föräldraperspektiv. Syftet var att finna och beskriva hur några föräldrar ser på gymnasievalet och deras egen roll i detta val. Sex föräldrar med barn i årskurs nio intervjuades. Resultatet visar att föräldrarna ser på gymnasievalets vikt ur såväl ett framtida som ett nutida perspektiv. Synen på målet med gymnasiestudierna skiljer sig mellan föräldrarna. Majoriteten anser att gymnasiet ska ge en bred grund för framtida studier men en intervjuperson ser ett framtida yrke som det primära. Föräldrarnas roll i sina barns gymnasieval har flera dimensioner. Den visar sig genom deras förhållningssätt till barnets mognad, deltagande i aktiviteter och i diskussioner med barnet. Dessutom påverkas rollen av andra personer i barnets omgivning som enligt föräldrarna har betydelse för barnet. Resultaten visar att samtliga föräldrar anser att gymnasievalet är viktigt för deras barns framtid. Vi har dragit slutsatsen att föräldrarna, säkerligen omedvetet, påverkat barnens val genom sina egna värderingar och tidigare upplevelser. Barnens gymnasieval tycks här också visa på en social reproduktion.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur lärare ser på andraspråkselevers språkutveckling och vad de anser är de viktigaste faktorerna som påverkar språkinlärning. Syftet är att mot bakgrund av forskning om vilka arbetssätt som gynnar andraspråkselever, se om andraspråkslärare använder sig av de metoder forskning förespråkar. Jag har valt att intervjua två verksamma andraspråkslärare med lång erfarenhet av att undervisa andraspråkselever.   Mina informanter är väl medvetna om faktorer som påverkar språkinlärning. Informanterna är väl överens med vad forskning anser påverkar inlärning av ett andraspråk samt metoder som gynnar andraspråksinlärning. Sambandet mellan elevens språkliga nivå och undervisningens innehåll och utformning påverkar elevens språkutveckling.

Syftet med denna studie var att undersöka offentliganställdas upplevelser av en gemensamt antagen värdegrund och dess betydelse för verksamhetens uppdrag och mål samt vilka faktorer som påverkade deras möjligheter att tillämpa värdegrunden i sitt arbete. En intervjustudie genomfördes med sju anställda från en polismyndighet (n=4 medarbetare, n=3 ledare). Data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet visade att värdegrunden betraktades som ett politiskt dokument utan egentlig verksamhetsförankring. Medarbetarna såg inte värdegrundens praktiska betydelse för deras yrkesutövning, då de i huvudsak agerade utifrån erfarenhet och sin egen etik och moral för samhället och medborgarnas bästa. Ledarna upplevde värdegrunden som ett strategiskt komplement till den juridiska ram som de inom uppdraget förhöll sig till. Medarbetarna betonade att ökade resurser och organisatoriskt stöd skulle motivera dem att agera efter värdegrunden, medan ledarna endast betonade organisatoriskt stöd.

Unga ställs idag inför otroligt många val vad gäller kost och dryck. Syftet med studien har varit att undersöka hur elever gör kostval under skoldagen, vilka valmöjligheter det finns på, och omkring skolans område samt hur medvetna eleverna är i sina kostval. Vidare syfte har varit att undersöka om eleverna upplever att de har kunskaper för att kunna göra hälsosamma kostval och vilka faktorer som påverkar elevernas val. De frågeställningar studien har utgått från är följande;  - Vilka möjligheter, enligt eleverna, finns det för att göra hälsosamma kostval under skoldagen?  - Hur väl medvetna är eleverna om vad som är ett hälsosamt val?  - Vad ligger till grund för vilka kostval eleverna gör, och vilka kostval gör de?  Utifrån en kvalitativ ansats har vi valt att göra en fallstudie på en utvald skola där vi har använt oss av fokusgrupp som metod. 12 elever har deltagit, uppdelade under två intervjutillfällen, där det har varit en jämn fördelning mellan kön.   De resultat vi fått fram är att eleverna upplever att de inte kan göra hälsosamma kostval under skoldagen samt att eleverna har teoretiska kunskaper om kost men att de ibland bortser från att göra hälsosamma kostval. Vad detta beror på finns flera möjliga förklaringar till, bland annat att de har svårt att omvandla teoretiska kunskaper i handling eller att eleverna prioriterar andra delar som de upplever har ett större mervärde för dem. Det eleverna prioriterar är bland annat smak, tid, tillgänglighet och att maten ska vara fräsch. Ytterligare en aspekt som framkommit i denna studie är att eleverna inte ser någon direkt hotbild kopplat till sig själva och gör då inte alltid hälsosamma val. Detta trots att de uppvisar att de har kunskaper om kostrelaterade sjukdomar.

Under de senaste tjugofem åren har det framkommit i tidigare forskning att andelen flickor i årskurs 9 som haft olika symtom på nedsatt psykiskt välbefinnande ökat oroväckande mycket. Syftet med denna studie är att beskriva kuratorers erfarenheter och definitioner av psykisk ohälsa bland dagens unga tjejer i årskurs 7-9, samt vilka påverkansfaktorer de anser finnas och om de anser att det har förändrats över tid. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av 5 kuratorer, varav intervjuerna genomfördes på fyra stycken skolor och en ungdomsmottagning i Mellansverige. Resultatet visade att samtliga kuratorer upplever att det psykiska måendet hos ungdomarna är det generellt ingen större skillnad på idag, gentemot tidigare. Däremot att antalet som söker hjälp ökar. Resultatet visade även på att kuratorerna anser att det är lättare att kunna prata om psykisk ohälsa idag. Att det är mera tillåtande att berätta att man inte mår bra. Påverkansfaktorer till att unga tjejer mår dåligt idag menar kuratorena är beroende på sociala medier, stress över skolprestationer och sociala faktorer.

No description available.

Under de senaste 20 åren har born global-företag, som fenomen, stått i rampljuset för forskning. Detta fenomen anses av vissa forskare strida mot tidigare kända internationaliseringsteorier. Uppsalamodellens förklaringsgrad för born global-företag har därmed blivit ifrågasatt. Frågeställningen som denna uppsats har som mål att förklara är om ett born global-företags internationalisering förklaras av Uppsalamodellen? Om inte, hur kan man utveckla Uppsalamodellen till att även inkludera born global-företag? För att undersöka forskningsfrågan har det genomförts en granskande litteraturgenomgång, en sammanställning av born global-företag samt en fallstudie. Litteraturgenomgången berör främst Uppsalamodellen och born global-forskning och visar på att det finns både likheter och skillnader mellan de två sidorna. Sammanställningen av born global-företag visar att fenomenet fortfarande är relativt ovanligt. Genom fallstudien har vi undersökt de påverkansfaktorer som belystes i litteraturgenomgången. Resultatet av granskningen visar att Uppsalamodellen fortfarande är aktuell men att förklaringsgraden skulle kunna stärkas genom att förtydliga interna och externa påverkansfaktorer.

Varför minskar barn och ungdomars lust och intresse att lära naturvetenskap i skolan med stigande ålder och varför väljer fler och fler ungdomar att inte fortbilda sig inom det naturvetenskapliga området? Detta är en problematik vi ställdes inför under vår lärarutbildning. Vilka attityder har ungdomar till den naturvetenskapliga undervisningen i skolan och på vilka sätt kan dessa attityder förbättras? Syftet med föreliggande C-uppsats har varit att undersöka och problematisera vilka attityder elever har till den naturvetenskapliga undervisningen i biologi och kemi, samt att undersöka vilka faktorer i skolan eleverna själva anser påverkar dessa attityder. Dessutom undersöks och problematiseras vad eleverna anser bör förändras i den naturvetenskapliga undervisningen för att skapa positiva attityder till dessa ämnen. För att undersöka detta genomfördes kvalitativa forskningsintervjuer med tio elever i årskurs nio, från två kommunala skolor i en medelstor svensk kommun i Mellansverige. Resultaten från intervjustudien visar att de flesta elever har övervägande positiva attityder till ämnena biologi och kemi och att det framför allt är faktorerna ämnesinnehåll, lärare och undervisningsmetoder som påverkar deras attityder. För att kunna förändra attityderna till att bli mer positiva, anser eleverna att det är viktigt att åstadkomma ett mer varierat ämnesinnehåll, att använda fler undervisningsmetoder samt att utveckla en mer välfungerande interaktion mellan lärare och elever.

Studiens syfte var att undersöka hur produktionsledarna (PL) på företaget WentAB upplever en pågående förändringsprocess. Ett målinriktat- och bekvämlighetsurval applicerades på studien. Detta resulterade i åtta respondenter (n=8) där fördelningen var två kvinnor och sex män, samtliga med en tillsvidareanställning. Studien var kvalitativ med ett psykologiskt angreppssätt och utgjordes av två ostrukturerade bakgrundsintervjuer som låg till grund för designen av de åtta primära semistrukturerade intervjuerna med PL. Samtliga intervjuer analyserades med en tematisk analys. Resultatet visade att det existerar flera faktorer som påverkar PL’s upplevelser av förändringsprocessen. Den genomgående bilden var att förändringen till synes var positiv och gick i linje med både forskning och bakgrundsintervjuerna.