Syftet med studien är att undersöka faktorer som påverkar socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd när de fattar avslagsbeslut. Frågeställningarna har utformats för att särskilt fånga upp aspekter kopplade till känslor.  Kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har använts för att ge svar på studiens frågeställningar. Sammantaget visar studien att grad av professionalitet hos socialsekreteraren, dennes dagsform, värderingar och förmåga till att relatera till den sökande påverkar vad hon känner vid avslagsbeslut. Vidare påverkar även brukarens uppförande samt stress och kollegialt stöd i organisationen.  Genom studien förtydligas länken mellan kända faktorer som påverkar vid beslut och vad socialsekreterarna känner. Utifrån detta blir det relevant att fråga huruvida större fokus inte ska läggas på forskning kopplat till emotioner och beslutsfattande.

Undersökningen har fokuserat på hur Industriprogrammet marknadsförs vid en gymnasieskola som har lyckats vända en negativ sökbild till en positiv. Vi har undersökt hur skolan marknadsfört programmet, samt vilka påverkansfaktorer som spelar in i individens gymnasieval. Vidare har vi undersökt hur skolor kan förbättra marknadsföringen för att öka sökbilden till mindre attraktiva program. Det empiriska materialet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med studerande som går första året på Industriprogrammet samt genom informationsintervjuer med representanter från gymnasieskolan. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola som nyligen har startat ett Teknikcollege där Industriprogrammet ingår. De påverkansfaktorer som resultatet visar har störst betydelse vid elevers val till gymnasiet är kompisars påverkan, intagningspoäng samt de praktiska inslagen som finns på Industriprogrammet. Studien visar vidare att det finns en informationsbrist i anknytning till utbildningens upplägg. Författarna anser med stöd av resultatet att det inte kan uteslutas att lågpresterande elever i grundskolan riktas mot Industriprogrammet. Det har kunnat konstateras att låga intagningspoäng tillsammans med en aktiv marknadsföring vägleder eleverna till Teknikcollege och Industriprogrammet. Olika påverkansfaktorer samt karriärteorier som skulle ha kunnat vara av betydelse för elevers val till gymnasiet presenteras. Marknadsföring ur ett psykologiskt perspektiv samt individers sociala bakgrund påverkar elevers val och har därför belysts i undersökningen. Grundskolans studie- och yrkesvägledare har en viss roll i elevers val till gymnasiet vilket också kommer att lyftas. Undersökningen skulle med fördel kunna utgöra diskussionsunderlag för skolledare, studie- och yrkesvägledare samt personer som arbetar med skolors marknadsföring.

Denna studies syfte framkom ur en reaktion mot det så kallade, fria valet, till gymnasiet.Tidigare forskning inom området har visat att gymnasievalet, samt andra val i livet inte är helt fritt, på grund av att de finns en mängd faktorer som gör att valet blir kantat av kompromisser och ett uppvaknande av synen på sina egna begränsningar. Detta är även något som framkommit i denna studie.Studiens syfte har varit att försöka få en uppfattning om vilken påverkan externa faktorerhar på gymnasievalet och framtidstankar för elever i niondeklass. Även försöka urskilja i hur stor utsträckning eleverna i undersökningen gör kompromissval till gymnasiet.Undersökningen har genomförts på två orter som skiljer sig i uppväxtvillkor, detta för attkunna ha ett jämförandeperspektiv mellan en storstad och ett mindre samhälle(landsbygdsort), för att få en inblick i om tankar om gymnasievalet skiljer sig mellanindivider i dessa samhällen.De teoretiska begrepp som används i studien syfte berör individers handlingsutrymme,deras nedärvda kompetenser och deras sätt att tänka och agera i sin omvärld. För att utvinna en generell redogörelse över hur eleverna i undersökningen tänker kring gymnasievalet och sin framtid användes en kvantitativ undersökning i form av enkäter som delades ut på enhögstadieskola i den stora staden och en högstadieskola i det mindre samhället. Resultatet av undersökningen visade att externa faktorer har stor påverkan i hur eleverna tänker om gymnasievalet och framtiden. Vilken typ av ort individerna i studien är uppvuxna i spelar också en roll i deras tankegångar kring detta, då elever i storstad i större utsträckning än elever i landsbygdsort tänker välja ett högskoleförberedande gymnasieprogram. Resultatet visade även att elever till en relativt stor del väljer gymnasieprogram efter intresse. Föräldrars utbildningsbakgrund var det som hade störst påverkan på det gymnasieval eleverna i undersökningen ska genomföra. / This study emerged from a reaction against the so-called free choice to high school.Previous research in the field has shown that school choice, and other choices in life are not completely free, because they are a variety of factors that make the choice paved with compromises and an awakening of the perception of a persons own limitations. Witch is also something that emerged in this study. The study's purpose was to try to get an idea of how external factors influence school choice and future thoughts for students in the ninth grade. While trying to discern too witch extent, the students in the survey makes compromise choice for high school. The survey was conducted in two districts that differ in upbringing , in order to be able to have a comparative perspective between a big city and a small town (rural residence), to get an insight into whether thoughts about school choice differs between individuals in those communities.The theoretical concepts used in the study purpose affect individuals' freedom of action, their inherited skills and their way of thinking and acting in their environment. To extract a general explanation of how the students in the survey think about school choice and their future, a quantitative survey in the form of questionnaires that were handed out at a secondary school in the big city and a secondary school in the small community. The result of the survey found that external factors have a major influence in how students think about school choice and their future. What kind of place the individuals in the study are bred in also play a role in their thinking on this, on account of students in metropolitan in greater extent than students in the small community are going to choose a college preparatory high school programs. The results also show that students at a relatively large proportion choose high school program after interest. Parent’s educational background was the one factor that had the greatest impact on the upper secondary school choice that the students in survey are to complete.

Karriären är för många en stor del av livet och definitionen av en karriär kan ses på ett antal olika sätt. Att skapa en karriär kan för olika människor ha olika mening och i förestående studie har syftet varit att undersöka hur ett antal gymnasieungdomar ser på begreppet karriär. I arbetet besvaras frågeställningarna Hur ser ungdomar på begreppet karriär? och Vilka faktorer spelar in i deras syn på karriärbegreppet? Genom detta är förhoppningen att skapa en djupare förståelse kring vilken syn våra respondenter har på begreppet karriär. Genom en kvalitativ metod, djupintervjuer med sju ungdomar, har empirin samlats in. Det teoretiska ramverk som valts för att analysera är Careership theory, SCCT och STF. Utifrån dessa har ett antal centrala teoretiska begrepp valts ut; Handlingshorisont, Habitus, Upplevd självförmåga, Förväntat resultat, Målsättning samt ett antal influenser ur meta-teorin STF. Studiens resultat visar fyra gemensamma drag i respondenternas berättelser vad gäller begreppet karriär. Dessa fyra är: att ha en utbildning, att det är en process, att man ska trivas på arbetsplatsen och att man kan leva på inkomsten. De påverkansfaktorer som framkommer hos respondenterna kring skapandet av begreppet karriär är samhället och dess normer, familjen, utbildning och arbetsmarknaden.

I detta examensarbete är syftet att söka kunskap och få svar vad som påverkar ungdomar i deras gymnasieval. I min blivande position som gymnasielärare vill jag skapa mig en bild av hur ungdomarna upplever sin väg fram till gymnasiet genom sitt gymnasieval. Inför valet står ungdomarna med väldigt olika förutsättningar. En del kan känna stor osäkerhet inför valet medan andra har sin levnadsbana klart utstakad. Därför har jag inriktat min undersökning på att analysera elevers självvärdering och olika påverkansfaktorer.I undersökningen har jag har använt mig av en kvantitativ undersökningsmetod. Jag har genomfört en enkätundersökning bland fyra klasser med åk 9 elever på en skola i en mindre kommun. Det som fastslås i undersökningsresultaten är att de flesta elever har en god självvärdering och har gjort sitt programval efter egen förmåga, eget intresse och inre vilja. Efter resultatgenomgången har jag därför dragit slutsatsen att eleverna själv står för sitt avgörande beslut. Detta innebär att det i väldigt liten utsträckning förekommer s.k. kompisval eller att föräldrar och syskon är styrande i slutskedet inför deras gymnasieval.Den påverkansfaktor som kan bli negativ för eleven är när deras slutgiltiga val inte bygger på deras eget beslut och utifrån deras eget intresse. Detta har visat sig förekomma i några fall i min undersökning. Där har eleverna gjort sitt gymnasieval utifrån andras intresse, vilket ökar risken för att det kan bli fel i studieinriktningen.

Syftet med undersökningen är att belysa och exemplifiera hur NO-undervisningen kan bli mer elevcentrerad utan att tappa kunskapsinnehåll. Syftet har specificerats genom forskningsfrågan: Hur påverkar genomtänkta lärardemonstrationer i NO-undervisningen elevernas provresultat?   Undersökningsgruppen består av sex klasser i grundskolans högstadium. Klasser som på schemat har fysik (tryck) i årskurs 7 samt kemi (syror och baser) i årskurs 8. Undervisningen (interventionen) fokuserade lärardemonstrationer med elever som assistenter kombinerat med övertänkta diskussionsfrågor. Eventuell utveckling av kunskapsnivån skattades med kvantitativa mått på grundval av skriftliga prov före och efter undervisningen. Prov som bedömdes med ledning av de nationella provens A, C och E bedömningsmallar. En signifikant förbättring konstaterades (p <0,05 via t-test) mellan prestation på prov efter jämfört med före interventionen. Inga generella slutsatser dras men för den aktuella undersökningsgruppen antas den genomförda (teoretiskt grundade) interventionen öka elevernas motivation och bidra till ett mer elevaktivt klassrumsklimat.

Denna studie ämnar belysa förskollärares syn på utevistelsen och hur de upplever förutsättningarna att bedriva undervisning utomhus. Studien syftar till att öka kunskapen om arbetet med, samt vilka faktorer som påverkar, spontan såväl som planerad undervisning utomhus i förskolans verksamhet. Studien har haft en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjufrågor som metod för insamling av data. Empirin har analyserats med hjälp av tidigare forskning samt den skolorganisatoriska modellen som visar hur olika organisatoriska faktorer påverkar den pedagogiska verksamheten. Studiens resultat visar att den fria leken är det huvudsakliga syftet med utevistelse men att det även förekommer spontan såväl som planerad undervisning utomhus i förskolan. Ett flertal faktorer beskrivs ha betydelse för om undervisning utomhus genomförs eller uteblir vilket medför att undervisning framför allt koncentreras till verksamheten inomhus.

Samhället står idag inför utmaningar kopplat till hållbarhet och hållbar utveckling. Samtidigt som individer förbättrar sin kunskap kring ämnet hållbarhet ökar pressen för företag att agera på ett mer hållbart vis i sin verksamhet. Det handlar om interna och externa påtryckningar som går i linje med den hållbarhetsutveckling som individerna i samhället utvecklat. Den generationen av individer som enligt tidigare forskning revolutionerat sin hållbarhetsmedvetenhet är generation Z. Generation Z är individer födda mellan 1995 och 2010 vilket i dag presenterar individer mellan 12-27 år. En framstående klimataktivist från generation Z är Greta Thunberg som genom sociala medier spridit sitt budskap på ett mer kraftfullt och lättillgängligt sätt än vad som tidigare skådats.  Studiens tar sin grund i att studera generation Z:s hållbarhetsmedvetenhet mer specifikt än tidigare. Genom att anta att tidigare forskning överensstämmer med verkligheten angående att generation Z är en hållbar generation undersöka och analysera vilka faktorer som kan påverka en individs hållbarhetsmedvetenhet samt intresse för att investera hållbart. De faktorer som användes som oberoende variabler var kön, utbildning och inkomst. Utifrån de oberoende variablerna skapades fem stycken olika hypoteser med grunden i hur kön, utbildning och inkomst kan komma att påverka de beroende variablerna hållbarhetsmedvetenhet samt intresse för hållbara investeringar.  I studien användes en kvantitativ metod som grundade sig i en enkätundersökning utskickad via sociala medier. Urvalet var slumpmässigt då respondenternas svar skulle vara representativt för hela generation Z. Enkäten utgår från frågor om hållbarhet samt investeringar. Svaren som inkom från studien tolkades sedan i programmet SPSS. Utifrån svaren studien presenterade framkom att det enbart var en faktor som påverkar en individs hållbarhetsmedvetenhet, vilket var utbildning. Det visade sig att en högre utbildningsnivå återspeglade en högre medvetenhet och kunskap inom ämnet hållbarhet. / Our society today is facing different challenges regarding the subject sustainability and sustainable development. Different corporations are under pressure from stakeholders who are expecting the companies to take responsibility for their actions. Both internal and external stakeholders are pressuring companies in line with the growing knowledge about sustainability. Generation Z is described as a special generation regarding sustainability. The generation are individuals born between 1995 and 2010 which means they are 12-27 years old. Greta Thunberg is a well-known environmentalist from generation Z who is spreading her words and messages through social media platforms.  This study is main focus is to investigate the sustainability knowledge regarding generation Z on a deeper way. By assuming that the previous research regarding generation Z and sustainability is trustworthy this study investigates and analyze which factors that is influencing an individual’s knowledge about sustainability and their interest in socially responsible investments. The factors that are being handled in the study are gender, education and income. Out of these three factors five different hypotheses were created to represent how gender, education and income affect the knowledge about sustainability and interest in socially responsible investment. The study is based on a quantitative method in the form of a survey. The survey was available on social media for the responders to answer. The sample was random to enable the sample to represent the whole population of generation Z. The answers from the survey were later on analyzed in the program SPSS. From the answer presented there could be seen that education was the only factor that presented a significant difference between the responders. It was clear to see that a higher education were connected to a better knowledge regarding sustainability.

I dagens samhälle visar forskning på att en kombinerad undervisning som innehåller både inomhus- och utomhusundervisning är den bästa undervisningsmetoden. Utomhusundervisningen bidrar till ett ökat kooperativt lärande medan inomhusundervisningen fokuserar mestadels på enskilt arbete. Lärare får själva välja om de vill använda sig av utomhusundervisning eller inte. Majoriteten väljer att inte använda sig av metoden trots dess positiva resultat på ökat välbefinnande och skolresultat. I PISA-undersökningar redovisas att elevers matematikresultat har försämrats med åren.  Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs 4–6 i en mellanstor kommun i Västsverige arbetar med utomhusundervisning i matematik. Utifrån syftet har tre frågeställningar framtagits vilka är följande: Vilka didaktiska val gör lärarna när de undervisar i matematikämnet utomhus i årskurserna 4–6 och vilka didaktiska fördelar ser de med arbetssättet? Vilka effekter på elevers engagemang och motivation noterar lärarna när de använder sig av utomhusundervisning i matematikämnet? Vilka påverkansfaktorer inverkar på lärares val att inkludera eller exkludera utomhuspedagogik i matematikundervisningen?   Arbetet har utgått från Eriksson Barajas m.fl. (2013) steg-för-steg-lista, snöbollseffekten och fritextsökning för att få fram tillförlitliga källor som används i denna empiriska studie. Databaserna som användes i framtagandet av de vetenskapliga publikationerna var ERIC och Primo. Undersökningsmetoden utgick från en enkät som besvarades av 23 av 140 tillfrågade lärarna i årskurserna 4–6.   Resultatet visade på att alla deltagare i enkäten vill använda sig av utomhusundervisning i matematiken men det finns faktorer som inte gör det möjligt. De faktorer som påverkar matematiklärarnas val av arbetsmetod är personalbrist, ökad planeringstid och klassammansättningen. Dock framkommer det att en stor del av deltagarna ser positiva effekter på elevernas motivation och engagemang i utomhuslektionerna.

Fältstudier är en obligatorisk del i den svenska kursplanen för geografi i årskurs 4–6 och årskurs 7–9. Trots detta undviker många svenska lärare fältstudier i sin undervisning. Samma företeelse återkommer även i flera länder utanför Sverige. Litteraturstudiens syfte är därför att med utgångspunkt i tidigare forskning, undersöka och öka kunskapen om faktorer som kan påverka förekomsten av fältstudier som metod inom geografiundervisningen. Litteraturstudien utgör en forskningsöversikt, där aktuell forskning från olika delar av världen har analyserats och sammanställts. Resultatet visar att det finns flera påverkansfaktorer såsom tidsbrist, begränsade ekonomiska resurser och selektiva undervisningstraditioner. Vidare framkommer hur lärares bristande erfarenhet och kompetens kan kopplas till lärarutbildningars förutsättningar och eftersträvan att bedriva fältstudier. Sammanfattningsvis fastslås att det finns faktiska hinder som är svåra att påverka för den enskilda läraren men att läraren samtidigt har en viktig roll i att undvika dåliga ursäkter som skäl till att inte kunna bedriva fältstudier. Slutligen diskuteras behovet av fortsatt svensk geografididaktisk forskning, i synnerhet för årskurs 4–6.