Syftet med föreliggande studie var att ta reda på vilka som är de främst förekommandepåverkansfaktorerna, vilket inflytande de har på elevernas gymnasieval och elevernas egnainsikter om respektive faktorer. Tidigare forskning visar att faktorer som elevernasfamiljebakgrund, livshistoria och geografiska plats är betydande vid eleversbeslutsfattande i gymnasievalsprocessen. Enligt dessa studier föredrar ungdomar attdiskutera gymnasievalet med sina föräldrar och för många är det viktigt att föräldrarna ärstolta över dem. Med en kvalitativ metod har vi intervjuat sex elever i årskurs nio medsyfte att studera vad elever baserar sina gymnasieval på, genom att undersöka olikapåverkansfaktorer. I undersökningen ställer vi frågor om intresse, omgivningens åsikter,uppväxt och andra faktorer som eleverna anser är viktiga. Det empiriska materialet haranalyserats utifrån Gottfredsons Theory of Circumscription, Compromise and selfconcept, The Careership theory och Lovéns fyrstegsmodell. Resultatet visar attinformanterna till stor del påverkas av sin omgivning, bekantas erfarenheter, upplevelseroch den egna uppväxten. Hälften av informanterna går i samma spår som någonfamiljemedlem. Studiens informanter har antingen varit och skuggat eller besökt ett ellerflera olika öppet hus. Båda alternativen ansåg de som bra och avgörande i hur de slutligenfattade sina beslut.

Uppsatsens syfte har varit att, utifrån medarbetarnas egna upplevelser, beskriva, tolka och få en förståelse för innebörden av begreppet engagemang i arbetet samt vilka faktorer som medarbetarna upplevde påverka deras engagemang, både vad gäller organisatoriska och individuella faktorer. Syftet omfattade vidare att undersöka medarbetarnas egna upplevelser om vad engagemang i arbetet resulterar i. För att uppnå syftet med studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med elva medarbetare verksamma inom Företag X. Resultatet visade att engagemang i arbetet är ett komplext och svårdefinierat begrepp. Vidare visade resultatet att det finns olika individuella och organisatoriska faktorer som upplevs påverka medarbetares engagemang och att dessa samspelar för att uppnå engagemang i arbetet. Vilka individuella och organisatoriska faktorer medarbetarna upplever påverkar engagemanget kan även kopplas tillbaka till hur individen förstår innebörden i begreppet. Resultatet visade vidare att engagemang i arbetet upplevs som något positivt, där engagemang leder till positiva effekter både för den enskilde individen och för organisationen.

Denna studie har ett syfte att jämföra hur elever på landsbygden respektive i storstaden upplever sina framtidsmöjligheter och att nå sitt framtida drömyrke. Eleverna går i årskurs 9 och har gjort sitt första val, nämligen till gymnasiet. Vi har dels gjort en enkätstudie och dels gjort två kvalitativa fokusgruppsintervjuer bland 9:or på landsbygden och i storstaden för att få svar på våra frågeställningar. Studien visar vad eleverna drömmer om, vilket val de gjort till gymnasiet, vilka faktorer som påverkat valet, vilket deras tänkbara jobb för framtiden är och hur de ser på sina möjligheter att bli det de drömmer om samt vilken roll studie- och yrkesvägledaren har spelat i valprocessen. Resultatet och analysen är indelad i tre teman. Det första temat är framtidsval och framtidsmöjligheter, det andra är påverkansfaktorer och det tredje är studie- och yrkesvägledarens roll. Enkäterna och de två kvalitativa fokusgruppsintervjuerna visar på intressanta resultat. Då eleverna på landsbygden och i storstaden gjort sitt första framtidsval visade enkäten att det är en majoritet av elever på landsbygden som valt ett yrkesförberedande program och i storstaden har majoriteten valt ett högskoleförberedande program. Från fokusgruppsintervjuerna fanns ingen skillnad mellan regionerna utan alla informanter har valt ett högskoleförberedande program. Studien visar på att det finns en skillnad mellan killar och tjejer gällande valet till gymnasiet samt mellan tjejer på landsbygden och tjejer i storstaden. Följdfrågan om hur säkra eleverna känner sig på sitt val till gymnasiet visade inte så stor skillnad mellan region utan istället mellan tjejer och killar. Vidare visade enkäten att 48,8 % på landsbygden respektive 47,8 % av eleverna i storstaden upplever sina möjligheter att nå sina drömmar som stora. En central slutsats är att synen på framtidsmöjligheterna på landsbygden respektive storstaden inte skilde sig så mycket åt. Studie- och yrkesvägledarens roll visade studien däremot att det skilde sig på landsbygden respektive storstaden vad respondenterna och informanterna tyckte. Studien visade att olika faktorer påverkade elevernas val och detta var mycket intressant. Det framkom fler faktorer än dem vi angett i enkäten. Många svarade till exempel ”annat” istället för att ringa in något av de alternativ som vi angett. Detta visar på vad mycket det finns att lära som studie- och yrkesvägledare genom elevernas egna upplevelser och att det finns likheter och skillnader mellan landsbygden och storstaden. Förutsättningar beror på många olika faktorer, inte bara geografiska förutsättningar. Både på landsbygden och i storstaden ser majoriteten av eleverna, både tjejer och killar stora framtidsmöjligheter. Dock har vissa hinder och en oro framkommit men genom fokusgruppsintervjuerna handlar det om att jobba hårt för att nå dit de vill. Som det ser ut i studien anser en majoritet att studie- och yrkesvägledaren inte haft så stor roll men det visade sig också där finnas skillnader mellan region.

Sammanfattning Denna uppsats syftar till att undersöka hur pedagoger arbetar i klassrummet med elever med läs- och skrivsvårigheter, hur olika didaktiska ställningstaganden eller didaktiska val påverkar detta arbete, samt att i en andra del undersöka vilka faktorer som påverkar pedagogens val av metoder eller egna strategier. I undersökningens syfte ingår således att lyfta fram lärarnas tankar och reflektioner kring sitt eget arbete med dessa elever. Frågeställningarna belyser områden som; hur pedagoger väljer att arbeta i klassrummet för att möta elever med läs- och skrivsvårigheter, samt hur de uttrycker att metoderna de tillämpar är utformade för dessa elever och vilka faktorer som kan ha påverkan på deras val.   Via en kvalitativ ansats undersöktes pedagogernas syn på sina egna val av metoder i klassrummet för elever med svårigheter inom området läs- och skriv. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med tolv pedagoger på åtta olika skolor vilka alla undervisar i årskurs tre. Den insamlade empirin analyseras med hjälp av Interpretativ fenomenologisk analys (IPA) utifrån så väl ett didaktiskt som ramfaktorteoretiskt perspektiv.   Resultatet påvisar såväl likheter som skillnader i pedagogers sätt att undervisa. Det som framträder som likheter i studien är att pedagogerna varierar sig i användandet av olika metoder i sin undervisning. Metoderna de tillämpar beskrivs inte hos alla respondenter specifikt vara utformade för att möta upp elever med svårigheter inom området läs- och skriv utan mer kopplat till hela gruppens behov. De flesta pedagoger i studien anpassar istället materialet till elever med läs- och skrivsvårigheter eller tillämpar olika hjälpmedel. Studien visar att många av pedagogernas didaktiska val i den egna undervisningen påverkas av de ramfaktorer som inverkar på deras arbete. De flesta respondenter i studien påpekar att arbetet med hjälpmedlet datorn påverkas av tillgång till datorer, inlogg och kunskap kring de olika programmen.   Några skillnader som framkommer i studien är hur insatta pedagogerna är i varför de tillämpar en specifik metod eller varför till exempel bildstöd tillämpas. En del kan förtydliga varför de använder det och andra nämner bara att det används, men ger inga beskrivningar på några konkreta exempel. Utifrån alla respondenternas svar uttrycks att de medvetet arbetar flexibelt och varierat för att möta upp elevernas behov. Däremot följer pedagogerna inte systematiskt upp och utvärdera sina val av arbetssätt och metoder för att se vilken betydelse de har för elevernas utveckling.

Syftet med denna studie är att studera vad några förskollärare definierar som kvalitet och vad de anser påverkar den pedagogiska verksamhetens kvalitet. Studien omfattar en kvalitativ studie där data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att förskollärare upplever att tid, miljö, barngruppens storlek och -sammansättning samt kompetens påverkar kvaliteten i förskolan. Slutsatsen av denna studie att den sociala miljön, lärares kompetens och tiden är aspekter som förutsätter att det går att arbeta mot en god pedagogisk kvalitet. Vidare även att barngruppens storlek och -sammansättning, personalens kompetens, den sociala- och fysiska miljön samt förskollärares förhållningssätt och möjlighet till interaktion med barnen är faktorer som kan påverka den pedagogiska verksamhetens kvalitet.

SammanfattningLärande är ett komplext begrepp som påverkas av många faktorer. I boken ”Visible Learning”presenterades en sammanställning av 50 000 forskningsartiklar med fokus på faktorer som harpositiv och negativ verkan på elevers prestationer (Hattie 2009). Det undersöktes 138 faktorersom rangordnades efter effekten som de hade på elevers prestationer (Bilaga 1). Illeris (2007)anser att vårt kulturella och samhälleliga arv påverkar sättet som vi organiserarundervisningen på, vilket försvårar direkt applicering av Hatties (2009) resultat på svenskaskolor. Anledningen till att studien genomfördes var förhoppning om att få en översikt överfaktorer som enligt elevers upplevelse påverkar elevers lärande under svenska förhållandensamt för att få en indikation på hur de gör det. Studiens syfte var att undersöka den påverkansom några faktorer inom kategorierna: undervisningen, läraren, skolan, eleven och hemmethar på elevernas lärande vid teknik- och ekonomiprogrammet utifrån elevernas upplevelse.Studiens frågeställningar är: vilka faktorer som enligt eleverna på teknik- ochekonomiprogrammet påverkar elevernas lärande, finns det några skillnader i uppfattningar omfaktorer som påverkar elevernas lärande mellan de två undersökta elevgrupperna och i så fallvilka skillnader och vilka likheter och skillnader finns mellan resultatet i denna och Hattiesstudie? Som metodiskt angreppssätt användes fokuserade gruppintervjuer. Enligt Morgan ärfokusgrupper en forskningsteknik där data samlas in genom gruppinteraktion runt ett ämnesom bestäms av forskaren (Wibeck 2000). Trots det att studiens intention inte var att mäta ivilken omfattning de undersökta faktorerna påverkar elevernas lärande lyfte eleverna framvikten av tre av dessa faktorer framför de andra. De faktorerna är lärare, uppförande iklassrummet/studiero och undervisningsstrategier. Studiens resultat överensstämmer till stordel med Hattis (2009) resultat men det finns också några intressanta skillnader. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

Syftet med denna rapport är att öka förståelsen för de faktorer som påverkar IT-användninghos dess användare. Vi vill ta reda på vilka faktorer som är med och påverkar användarna ochvilken betydelse det har för den verkliga användningen. För att kunna uppnå detta har vi valtatt utgå från en redan befintlig modell av Thompsons et al (1991). Vi har intervjuat en radolika användare, med olika arbetsuppgifter och bakgrunder. Genom att ta till oss användarnaserfarenheter och upplevelser, har vi kunnat testa modellen och förmedlat ny kunskap om ITanvändning.Detta genom att vidareutveckla den modell med påverkansfaktorer som vi använtoss av.I vår empiriska undersökning har vi träffat ett antal personer som använder datorn som etthjälpmedel i sitt arbete. För att få nyans i intervjuerna har respondenterna olika arbeten ochanvänder datorn i olika utsträckning och till olika arbetsuppgifter. Två är sjuksköterskor,varav en är verksamhetschef på ett vårdboende. Vi har också träffat två IT-konsulter, samt enekonomiassistent som vid sidan av sitt ekonomiarbete också fungerar som utbildare föranvändare av nya applikationer. Detta ger oss kunskap och förståelse om vilka faktorer sompåverkar datoranvändning.I vår litteraturgenomgång tar vi upp ett antal påverkansfaktorer som enligt tidigare forskningpåverkar datoranvändning. Exempel på sådana påverkansfaktorer är sociala faktorer, affektoch jobbanpassning. Vår egen forskning stämmer väl överens med teorin och vi har då valt attvidareutveckla Thompsons et al. (ibid.) modell genom att inkludera ett antal viktiga relationermellan påverkansfaktorer. Dessa relationer har en indirekt påverkan på IT-användning. / Uppsatsnivå: C

<p>Ett tydligt framtidsperspektiv kan motivera människor att nå sina mål. Att</p><p>artikulera hur ett framtidsscenario ser ut kan förvandla en dröm till ett</p><p>uppnåeligt mål. Trots att levnadsvillkoren inte förändrats har det under</p><p>de senaste decennierna rapporterats om ökad psykisk ohälsa bland ungdomar.</p><p>Genom kvalitativa intervjuer fick i denna studie sju 15-åriga pojkar</p><p>visualisera och beskriva ett negativt och ett positivt framtidsscenario.</p><p>Syftet var att redogöra för vilka faktorer de själva ansåg viktiga i de</p><p>båda scenarierna samt vilka faktorer de upplevde skulle kunna leda till</p><p>att respektive scenario blev verklighet. Några faktorer var sociala</p><p>relationer, att nå sina mål och intervjupersonerna upplevde att de kunde</p><p>kontrollera det mesta gällande sin framtid och betonade vikten av egen</p><p>vilja, drivkraft och motivation. Studiens resultat vittnar om ett behov</p><p>hos de intervjuade av reflektion och diskussion kring frågor om livet och</p><p>framtiden.</p>

<p>Vår nyfikenhet till denna studie väcktes genom att vi fick reda på att det startas fler företag av kvinnor än av män på Idélab på Mälardalens högskola. Detta är en skillnad mot övriga landet, där fler företag startas av män än av kvinnor statistiskt sätt. Frågan vi ställde oss var vilka faktorer det är som påverkar att statistiken ser ut som den gör på Idélab? För att hitta svaren till detta har vi intervjuat tio kvinnliga företagare som startat sin verksamhet via Idélab, två ur personalen på Idélab och även en sakkunnig person inom ämnet. Intervjuerna gjordes i början av studien för att skapa ett öppet angreppssätt och för att inte styra resultatet allt för mycket av tidigare teorier om ämnet. Denna studie ger ett bidrag till ämnet innovationsteknik genom ytterligare en pusselbit inom området kvinnligt företagande. Även ansatsen där empiri undersökts före teori kan ses som ett bidrag till nytänkande. Avgränsningar för studien är att endast titta på en aktör, nämligen Idélab, och intervjuerna har gjorts med enbart kvinnor för att få ett större fokus på kvinnorna och deras historia.</p><p>Resultat från studien visar att det är flera faktorer som bidrar till det höga antalet företagsstarter av kvinnor via Idélabs verksamhet. Faktorer som de intervjuade företagarna lyfter fram och uppskattar och som tillsammans skapar en arbetsmetod hos Idélab som visar sig vara gynnsam för kvinnor. De faktorer som framkommit genom intervjuerna och som kan påverka antalet kvinnliga företagsstarter via Idélab är verksamhetens värderingar och sätt att jobba, att de stöttar individen mer än själva idén. Idélab erbjuder också genom sin verksamhet tillgång till ett stort nätverk och möjlighet till samarbeten. Företagarna får tillgång till kontorsplats och många av dem får också kunder via Idélab vilket kan bidra till företagsstarterna och ökad tro på sin företagsidé. På Idélab bryts även den traditionella bilden av företagaren ned vilket kan vara gynnsamt för kvinnor då de inte behöver passa in i den traditionella mallen av företagaren som genom tiderna haft en manlig prägel. Idélab ligger också på en institution där hög andel kvinnor finns på utbildningar inom branscher som har en hög andel egna företagare. Det i sin tur gör att det finns gott om egna företagare som förebilder inom dessa yrkesgrenar på Idélab. Att det är så pass många kvinnor som startar företag via Idélabs verksamhet gör också att det över lag finns ett stort antal kvinnliga förebilder på Idélab.</p>

<p>Abstrakt</p><p>Typ 2-diabetes är en kronisk sjukdom som kräver livslång behandling</p><p>där patientens egenvårdsaktiviteter utgör största delen av behandlingen. Patientens följsamhet till egenvårdsaktiviteterna är dock ett världsomspännande problem med sämre hälsa och ökade kostnader som följd. Syftet var att belysa faktorer som påverkar typ 2-diabetikers följsamhet till egenvårdsaktiviteter. Metod: En litteraturgranskning gjordes och litteratur söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Sjutton vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa granskades och grupperades under olika kategorier. Resultatet visade att flera olika faktorer påverkade patientens följsamhet till egenvårdsaktiviteter på ett både positivt och</p><p>negativt sätt. En positiv påverkansfaktor var om patienten hade som</p><p>målsättning att sköta sin egenvård. En negativ påverkan på egenvården</p><p>sågs då patienten blev förkrossad och intog en passiv roll. Efter diabetesutbildning syntes en förbättring av egenvården genom patienternas förbättrade HbA1c-värden. Att mötas av vården på ett respektfullt sätt där både kontinuitet och tillräckligt med tid fanns till förfogande var värdefullt. Diskussion: Flera olika faktorer påverkade patientens egenvårdsaktiviteter. Vården har inte möjlighet att komma åt alla delar men det förefaller mycket viktigt att vårdpersonal försöker sätta sig in i varje individs unika situation</p><p>för att kunna stötta egenvårdaktiviteterna på bästa sätt.</p>