Syfte – Examensarbetets syfte är att skapa förståelse kring ett outsourcingbeslut genom att utveckla en beslutsmodell för outsourcing. För att uppnå syftet ska följande frågeställningar besvaras: Vilka faktorer bör påverka ett outsourcingbeslut? Vilka kostnader bör analyseras för att ett outsourcingbeslut ska bli väl avvägt? Vilka komponenter bör ingå i en beslutsmodell för outsourcing? Metod – Examensarbetet bygger på en analytisk konceptuell studie med ett deduktiv och induktiv förhållningssätt, där påverkansfaktorer togs fram genom litteraturstudier. Jämförelser och analyser av redan befintliga teorier gjordes för att identifiera påverkansfaktorer, utifrån dessa faktorer skapades en beslutsmodell för outsourcing. Resultat – Resultatet från studien visar att det finns ett flertal olika faktorer som påverkar ett outsourcingbeslut och kan sammanfattningsvis placeras som påverkansfaktorer, strategiska- och konkurrensfaktorer samt kostnadsfaktorer. Den utvecklade beslutsmodellen för outsourcing består av sju steg där varje steg innefattar olika analyser och beslut, de sju stegen baseras på de faktorer som bör påverkas vid outsourcing. Förslag till fortsatta studier – För att utveckla beslutsmodellen skulle fler teorier och faktorer som möjligen kan beröras i samband med outsourcing adderas. En ytterligare studie skulle kunna vara att utveckla ett verktyg där organisationen kan gradera hur organisationen förhåller sig till de faktorer som påverkas vid ett outsourcingbeslut och därmed utöka beslutsunderlaget. Praktiska konsekvenser – För att underlätta för beslutsfattaren och få en helhetsbild över faktorer och kostnader som påverkas vid outsourcing kan beslutsmodellen användas. Originalitet – Det finns enligt författarnas vetskap ingen fullständig beslutsmodell som belyser alla faktorer som kan påverkas vid ett outsourcingbeslut. / Purpose – The purpose of the thesis is to create understanding of the outsourcing decision making by developing a decision model for outsourcing. To achieve this, the following questions are answered: What factors should influence the outsourcing decision? What costs should be analyzed so that an outsourcing decision should be balanced? What components should be included in a decision model for outsourcing? Method – The thesis is based on an analytical conceptual study with a deductive and inductive approach, where the influencing factors was generated through literature reviews. Comparison and analysis of existing theories were made to identify the influencing factors, based on the generated influencing factors a decision model for outsourcing was created. Findings – Results from the study shows that there are several factors that influence the outsourcing decision and can in summary be positioned as strategic and competitive factors and cost factors. The developed decision model for outsourcing consists of seven steps, where each step includes various analyzes and decisions, the seven steps are based on the factors that should be affected by outsourcing. Research limitations/implications – The results in this thesis are based only on theory. The model can still be generalized by being adaptable for different Organization. Practical implications – Decision model can be used to aid and support in an outsourcing decision. To facilitate the decision-maker and get an overview of the factors and costs that are affected by the outsourcing decision model can be used. With the decision model, the organization can analyze factors and costs to obtain a comprehensive decision-making. Originality – Since many organizations are making outsourcing decision wrongly without taking into account all the factors affected by the outsourcing decision. There is, in the authors' knowledge no complete decision model that highlights all the factors that may be affected by an outsourcing decision.

För att kunna sträva efter en hållbar utveckling och lämna över en god miljö till nästa generation krävs ett samordnat arbete kring de källor som utgör påverkan på naturen och miljön. Jordbruket är en sektor som påverkar naturen och miljön genom dess näringsläckage till mark och vatten.  För att minska näringsläckaget krävs styrmedel som har till syfte att effektivisera för ett mer hållbart jordbruk. Greppa Näringen är ett tyrmedel i Sverige som startades som ett projekt för att stoppa framförallt utlakning av kväve från svenska åkermarker. En bättre förståelse av vad som ligger bakom lantbrukares val att inte ansluta sig till Greppa Näringen är avgörande för att kunna designa ett optimalt program anpassat för lantbrukarna. Denna studie har genomförts utifrån kvalitativa intervjuer för att identifiera faktorer och bakomliggande aspekter som ligger till grund för att lantbrukare inte väljer att ansluta sig till Greppa Näringen. Fem lantbrukare har intervjuats och de faktorer som har identifierats är kunskap, engagemang, tid, förtroende, påverkan utifrån och ekonomi. De mest betydande aspekterna som lantbrukarna nämnde var att verksamheten inte är relevant för Greppa Näringen (kunskap), att lantbrukarna har prioriterat annat inom verksamheten (engagemang och tid) samt att lantbrukarna inte tar till sig den informationen som Greppa Näringen ger ut (engagemang). Faktorerna ekonomi och påverkan utifrån har endast nämnts av en lantbrukare. / n order to strive for a sustainable development and hand over a good environment to the next generation, a coordinated work requires on the point- sources that has great impact on nature and the environment. The agriculture is a sector which has great impact on nature and the environment through its leaching of nutrients to soil and water. To reduce the leakage of nutrients, a set of instruments is required. Instruments, which aim to improve the efficiency of a more sustainable agriculture. Greppa Näringen is an instrument in Sweden that started as a project to mainly stop the leaching of nitrogen from Swedish arable land. A better understanding of what is behind farmers' decision not to participate in Greppa Näringen is crucial to be able to design the most ideal program adapted for the farmers. This study has been conducted from qualitative interviews to identify the factors and underlying aspects that explain why farmers choose not to participate in Greppa Näringen. Five farmers were interviewed and the factors that have been identified are, knowledge, commitment, time, trust, influence from the society and economy. The most commonly mentioned aspects were; that the farm is not of relevance for Greppa Näringen (knowledge), that farmers have prioritized other things within the farm (commitment and time) and also that farmers do not adopt information from Greppa Näringen, even though it is presented to them (commitment). The factors economy and influence from the society has only been mentioned by one of the farmers.

<p>På psykologlinjen vid Stockholms universitet väljer studenterna att utbilda sig i kognitiv beteendeterapi, KBT eller i psykodynamisk terapi, PDT. Vissa menar att en tidig specialisering främjar effektiviteten och kompetensen i kliniska sammanhang. Andra menar att ett bredare och integrativt perspektiv är bättre då alternativa synsätt berikar det terapeutiska arbetet. Kvalitativa intervjuer med 18 psykologstudenter genomfördes i syfte att identifiera faktorer som studenterna upplevde påverkat valet av inriktning. Materialet analyserades med Grundad Teori. Stor inverkan på valet hade tillfällighetsfaktorer som identifikationsobjekt och rollmodeller bestående av lärare/föreläsare och andra studenter, kursinnehåll och kursutformning. Andra påverkansfaktorer var samhällets efterfrågan på särskild kompetens samt individens personlighet och vetenskapliga ideal. Vidare diskuteras om specialisering på grundnivå främjar eller hämmar den blivande psykologens utforskande efter kunskap.</p>

<p>Uppsatsen handlar om barn- och fritidsprogrammet och beskriver hur utbildningen vuxit fram i Norrköping. Det övergripande syftet är att synliggöra olika utvecklingstendenser i utbildningens framväxt och att beskriva de ”kritiska perioder” som finns i utbildningens historia. Med ” kritiska perioder” avses i detta sammanhang perioder som inneburit att utbildningen diskuterats och förändrats. I en kort historik redogörs för de olika utbildningar ur vilka utbildningen växt fram. Därefter ges en sammanfattning av forskning som bedrivits på barn- och fritidsprogrammet samt en redogörelse för några kunskapsfilosofier och teorier kring synen på lärande.</p><p>Studien har en kvalitativ ansats och är hermeneutiskt inspirerad. Två f.d. skolledares berättelse ligger till grund för studien och kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare, elever, barnskötare och nuvarande skolledare. Utgångspunkten för denna studie är att utbildning formas och förändras beroende på samhällets villkor. Det har i hög grad gällt för de utbildningar i vilka barn- och fritidsprogram har sina rötter. Konjunktursvängningar och förhållandet på arbetsmarknaden har lämnat avtryck i utbildningen historia. I uppsatsen beskrivs den tradition ur vilken utbildningen växt fram och vissa centrala områden och spänningsfält lyfts fram. Ett sådant är den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen som haft en central roll under utbildningens hela historia. Ett annat område som diskuterats under alla perioderna är spänningsfältet omsorg - pedagogik. Utvecklingen inom barn- och fritidsprogrammet har gått från ett vård- och omsorgsinriktat till ett pedagogiskt förhållningssätt. Synen på kunskap och lärande har varierat under åren. Under senare år har elevgruppens heterogenitet ökat och för att möta elevernas behov har lärarna utvecklat sitt förhållningssätt och sina metoder. Utbildningen har under de flesta perioderna präglats av ett progressivt synsätt och idag kännetecknas programmet av ett elevaktivt och undersökande arbetssätt.</p><p>I väntan på GY09 pågår ett intensivt utvecklingsarbete på lokal nivå. I studiens resultat framkommer vissa områden som är viktiga att utveckla i syfte att stärka programmets innehåll och öka dess kvalitet.</p>

<p>Studiens syfte var att belysa behandlingspersonals uppfattningar om faktorer och händelser som kan vara avgörande för missbruksprocessen, i relation till forskningen inom området. Frågeställningarna avsåg att undersöka vilka händelser och faktorer som kan vara avgörande för vägar in i samt vägar ut ur ett substansmissbruk. Det avsågs även att undersöka uppfattningar om återfall samt upphörande av ett substansmissbruk. Metoden som användes var kvalitativ semistrukturerad intervju och genomfördes på en institution med tre kvinnliga behandlingsassistenter. Studien utgår från en hermeneutisk vetenskapstradition. Resultatet visar på händelser och faktorers betydelse, beroende på vart i missbruksprocessen individen befinner sig. Faktorer som har visats vara betydelsefulla är: sysselsättning, nätverk samt uppväxt. Slutsatser som kan dras är att ett flertal händelser och faktorer kan vara avgörande genom hela processen. Dessa faktorer går inte att generalisera eftersom händelser och faktorer påverkar individen olika. Det är därför svårt att peka på <em>en</em> avgörande faktor för upphörande av substansmissbruk.</p>

<p>Alla ungdomar i Sverige som har avslutat grundskolan med godkända betyg har rätt att söka en treårig gymnasieutbildning. Gymnasiet är en frivillig skolform som ger grundläggande kunskaper för vidare studier och för ett framtida yrkes- och samhällsliv. Den svenska gymnasieskolan består sedan 1991 av 17 nationella och ett individuellt program, där Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) är det största. Ett av motiven bakom denna undersökning är att försöka förstå vilka faktorer som ligger till grund för elevernas valstrategier. Studiens syfte är att på lokal nivå ta reda på vilka faktorer som förstaårseleverna på SP upplever har påverkat dem i valet av gymnasieutbildning. För att tydliggöra detta tillämpades en kvantitativ enkätundersökning som riktades till samtliga 359 elever som går första året på SP vid de tre gymnasieskolorna Borgarskolan, Vasaskolan och Thoren Business School i Gävle. Av de 359 potentiellt svarande eleverna deltog 301 i studien, vilket ger en svarsfrekvens på 84 procent. De 58 elever som inte deltog i enkäten var av olika anledningar inte närvarande vid respektive skolas genomförande. En stor del av den tidigare forskningen inom området har fokuserat på föräldrarnas inblandning i valet av skola och inte tagit hänsyn till elevernas åsikter. En av slutsatserna i denna studie är dock att det är eleverna själva som i stor utsträckning anser sig göra självständiga val. Annan forskning poängterar vikten av skolornas profilering och marknadsföring av sig själva i syfte att rekrytera nya elever. Denna studie styrker dessa teorier, skolorna har mycket att tjäna på att arbeta aktivt med marknadsföringen av sig själva. Till detta kan tilläggas att erbjudanden om diverse förmåner i elevernas ögon spelar en inte helt obetydlig roll. Två andra slutsatser som studien påvisar är att det är relativt vanligt att eleverna ändrar sitt preliminära gymnasieval samt att nästan nio av tio elever hävdar att de inte skulle byta skola, även om exakt samma utbildning erbjöds på någon av de andra skolorna. Detta kan tolkas som att en mycket stor andel av eleverna på SP anser att skolan i sig faktiskt är viktigare än programinriktningen. Valet till gymnasieskolan är komplext och intrikat. Resultatet pekar på att det är en mängd olika faktorer som på ett eller annat sätt påverkar de blivande gymnasieeleverna i deras val av skola och/eller inriktning.</p>

<p><p>Studiens syfte var att undersöka lärares erfarenheter av den egna</p><p>undervisningsplaneringen. Detta område utgör en viktig del av lärarens arbete och det är</p><p>här de formar idén med sin undervisning genom sina didaktiska val. Det bedömdes även</p><p>vara ett relativt eftersatt område inom forskningen, speciellt i svenskt sammanhang,</p><p>vilket gjorde det viktigt att utforska vidare. Vi fann att fokus i svensk pedagogisk</p><p>forskning de senaste åren har legat mer på elevers eget planerande än hur läraren skapar</p><p>planering. Eftersom samhället ständigt förändras och därigenom även förutsättningarna i</p><p>skolan för undervisningen behövs aktuella studier.</p><p>Genom semistrukturerade intervjuer med sju SO-lärare från två olika skolor</p><p>söktes svar på hur dessa skapade sin undervisningsplanering, vilka påverkansfaktorer de</p><p>upplevde samt hur de legitimerade sitt sätt att agera då de gjorde sina val.</p><p>Den tidigare forskningen som berörde lärares undervisningsplanering visade att</p><p>planeringstänkandet var komplext och mångfasetterat, beroende av olika typer av</p><p>kontexter. I det teoretiska perspektivet i studien presenterades olika didaktiska</p><p>teorimodeller med syfte att hjälpa läraren att ta beslut i valsituationer. Fokus för dessa var</p><p>stoff, målformulering och reflektion över den egna praktiken.</p><p>Metoden som tillämpades i studien hade en kvalitativ ansats och karaktäriserades</p><p>som multipel fallstudie. Denna metod valdes för att få en fyllig redogörelse av lärarnas</p><p>undervisningsplanering samt tillgång till subjektiva faktorer (tankar, känslor och</p><p>önskningar) och en bredd av information.</p><p>Resultatet visade att dessa lärare inte använde sig av några specifika modeller för</p><p>att skapa sin undervisningsplanering. Anledningar till detta var den vikt lärarna lade vid</p><p>flexibilitet i planeringen då en stor påverkansfaktor utgjordes av eleverna och deras</p><p>socioekonomiska och kulturella miljö. Även lärarnas bedömning av elevers mognad och</p><p>dess samband med ålder spelade stor roll för utformningen av planeringen. Lärarna</p><p>påverkades även av en slags inre styrning då de resonemang de förde kring</p><p>undervisningsplanering var färgade av deras egna värderingar och personliga</p><p>erfarenheter. En övergripande slutsats utifrån undersökningen var att lärarens egen</p><p>personliga kontext utgjorde en stor påverkansfaktor i konstruktionen av</p><p>undervisningsplaneringen.</p></p>

<p><strong>Syfte:</strong> Huvudsyftet med denna studie är att belysa de faktorer som har påverkat och styrt utvecklingen av svenska företags hållbarhetsredovisningar. Detta gör vi genom att studera litteratur samt tidigare vetenskapliga artiklar inom ämnet. Utifrån detta konstruerar vi enkäter som vi skickar ut till respondenter på svenska företag. Vi hoppas att med resultatet av denna enkätundersökning kunna bidra med kunskap och förståelse kring vad som påverkat utvecklingen av företags hållbarhetsredovisningar sett ur företagens perspektiv.</p><p> </p><p><strong>Metod:</strong> Med hermeneutiken som utgångspunkt har vi antagit en kvalitativ metod. Inom den kvalitativa metoden har vi antagit ett aktörsynsätt. Vårt aktörsynsätt gör att vår ambition med studien är att tolka och förstå de aktörer vi studerar snarare än att förklara deras handlingsmönster. Genom att tolka andra aktörer har vi skapat vår egen uppfattning och verklighetsbild av det vi studerar.</p><p> </p><p><strong>Studiens bidrag:</strong> Studien bidrar med att belysa vikten av investerare som påverkande intressent när det gäller hållbarhetsredovisningar. Vidare finner vi i studien att GRI och dess utveckling av riktlinjer för utformning av hållbarhetsredovisningar också är en stark påverkansfaktor till förändringar av företagens hållbarhetsredovisningar. Även om de två ovanstående faktorerna tycks vara de starkaste orsakerna till förändring så visar studien att förändring skett på grund av långt fler faktorer.</p> / <p><strong>Purpose:</strong> The main purpose of this study is to highlight the factors that have influenced and guided the development of the Swedish corporate sustainability reports. We do this by studying literature and previous scientific papers in the subject. From this we construct questionnaires which we send out to the respondents in Swedish companies. We hope that with the results of this survey could provide knowledge and understanding of what has influenced the development of corporate sustainability reports from companies' perspective.</p><p> </p><p><strong>Method:</strong> With the hermeneutic as basis, we have adopted a qualitative approach. In the qualitative method, we have adopted an actor-approach. Our actor-approach allows our ambition of this study is to interpret and understand the actors we are looking at rather than to explain their behaviour. By interpreting the other actors we have created our own perception and reality of what we are studying.</p><p> </p><p><strong>The study's contribution:</strong> The study contributes to highlight the importance of investor-sensitive stakeholder in terms of sustainability reports. Furthermore, we find in the study that GRI and its development of guidelines for the design of sustainability reports is also a strong influence factor to the change of corporate sustainability reports. Although the above two factors seem to be the strongest reasons to change, the study shows that the change occurred because of many more factors.</p>

Studiens syfte var att belysa behandlingspersonals uppfattningar om faktorer och händelser som kan vara avgörande för missbruksprocessen, i relation till forskningen inom området. Frågeställningarna avsåg att undersöka vilka händelser och faktorer som kan vara avgörande för vägar in i samt vägar ut ur ett substansmissbruk. Det avsågs även att undersöka uppfattningar om återfall samt upphörande av ett substansmissbruk. Metoden som användes var kvalitativ semistrukturerad intervju och genomfördes på en institution med tre kvinnliga behandlingsassistenter. Studien utgår från en hermeneutisk vetenskapstradition. Resultatet visar på händelser och faktorers betydelse, beroende på vart i missbruksprocessen individen befinner sig. Faktorer som har visats vara betydelsefulla är: sysselsättning, nätverk samt uppväxt. Slutsatser som kan dras är att ett flertal händelser och faktorer kan vara avgörande genom hela processen. Dessa faktorer går inte att generalisera eftersom händelser och faktorer påverkar individen olika. Det är därför svårt att peka på en avgörande faktor för upphörande av substansmissbruk.

På psykologlinjen vid Stockholms universitet väljer studenterna att utbilda sig i kognitiv beteendeterapi, KBT eller i psykodynamisk terapi, PDT. Vissa menar att en tidig specialisering främjar effektiviteten och kompetensen i kliniska sammanhang. Andra menar att ett bredare och integrativt perspektiv är bättre då alternativa synsätt berikar det terapeutiska arbetet. Kvalitativa intervjuer med 18 psykologstudenter genomfördes i syfte att identifiera faktorer som studenterna upplevde påverkat valet av inriktning. Materialet analyserades med Grundad Teori. Stor inverkan på valet hade tillfällighetsfaktorer som identifikationsobjekt och rollmodeller bestående av lärare/föreläsare och andra studenter, kursinnehåll och kursutformning. Andra påverkansfaktorer var samhällets efterfrågan på särskild kompetens samt individens personlighet och vetenskapliga ideal. Vidare diskuteras om specialisering på grundnivå främjar eller hämmar den blivande psykologens utforskande efter kunskap.