Idag är cirka en miljard människor på flykt i världen och cirka 250 miljoner av dessa människor är internationella migranter med syfte att bosätta sig i ett annat land. Sedan flera hundra år har människor invandrat till Sverige vilket har gjort Sverige till ett mångkulturellt land där stora delar av befolkningen helt eller delvis talar ett annat språk. Detta ställer högre krav på sjukvården för att kunna ge varje patient en god, säker och individanpassad vård trots språkbarriärer. Ökade antal akuta besök samt längre vårdtider är två exempel till följd av språkbarriärer i vården som i sin tur bidrar till oönskade konsekvenser, exempelvis ökade vårdkostnader. Syftet var att undersöka hur patienten erfar att vårdandet påverkas när vårdpersonal och patienter inte talar samma språk. Studien är en litteraturstudie där 10 tidigare publicerade vetenskapliga artiklar har granskats. Studien resulterade i sex kategorier: hotad patientsäkerhet skapar otrygghet, missförstånd leder till frustration, att inte känna sig delaktig i sin vård, tolk kan sätta det vårdande mötet på prov, enkelt och tryggt när en familjemedlem tolkar, ovisshet om rätt information når fram. Språkbarriärer i vården kan leda till att patienter får en sämre omvårdnad vilket kan äventyra deras hälsa. Detta kan generera i stora förödelser såsom allvarliga skador eller i värsta fall döden. Kommunikationen har en central roll och är betydelsefull i mötet mellan vårdpersonal och patient. En god kommunikation kan leda till en större förståelse och respekt samt en ökad delaktighet hos båda parter.

Sjuksköterskans profession utgår från ett humanistiskt perspektiv, patientcentrerad vård och vetenskapligt beprövade erfarenheter. Sjuksköterskors arbetsuppgifter innefattar ofta svåra vårdsituationer som kan generera stress. Att vårda döende patienter och lidande patienter samt deras anhöriga är en svår uppgift som uppkommer i sjuksköterskors dagliga arbete. Arbetsrelaterad stress är något som kan förorsakas av arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården och kan resultera i osäker patientvård samt sjukskrivningar. Syftet med detta examensarbete var att granska och sammanställa forskningsresultat som beskriver sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Examensarbetet är en litteraturöversikt och består av analys av sammanlagt tio artiklar som är genomförda med både kvalitativa och kvantitativa metoder. I examensarbetet har de valda artiklarna kvalitetsgranskats och analyserat enligt Fribergs modell. Resultatet presenteras i form av två kategorier med tillhörande fem subkategorier. Faktorer som ger upphov till stress är bland annat underbemanning, arbetsorganisationen och situationer då god omvårdnad inte kan skapas för patienterna. Diskussionen belyser problemet med att sjuksköterskor väljer att avsluta sin anställning. Organisatoriska faktorer som förmåner, löner och ledaregenskaper kan påverka huruvida sjuksköterskor väljer att avsluta sin anställning eller inte. Vidare förs ett resonemang om vad som bör göras för att behålla sjuksköterskorna kvar i vården.

Patientsäkerhetslagen och patientlagen är framtagna som komplement till Hälso- och sjukvårdslagen. Sjuksköterskan har en viktig roll i patientsäkerhetsarbetet genom att med sin etiska kompetens försöka eftersträva en god och säker vård där patienten får vara med och påverka sin vård. Litteraturstudiens syfte var att kartlägga patientens delaktighet i sin vård. Studiens resultat grundar sig på tio artiklar, både kvalitativ och kvantitativ forskning, där patientens perspektiv är i fokus. Resultatet redovisas genom två huvudteman som beskriver Möjligheter och Hinder för ett patientdeltagande i vårdandet. Resultatet visade att den största möjligheten till delaktighet fick patienten om sjuksköterskan bjöd in patienten i sin vård. Att patienten kunde känna trygghet, tillit och blev underrättad med anpassad information visade sig också vara av stor betydelse. Inkompetens hos vårdpersonalen, ignorans och dåligt anpassad information var faktorer som förhindrade patienten till delaktighet. I diskussionen lyfte författarna vad som var viktigt för att patienten skall få sin röst hörd, faktorer som ansågs viktiga i vårdmötet och vad som kan förväntas av sjuksköterskan och hennes roll. Oavsett om patienten önskar ett aktivt eller passivt deltagande är det upp till sjuksköterskan om patienten tillåts delta i sin vård. Studiens slutsats blir att patientens delaktighet formas beroende på hur det vårdande mötet ser ut mellan patient och sjuksköterska. Det innebär att dialogen i mötet skall vara ömsesidig och att båda parter får möjlighet att uttrycka sin åsikt utifrån sitt perspektiv.

Vårdvetenskap är en autonom och professionsneutral vetenskap. Relationen mellan sjuksköterska och patient beskrivs som kärnan i vårdandet. Utan relationen blir vårdandet endast ett utförande av olika tekniska arbetsuppgifter. Ett etiskt vårdande handlar om att sätta patienten i centrum. Många sjuksköterskor hävdar att det inte finns tid till omvårdnadsarbete inom vårdsektorn och det föreligger en risk att omvårdnadsarbetet bortprioriteras när annan vetenskap värderas högre. När vårdresurser inte räcker till för att bemöta vårdbehovet uppstår hög arbetsbelastning. Hög arbetsbelastning leder i sin tur till kognitiv belastning och stress. Vård- och omsorgspersonal står för störst antal sjukfall i Sverige. Studier visar att samvetsstress är en faktor till utbrändhet hos vårdpersonal. Samvetsstress beskrivs som en unik form av utmattningssyndrom som drabbar människor i vårdande yrken och innebär en förlust av förmågan att vårda. Syftet med denna litteraturstudie är att kartlägga befintlig forskning om samvetsstress i det patientnära vårdandet ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden bygger på kvantitativa och kvalitativa studier. I resultatet presenteras tre teman Bakomliggande faktorer, Symtom, tecken och konsekvenser och Åtgärdande insatser och förhållningssätt. Olika organisatoriska faktorer såsom brist på personal och tid var bidragande faktorer. Även hög arbetsbelastning, maktlöshet, samt ohanterliga krav från chefer, ledning, arbetskollegor och andra professioner gav upphov till samvetsstress. Att inte kunna lindra patientens lidande och att inte ha kunskap om samvetsstress var andra bidragande faktorer. Samvetsstress skapade psykiska och fysiska problem hos sjuksköterskan som påverkade privatlivet. Dessutom påverkades sjuksköterskeprofessionen då konsekvenserna av samvetsstress kunde leda till att sjuksköterskor valde att byta arbetsuppgifter eller lämna yrket. Studien belyser dessutom olika hanteringsstrategier som kan minska eller förhindra uppkomsten av samvetsstress. Slutligen presenteras förslag på kliniska implikationer, bland annat att undervisning om samvetsstress ska läggas in i Sjuksköterskeutbildningens läroplan samt att öka möjligheterna till Specialistutbildning.

Denna rapport undersöker hur läkemedelsförpackningar, genom sin grafiska utformning, kan bli tydligare i sin kommunikationsförmåga. Detta grundar sig i det problem som idag finns kring felmedicinering på grund av läkemedelsförväxlingar. Målet har varit att ta fram riktlinjer för designen av läkemedelsförpackningar för att bidra till en ökad patientsäkerhet.

Sjukvårdsverksamhet i Sverige är enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) ålagd att ha rutiner för avvikelse- och riskhantering för att förbättra patientsäkerheten. Traditionellt har risk- och olycksanalyser fokuserat på ett syndabockstänkande där enskilda individer setts som orsaken till många olyckor. Detta synsätt har på senare tid övergått mer till ett organisations- och systemperspektiv, något som även Landstinget i Östergötland anammat. Riskanalyser strävar efter att identifiera faktorer som skulle kunna leda till olyckor, så att dessa sedan kan förebyggas. Något man dock inte i lika stor utsträckning har tittat på är på vilket sätt personalen i sitt dagliga arbete arbetar för att motverka risker och öka säkerheten. Fem observationer av sjuksköterskornas arbete utfördes vid Hematologiska vårdavdelningen vid Linköpings universitetssjukhus. Fokus låg på läkemedelshanteringen och syftet var att ta reda på vilka risker som förekom i arbetet, på vilka sätt dessa hanterades av personalen samt att ge övergripande åtgärdsförslag. Fyra huvudmoment i arbetet med läkemedel identifierades: ordination, iordningställande, administrering och påfyllning av läkemedel. Dessa beskrevs sedan utifrån sex kategorier som utgick ifrån exempel på risker och riskhantering. De risker som identifierades kunde delas upp i främst två områden – att komma ihåg att utföra handlingar och att få bekräftelse på att handlingar utförts. Förslag på åtgärder för de risker som identifierats inriktade sig på minnesstöd och att distribuera information över både fler personer och den fysiska miljön – ett tankesätt inspirerat av synen på kognition som distribuerad.

Ett identifierat riskområde inom hälso- och sjukvården är hantering av läkemedel och för att höja patientensäkerheten bör läkemedelshanteringen säkerställas. Vi har i en kvalitativ studie genom att använda flera olika metoder, så kallad triangulering, undersökt och beskrivit processen delning av läkemedel inom slutenvården. Vårt syfte var att identifiera risker och förbättringsmöjligheter och genom en fallstudie på två vårdavdelningar har vi kunnat identifiera skillnader i arbetssätt mellan vårdavdelningarna men också mellan sjuksköterskorna. För informationshantering i processen använder sig båda vårdavdelningarna av läkemedelsmodulen i vårdinformationssystemet Cosmic. Delningsprocessen på de studerade vårdavdelningarna fungerar bra men vi har kunnat identifiera förbättringsmöjligheter i den tekniska utrustningen, det vårdadministrativa systemet samt i organisationen och dess kvalitetsarbete. För att uppnå en hög patientsäkerhet är det av stor vikt att informationsflödet fungerar optimalt i delsystemen och i relationen mellan dem vilket kan uppnås genom en övergripande kvalitetssäkring där ett systemsynsätt appliceras. Med ett effektivt ledningssystem kan organisationer arbeta med ständiga förbättringar och prioritera de ur patientsäkerhetssynpunkt viktigaste åtgärderna.

Inledning: Läkemedelsbiverkningar är negativa effekter av läkemedelsbehandling utöver de förväntade terapeutiska effekter som läkemedlet används för, och utgör ett stort problem i sjukvården då de medför lidande och skador för drabbade patienter. År 2001 visade beräkningar att läkemedelsbiverkningar var orsaken till 3 % av alla dödsfall i Sverige, och att ca 2-10 % av alla sjukhusinläggningar beror på läkemedelsbiverkningar. Syfte: Syftet var att undersöka prevalens av läkemedelsbiverkningar som orsak till sjukhusvård och hur stor del av dessa som kunde beräknas ha varit möjliga att undvika, genom att söka och sammanställa information från vetenskapliga artiklar. Metod: Litteratur söktes på databasen PubMed och tillhandahölls även av handledare. Studier som publicerats innan år 2000 exkluderades ur litteraturstudien, likaså studier som studerat specifika patientgrupper. Till läkemedelsbiverkningar innefattades inte felaktig läkemedelsbehandling som missbruk och överdoseringar, utan dessa exkluderades. Studier från olika länder och olika typer av sjukhusinrättningar utgjorde inte en begränsning. Resultat: 7 prospektiva studier inkluderades i litteraturstudien, vilka var publicerade mellan år 2004 – 2008 och utfördes på sjukhus. Prevalensen av läkemedelsbiverkningar varierade mellan 2,7 – 48,4 % i de olika studierna och andelen biverkningar som definitivt skulle ha kunnat förebyggts varierade mellan 9 – 85,7 %. Diskussion: Resultatet för prevalens av läkemedelsbiverkningar beräknades genom att dividera det totala antalet läkemedelsbiverkningar med det totala antalet patientepisoder, eller patientantal när detta angetts. Olika metoder användes av de olika författarna för att identifiera läkemedelsbiverkningar och beräkna hur många av dessa som ansågs kunde förebyggas. I många fall utgjordes insamlingen av ansvariga författare, läkare, farmaceuter eller andra utbildade specialister och deras kliniska bedömning. För att minska risken för bias kunde datan kontrolleras av utomstående med kunskap inom ämnet. Artiklarna som jämfördes kunde ha olika primära eller sekundära frågeställningar och använda olika sjukhusinrättningar eller avdelningar, men presenterade alla resultat för läkemedelsbiverkningsprevalensen och hur många av läkemedelsbiverkningarna som kunde undvikas. Slutsats: Resultatet tyder på att läkemedelsbiverkningar fortsätter bidra till sjukhusinläggningar i vården. Fler studier bör genomföras för att följa utvecklingen av läkemedelsbiverkningsprevalens under 2000-talet för att öka kunskapen och bidra till möjligheterna att upptäcka och förebygga läkemedelsbiverkningar i vården idag.

Introduktion: Det tvärprofessionella teamet är en viktig del inom den svenska hälso- ochsjukvården och samverkan i team är en av sjuksköterskans åtta kärnkompetenser. Attteamet kan samarbeta över professionsgränserna är en grundförutsättning för att dettvärprofessionella teamet ska kunna upprätthålla en patientsäker hälso- och sjukvård.Patientsäkerhet är en av sjukvårdens grundstenar, den ses som frånvaro av vårdskador ochavvikelser. Det finns två huvudgrupper av vårdskador och avvikelser, de som skett pågrund av misstag och de som skett på grund av uteblivna åtgärder. Vårdskador sker till enkostnad av nio miljarder per år i Sverige.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer inom det tvärprofessionellateamets samarbete som kan påverka patientsäkerheten.Metod: Litteraturstudie utformad efter Polit och Beck (2017) nio steg. Artikelsökningarutfördes i CINAHL och PubMed. Artiklarnas kvalitet granskades med Polit och Beck(2017) granskningsmall. Fyra kvalitativa, fyra kvantitativa och två mixad metod artiklarvaldes och utgjorde resultatet.Resultat: Under databearbetningen framkom en huvudkategori (Kommunikation) medunderkategorier (strukturer för kommunikation, samsyn angående ansvar- ocharbetsfördelning och brist på respektfullt bemötande ).Slutsats: Studiens resultat visar på att kommunikation är grundläggande för ett gott,patientsäkert samarbete i det tvärprofessionella teamet. Det visade även på att begreppetkommunikation är multifacetterat, och dess framgång ligger på både individuell ochorganisatorisk nivå. För att uppnå en god patientsäker vård är det av stor vikt attorganisationen möjliggör forum för kommunikation samt att var och en av medlemmarna iteamet tar ett personligt ansvar för hur de kommunicerar med varandra.

Drygt 95 000 barn vårdas på sjukhus i Sverige varje år och studier indikerar att vårdskador är betydligt vanligare hos barn än hos vuxna. Bland annat till följd av komplicerade dosberäkningar för läkemedel och barns lägre förmåga att förklara sina symtom som gör det svårare att ställa diagnos. Syftet med litteraturöversikten är att kartlägga det internationella forskningsläget om vårdskador i omvårdnaden av barn inom somatisk slutenvård. Litteraturöversikten baseras på sökningar i databaserna PubMed och CINAHL och i resultatet inkluderas tolv artiklar. Vårdskador hos barn identifierades där med självrapportering av sjukhuspersonal samt metoderna markörbaserad journalgranskning och direkt observation. Beroende på metod och använda definitioner skiljde sig antalet identifierade vårdskador hos barn kraftigt åt mellan dom olika studierna. Det är ett allmänt problem för forskningsområdet och försvårar slutsatser och jämförelser mellan studier. Trots det bidrar metoderna med mycket användbar information som är nödvändig i ett aktivt arbete för att minimera antalet vårdskador. / <p>Godkännande datum: 2016-10-31</p>