No description available.

Bakgrund:  Tidigare forskning visar att bristande icke-tekniska kunskaper som samarbetsförmåga och kommunikation orsakar många patientrelaterade komplikationer. Den operativa vårdmiljön utgör en hög risk för patienten och det finns därför ett kunskapsbehov om vilka praktiska åtgärder anestesisjuksköterskan behöver tillämpa för att öka patientsäkerheten och förebygga vårdskador i operationsmiljön. Syfte: Syftet är att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av tvärprofessionell teamträning med fokus på patientsäkerhet i en operationsmiljö. Metod: Metoden som användes för att besvara syftet är en allmän litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar. Analysenheten utgjordes av tio kvalitativa artiklar, fem kvantitativa och fem av blandad metod. Artiklarnas innehåll analyserades för att identifiera likheter och skillnader i syfte, metod och resultat. Resultat: Resultatet visade att anestesisjuksköterskors erfarenheter av tvärprofessionell teamträning handlade om att: få en ökad medvetenhet om sina egna brister, att få möjlighet att öka sina icke-tekniska färdigheter, att få en ökad förståelse för sin yrkesroll och för övriga teammedlemmars funktion i operationsteamet samt att få kunskap om teamträningens praktiska tillämpbarhet och konsekvenser för patientsäkerhetsarbetet. Slutsats: Tvärprofessionell teamträning kan enligt anestesisjuksköterskornas erfarenheter ha positiv inverkan på patientsäkerheten. Dock krävs upprepad träning för att de positiva effekterna ska kunna bibehållas under en längre tid. / Background: Previous research shows that a lack of non-technical skills such as teamwork and communication accounts for the majority of all patient-related complications that arise. The surgical environment poses a high risk for the patient which require knowledge about what practical measures the anaesthetist nurse needs to apply in order to increase patient safety and prevent health injuries in an operational care environment. Aim: The aim of this thesis is to describe nurse anaesthetists experiences of interdisciplinary teamtraining with a focus on patient safety in an operating environment. Method: A general literature overview was used to answer the aim of this exam paper. The analysis unit consisted of ten qualitative articles, five quantitative articles and five with mixed-method. The content of the articles was analysed to identify similarities and differences in aim, method and result. Results: The result showed that the experience of nurse anaesthetists in interdisciplinary team training was to: gain an increased awareness of their own shortcomings, to have the opportunity to increase their non-technical skills, to gain an increased understanding of their professional role and the function of other team members in the operation team and to gain knowledge about the practical applicability of the team training and consequences for patient safety. Conclusion: Nurse anaesthetists experience a positive effect on patient safety due to interdisciplinary team training. However, repeated team training is required to obtain long term effects on patient safety practice. Keywords: general literature overview, interdisciplinary teamtraining, nurse anaesthetist, patient safety, qualitative

Bakgrund: Rapportering mellan sjuksköterskor kan medföra säkerhetsrisker om information inte förs vidare på rätt sätt samt att brist i kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter är en återkommande orsak till uppkomst av vårdskador. Rapportering behöver därför hålla hög kvalitet för att sjuksköterskan ska kunna leverera patientsäker- och personcentrerad omvårdnad. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av bedsiderapportering inom slutenvården. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats. Tio kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Tre teman framkom: Främjar personcentrerad omvårdnad som beskriver hur patienter och anhöriga blir delaktiga och hur bedsiderapportering stärker relationen mellan sjuksköterska och patient, Förändrar professionellt förhållningssätt som handlar om hur sjuksköterskor upplever att de i sin profession påverkas av bedsiderapportering och slutligen Komplicerar rapporteringen som beskriver problematik kring sekretess och hur omgivningen försvårar rapporteringen. Slutsats: Bedsiderapportering medför förbättringar gällande patientsäkerhet och personcentrerad omvårdnad, men det krävs strategier för att överkomma de upplevda hindren.

Bakgrund: Patientsäkerhet innebär skydd mot vårdskada och är idag ett centralt område inom hälso- och sjukvården. Varje år drabbas ungefär 100 000 patienter i Sverige av vårdrelaterade skador. Det är skador som leder till onödigt lidande för patienter och som inte bör förekomma om rätt åtgärder och handlingar sätts in. Det finns ett flertal lagar och styrdokument som ger tydliga riktlinjer till hälso- och sjukvårdspersonal hur de ska arbeta förebyggande mot vårdskador. Sjuksköterskor har ett särskilt ansvar att upptäcka eventuella vårdskador samt utforma förbättringsåtgärder. Syfte: Syftet var att belysa allmänsjuksköterskors erfarenhet av förutsättningar för att arbeta patientsäkert på vårdavdelningar. Metod: En systematisk litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Tolv artiklar har analyserats utifrån en beskrivande syntes. Resultat: Sjuksköterskor belyste både personliga och organisatoriska förutsättningar för patientsäkerhetsarbetet. God kommunikation och betryggande kompetens liksom en stödjande ledning och ett välfungerande teamarbete i en god arbetsmiljö ansågs vara betydande förutsättningar för gott patientsäkerhetsarbete. Slutsats: Rimlig arbetsbelastning och tillräcklig bemanning var förutsättningar som förstärkte patientsäkerhetsarbetet liksom kommunikation, kompetens, stödjande ledning och teamarbete. Patientsäkerhetsarbetet är dynamiskt och i ständig förändring vilket kräver att både sjuksköterskor samt organisationen ständigt arbetar med förbättringar inom området.

Arbetsrelaterad stress är vanligt förekommande inom den perioperativa vården. Tidigare forskning visar att det begås många fel inom detta område som grundar sig i en stressig arbetsmiljö. Felen som begås kan ha negativ påverkan på patientsäkerheten. Hur påverkar stressen patientsäkerheten och vilka situationer och faktorer spelar in. Syftet med studien är att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av situationer och faktorer där arbetsrelaterad stress påverkar patientsäkerheten i det dagliga arbetet. Kvalitativ metod har använts i form av intervjuer och innehållsanalys. Sex anestesisjuksköterskor från samma operationsavdelning deltog i studien. Resultatet påvisar att en hög arbetsbelastning ligger till grund för arbetsrelaterad stress. Anestesisjuksköterskorna upplevde att man inte fick tid för förberedelse vilket hade negativ påverkan på patientsäkerheten. Samarbetet i operationsteamet försämrades och osämja kunde uppstå, detta påverkade också patientsäkerheten. Gemensamt ansvar för en uppgift i operationsteamet tenderade att prioriteras och stärkte på det sättet patientsäkerheten. En sådan uppgift var till exempel WHO:s checklista för säker kirurgi. Resultatdiskussionen berör kommunikationen på operationssalen och varför kommunikationsbrist uppstår. Vidare diskuteras studiens resultat gentemot tidigare forskning inom området. Det är viktigt att verksamheten aktivt arbetar för att stärka personalens samarbetsförmåga och kommunikation. Arbetsledningen bör också ha rimliga krav på produktionen så att en god patientsäkerhet uppnås. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Mer än var tredje patient som vårdas i hemmet drabbas någon gång av en vårdskada. Det kan handla om fall, undernäring, trycksår, läkemedelsavvikelser eller vårdrelaterade infektioner. Vården i den kommunala hemsjukvården utvecklas successivt till att bli allt mer avancerad. Detta ställer stora krav på distriktssköterskans kunskap och kompetens. Genom hembesök ges distriktssköterskan möjlighet att i god tid uppmärksamma risker och kan genom förebyggande åtgärder öka patientsäkerheten. Syftet med studien var därmed att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av patientsäkerhet i den kommunala hemsjukvården. För studien användes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer hölls med både distriktssköterskor och sjuksköterskor i en mellanstor västsvensk stad. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och mynnade ut i ett resultat bestående av tre kategorier: Vikten av samarbete, patientsäker vård i hemmet och förutsättningar för patientsäkerhetsarbete. Resultatet belyser vikten av att göra patienten delaktig i patientsäkerhetsarbetet men även betydelsen av att involvera anhöriga och samarbeta tvärprofessionellt beskrivs som viktiga delar. Genom hembesök får distriktssköterskan en bra bild av eventuella risker som kan finnas, men att kunna sätta in adekvata åtgärder är inte alltid så lätt som det låter, då patientens självbestämmande alltid måste gå före det förebyggande arbetet. Resultatet visar även på hur distriktssköterskans administrativa uppgifter ofta stjäl värdefull tid från patienterna och hur stöd från organisationen därmed är viktigt. Distriktssköterskan måste för att kunna arbeta riskförebyggande besitta kunskap och kompetens, samt ha en förståelse för hur en ökad riskmedvetenhet kan leda till hållbar utveckling.

Vårdrelaterade infektioner en av orsakerna till de vårdskador som uppkommer idagens hälso-och sjukvård, vilket leder till stora kostnader för samhällets samt ett stort lidande för patienterna. Följsamhet till de basala hygienrutinerna hos personalen är av största vikt för att hindra-och eller reducera antalet VRI.Syfte:Syftet med denna litteraturstudie är attsammanställabefintlig kun-skap om faktorer som är underlättande/stödjande eller hindrande/försvårande och som påverkar hälso-och sjukvårdspersonalens följsamhet till BHK (basala hygien och klädregler) och därmed stödja eller hindra VRI (vårdrelaterade infektioner).Metod:Totaltingick 10 vetenskapliga ar-tiklar till resultatet i denna litteraturstudie kunskapsöversikt, dessa påträffades i databaserna PubMed och Cinahl med relevanta sökord. Huvudgrupper och subgrupper skapades utifrån en induktiv analysmetod.Resultat:Faktorer sompåverkade följsamheten var lättillgänglighet av handdesinfektion och skyddsutrustning, säkerhetskultur och ökat arbete med systematiska pro-cesser, förebilder och positiv påverkan på kollegor, rädsla att bli smittad, hög personalomsätt-ning/stress, brist på utbildning, negativ påverkan inom arbetsgruppen brist på goda förebilder, systematiska och kontinuerliga kampanjer, återkommande utbildning och interventioner för be-teendeförändringar, ledningens stöd för BHK och kontinuerlig återkoppling samt goda förebil-der/nyckelpersoner.Slutsats:Att ha hög följsamhet till BHK är en utmaning för varje organi-sation. Det krävs multimodala åtgärder för att får resultat. Ledarskapet på alla nivåer blir en vik-tig del i det arbetet.

Bakgrund: Idag präglas sjuksköterskeyrken av en ökad arbetsbörda, ökade krav påkompetens, brister i organisationen samt psykosociala faktorer som leder till otrivsel.Stressen uppstår då det finns en obalans mellan krav och förmågan att hantera kraven. Denarbetsrelaterade stressen kan bli ett hinder för sjuksköterskan som kan påverkapatientsäkerheten negativt. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att granska ochsammanställa forskningsresultat som beskriver hur arbetsrelaterad stress påverkar bådesjuksköterskor och patientsäkerheten. Metod: Litteraturstudien baserades på femtonkvantitativa studier, två kvalitativa studier, en studie med mixad metod och en longitudinellstudie. Artiklarna kvalitetsgranskades och en innehållsanalys genomfördes. Resultat:Resultatet av litteraturöversikten framkom att sjuksköterskor upplever ökad stress knutnatill sex kategorier; betydelsen av en god arbetsmiljö, ett bra ledningsansvar, högarbetsbelastning och bristande kontroll, tidspress i arbetet, bristande kommunikation ochsamarbete samt hinder för arbetstillfredsställelse som kunde påverka sjuksköterskansarbetssituation negativt, vilket vidare mynnar ut i effekter på patientsäkerheten. Faktorersom ger upphov till stress är bland annat underbemanning, tidsbrist, höga förväntningar,dålig arbetsmiljö, då sjuksköterskorna upplevde sig inte kunna ge en god och säkeromvårdnad. Slutsats: Huvudresultatet visade att den arbetsrelaterade stressen påverkarbåde sjuksköterskan och patientsäkerheten negativt. Arbetsrelaterad stress är ett allvarligtproblem som förekommer i stora delar av världen, och därför är behovet stor för vidareforskning om stress på arbetsplatsen. / <p>Godkännande datum: 2018-11-05</p>

Bakgrund: Läkemedelsrelaterade vårdskador framkom som ett av de största problem idagens hälso- och sjukvård. Sjuksköterskan hade stort ansvar för att värna ompatientsäkerhet vid hanteringen av läkemedel, men brist på detta kunde ha negativakonsekvenser i bland annat organisationen, patienterna och sjuksköterskan själv. Somteoretisk anknytning användes teorin av James Reason - Human error: models andmanagement. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka riskfaktorer som kundeorsaka fel vid läkemedelshantering utifrån sjuksköterskans ansvarsområde inom slutenvård. Metod: Arbetet gjordes som en litteraturöversikt, vid vilket artiklarna söktes viadatabaserna Pubmed och Cinahl, där användes samma kombinationer av söktermer i bådadatabaser för att få fram de femton relevanta artiklarna. Efter noggrant bearbetning ochanalys av artiklarna utformades fyra huvudområden. Resultat: Huvudområdena somframkom var brist på kompetens och kunskap, organisatoriska faktorer,arbetsmiljörelaterade orsaker samt brist på kommunikation. Diskussion: Sjuksköterskansvälmående ansågs ha en stark koppling till att felaktigheter vid hantering av läkemedelkunde förekomma. Detta innebar att organisation måste samarbeta med alla vårdaktörerframförallt med sjuksköterskorna för att kunna identifiera var i organisation förelåg felet,och varför skyddsbarriärer misslyckades. Slutsats: Förbättrad kunskap kring olika riskersom kunde uppstå i samband med läkemedelshantering krävdes för att höja patientsäkerhetoch effektivisera vården. / <p>Godkännande datum: 19-12-11</p>

Sverige och det har visat sig att många vårdskador uppstår i den perioperativa vården. Bristande kommunikation har visat sig vara en vanlig orsak till vårdskador. Tidigare forskning visar på att införandet av kommunikationshjälpmedel främjar kommunikationen och ökar patientsäkerheten, men trots införandet fortsätter vårdskadorna att öka. Syfte: Syftet är att belysa faktorer som främjar och säkerställer god kommunikation inom det intraoperativa teamet för att öka patientsäkerheten. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvantitativ ansats användes för att svara på syftet. Sökningar gjordes i två vetenskapliga databaser, CINAHL och PubMed. Totalt 16 vetenskapliga primärartiklar inkluderades, data extraherades och analyserades i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Resultat: Resultatet är en konklusion av två kategorier; faktorer som främjar kommunikation och faktorer som säkerställer kommunikation. Resultatet visar att införandet av exempelvis WHO:s checklista främjar kommunikationen och ökar patientsäkerheten.  Slutsats: Kommunikationen främjas och patientsäkerheten ökar genom införandet av kommunikationshjälpmedel men för att kommunikationen ska säkerställas behövs det strategtiska lösningar för att de ska användas korrekt.