För att dagstidningstryckerier som de inom Bold Printing Group ska kunna förbli konkurrenskraftiga på den hårda marknad som råder är förutsättningar att de nyttjar sina resurser på rätt sätt och tillhandahåller de mervärden som kunderna efterfrågar. Detta projekt utgår från koncernledningens vilja att förbättra tryckeriernas förutsättningar genom ökad styrning och uppföljning med hjälp av koncerngemensamma nyckeltal. Grunden är att genom rätt utförda mätningar på olika processer få bättre beslutsunderlag för att införa olika förbättringsåtgärder. En ytterligare aspekt som arbetet innefattar är hur informationen kring nyckeltal och produktionsutfall bör hanteras på ett effektivt sätt som ger önskad effekt. Till att börja med studerades hur tryckerierna i dagsläget arbetar med nyckeltal för att identifiera de mått som var intressanta att arbeta vidare med. Befintligt informationsflöde kring nyckeltal kartlades också för att identifiera förbättringsmöjligheter. Detta gjordes bland annat genom en intervjuserie där personer med god insyn i respektive tryckeri tillfrågades. Intervjuerna, den studerade litteraturen kring nyckeltal och resultat från diskussioner i fokusgrupper, låg sedan som underlag för analysen kring vilka mått som vore lämpligast att följa upp inom Bold. Resultatet är tio nyckeltal utformade för att spegla de faktorer som är mest avgörande för tryckeriernas framgång. Nyckeltalen uppfyller ett antal kriterier som är viktiga för att de ska ge önskad effekt och vara lämpliga för jämförelser. Vidare togs förslag fram på kommunikationsvägar som bör vara gemensamma inom koncernen, vilket ger tryckerierna liknande förutsättningar att engagera medarbetarna. I och med de koncerngemensamma nyckeltalen blir förenklad informationshantering allt viktigare. För att interna jämförelser ska vara meningsfulla måste insamling, sammanställning och återkoppling av data ske på samma sätt på tryckerierna och sedan delas dem emellan. Den befintliga hanteringen av information kring nyckeltal kan anses bristfällig då den innefattar omfattande manuellt arbete och omständliga flödesvägar, vilket resulterar i bristande informationskvalitet. En lösning på dessa problem togs fram som avser effektivisera och automatisera flödet genom att koppla samman tryckeriernas system och på så sätt öka tillförlitligheten i utfallen. Den lösning som visade sig passa syftet bäst var att varje tryckeri samlar all lokal information från processystem i lokala databaser för att sedan skicka den vidare till DNEX databas. De tre tryckerierna kan då alla dra nytta av DNEX mer utvecklade system för sammanställning och presentation. Rapporten visar hur viktigt det är att mäta processer och prestationer för att kunna förbättra sin verksamhet, samt vikten av att engagera alla anställda i förbättringsarbetet. För att uppnå önskad effekt med arbetet med nyckeltal måste tydliga målvärden formuleras och kommuniceras för varje mått. Vidare bör återkopplingen ske så snabbt som möjligt efter mätning för att möjliggöra analys av utfallet. Det är också viktigt att införa nya rutiner för att kommunicera nyckeltalen men även för registrering av den information som ligger till underlag för mått som baseras på subjektiva bedömningar. Under hela arbetet framstod behovet av ett integrerat informationsflöde mellan tryckerierna tydligt för att möjliggöra intern benchmarking och uppföljning med koncerngemensamma nyckeltal.

No description available.

This report is a study made at Pallco AB. Pallco is a subcontractor that is specialized on steel and aluminium components. The aim of the report is to show an improvement proposal that leads to a reduction of the storage and improve the flow through the production of one item that is a part of a product that Pallco manufactures. With the increasing competition from other countries who can manufacture with lower costs must Swedish companies try to make theirs manufacturing as efficient as possible and remove all waste. By using the tools of Lean Production it is possible to reduce the costs and increase the efficiency. The method we used is value stream mapping. A map of the present condition has been made and then different improvement proposal were discussed. A map of a future condition has also been designed.

Detta examensarbete är skrivet vid produktionsteknikavdelningen, på uppdrag av Volvo Personvagnar AB i Torslanda, Göteborg. Produktionsteknikavdelningen utför bland annat balansering i slutmonteringen. Slutmonteringen är det sista steget innan en bil är färdig att levereras till kund. Volvo Personvagnar har tagit fram ett verktyg BME (BeräkningsModell Ergonomi) för att kunna bedöma operatörens arbetsmiljö, speciellt den belastningsergonomiska arbetssituationen. Syftet med examensarbetet är att utvärdera hur verktyget BME går att koppla till utfallet i produktivitet och kvalitet i slutmonteringen i fabriken i Torslanda. Resultatet visar att det finns en koppling mellan arbetsmoment som bedöms som belastningstunga och antalet rapporterade fel. För varje ökat poäng i BME-bedömningen, det vill säga då den belastningsergonomiska situationen försämrades, ökade risken för fel med 20 fel på årsbasis. Risken för kvalitetsbrister var cirka fyra gånger högre för ergonomiskt krävande arbetsmoment än för andra. Det gick att finna ett samband mellan beläggningsgrad och poäng i BME-bedömningen för de belastningstunga arbetsstationerna. De av arbetsstationer som hade lägre beläggningsgrad hade erhållit högre poäng i BME-bedömningen. BME var ett viktigt verktyg vid förändringar eftersom det gav en bild av hur genomförda förändringar kom att påverka arbetsmiljön för operatören. Innan verktyget började användas fanns det inget som teknikerna kunde ha som grund för att utföra en bedömning av belastningsergonomin. Införandet av BME medförde att teknikerna fick större fokus på belastningsergonomi.

This essay is an enquiry about how companies as participated in a Lean pro¬duction education use this education. The essay describes also how one works with the implementation of Lean production and how they believe that they will work. The enquiry tries to create an advisory material for other companies that are in the beginning of implementing their own Lean production systems. There these companies’ gets a picture of how other companies have done during their try to create a functioning Lean production system. In the essay, one may see how well the Lean concept basic thoughts and principles agree with the seven differently producing companies in the Jonkoping region. One may also see which parts from Lean production these companies use.

I Saab Automobile AB:s monteringsfabrik produceras cirka 130 000 bilar per år. Arbetet på monteringslinan blir därför monotont, och operatörerna har ett belastningsergonomiskt ansträngande arbete. Av denna anledning utvecklade Saab sin egen belastningsergonomiska utvärderingsmall BUMS, som ligger som grund för hur företaget hanterar belastningsergonomiska frågor. Under 2006 har Saab arbetat med ett projekt, LYFTET, för att förbättra den belastningsergonomiska situationen på Saabs arbetsplatser. Syftet med detta examensarbete är att undersöka om arbetsstationer som, utifrån BUMS-bedömningar, klassats belastningsergonomiskt dåliga arbetsstationer är relaterade till sämre kvalitet, lägre produktivitet och därmed högre kostnader jämfört med övriga arbetsstationer. Examensarbetet ska även undersöka om förbättringar inom LYFTET ger bättre kvalitet, högre produktivitet, fysiskt lättare arbete och belastningsergonomiskt bättre arbetsstationer. Kvalitetsdata, produktivitetsdata och BUMS-data från Saabs monteringsfabrik har samlats in, analyserats och bearbetas, samt litteratur och forskningsartiklar har byggt upp en bas i form av en referensram. Resultaten har sedan diskuterats utifrån denna referensram och slutsatserna har tagits fram. Resultatet visar att en arbetsstation som har BUMS-klassats som belastningsergonomiskt dålig (röd) producerar fyra gånger så många fel som en belastningsergonomiskt bra arbetsstation (grön). Resultatet indikerar även vissa samband mellan produktivitet och belastningsergonomi. På dörrlinan har LYFTET minskat besvären för operatörerna, gett fysiskt lättare arbete, minskat antalet kvalitetsfel och har haft en positiv effekt på produktiviteten. De slutsatser man kan dra av detta arbete är att BUMS kan användas som ett verktyg för att förbättra kvalitet, samtidigt som arbetsmiljön förbättras. Det finns både rent ekonomiska och personalekonomiska aspekter som åskådliggör nackdelarna med belastningsergonomiskt dåliga arbetsstationer. LYFTET har varit ett bra projekt på dörrlinan och har inneburit att den belastningsergonomiska arbetsmiljön har förbättrats samtidigt som de ekonomiska konsekvenserna av LYFTET har varit positiva.

Diese Arbeit befasst sich mit der strategischen Netzwerkplanung internationaler Automobilhersteller mit einem Schwerpunkt auf Premiumhersteller. Bei einem gegebenen Produktionsnetzwerk sollen insbesondere die Zuordnungen von Fahrzeugmodellen zu Werken sowie die Werkskapazitäten für einen Planungshorizont von mehreren Jahren geplant werden. Hierfür werden zunächst die Rahmenbedingungen der Automobilindustrie und deren Modellierungsmöglichkeiten in einem Optimierungsmodell dargestellt. Anschließend wird ein gemischt-ganzzahliges Modell vorgestellt, das die Summe aller abgezinsten Investitionszahlungen und operativen Supply Chain Kosten minimiert und gleichzeitig eine hohe Flexibilität des Netzwerkes durch eine bestimmte Zuordnungsstruktur (die einer Kette) von Produkten und Werken anstrebt. Da mithilfe von Standardsolvern die Lösung des aufgestellten Modells für Probleme praxisrelevanter Größe in akzeptabler Zeit nicht möglich ist, werden zwei für die Problemstellung neu entwickelte und implementierte Verfahren der Lokalen Suche vorgestellt und anhand unterschiedlicher Probleminstanzen mit einem Standardsolver verglichen und bewertet. Bei steigender Problemgröße übertreffen hierbei die Lösungsverfahren den Standardsolver deutlich. Im Anschluss daran wird die Robustheit der mit den neuen Verfahren ermittelten Lösungen anhand unterschiedlicher Szenarien untersucht. Hierbei lässt sich erkennen, dass für die untersuchten Beispiele gute Ergebnisse bezogen auf Gewinne und den Servicegrad erzielt werden können. Die in der Arbeit vorgestellten Modelle und Methoden können als Instrument verwendet werden, um ein angemessenes und robustes Produktionsnetzwerk für einen internationalen Automobilhersteller zu bestimmen. (Autorenref.)

Abstract Title: The first thing I do when I wake up is to log on to Facebook. A study regarding how users of Social Networks experiences the User Generated production. (Det första jag gör när jag vaknar är att logga in på Facebook. En studie om hur användare av de sociala nätverken upplever den användargenererande produktionen.) Number of pages: 37 (39 including enclosures) Author: Per Magnusson Tutor: Christian Christensen Course: Media and Communication Studies C Period: Fall semester 2010 University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University Aim: The ambition with this essay is to examine how the online users of social networks experience the development of the Internet towards Web 2.0, and the enormous User Generated Content emerging from it. How do we receive User Generated Content from other people, and particularly what do we think about our own production. Material/Method: In order to obtain a deeper understanding of the attitudes and perceptions amongst people regarding this subject I used qualitative interviews with 9 people. To get a breadth in the representation I used three different categories of people. With active bloggers as the first category, people who frequently and actively uses social networks as the second, and as the third and last category I interviewed people who actively logs on to at least one social network without participate to the user generated content. The interviewed people are between 20-30 years old. Main results: The essay shows that the development of Internet, towards web 2.0, has a positive impact on the human life. The reason that the participants in this study produces and participates in social networks is mainly because it is social, fun, educational and a great pastime. Social Networking has become ingrained into people´s lives, and they all like to observe what other people do. It turns out that the general attitude of how you look at your own User Generated Production is that you do not even think about it. The participants do not see the User Generated Content as a production, instead they rather see it as a participation in a social context. Keywords: User Generated Content, Production, Produsage, Web 2.0, Social Networks, Internet, Facebook, Wikipedia.

I Sverige så har användningen av inhyrd arbetskraft under de senaste åren starkt ökat (Handelns utredningsinstitut, 2010b). Användningen av inhyrd arbetskraft kan antas vara en vilja från företaget att anpassa sig efter teorin om den flexibla organisationen (Olofsdotter, 2008:7). En funktionellt flexibel kärna av arbetskraft skall kompletteras med en periferi av numeriskt flexibel arbetskraft (Atkinson & Gregory, 1986:13). Det saknas dock studier på hur företagets inre maktförhållanden påverkas av en sådan organisering. Syftet med denna studie är att beskriva och kartlägga hur en organisations maktstrukturer påverkas av uppdelningen av organisationens arbetskraft enligt kategorierna funktionellt- och numerisktflexibel arbetskraft. För att uppnå detta syfte så har en kvalitativ studie, bestående av observationer och intervjuer, genomförts på ett företag inom den marina tillverkningsindustrin. Studiens resultat visar på att företagets informella maktstrukturer ändras till följd av användningen av inhyrd arbetskraft. Produktionen i det studerade företaget är organiserat så att verkstadsarbetare ifrån de båda arbetskraftskategorierna, funktionellt och numeriskt flexibla, utvecklar ett ömsesidigt beroende. Det ömsesidiga beroendet gör att den statusökning som den ordinarie personalen skulle få, som en följd av att utgöra den funktionellt flexibla delen av företaget, uteblir. Den uteblivna statusförhöjningen för de anställda leder i sin tur till ett känslomässigt avståndstagande till företaget. Studien har därmed visat på att uppdelningen av arbetskraften i två kategorier får inverkan på organisationens sociala strukturer. En inverkan som tidigare lämnats outforskad.

Bakgrund: Den logistiska kedjan från producent till konsument blir alltmer komplex på grund av att ett ständigt ökande antal artiklar tillverkas utifrån kundens behov och önskemål. För att kunna tillgodose dessa behov och önskemål har företag historiskt sett haft stora lager. VMI tar problemet med att hantera och utveckla effektiva lager till en ny nivå. Att arbeta med VMI innebär stora fördelar för många olika företag när det gäller informationsspridning, partnerskap och lagerföring. Trots de omfattande fördelar som beskrivs i de flesta teorier om VMI finns det en del framförd kritik. I och med detta ligger det i vårt intresse att undersöka huruvida företag som arbetar med ett VMI-system upplever de teoretiska effekterna och om det finns effekter av VMI-samarbeten som teorin inte beskriver. Problemformulering: Vilka effekter, angående de logistiska aktiviteterna, innebär ett VMI-samarbete i en dyad inom tillverkningsindustrin och hur stämmer de överens med de effekter teorin beskriver? Metod: Genom att använda fallstudien som forskningsmetod, har vi undersökt vårt problem. Vidare har vi använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt vid datainsamlingen. De undersökta företagen har valts ut genom ett icke-sannolikhetsurval och när vi har dragit våra slutsatser har vi utgått från en deduktiv ansats. Teori: Vi har byggt vår teori på fyra huvudområden/logistiska aktiviteter, leveransservice, logistikkostnader, produktion och lagerhållning. Vidare har vi beskrivit hur områdena påverkas positivt såväl som negativt av VMI. Empiri: Vår empiriska undersökning har genomförts i två dyader, inom tillverkningsindustrin, som använder eller har använt sig av VMI. Vi har undersökt hur företagen har upplevt/upplever samarbetet och vilka effekter de har erfarit/erfar inom de fyra logistiska aktiviteterna. Resultat: Resultatet har vi grundat på en jämförelse mellan vår teoretiska och empiriska undersökning. Vi har här kommit fram till att de positiva effekterna, som teorin beskriver, i större utsträckning stämmer överens med vad företag inom tillverkningsindustrin upplever än de negativa effekterna. Hur väl effekterna överensstämmer skiljer sig åt mellan de olika logistiska aktiviteterna.