Bakgrund: Patienter med psykisk sjukdom har en ökad risk för somatiska sjukdomar, något som gör att de ofta är tvungna att söka sig till akutmottagningar där de ofta upplever att de inte blir sedda och inte heller trodda på. Tidigare studier visar på att stigmatisering av patienter med psykisk sjukdom förekommer såväl i samhället som hos vårdpersonal. Miljön på akutmottagningar är ofta stökig och sjuksköterskorna har ofta ont om tid. Syfte: Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor i den somatiska akutsjukvården upplever att det är att vårda patienter med psykisk sjukdom. Metod: Forskningsdesignen som valdes var intervjustudie med kvalitativ ansats. Nio sjuksköterskor som jobbat på en akutmottagning i minst ett år intervjuades. Intervjuerna genomfördes på två akutmottagningar. Tematisk analys med induktiv ansats valdes som kvalitativ analysmetod. Resultat: Huvudresultaten av studien sammanfattades i två övergripande teman; den kännande sjuksköterskan och den professionella sjuksköterskan. Följande kategorier kunde placeras in i de två nämnda teman: känslor, fördomar, tid och miljö, bemötande och empati, kunskapsbrist och utbildning samt ansvar. Resultatet visade att sjuksköterskorna på akutmottagningar ofta upplevde känslor som frustration och hopplöshet då de vårdar patienter med psykisk sjukdom. Sjuksköterskorna upplevde att tidsbrist, kunskapsbrist och vårdmiljön på akutmottagningarna var faktorer som försämrade möjligheten till ett bra bemötande och god omvårdnad av patienter med psykisk sjukdom. Slutsats: Studiens resultat visar att sjuksköterskor på akutmottagningar stod inför många utmaningar och vården av patienter med psykisk sjukdom försvårades på grund utav flera faktorer. Dessa faktorer var kunskapsbrist, tidsbrist, stress, fördomar, ansvar samt vårdmiljön. Känslor som sjuksköterskorna ofta upplevde vid vårdandet av patienter med psykisk sjukdom var frustration och hopplöshet. / Background: Patients with mental illness have an increased risk of somatic diseases, which means that they are often forced to turn to emergency departments where they often feel unseen nor believed in. Previous studies show that stigmatization of patients with mental illness is present both in the society and among health professionals. The environment in emergency rooms are often messy and nurses often have little time. Aim: The aim was to examine how nurses in an emergency care experience about caring for patients with mental illness. Method: The research design that were chosen was an interview study with a qualitative approach. Nine nurses who worked in an emergency department for at least a year were interviewed. The interviews were conducted in two emergency departments. Thematic analysis with inductive approach was chosen as qualitative analysis. Results: The main results of the study were summarized in to two main themes; the sentient nurse and the professional nurse. The following categories could be placed into the two mentioned themes; feelings, prejudices, time and environment, attitudes and empathy, lack of knowledge and education, and responsibility. The results showed that nurses in emergency departments often experience feelings of frustration and hopelessness as they care for patients with mental illness. The nurses felt that the lack of time, lack of knowledge and the un-adapted environment in emergency departments were factors that worsened the possibility of good treatment and good nursing care of patients with mental illness. Conclusion: The results of the study show that nurses in emergency departments were facing many challenges and that the care of patients with mental illness was complicated because out of several factors. These factors were such as lack of knowledge, lack of time, stress, responsibility, preconception and the un-adapted environment. Feelings that nurses often experienced in the care of patients with mental illness was frustration and hopelessness.

<p>Alla har någon gång mot sin vilja fått en störande tanke på hjärnan. En skrämmande bild eller en känsla av att någonting är fel.</p><p>I den här artikelserien möter du personer vars tankar och beteenden inte stannat vid vanlig skrockfullhet – de har skenat iväg och blivit ett hinder för normalt umgänge med andra människor.</p><p>Läs om livet som tvångssjuk.</p>

Bakgrund: Fysisk aktivitet är något i princip alla människor behöver för att må bra fysiskt och mentalt. Några som är i extra stort behov av fysisk aktivitet är personer med psykisk ohälsa då de ofta också drabbas fysisk ohälsa. Bland annat beroende på att passivitet kan vara ett symtom och att en del psykofarmaka ger metabola störningar.   Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av motion hos personer med psykisk ohälsa samt faktorer som kan vara motiverande.   Metod: En litteratursökning har genomförts för att skapa en översikt över vetenskapliga artiklar om   motiverande faktorer och upplevelser av fysisk aktivitet hos personer med psykisk ohälsa. Studien baseras på åtta kvalitativa artiklar som granskats och analyserats med influens av Willman &amp; Stoltz (2012) samt Friberg (2012). Det vetenskapliga underlaget  är hämtat från Cinahl, psycinfo samt Pubmed och artiklarna är publicerade mellan 2000-2013.   Resultat: Dataanalysen gav tre huvudteman. Det första beskriver motion som inre tillfredsställelse med ett antal subteman som främst handlar om upplevelsen av fysisk aktivitet. Det andra huvudtemat är Gemenskap som stöd och trygghet som främst handlar om gruppen och hur brukaren kan bli delaktig . Det tredje temat är konsten att komma i form och beskriver självhjälpsstrategier, hinder och vikten av stöd för tillfrisknandet som process.   Diskusssion: Resultatet diskuterade möjligheterna att skapa ”empowerment” hos brukarna i form av delaktighet och självbestämmande. Dels genom brukarnas egna önskemål men också genom de Motiverande faktorer som upptäcktes. Här finns en möjlighet för vården att påskynda ett tillfrisknande.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i samhället och är den främsta orsaken till sjukskrivningar i Sverige. Patienter med psykisk ohälsa har troligtvis ett större behov av somatisk vård än andra grupper i befolkningen, då många lever med samtidig fysisk ohälsa. Vidare upplever patienter att stigma, tidsbrist samt sjuksköterskors bristande kunskap utgör hinder för god vård inom somatisk kontext. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa i somatisk hälso- och sjukvård. Metod:En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes utifrån Evans analysprocess. Tolv vårdvetenskapliga artiklar analyserades och finns presenterade i resultatet. Resultat: Tre teman med två subteman vardera identifierades. De teman som identifierades var; Sjuksköterskors kompetens, Patienters inverkan samt Organisation och struktur. Slutsats: Det framkom att sjuksköterskor upplevde att deras kunskap- och tidsbrist samt patienters bristande delaktighet i vården leder till att behov hos patienter med psykisk ohälsa inte blir tillgodosedda. / Background: Mental illness is increasing in society and is the main cause for sick leave in Sweden. Patients with mental illness probably have a greater need for somatic healthcare than other groups in society, as many patients live with contemporary physical illness. Furthermore, patients find that stigma, lack of time and nurses’ lack of knowledge constitute barriers towards good care in somatic context. Aim: The aim of this study was to describe nurses experiences of nursing patients with mental illness in somatic healthcare. Method:A systematic literature study with descriptive synthesis according to Evans synthesis process. Twelve qualitative articles were analyzed and are presented in the results. Results: Three themes with two sub themes each were identified. The themes identified were; Nurses competence, Patients impact and Organization and structure. Conclusions: Nurses experience that their lack of knowledge and time together with patients lack of participation has led to the needs of patients with mental illness not being met.

Background: A large percentage of the world's population suffers from mental illness. Comorbid patients experience inferior treatment when seeking help within somatic hospital care. Negative attitudes and stigmas towards patients with mental illness exist within somatic hostpital care and may affect the patient's well-being from several perspectives. Aim: The purpose is to describe attitudes and experiences of nurses in connection with treating mentally ill patients within somatic hospital care. Method: A literature review has been completed using surveys of exisitng knowledge. Literature searches were conducted with the databases PubMed and Cinahl Complete. Eight qualitative and four quantitative surveys were employed to achieve these results. The surveys were reviewed and analyzed by the authors of the literature review, the outcome of which is reflected in the four resulting themes. Results: The authors recognize a significant lack of nursing knowledge within somatic hospital care in connection with the treatment of patients who suffer from mental illness. The authors of this literature review present the results using four themes: Positive and Negative attitudes, Holistic care, Difficulties in caregiving, and Lack of knowledge and experience. Discussion: The discussion is based on Barker's Tidal Model and holistic care. Nursing experiences and attitudes have been analyzed using this model, the utcome of which has illustrated difficulties in the treatment of mentally ill patients by nursing professionals within somatic hospital care.

Titel: Dagspressens gestaltning av Sveriges vanligaste hälsoproblem Författare: Ida Sjöholm Kurs, termin, år: Medie- och kommunikationsvetenskap VT 2016 Problemformulering och syfte: Psykisk ohälsa är ett vanligt hälsoproblem i Sverige och det finns en tabu kring ämnet, därför är det viktigt att se hur media ställer sig till frågan. Media ska bidra med kunskap och information, därmed är det viktigt att studera hur deras rapportering och gestaltning ser ut. Syftet med studien är att ta reda på detta men även undersöka om det finns någon skillnad i kvällspressen och morgonpressens rapportering och gestaltning, det vill säga Aftonbladet och Svenska Dagbladet på webben. Syftet med studien är även att bidra till forskningen om hur ett aktuellt ämne som psykisk ohälsa gestaltas i svensk dagspress. Metod och material: Studien utgår från en kvantitativ metod, där en innehållsanalys av 170 artiklar görs. Artiklarna är från Aftonbladet och Svenska Dagbladets webbsidor under år 2015. Huvudresultat: Vanligast var att psykisk ohälsa kopplades ihop med brott och våld, vilket det var i båda tidningarna. Vinklingar som förekom mest var personifiering och konkretion och majoriteten av artiklarna innehöll negativa inslag. Aftonbladet vinklade sina artiklar mer än Svenska Dagbladet. Minoriteten av artiklarna nämnde inte namnet på en psykisk sjukdom/symptom, det var även en minoritet som skrev fakta om sjukdomarna eller skrev ut kontaktuppgifter till sjukvården eller annan hjälp. Viktiga källor så som drabbade, anhöriga och medicinska experter förekom även i en minoritet av artiklarna. Nyckelord: psykisk ohälsa, psykisk sjukdom, psykiskt symtom, nyheter, nyhetsvärdering, medielogik, gestaltning, kvantitativ innehållsanalys, vinkling, morgonpress och kvällspress.

Tidigare forskning gällande barn som vuxit upp med föräldrar med psykisk sjukdom/ohälsa eller missbruksproblematik har till stor del fokuserat på negativa aspekter. Syftet med denna studie var att genom fyra självbiografier undersöka individuella faktorer som kan bidra till en positiv utveckling, hos barn som vuxit upp med någon vuxen med psykisk sjukdom och/eller alkoholmissbruk. Studiens frågeställningar rörde vilka individuella egenskaper som bidragit till välmående i vuxenlivet, om några av dessa är gemensamma mellan författarna samt minnen från barndomen som kan relateras till anknytning. Studiens teoretiska grund bestod av anknytningsteori samt resiliens, för att undersöka anknytningens betydelse för dessa barn samt hur motståndskraft kan utvecklas hos dessa barn enligt teori och forskning. Studiens resultat visade på flertalet individuella och gemensamma faktorer hos författarna samt de minnen som kunde relateras till anknytning. Resultatet analyserades genom tematisk analys, vilket härledde 4 teman: skyddsnät, anknytning, individens karaktär samt strategier för att överleva. / Previous research about children who have grown up with parents with mental illness and/or abuse has largely focused on negative aspects. The aim of this study was to through four autobiographies, examine individual factors that can contribute to a positive development, in children who have grown up with any adult with mental illness and / or alcohol abuse. The questions of the study concerned which individual characteristics contributed to well-being in adulthood, if some of these are common between the authors and memories of childhood that can be related to attachment. The theoretical foundation of the study consisted of attachment theory and resilience, in order to investigate the importance of the attachment for the children and how resistance can be developed in these children according to theory and research. The results of the study showed the majority of individual and common factors among the authors and the memories that could be related to the connection. The results were analyzed by thematic analysis, which derived 4 themes: safety net, connection, individual character and strategies for survival.

<p>The aim of this descriptive review was to elucidate how the literature describes how children of parents with mental illness experience and have knowledge about their parent’s illness. The aim was furthermore to describe how the children’s existence is affected, can be improved and why the children so often are invisible. Search through Medline (through PubMed) database and additional manual search was conducted. In total fourteen articles fulfilled the inclusion criteria and were reviewed. The chosen method for analysis was qualitative and the results are presented on the basis of different subjects that elucidated the questions at issue. The study shows that children of parents with mental disorder often takes responsibility for the parents disease, a disease that has to be kept a secret and often lead to social isolation for the children. The children often have poor knowledge of the parent’s illness. Due to different obstacles these children are difficult to identify and thereby also difficult to help. The children themselves have clear opinions of what kind of help they want, mainly economic and domestic support, conversational support and information. One of the authors’ conclusions is that new research needs to be done regarding Swedish conditions.</p> / <p>Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att belysa hur litteraturen beskriver hur barn till föräldrar med psykisk sjukdom upplever och har kunskap om föräldrarnas sjukdom. Dessutom var syftet att beskriva hur barnens tillvaro påverkas, kan förbättras och varför barnen ofta är svåra att identifiera. Litteratursökningen genomfördes i databasen Medline (via PubMed) och kompletterades med manuell sökning. Fjorton artiklar som mötte inklusions-kriterierna granskades. Analysmetoden var kvalitativ och resultatet presenteras utifrån olika områden som belyser frågeställningarna. Studien visar att barnen till föräldrar med psykisk sjukdom ofta tar på sig ansvaret för förälderns sjukdom, en sjukdom som måste hållas hemlig och ofta leder till social isolering för barnen. Barnen har ofta dåliga kunskaper om förälderns sjukdom. På grund av olika hinder är dessa barn svåra att identifiera och därmed också svåra att ge stöd och hjälp. Barnen själva har tydliga uppfattningar om vilken hjälp de önskar, främst ekonomiskt stöd och hjälp i hushållet samt samtalsstöd och information. En slutsats författarna drar är att ny forskning behöver göras avseende svenska förhållanden.</p>

<p><strong> </strong></p><p><strong><p>Bakgrund: Riktlinjer för sjuksköterskor säger att patientens integritet skall bevaras och att alla patienter skall mötas värdigt, oberoende av sin sjukdom. Det första mötet är viktigt i relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Enligt omvårdnadsteoretikern Joyce Travelbee läggs de grundläggande förutsättningarna för den framtida relationen i detta möte och därför är det viktigt att frigöra sig från eventuella förutfattade meningar gentemot patienter. Stigmatisering gentemot psykiskt sjuka patienter förekommer bland allmänheten. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdom på allmänsjukhus. Metod: Litteraturstudien baserades på fem kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde svårigheter i att vårda psykiskt sjuka patienter, bland annat på grund av allmänsjukhusens medicinska inriktning. De beskrev också att de hade brister i kunskap och erfarenhet av psykiska sjukdomar samt att de ibland kände rädsla i mötet med patienten. Rädslan ledde till undvikande av patienterna och att de känner sig misslyckade i rollen som sjuksköterska. Slutsats: Det krävs mer utbildning inom psykiatri för att sjuksköterskorna ska kunna känna sig säkra och för att de psykiskt sjuka patienterna ska få en bättre vård.</p></strong></p><p> </p> / <p><strong> </strong></p><p><strong><p>Background: The guidelines for nurses state that the integrity of the patients must be preserved and that all patients must be treated with dignity regardless of their illness. The first meeting is important in the relationship between the nurse and the patient. According to the nursing theorist Joyce Travelbee, this is where the fundamental prerequisites for the future relationship are created and therefore it is important for nurses to free themselves from any bias towards patients. A stigma against mentally ill patients exists among the general public. Purpose: The object was to describe nurses' experiences caring for patients diagnosed with mental illness in general hospitals. Method: The literature study was based on five qualitative and three quantitative scientific papers. Result: The result was that nurses experienced difficulties caring for mentally ill patients, particularly because of the lack of any medical direction given by general hospitals. The nurses also described that they had a lack of knowledge and experience of mental illness and that they sometimes felt afraid of dealing with patients diagnosed with this condition. Fear led to the avoidance of patients and nurses feeling unsuccessful in their professional role. Conclusion: More training in mental health is required in order for nurses to feel confident in dealing with mentally ill patients and improving the care they receive.</p></strong></p><p> </p>

The aim of this descriptive review was to elucidate how the literature describes how children of parents with mental illness experience and have knowledge about their parent’s illness. The aim was furthermore to describe how the children’s existence is affected, can be improved and why the children so often are invisible. Search through Medline (through PubMed) database and additional manual search was conducted. In total fourteen articles fulfilled the inclusion criteria and were reviewed. The chosen method for analysis was qualitative and the results are presented on the basis of different subjects that elucidated the questions at issue. The study shows that children of parents with mental disorder often takes responsibility for the parents disease, a disease that has to be kept a secret and often lead to social isolation for the children. The children often have poor knowledge of the parent’s illness. Due to different obstacles these children are difficult to identify and thereby also difficult to help. The children themselves have clear opinions of what kind of help they want, mainly economic and domestic support, conversational support and information. One of the authors’ conclusions is that new research needs to be done regarding Swedish conditions. / Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att belysa hur litteraturen beskriver hur barn till föräldrar med psykisk sjukdom upplever och har kunskap om föräldrarnas sjukdom. Dessutom var syftet att beskriva hur barnens tillvaro påverkas, kan förbättras och varför barnen ofta är svåra att identifiera. Litteratursökningen genomfördes i databasen Medline (via PubMed) och kompletterades med manuell sökning. Fjorton artiklar som mötte inklusions-kriterierna granskades. Analysmetoden var kvalitativ och resultatet presenteras utifrån olika områden som belyser frågeställningarna. Studien visar att barnen till föräldrar med psykisk sjukdom ofta tar på sig ansvaret för förälderns sjukdom, en sjukdom som måste hållas hemlig och ofta leder till social isolering för barnen. Barnen har ofta dåliga kunskaper om förälderns sjukdom. På grund av olika hinder är dessa barn svåra att identifiera och därmed också svåra att ge stöd och hjälp. Barnen själva har tydliga uppfattningar om vilken hjälp de önskar, främst ekonomiskt stöd och hjälp i hushållet samt samtalsstöd och information. En slutsats författarna drar är att ny forskning behöver göras avseende svenska förhållanden.