Bakgrund: Patienter med psykisk sjukdom är en patientgrupp som kan väcka föreställningar hos befolkningen och även hos sjuksköterskor. Den psykiatriska vården har utifrån ett historiskt perspektiv varit kantat av kränkande behandlingsformer som också ses ha bidragit till dagens föreställningar. Patienter med psykisk sjukdom bor i större utsträckning hemma och har behov av kommunal hemsjukvård.  Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors och distriktssköterskors upplevelser av att bemöta patienter med psykisk sjukdom i kommunal hemsjukvård.  Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju sjuksköterskor och två distriktssköterskor inom kommunal hemsjukvård. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Ur den kvalitativa innehållsanalysen uppstod tre kategorier; organisatoriska otydligheter, kunskapens betydelse och professionellt förhållningssätt med olika underkategorier. Det framkom att det fanns föreställningar om patienter med psykisk sjukdom som berodde på en kunskapsbrist. En otydlighet i organisationen fanns som orsakade svårigheter att bemöta patienter med psykisk sjukdom. Ett professionellt förhållningssätt ansågs vara av vikt för att kunna bemöta alla patienter på ett jämlikt sätt.  Slutsats:  Studien visar att sjuksköterskor och distriktssköterskor i kommunal hemsjukvård efterfrågar en utökad kunskap om psykisk sjukdom. Kunskapsbristen beskrevs skapa en upplevelse av otillräcklighet för att bemöta patienter med psykisk sjukdom på ett jämlikt sätt / Background: Patients with a mental illness is a group of patients who can cause prejudice not only in the population but also among professional nurses. They can be perceived as unpredictable, dangerous, and more demanding than other patients. From a historical perspective, psychiatric care has been fraught with abusive forms of treatment that are also seen to have contributed to today's perceptions. Patients with mental illness live to a greater extent at home and therefore has a need for municipal homecare.  Aim: The aim was to shed light on nurses and district nurses experiences of meeting patients with mental illness in municipal home care. Method: The study was conducted with a qualitative design. Semi-structured interviews were conducted with seven nurses and two district nurses in municipal home care. The interviews were analyzed with a based on a qualitative content analysis. Results: Based on the qualitative content analysis, three categories emerged: organizational ambiguities, the importance of knowledge, and the importance of a professional approach with different sub-categories. It turned out that there were ideas about patients with mental illness that were due to a lack of knowledge. There was a lack of clarity in the organization that caused difficulties in dealing with patients with a mental illness. A professional approach appeared to be important to be able to treat all patients in an equal way. Conclusion: The study shows that nurses and district nurses in municipal home care want an increase in knowledge about mental illness. The lack of knowledge was described as creating a feeling of inadequacy when striving to meet patients with mental illness in an equal way

Bakgrund   Nära en miljard människor i världen hade år 2019 ett psykiatriskt tillstånd. Detta inkluderade psykiska sjukdomar där depressiva syndrom och ångestsyndrom var vanligast, medan schizofreni var minst vanligt. Psykisk ohälsa inklusive psykiska sjukdomar medför stora ekonomiska samhällskostnader såväl som individuellt lidande. Somatiska sjukdomar och i synnerhet hjärt- och kärlsjukdomar har hög prevalens hos personer med psykisk sjukdom. Dessutom är överdödligheten av naturliga orsaker hög för denna patientgrupp, som därtill är stigmatiserad i samhället. Därmed kan dessa personers upplevelse av den somatiska vården och bemötandet som är en betydande aspekt av vården anses angeläget att studera. Syfte  Syftet var att beskriva hur personer med psykisk sjukdom upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal vid somatiska besvär. Metod  För att besvara syftet genomfördes en icke systematisk litteraturöversikt. Urvalet avgränsades till peer-reviewed vetenskapliga originalartiklar publicerade på engelska under de tio senaste åren. Datainsamlingen gjordes i databaserna PubMed, CINAHL, och PsycInfo. Femton artiklar inkluderades och kvalitetsgranskades. Artiklarnas resultat sammanställdes med en integrerad dataanalys. Resultat Resultatet sammanställdes under fyra kategorier. Den första kategorin Att inte bli tagen på allvar inkluderade att vårdpersonal misstolkade somatiska symtom som psykiska. Den andra kategorin var Att vilja vårdas med ett helhetsperspektiv, där det framkom upplevelser av ett bristande holistiskt synsätt. Den tredje kategorin var Att vilja involveras i sin vård, och den inkluderade upplevelser av bristande information, delaktighet och tillit. Den sista kategorin var Positiva och negativa attityder från vårdpersonal, som handlade om varierande upplevelser av vårdpersonalens attityder i bemötandet.  Slutsats Resultatet visade främst på upplevelser som hindrade, men även upplevelser som främjade god somatisk vård. De beskrivna upplevelserna kan bidra till förbättrat bemötande samt ökad förståelse för patientgruppens perspektiv. Det behövs ytterligare forskning om bemötande och kommunikationen mellan vårdpersonal och personer med psykisk sjukdom, samt hur förbättringar kan implementeras i vården. / Background Globally, nearly one billion people had a mental disorder in 2019. This included mental illnesses of which depressive and anxiety syndromes were most common, while schizophrenia was least common. Mental ill health including mental illnesses cause significant economic societal costs, as well as suffering for the affected individual. Somatic illnesses, especially cardiovascular diseases, have a high prevalence for people with mental illness. Additionally, the excess mortality from natural causes is high for these patients who are also subject to social stigmatization. Thus, these patients’ experiences of somatic care and the interaction with healthcare professionals, which is an important part of healthcare, can be seen as an important topic of study. Aim The aim was to describe how persons with mental illness experience the interaction with healthcare professionals when receiving care for somatic issues. Method A non systematic literature review was carried out to fulfill the aim of the study. The sample was limited to peer reviewed scientific original articles published in English during the previous ten years. Data collection was conducted in the databases PubMed, CINAHL, and PsycInfo. Fifteen articles were included and quality checked. The findings were compiled using an integrated data analysis. Results The results were presented under four categories. The first category Not being taken seriously included experiences of health professionals misinterpreting somatic symptoms as psychological. The second category was Wanting holistic care, which included experiences of lacking holistic care. The third category was Wanting to be included which included experiences of lacking information, participation in care, and trust. The last category was Positive and negative attitudes from health professionals which included experiences of varying attitudes from healthcare professionals. Conclusions The results mainly showed experiences that hindered, but also experiences that facilitated satisfactory somatic care. The experiences described have potential to contribute to improved interaction with and understanding of patients with mental illness. Additional research is needed on the topic of communication and interaction between healthcare professionals and persons with mental illness, as well as on how improvements can be implemented in healthcare.

Bara en tanke bort ingår i mitt examensarbete för en magister i kreativt skrivande och utgör cirka en tredjedel av en större helhet. Texten tar upp ämnen som tvång i hederskulturer och psykisk ohälsa, men det finns också ett inslag av magisk realism. Jag har valt att skildra en av huvudkaraktärerna i första person presens och en annan i tredje person preteritum för att tydligt särskilja vems perspektiv som skildras. Berättelsen vänder sig till ungdomar på 12-15 år.

SAMMANFATTNING  Bakgrund: Sjuksköterskor och forskare som arbetar med forskning inom psykiatri har ett ansvar att ta del av patienters erfarenheter i samband med deltagande. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka uppfattningar om att delta i forskning och skillnader i uppfattningar och rapporterad hälsa hos patienter med schizofreni, depression och frisk kontrollgrupp. Samt undersöka samband mellan uppfattningar om deltagande och rapporterad hälsa hos de tre grupperna.  Metod: En tvärsnittsstudie med data från 175 forskningsdeltagare med diagnoserna schizofreni, depression samt friska kontrollpersoner. Forskningspersonerna har deltagit i fem olika psykiatriska studier som genomförts mellan åren 2014 och 2022. Deltagarna har i slutet av studierna de deltagit i svarat på frågor om hur de uppfattat att delta, samt sin rapporterade hälsa i slutet av forskningsdeltagandet.  Resultat: Friska kontrollpersoner skattade signifikant högre i tillfredställelse med att delta i forskning och rapporterad hälsa än patienter med schizofreni och depression. Ingen signifikant skillnad mellan patienter med schizofreni och depression i forskningsdeltagande påvisades generellt. Dock skattade patienter med schizofreni signifikant lägre i förtroende jämfört med övriga två grupper. Patienter med depression skattade signifikant lägre i jämförelse med övriga två grupperna i positiva aspekter och rapporterad hälsa. En signifikant överensstämmelse mellan positiva uppfattningar och rapporterad hälsa påvisades hos patienter med depression.  Slutsats: Sjukdomsgraden och stigmatisering kan påverka förtroende och glädje att delta i psykiatrisk forskning hos patienter med schizofreni och depression och. Detta är något som behöver tas i beaktande vid utformningen av nya studier, i bemötande och informationsöverföring till patienterna. För att på djupet fånga upplevelse av deltagande efterfrågas fler studier med kvalitativa inslag. / ABSTRACT Background: Nurses and researchers conducting psychiatric research have a responsibility to avoid objectifying the participant and to consider patients' experiences in connection with participation. Therefore, the aim of this study was to investigate perceptions and differences in perceptions and reported health among patients with schizophrenia, depression, and a healthy control group. It also aimed to examine the correlation between perceptions of participation and reported health in the three groups.  Method: A cross-sectional study with data from 175 research participants with diagnoses of schizophrenia, depression, and healthy control individuals. The research participants participated in five different psychiatric studies conducted between the years 2014 and 2022. At the end of the studies, the participants answered questions about their perceptions of participation, and their reported health at the end of their research participation.  Results: Healthy control individuals rated significantly higher satisfaction with participation in research and reported health than patients with schizophrenia and depression. No significant difference in research participation was shown generally between patients with schizophrenia and depression. However, patients with schizophrenia rated significantly lower in confidence compared to the other two groups. Patients with depression rated significantly lower compared to the other two groups in positive aspects and reported health. A significant correlation between positive perceptions and reported health was shown in patients with depression.  Conclusion: Disease severity and stigma can affect confidence and enjoyment in participating in psychiatric research among patients with schizophrenia and depression. This is something that needs to be considered when designing new studies, in the approach and information transfer to patients. To deeply capture the experience of participation, more studies with qualitative aspects are requested.

Bakgrund: Sedan lång tid har det funnits ett samband mellan stigmatiseringsprocesser och psykisk sjukdom. Konsekvenser av stigmatisering innebar för den drabbade att de ofta blev utstötta, ensamma och diskriminerade i samhället med svårigheter att få anställning och bostad och därtill också sämre vård. Specialistsjuksköterskan har ett ansvar att arbeta för att öka kunskap och förståelse för psykisk sjukdom i samhället men hen har också ett ansvar att bedriva en jämlik vård av hög kvalitet oavsett vilken sjukdom patienten har som hen möter. För att uppfylla detta ansvar är det angeläget att specialistsjuksköterskan är medveten om konsekvenserna av stigmatisering av personer med psykisk sjukdom och aktivt arbetar för att motverka detta. Syfte: Syftet är att beskriva hur sjuksköterskan inom psykiatrisk vård kan motverka upplevelserna av stigmatisering för personer med psykisk sjukdom. Metod: En systematisk litteratursökning genomfördes och artiklar som valdes ut granskades utifrån en integrativ metod. Dataanalysen mynnade ut i tre huvudteman med åtta underteman som kom att beskriva vårt resultat. Resultat: Resultatet visade på att patientens, sjuksköterskors och omgivningens attityder påverkade patientens upplevelse av stigma. Vad som också påverkar är patientens känsla av sammanhang, skamkänslor men även rädsla för att stigmatiseras och konsekvenserna av detta. För att specialistsjuksköterskan ska kunna motverka patientens upplevelse av stigmatisering krävs utbildningsinsatser i olika led men även en kännedom om hur patienters utbildningsnivå påverkar hens stigmatiseringsprocess. Sammanfattning: Det blev tydligt att en av specialistsjuksköterskans viktigaste uppgifter är att motverka patientens upplevelse av stigmatisering, men också delta i utbildning på olika nivåer utifrån ett personcentrerat perspektiv. / Background: An association between stigmatization processes and mental illness has been apparent for many years. Consequences of stigmatization meant those affected were often ostracized, alone and discriminated against within society, experienced difficulties in obtaining employment and housing and, in addition, received poorer care. The specialist nurse has a great responsibility to promote increased knowledge and understanding of mental illness in society. The specialist nurse also has a responsibility to provide equal quality care regardless of the illness the patient is experiencing. In order to fulfill this responsibility, it is important that the specialist nurse is aware of the consequences of stigmatizing people with mental illness and actively works to counteract this. Aim: The purpose is to describe how the nurse in psychiatric care can counteract the experiences of stigmatization for people with mental illness. Method: A systematic literature search was conducted and the articles selected were examined using an integrative method. The data analysis resulted in three main themes with eight subthemes that came to describe our results. Results: The results showed that the patients', nurses' and societal attitudes affected the patients' experience of stigma. The patients' experience of stigmatization was influenced by whether they had a sense of coherence, feelings of shame but also a fear of being stigmatized and the consequences of this. In order for the specialist nurse to counteract the patient's experience of stigmatization, educational efforts are required at various stages, but also a knowledge of how patients' educational level affects their stigma process. Conclusion: It became clear that the specialist nurse's most important task in counteracting the patient's experience of stigmatization was education at various levels from a person-centered perspective.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera verksammas syn inom socialtjänsten, på barns risker för utsatthet med att växa upp med en förälder med psykisk ohälsa. Vidare var syftet att belysa eventuella utvecklingsområden som finns i arbetet med barn och unga. Denna studie baseras på semistrukturerade intervjuer med sju yrkesverksamma från socialtjänsten. Samverkan, aktuella lagar och BBIC har varit de teoretiska utgångspunkterna som har använts i denna analys. Resultatet av denna studie indikerar på att det finns många risker för utsatthet med att växa upp med en förälder med psykisk ohälsa, samt brister i samverkan mellan socialtjänsten och andra samhällsorgan som arbetar med barn och unga, trots att det tillkommit nya bestämmelser med syfte att beakta barnen i högre utsträckning. Slutsatsen av denna studie visar vikten av att öka kunskapen om de risker för utsatthet för barn och unga som råder. Det bör även ske en förbättring med implementering av de nya bestämmelserna för ett större fokus på att beakta barnen och stärka samverkan för att fånga upp barnen i tid.

Bakgrund: Det beräknas att 1 av 8 personer globalt lider av psykisk sjukdom, och dessa personer finns även som patienter överallt inom vården. Patienter med psykisk sjukdom (PPS) har en statistiskt högre komorbiditet med somatisk sjukdom. Gemensamt för dessa personer är att de kan uppleva stigmatisering, både av samhället men även inom vården. Negativa attityder och okunskap påverkar dessa patienter och kan leda till dåliga upplevelser av sjukvårdspersonal. Sjuksköterskans roll är att utifrån de sex kärnkompetenserna arbeta för en så god omvårdnad som möjligt, samt att se till både patientens fysiska och psykiska hälsa. Detta är dock inte alltid fallet. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska vården. Metod: Tolv vetenskapliga studier inkluderades i litteraturstudien och analyserades med kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed användes för datainsamling. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorierna var Avsaknad av rätt förutsättningar påverkade mötet negativt, Personliga attityder påverkade mötet och Faktorer som främjade mötet. Faktorer som bristande vårdmiljö, attityder, och brist på tid och kompetens påverkade mötet negativt. Faktorer som främjade mötet var bland annat stöd från kollegor och chefer, och att kunna bygga en allians med patienten. Konklusion: Utifrån resultatet framkommer det att sjuksköterskor upplever olika hinder i mötet med dessa patienter. Det finns ett behov för förbättringar i mötet med PPS. För att lyckas med detta krävs mer utbildning, kompetensutveckling, stöd, och bättre förutsättningar rent arbetsmiljömässigt. / Background: It is estimated that 1 in 8 people globally suffer from mental illness, and these people are also present as patients throughout the entire healthcare system. Patients with mental illness (PMI) have a higher level of comorbidity with somatic illness. It is common for these patients to experience stigmatization, from society, but also in the healthcare system. Negative attitudes and ignorance affect these patients and can lead to bad experiences with healthcare personnel. The nurse’s role is to strive to provide as good care as possible, based on the six core competencies, and to see to both the patient's physical and psychological health. However, this is not always the case. Aim: The aim of this literature review is to explore nurses’ experiences of meeting patients with mental illness in somatic care. Method: Twelve scientific articles were included in the study and analysed using a qualitative method. The databases used for gathering data were Cinahl, PsycInfo and PubMed. All of the articles were reviewed for quality. Results: The analysis resulted in three main categories and eight sub-categories. The main categories were Lack of the right conditions affected the meeting negatively, Personal attitudes affected the meeting and Factors that supported the meeting. Elements such as a lacking care environment, attitudes, and a lack of time and competence influenced the meeting negatively. Elements that affected the meeting positively included support from colleagues and managers, and being able to form an alliance with the patient. Conclusion: Based on the findings, nurses experienced different obstacles that affect the meeting with these patients. There is a need for improvement in the meeting with PMI. To achieve this improvement, there is a need for more education, competence development, support, and better working conditions.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är vanlig i världen och det blir vanligare i Sverige att personer med sjukdomen söker vård, både inom öppenvården och slutenvården. Omvårdnaden riktar in sig på att stödja och vägleda i hantering av symptom och sjukdomstecken. Hälsoutbildning har visats kunna fördröja återinsjuknandet och en personcentrerad vårdplan likaså. Många med bipolär sjukdom är odiagnostiserade och sjuksköterskan har en viktig roll i att bidra till att uppmärksamma dessa, för att kunna ge en god omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser och erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom. Metod: En litteraturöversikt har gjorts för att få en överblick över kunskapsläget inom det valda området. Den är baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som hämtades från två databaser. Resultat: Resultatet redovisas i fem övergripande teman med tillhörande subteman. De övergripande teman är: Hur sjukdomen uppfattas, Erfarenheter och upplevelser av sjukdomshantering, Relationer, Upplevelser av stigmatisering och Hur arbetet/studier/ekonomi påverkas av sjukdomen. Diskussion: Resultatet diskuterades tillsammans med livsvärldsbegreppet, bakgrunden och ny forskning. Det som diskuterades var om hur livsvärlden kan hjälpa sjuksköterskan att bidra till identifiering av diagnosen bipolär sjukdom, hur viktig vårdrelationen är och hur viktigt det är för personerna att sjuksköterskan tar del av deras livsvärld. Det diskuterades även om vilken betydelse det har för personerna att få stöd från andra som också har bipolär sjukdom. / Background: Bipolar disorder is common in the world and it is becoming more common in Sweden that people with the illness seek care, both outpatient and inpatient care. Nursing care focus on supporting and guiding the management of symptoms and signs of disease. Health education has been shown to delay the relapse and a person-centered care plan as well. Many people with bipolar disorder are undiagnosed and nurses have an important role in helping to address these in order to provide good care. Aim: The aim was to highlight people's experiences of living with bipolar disorder. Method: A literature review has been made to get an overview of the state of knowledge in the chosen field. It is based on ten qualitative research articles which were collected from two databases. Results: The results are reported in five overarching themes with related subthemes. The overarching themes are: How the disease is perceived, Experiences of disease management, Relationships, Experiences of stigmatization and How the work/study/economy is affected by the disease. Discussion: The results were discussed together with the lifeworld term, background and new research. The discussion was how the lifeworld can help the nurse contribute to identify the diagnose bipolar disorder, how important the care relationship is and how important it is to the persons that the nurse takes part of their lifeworld. It was also discussed about how important it is for the persons to get support from others who also have bipolar disorder.

Bakgrund: Samsjuklighet förekommer ofta hos personer med psykisk sjukdom. Det är vanligt att de behöver hjälp inom den somatiska vården. Trots att psykisk sjukdom är utbrett i samhället är detta tillstånd fortfarande behäftat med stigma. En form av stigmatisering är diagnostisk överskuggning, vilket innebär att fysiska symptom felaktigt tolkas som symptom på den psykiska sjukdomen. Detta leder till underdiagnostisering och felbehandling. Stigma kan internaliseras och leda till självanklagelser och undvikande av kontakt med till exempel sjukvården. Syfte: Syftet var att undersöka hur personer med psykisk sjukdom upplever den somatiska sjukvården. Metod: En litteraturöversikt innehållande tolv vetenskapliga artiklar; tio kvalitativa samt två kvantitativa. Resultat: Fyra huvudteman utkristalliserades: ”Att inte bli tagen på allvar”, ”Längtan efter någon som lyssnar”, ”Självanklagelser och skam” samt ”Upplevelser av barriärer”. Diskussion: Resultatet diskuterades mot Erikssons omvårdnadsteori och Nordenfelts teori om värdighet samt mot konsensusbegreppen människa, hälsa och miljö. Det mest framträdande temat var upplevelsen av att inte bli tagen på allvar. Patienterna kände att vårdpersonalen viftade bort deras upplevelser och tolkade att de fysiska symptomen gick att härleda till den psykiska sjukdomen. Detta är exempel på stigma i handling, en företeelse som bidrar till minskad värdighet och vårdlidande hos patienten. / Background: Medical comorbidity is common in people with mental illness. There is still a strong stigma attached to mental illness. One of these could be diagnostic shadowing, a process where health professionals wrongly presume that physical symptoms are consequences of the patient´s mental illness. Diagnostic overshadowing can lead to underdiagnosis and mistreatment of the physical condition. Stigma and self-discrimination could also prevent people with mental illness from seeking treatment. Aim: The aim was to investigate how people with mental illness experience somatic health care. Method: A literature review was conducted which included twelve articles: ten with qualitative design and two with quantitative design. Results: Four main themes emerged: "Experience of not being taken seriously", "Longing for someone who listens", "Self-discrimination and shame" and "Experiences of barriers". Discussion: The results was discussed in relation to Eriksson's nursing theory, Nordenfelt theory of dignity and the consensus concepts of person, health and environment. The most distinct and common theme was the experience of not being taken seriously. The health professionals did not listen to the patients and assumed that the physical symptoms were consequences of the mental illness. This is stigma in action and it contributes to suffering and affects the patient’s sense of dignity.

Den psykiska ohälsan beskrivs som ett växande folkhälsoproblem som inneburit en tillväxt av allt från olika typer av symptom till psykiska sjukdomar och diagnoser. Den främsta ökningen har skett hos unga vuxna och därmed har antalet studenter med psykiska funktionsnedsätt­ningar som studerar på Komvux eller högre nivå ökat. Trots detta har ökningen inte medfört en motsvarande intensifiering av pedagogiskt stöd på skolor i landet inriktat till individer med psykiska funktionshinder. Konsekvenserna av detta har skapat ett behov att kunna erbjuda passande stöd för denna målgrupp i deras studievardag. Denna uppsats syftar till att undersöka Supported Education som rehabiliteringsmetod för stöd till studenter med psykiska funktionsnedsättningar. Resultatet från kvalitativa intervjuer med tidigare studenter som tagit del av metoden visar att majoriteten av dem inte blivit erbjudna stöd som passat deras studievardag från deras lärosäte, men att stödet kunnat erhållas genom Supported Education som metod. Genom resultatet har slutsatser dragits gällande brister i pedagogiskt stöd för studenter med psykisk ohälsa, den okunskap som finns om psykisk ohälsa och sjukdom samt att detta leder till sämre möjligheter för den enskilde att studera, arbeta och delta i samhället. Stödfaktorer som framkommit har även genererat slutsatser om ett ökat behov av forskning samt rekommendationer för framtiden.