Bakgrund: Organisatoriska rutiner utgör ett fundament för organisationers arbetssätt. För organisationers överlevnad krävs en adekvat anpassningsförmåga när omvärlden förändras, som exempelvis vid en samhällsomvälvande kris. Individer har en avgörande roll i denna omställning. Tidigare forskning redogör för hur individer påverkar organisatoriska rutiner, men det omvända förhållandet lyser med sin frånvaro. Dessutom saknas forskning på hur organisationer återgår till en vardag utan kris och vad som då sker med organisatoriska rutiner. Dessa förhållanden är betydelsefulla att studera, för att utökaorganisationers förståelse för hur de kan bidra med rätt stöd till individer inom organisationer, under och efter en extern kris.  Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka organisatoriska rutiners roll för gymnasielärare i svenska gymnasieskolor under och efter en extern kris. Metod: Studien har genomförts med utgångspunkt i en kvalitativ forskningsstrategi baserad på ett konstruktionistiskt perspektiv. Empirin har insamlats med hjälp av nio stycken semistrukturerade intervjuer i en små-N-studie. Intervjupersonerna har valts utifrån ett mål- och kriteriestyrt urval. Dataanalysen har utförts genom tematisk analys.  Slutsats: Organisatoriska rutiner spelar en avgörande roll för gymnasielärare i tider av kris. De är en källa till stabilitet internt och möjliggör för organisationsöverskridande samarbete externt. Därutöver utgör organisatoriska rutiner ett verktyg i arbetet att uppnå ett tillfredsställande resultat i tider av kris, samtidigt som de sparar gymnasieläraremerarbete i jämförelse med om de inte existerat. Organisatoriska rutiner spelar även en betydelsefull roll för hur gymnasielärare uppfattar sin yrkesroll, varpå de utgör en drivkraft för fortbildning. Vid återgång till vardag utan kris förblir organisatoriska rutiner intakta, med undantag för justeringar i sekvenser som visat sig fungera bättre i den kontexten.  Nyckelord: Organisatoriska rutiner, Kris, Covid-19 pandemin, Gymnasielärare, Svenska gymnasieskolor, Distansundervisning / Background: Organizational routines constitute a foundation for the way organizations operate. The survival of organizations requires adequate adaptability when the world around them changes, as in the case of a societal crisis. Individuals play a crucial role in this transition. Previous research addresses how individuals influence organizational routines, however, the reverse relationship is lacking. Furthermore, there is a gap in research regarding how organizations recover from crisis and what effect this has on organizational routines. Such relationships are important to study, in order to expand organizations' understanding of how they can provide the appropriate support to individuals within organizations, during and after an external crisis. Purpose: The purpose of this paper is to investigate the role of organizational routines for upper secondary school teachers in Swedish upper secondary schools during and after an external crisis. Methodology: The study was conducted using a qualitative research strategy based on a constructionist perspective. The empirical data was collected using nine semi-structured interviews in a small-N study. The interviewees were selected on the basis of a purposive and criterion-driven sampling. Data analysis was carried out through thematic analysis. Conclusion: Organizational routines are essential for upper secondary school teachers in times of crisis. They are a source of stability internally and enable cross-organizational cooperation externally. Organizational routines are a tool for achieving satisfactory results in times of crisis, while saving upper secondary school teachers' workload in comparison to not having them. Organizational routines play an important role regarding how uppersecondary school teachers perceive their professional role, thus providing an incentive for further learning. When returning to everyday life without a crisis, organizational routines remain intact, except for adjustments in sequences that function better in the current context. Keywords: Organizational routines, Crisis, Covid-19 pandemic, Upper secondary school teachers, Swedish upper secondary schools, Distance education

Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur den kris som Covid-19 pandemin skapat harpåverkat hotell och resebyråers digitala taktiska respektive planerade strategiska marknadsföring,samt den krishantering som tillämpats av företagen under denna pandemin och de lärdomar dedragit av denna kris.Teori: Den teoretiska referensramen för denna studie innefattar marknadsförings-, krishanteringsoch organisationsteori. Inom marknadsföring har SCRM samt RACE marketing planningframework modellerna tillämpats och inom krishantering har krisprocessen och kriskurvanmodellerna. Vad gäller organisationsteori har fokus varit på organisatoriskt lärande och teoriernasingle-, double- och triple-loop learning samt learning in crisis.Metod: Studien omfattar en kvalitativ undersökning av två hotell och två resebyråer grundad på ensemistrukturerad intervjumetod.Slutsatser: Covid-19 pandemin har tvingat respondenterna att vara flexibla och att göra kortsiktigaanpassningar av sina marknadsföringsmetoder. Den taktiska marknadsföringen har skett genom enökad användning av digitala kanaler som lyhört anpassats till kundernas behov av hälsa ochsäkerhet. Det var ännu för tidigt för att bedöma eventuella förändringar i den strategiskamarknadsföringen men några respondenter förväntade sig ett större fokus på värde begrepp somhälsa och trygghet. Samtliga respondenter har i praktiken ägnat sig åt krishantering och de flestarespondenterna hade någon form av förberedda krisplaner, som dock inte varit anpassade till en såomfattande och djup kris som den förevarande. Samtliga respondenter verkar ha fått en större insikti vikten av att ha en effektiv och tät intern och extern kriskommunikation. Den yttre situationen harskapat ett stort tryck på respondenterna och har givit dem lärdomar som de möjligen inte hade fåttunder normala omständigheter, inklusive att på ett flexibelt och lättrörligt sätt anpassa sig till nyaoch föränderliga situationer. Även om Covid-19 pandemin framkallat mycket stress och ångest såhar den även haft positiva effekter som kan ge upphov till mer varaktiga förändringar. / Purpose: The purpose of this study is to shed some light on how some hotels and travel agenciesin the Swedish tourism and hospitality industry have adapted to and managed the effects of theCovid-19 pandemic, particularly in terms of strategic and tactical digital marketing as well as crisismanagement, and the lessons learned from this crisis.Theory: The theoretical foundations for this paper include digital marketing theories, crisismanagement and organizational theory. In marketing theory, the SCRM and the RACE marketingplanning framework models have been applied and in terms of crisis management, the crisismanagement process as well as the crisis curve models have been applied. In terms oforganizational theory, focus has been on organizational learning and the theories single-, doubleand triple-loop learning as well as learning in crisis.Method: This study is a qualitative study of two hotels and two travel agencies based on semistructured interviews.Conclusions: This study demonstrates that the Covid-19 pandemic has forced the respondents tobe flexible and to make short-term adjustments to their marketing tactics. The tactical marketinghas included an increased use of digital channels and an adaptation of their marketing to theircustomers' needs for health and safety. It was too early to assess any changes in strategicmarketing, but some respondents planned to place a greater focus on value concepts such ashealth and safety. In practice, all respondents were engaged in crisis management and most of therespondents had some form of prepared crisis plans, which, however, were not adapted to such anextensive and protracted crisis as the Covid-19 pandemic. All respondents seemed to have gainedgreater insight into the importance of having effective and frequent internal and external crisiscommunication. The external situation has put a great deal of pressure on the respondents and hasgiven them lessons that they might not have acquired under normal circumstances, including acapacity to adapt flexibly and easily to new and changing situations. Although the Covid-19pandemic has caused a lot of stress and anxiety, it has also had positive effects that could triggerchanges in their longer term strategic marketing.

Syfte: Att granska hur väl indikatorbilden och rotfyllningsbilden överensstämmer utifrån mätningar med elektronisk apexlokalisator. Dessutom granskas om rotfyllningskvalitet är beroende av tandtyp och antal besök samt om det förekommer någon skillnad på behandlingsproceduren före eller under COVID-19 pandemin. Vidare granskas tecken på läkning i de fall där läkningsbild finns.  Material och metod: Totalt har 635 patienter fått endodontisk behandling på studentklinik för endodonti på Malmö Tandvårdshögskola under perioden 2016–2021. Av dessa uppfyllde 350 journaler inklusionskriterierna. Journaldata tillsammans med röntgenbilder granskades av två oberoende observatörer. Resultat: Av 350 tänder överensstämde 262 tänders indikatorbild och rotfyllningsbild med EAL-mätningar. Underkäksmolarer till följd av överkäksmolarer och överkäkpresmolarer som hade inadekvat rotfyllningskvalitet.  Cirka 70% av tänderna som behandlades färdigt krävde mellan 2–6 besök. Tecken på läkning kunde observeras hos 78 patienter (ca. 92 %) som följts med klinisk undersökning och läkningsbilder. Inga märkbara skillnader noterades i behandlingsproceduren före eller under Covid-19 pandemin. Slutsats: Rotfyllningarna uppvisade god kvalitet baserat på kliniskt och röntgenologiskt underlag. Studenterna behöver relativt många besök för att genomföra en endodontisk behandling. Behandlingen resulterar ofta i en rotfyllning som bedöms ha god kvalitet och så många fall läker. Det behövs ges tydligare rekommendationer till studenter gällande bestämning av arbetslängden och information om att EAL är mer pålitlig att fastställa arbetslängd. / Aim: To evaluate how well the working length radiograph and obturation radiograph corresponded with the working length (WL) measured initially by electronic apex locator (EAL). Furthermore, the aim of this study was to evaluate if the quality of root canal fillings was dependent on tooth type, number of dental visits and if there was any different in treatment procedure before and during the Covid-19 pandemic. Additionally, signs of healing were evaluated if radiographs were available.  Material and method: Patient journal and intraoral radiographs of 635 patients who had undergone endodontic treatment by students at the Faculty of Odontology at University of Malmö during 2016–2021 were evaluated. A total number of 350 patients fulfilled the inclusion’s criteria. Patient’s journal and radiographs were reviewed by two independent observers.  Results: Of 350 teeth, in 262 teeth working length radiograph and obturation radiograph was consistent with the working length determined by EAL. Mandibular morals followed by maxillary molars and premolars were tooth types that failed to keep WL measured by EAL. Approximately 70% teeth were treated between 2-6 visits. In 84 cases radiographs were available and signs of healing were observed in 78 cases (approx. 92%). No significant differences were observed in treatment procedure before and under the Covid-19 pandemic.   Conclusion: The root canal fillings were of good quality based on clinical and radiographic evidence. Students need more time to carry out endodontic treatment but, in most cases, root canal fillings were of good quality and periapical healing was obtained. Furthermore, the students need clearer recommendations regarding determination of WL.

Covid-19 pandemin skapade många begränsningar i det fysiska mötet för företag i Sverige. Problematiken för de företag som inte kunde erbjuda sin produkt på samma sätt digitalt var det som skapade ett intresse att genomföra denna studie. Många företag fick göra ett skifte och fokusera mer på de digitala verktygen under den här tiden. Därför valde gruppen att fördjupa sig i hur företag på Instagram arbetar med sitt innehåll för att skapa engagemang. Frågorna som besvarades togs fram med syftet att skapa en uppfattning kring vilken av de tre framtagna inläggs kategorierna som skapar högst engagemang, rationella inlägg, interaktionella inlägg eller transaktionella inlägg. Samt hur innehållet på Instagram kan förändras beroende på om det fysiska mötet är begränsat eller ej.En kvalitativ fallstudie på Liseberg genomfördes i form av dokumentanalys på företagets Instagramkonto. Resultatet kopplades därefter samman med den tidigare forskningen inom engagemang, digital marknadsföring, sociala medier marknadsföringsstrategi och Social Exchange Theory. Studien är avgränsad till att endast mäta engagemang baserat på gilla-markeringar och kommentarer. Vikten av att ett företag behöver engagemang för att vara konkurrenskraftiga klarläggs samt relevans att företag finns på sociala medier. Resultatet visade att de transaktionella inläggen hade betydligt högst engagemang, men även att de interaktionella inläggen skapade högt engagemang. Förslagsvis borde företag under perioderna de har nedstängt fokusera just på dessa två kategorier som uppmanar till att skapa engagemang i form av gilla-markeringar och kommentarer. Studien visade också hur Liseberg anpassade mängden samt innehållet av deras inlägg under de olika perioderna för att hålla sig aktuella med vad besökarna efterfrågade. Studien är skriven på svenska. / Covid-19 pandemic created a lot of limitations for companies when it came to the physical meeting. The problem that occurred when companies no longer were able to offer their product in reality created an interest in this study. Many companies had to make a shift and focus more on digital tools during this time. Therefore, this group chose to dive into how a company on Instagram works with their content to create engagement. The questions that were answered were developed with the aim of creating knowledge about which of the three developed post categories create the highest engagement, rational posts, interactional posts or transactional posts. As well as how the content on Instagram may change depending on whether the physical meeting is limited or not.A qualitative case study on the amusement park Liseberg was carried out in the form of document analysis on @Lisebergab Instagram. The result was then connected with the previous research on engagement, digital marketing, social media marketing strategy and the Social Exchange Theory. The study is limited to only measuring engagement based on likes and comments. The importance of companies needing engagement to be competitive is clarified, as well as the relevance of companies being on social media. The transactional posts received the highest engagement, but it was also shown that it is not financially sustainable to focus on this too much.The results showed that transactional posts had the highest engagement, but also that interactive posts created high engagement. It is suggested that companies during periods of shutdown should focus on these two categories that encourage engagement in the form of likes and comments. This study also showed how Liseberg adapted the amount and content of their posts during different periods to stay current with what visitors demanded from the company. Following will this paper be written in swedish.

Syftet med denna studie är att analysera eventuella kapitalstruktursförändringar i samband med Covid-19 pandemin hos svenska företag noterade på Stockholmsbörsen, OMXS, inom Large Cap. Urvalet utgörs av företag inom alla sektorer i Large Cap, exklusive finanssektorn. Sambandet mellan bolagens beroende och oberoende variabler analyseras före och under pandemins tidsperiod, 2015–2022. De beroende variablerna utgörs som Proxy för kapitalstruktur och omfattas av totala-, kortfristiga-, och långfristiga skulder i förhållande till totala tillgångar. Medan de oberoende variablerna utgörs av företagsstorlek, lönsamhet samt tillväxt. För att uppnå detta baseras uppsatsens teoretiska ramverk på Modigliani och Miller proposition 1 & 2, Pecking Order teorin och Trade Off teorin tillsammans med tidigare empiriska studier samt undersökningar. Uppsatsens analyser omfattas av en deskriptiv analys av samtliga variabler, en korrelationsanalys av de oberoende variablerna och slutligen flera multivariata regressionsanalyser mellan samtliga variabler. För att erhålla de mest valida och reliabla slutsatserna kommer uppsatsen tillämpa en kvantitativ forskningsmetod och en deduktiv ansats. Uppsatsens resultat fann flest statistiskt signifikanta samband mellan samtliga skuldkvoter och företagsstorlek. Uppsatsens slutsats konstaterade att kapitalstrukturen hos OMXS företag inom Large Cap hade förändrats under pandemin i jämförelse med före pandemin. Sammantaget bidrar denna uppsats till en djupare förståelse för sambandet mellan samtliga analyserade variabler baserat på en historisk bakgrund. Därmed kan svenska bolag inom alla sektorer, exklusive finanssektorn, skapa en bättre uppfattning kring sina kapitalstrukturer inför framtida finanskriser. / The purpose of this study is to analyze potential capital structure changes in connection with the Covid-19 pandemic among Swedish publicly traded companies on the Stockholm Stock Exchange, OMXS, within Large Cap. The sample consists of companies across all sectors within Large Cap, excluding the finance sector. Focusing on the relationship between the dependent and independent variables before and during the period of the pandemic, 2015–2022. The dependent variables consist of total-, short- term-, and long- term debt as a proportion to the total assets. These dependent variables constitute as a Proxy for capital structure. The independent variables include size, profitability and growth. To accomplish this, the theoretical framework for this essay is based on Modigliani and Miller proposition 1 & 2, The Pecking Order Theory, The Trade Off Theory along with previous empirical studies. The analyzes contains of a descriptive analysis of all variables, a correlation analysis of the independent variables, and lastly several multivariate regressions analyses between all variables. In order to make it possible to acquire the most valid and reliable conclusions, the study will be based on a quantitative method, applying a deductive approach. The results found the most statistically significant relationships between all debt ratios and company size. The conclusion stated that the capital structure of OMXS companies, within Large Cap, had changed during the pandemic compared to before. In summary the results contribute to a deeper understanding of the relationship between all analyzed variables based on a historical background. Hence Swedish companies within these sectors can gain a better understanding of their capital structure for future financial crises.

Syftet med denna magisteruppsats har varit att utforska hur Covid-19 pandemin har påverkat ledarskapet och organisationens riktning.    Covid-19 pandemin har påverkar olika delar av ledarskapet. Resultaten visar tydligt att chefer känner sig överbelastade eftersom de måste hantera många administrativa uppgifter och alternerande möten. På grund av brist på tid och balans mellan arbete och privatliv har förmågan att ha en helhetssyn, tolka och ta in perspektiv utifrån och in och inifrån och ut varit en utmaning för ledarna. Resultatet indikerar även på behovet av tydliga kommunikationskanaler mellan ledarna, de anställda och deras kunder om vilka åtgärder som krävs för att anpassa sig till den nya situationen som pandemin har medfört.   Under pandemin har organisationerna tvingats att vidta snabba åtgärder baserat på föreskrifterna och begränsningarna från Folkhälsomyndigheten och regeringen. Etablerade digitala kanaler har använts men nya digitala kanaler har behövts identifieras för att skapa interaktion och relationer inom organisationen samt med kunderna.   Den snabba omvandlingen till den digitala världen har påverkat organisationens riktning att tänka annorlunda, vara mer flexibel och anpassningsbar till nya oväntade förändringar, såsom pandemin. Organisationerna har använt nyckelindikatorer för att identifiera och få en tydlig bild av hur pandemin har påverkat organisationens riktning internt och externt gentemot sina kunder. Denna nya digitala omvandling har också tvingat kunderna att gå in på nya digitala plattformar och interagera online med organisationerna. Den nya digitala medvetenheten från kunderna har framkallat nya digitala krav och tjänster som i sin tur har resulterat i behov av nya digitala självservice tjänster och en högre och starkare digital kompetens från organisationens kundtjänst.   En bidragande diskussion till organisationerna och samhället är att hänvisa till begreppet lönsamhet som en värdeskapande effekt som är hållbar över tid, kopplad till tre element: ledarskap, organisationens riktning och kundbehov. / The purpose of this thesis has been to explore how the Covid-19 pandemic has affected the leadership and the direction of the organization.   The Covid-19 pandemic has affected various parts of the leadership. The results clearly indicate that managers feel overloaded since they have to handle a lot of administrative tasks and alternating meetings. Due to lack of time and balance between work and private life, the ability to have a holistic view, interpret and take in perspectives from outside-in and inside-out has been a challenge for the leaders. The results also indicated the need for clear communication between the leaders and the employees and their customers about what actions are required in order to adapt to the new situation that the pandemic has imposed.   During the pandemic the organizations were forced to take fast action based on the regulations and restrictions from the Public Health Agency and the government. Established digital channels were used but new digital channels had to be identified to create interaction and relations within the organization and with the customers.  The fast transformation to the digital world has affected the direction of the organization to think differently and be more flexible and adaptable to new unexpected changes, such as the pandemic. The organizations have used key indicators to identify and get a clear picture of how the pandemic has affected the direction of the organization internally and externally towards its customers. This new digital transformational shift has also forced the customers to enter new digital platforms and interact online with the organizations. The new digital awareness from the customers has induced new digital requirements and services which in turn have resulted in the need for new digital self-services and a higher and stronger digital competence from the organizations customer service.   A contributing discussion to the organizations and to the society is to refer to the concept of profitability as a value-creating effect sustainable over time, connected by three elements: leadership, direction of the organization and customer need. / <p>2021-06-06</p>