Syftet med studien är att undersöka föräldrarådgivares upplevelser av möjligheter och begränsningar i sitt arbete med att upptäcka och förebygga våld i familjerna. Detta för att uppmärksamma deras funktion för våldsprevention och bidra med kunskap till det kriminologiska fältet, samt synliggöra utvecklingsmöjligheter, för att förbättra arbetet i framtiden. Studien utgår från semistrukturerade intervjuer med sju föräldrarådgivare i Malmö och materialet analyseras genom tematisk analys. Resultatet visar att deltagarna upplever att deras tidiga kontakt med familjerna, tillgänglighet, samverkan och rutinmässiga fråga om våldsutsatthet ger möjlighet att upptäcka och förebygga våld. De belyser även sin kunskap om våldets karaktär och aktiva förhållningssätt till våldsproblematiken. Vidare framkommer begränsningar med fördomar, stigmatisering och att våldets breda innebörd kan göra att våldsutsatta inte upptäcks, samt att det finns svårigheter att nå vissa samhällsgrupper. Studien presenterar flera förslag på förbättringar som innefattar att lära sig mer om våld, förtydliga arbetsrutiner kring våld och stärka marknadsföringen om stödfunktioner vid våldsutsatthet. Avslutningsvis bidrar studien med att uppmärksamma föräldrarådgivares viktiga funktion för det våldspreventiva arbetet inom familjer. Framtida studier bör inkludera ytterligare perspektiv och forskningsdesigner, för att komplettera studiens resultat och utveckla föräldrarådgivares våldspreventiva arbete. / The aim of the study is to examine parental counselors' experiences of opportunities and limitations in their work to detect and prevent violence in families. This is to accentuate their function in violence prevention and ability to contribute knowledge to the criminological field, as well as showing development opportunities, in order to improve the work in the future. The study is based on semi-structured interviews with seven parental counselors in Malmö and the material is analyzed through thematic analysis. The result shows that the participants experience that their early contact with the families, availability, cooperation and routine questioning of exposure to violence gives the opportunity to detect and prevent violence. They also highlight their familiarity with the nature of violence and their active approach to the problem of violence. Further, there are limitations with prejudice, stigmatization and that the broad definition of violence can mean that victims of violence are not detected, and that there are difficulties in reaching certain social groups. Several suggestions for improvements are presented, which include learning more about violence, clarifying work routines around violence and better marketing of support functions in cases of violence. In conclusion, the study contributes by drawing attention to the important functions of parental counselors for violence prevention within families. Future studies should include additional perspectives and research designs, to complement the study's results and develop the violence prevention of parental counselors.

This study investigated the effects of the positive behavior support program Family HOPE conducted in homes of families of children with disabilities. Graduate students conducted an 8-10 week collaborative method of training for parents of children with disabilities to reduce problem behaviors of their child with a disability. The Parent-Child Relationship Inventory (PCRI) and Scales of Independent Behavior-Revised (SIB-R) were given to both experimental and control group families to investigate the program effects on parents' perceptions of limit setting, parental support, frequency and severity of problem behaviors. Results indicated that there was not a significant pre-post difference for either group on limit setting and parental support. There was a significant decrease in the frequency and severity of problem behaviors on the SIB-R for the treatment and control groups; however, no significant difference was found according to group membership. On subscales of Limit Setting and Parental Support on the PCRI no significant differences were found between control and experimental groups. Implications for further research are suggested and include items such as the control group size and using measures that are sensitive enough to detect changes in behavior over a short period of time.

To offer support before problems develop into greater difficulties is an important quality in the social services' work with children and families. An increased focus on early support is addressed in the political debate as a way to hinder children from being recruited into criminal gangs. The essay aims to investigate how parents with children under six in the outskirts of Stockholm experience and use parental counselling. A thematic analyse of nine semi-structured interviews with parents that have received parental counselling, shows that the parents describe counselling as an open talk with a professional friend, a safe space to explore their own parenting, their relationship with the child and the partner as well as coparenting and to explore how received advices works out in their own parenting. The results are analysed from a psychopathological developmental perspective as well as from the concept of governmentality. Risk- and protective factors regarding parent, child and family seem to have been addressed in the counselling but not factors in the demographic environment. The parents’ motivation to seek support can be understood as an internalized eager to be led. This raises questions whether such an internalized motivation is needed to be attracted by the counselling.

Bakgrund: Den nationella strategin för stärkt föräldraskapsstöd som beslutades av regeringen 2018 har som mål att öka kunskapen, tillgängligheten och antal aktörer som erbjuder föräldraskapsstöd till föräldrar för bland annat ett jämställt föräldraskap. Då covid-19 pandemin bröt ut i början på 2020 förändrades förutsättningarna att ge stöd drastiskt på grund av olika restriktioner i samhället. Samhället digitaliserades på flera områden och möjligheterna till socialt umgänge och att bygga sociala nätverk minskade. Syfte: Att kartlägga blivande föräldrars deltagande i och nöjdhet av föräldraskapsstöd under covid-19 pandemin. Metod: Tvärsnittsstudie med datainsamling genom webbenkät under sommaren 2022. Data presenterades med deskriptiv statistik. Resultat: Totalt 418 respondenter deltog i studien med regiontillhörighet från samtliga Sveriges regioner. Undersökningen omfattade 396 gravida och 22 partners under den undersökta perioden. Resultatet visade ett missnöje gällande information om tiden efter förlossningen, till exempel hur parrelationen förändras och om nedstämdhet efter förlossning. De vanligaste informationskällorna var barnmorskan, internet och det egna sociala nätverket. Majoriteten av respondenterna hade inte deltagit i någon föräldragrupp under graviditeten (76,3%). Resultatet visade att 56,5% upplevde föräldraskapsstödet som tillräckligt under graviditeten. Att veta vart blivande föräldrar kan vända sig vid frågor framkom som en viktig aspekt för att uppleva tillräckligt föräldraskapsstöd under graviditeten. Slutsats: Det är viktigt att föräldraskapsstödet är individanpassat. Digitalt föräldraskapsstöd kan fungera bra som ett komplement till det fysiska mötet. Föräldrar som vet vart de ska vända sig vid frågor är mer nöjda med erhållet föräldraskapsstöd under graviditeten. / Background: The national strategy for reinforced parental support was introduced by the Swedish government in 2018 with the goal to increase the knowledge, the accessibility and the number of actors that offer support to parents to insure equal parenting, among other things. The conditions for giving support changed drastically when the COVID-19 pandemic started at the beginning of 2020, due to several restrictions in society. The Swedish society was digitized in several areas and the opportunities to socialize and build social networks decreased.  Aim: The aim of the study was to map expectant parents’ participation in and satisfaction regarding parental support during the COVID-19 pandemic.   Method: A cross-sectional study with a web-based questionnaire was conducted in the summer of 2022. Data was presented with descriptive statistics.  Result: A total of 418 respondents participated in the study with participants from all regions of Sweden. The study included 396 pregnant and 22 partners during the studied period. The results showed a displeasure with the information about the time after the delivery, for example how the partner relationship changes and depressive symptoms after the delivery. The most commonly used sources of information for the respondents were the midwife, the Internet and their own social network. The majority of the respondents had not participated in any parental groups during their pregnancy (76.3%). The result showed that 56.5% felt that they had received sufficient support during their pregnancy. Knowing where to turn to with any questions related to their child or themselves as parents was an important aspect of their perception of whether or not they had been given enough support during their pregnancy.   Conclusion: It is important that the support is adaptable. Digital support may work well as a complement to the physical support. Knowing where to turn to is important in order to feel secure in one’s parental role.

Denna uppsats uppmärksammar hur föräldrar till tonårsbarn med substansbruk upplever sin situation och det anhörigstöd de fått. Syftet är att skapa en förståelse för föräldrars egen situation kopplat till sitt tonårsbarns substansbruk, med särskilt fokus på att undersöka upplevelsen av behandlingsprocessen och egna behandlingsinsatser för föräldrarna på Mariamottagningarna i Skåne samt att få en ökad förståelse för vilka önskemål om förändring och förväntningar som föräldrarna har gällande anhörigstöd. Uppsatsen baseras på nio semi-strukturerade intervjuer med föräldrar till tonårsbarn under 18 år med substansbruk. Föräldrarnas berättelser och erfarenheter analyseras genom Scheffs teoribildning kring sociala band. Resultatet visar en tung belastning och bröda inom föräldragruppen, vars tonårsbarn hade komplexa problembilder. Föräldrarna hamnade lätt i problem- och emotionsfokuserade beteenden. Likaså beskrevs ett inre föräldraproblemfokus som skapade skam och försämrad kommunikation mellan förälder och tonåring och i värsta fall kris i familjen. I vissa fall resulterade detta i att föräldern satte sitt eget liv på paus med ökad risk för stressrelaterad ohälsa. Olika sårbarhets- och skyddsfaktorer hos föräldrarna genererar olika behov vilket talar för ett kartläggande av dessa för att sedan anpassa stöd och insatser till föräldrarna. Föräldrarnas hade blandade känslor kring det professionella anhörigstödet. Ett positivt upplevt anhörigstöd relaterades till en behandlarens eller socialsekreterarens bemötande, kompetens, helhetsperspektiv och samverkan med andra professionella i kontakt med tonåringen. Önskemål från föräldrarna handlade om ökad delaktighet i tonåringens behandling. / This thesis explores how parents of adolescents with substance abuse experience their situation and the support they have received from professionals. The purpose is to create an understanding of the parents' own situation linked to their adolescent’s substance abuse, with a particular focus on examining the experience of the treatment process and interventions for the parents at the Maria treatment centers in Skåne, In addition, the thesis aims to gain an increased understanding of parents´ own expectations, and wishes for change, regarding the provided support. The essay is based on nine semi-structured interviews with parents with adolescents under the age of 18 with substance abuse. The parents' narratives and experiences are analyzed through Scheff’s theory regarding social bonds. The result shows a heavy burden and load within the parental group, whose adolescents have a high level of comorbidity. The parents easily ended up in problem- and emotion-focused behaviors. Likewise, an internal parental problem-focus was described, which created shame and impaired communication between parent and adolescent, and in the worst case a crisis in the family. For some parents this resulted in the parent putting their own life on hold with an increased risk of stress-related illness. Different vulnerability and protective factors within the parental group generate different needs, which speaks for these being mapped in order to adapt support and interventions to the parents. The parents had mixed feelings about the professional support. Positively perceived support was related to a therapist’s or social worker’s reception, competence, overall perspective, and cooperation with other professionals in contact with the adolescent. Wishes from the parents included increased participation in the adolescent’s treatment.

Studien syftar till att besvara frågeställningarna: Hur och varför används läxor i matematikundervisningen på det sätt som det görs idag? Hur uppfattar svenska lärare internationell forskning kring läxor i matematikämnet? Detta görs genom en kvalitativ forskningsmetod där verksamma matematiklärare i årskurserna 4-6 intervjuats gällande deras uppfattningar och erfarenheter kring läxor i matematik och internationell forskning. Resultatet är tolkat utifrån den fenomenologiska tolkningsprocessen och analyserat med hjälp av en tematisk analysmetod. Resultatet av studien visar att väldigt få läxor används i svenska skolan, där mängdträning är det som står i fokus. Detta för att det anses att läxor ska användas för att befästa befintlig kunskap och inte skapa ny kunskap. Lärarna visade delade åsikter gällande den internationella forskning som presenterades under intervjuerna. Den internationella forskningen som presenterades tog upp problematiken gällande läxläsning i olika länder och en forskning skapade en lösning på problematiken. Majoriteten av de svenska lärarna tyckte att lösningen som forskning föreslog lät bra i teorin men fann flera problematiska punkter för att det skulle kunna appliceras i praktiken. De punkter de svenska lärarna tar upp blir en fråga för skolorganisationen och blir därför grunden i den forskning som behöver göras inom forskningsområdet.

This is a descriptive study of the statistical association between the amounts of financial—emotional supports available and their impact on the degree of difficulty in the performance of the parental roles of a nonrandom sample of eighty-six Mexican-American female single parents from McAllen, Texas. The sample was divided into four socioeconomic status categories. A total of twenty-nine variables were correlated: twenty independent, financial-emotional and nine dependent parental performance variables. The twenty variables were defined in terms of socioeconomic resources: child-care availability and satisfaction, nature of personal/children problems, and frequency of interaction with significant others defined emotional supports. Parental role performances were defined in terms of having children with medical, learning or emotional problems, and the degree of difficulty in caring for sick children, spending time with them, yelling and screaming, use of corporal punishment and feeling overwhelmed by parental demands. Analyses indicated that these families functioned in a stable and viable manner, with little evidence of disintegration or "pathology." The parents had extensive social networks comprised of kin# coworkers, and friends, and they interacted with these support people on a regular basis, usually several times per week, but at the same time the parents rarely interacted with the ex-husbands or ex-in-laws, The majority of ex—husbands had never made any support payments and rarely saw their children. The single parents did not evidence unmanageable problems in caring for their children, or in asserting control and authority over them. Corporal punishment, yelling and screaming, and other discipline problems were minimal issues, and were not more severe or serious than before the divorce. The mothers were satisfied with the available child-care and the general growth of their children, but felt they continuously carried a tremendous burden, and all indications are that, even with sources of different kinds and levels of support. Finally, a number of recommendations were made for further research hypotheses, issues, and public policy formulations.

Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal.

<p>Tidigare forskning behandlar vad och hur mycket barn äter samt hur mycket och på vilket sätt barn är fysiskt aktiva. Syftet med studien var därför att beskriva förskolepersonals syn på små barns rörelse- och matvanor samt på hur de kan stötta föräldrar till att skapa hälsosamma vanor för sina barn. Sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med personer som arbetat inom förskola i minst 15 år. Intervjuerna spelades in med hjälp av diktafon vartefter de transkriberades och analyserades. Resultatet kunde delas in i tre kategorier: <em>Små barns rörelse- och matvanor på och utanför förskola</em>, <em>Faktorer som påverkar små barns rörelse- och matvanor</em> samt <em>Kommunikation som stöd till föräldrar</em>. Informanterna ansåg att små barn främst rör på sig genom organiserade aktiviteter utanför förskola. Informanterna ansåg att små barn äter mer på förskola än utanför, vilket kan förklaras av bekanta rutiner i kombination med en positiv och social kontext. Informanterna ansåg att de kan stötta föräldrar till att skapa hälsosamma vanor för sina barn genom kommunikation, samtidigt som de försöker få föräldrar att känna sig självständiga i sin föräldraroll genom att inte påpeka vad de anser är rätt eller fel. Då det framkom att informanterna upplever att många föräldrar är osäkra i sin roll och att de anser att det påverkar små barns rörelse- och matvanor, så vore det intressant att intervjua föräldrar om deras uppfattning av hur de kan stärkas i sin föräldraroll.</p> / <p>Previous studies have focused on what and how much children eat and also how much and in what way children are physical active. Therefore the aim of this study was to describe preschool teachers’ view of young children’s physical activity and eating habits and of how they can support parents to create healthy habits for their children. Six semi structured interviews were conducted with persons that have been working within preschool for at least 15 years. The interviews were recorded with a dictating machine and then transcribed and analyzed. The results were divided into three categories: <em>Young children’s physical activity and eating habits in and outside of preschool</em>, <em>Factors that affects young children’s physical activity and eating habits</em> and <em>Communication as support to parents</em>. The informant’s believed that young children are mainly physical active through organized activities outside of preschool. The informant’s believed that young children eat more at preschool because of familiar routines and a positive and social context. The informant’s try to support parents to create healthy habits for their children by communicating with them, and at the same time they try to make parents feel independent in their role as parents by not pointing out right from wrong. Since the study showed that the informants believed that many parents are insecure in their role as parents and that it affects young children’s physical activity and eating habits, it would be interesting to interview parents about how they believe that they can be strengthened in their role as parents.</p>

Tidigare forskning behandlar vad och hur mycket barn äter samt hur mycket och på vilket sätt barn är fysiskt aktiva. Syftet med studien var därför att beskriva förskolepersonals syn på små barns rörelse- och matvanor samt på hur de kan stötta föräldrar till att skapa hälsosamma vanor för sina barn. Sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med personer som arbetat inom förskola i minst 15 år. Intervjuerna spelades in med hjälp av diktafon vartefter de transkriberades och analyserades. Resultatet kunde delas in i tre kategorier: Små barns rörelse- och matvanor på och utanför förskola, Faktorer som påverkar små barns rörelse- och matvanor samt Kommunikation som stöd till föräldrar. Informanterna ansåg att små barn främst rör på sig genom organiserade aktiviteter utanför förskola. Informanterna ansåg att små barn äter mer på förskola än utanför, vilket kan förklaras av bekanta rutiner i kombination med en positiv och social kontext. Informanterna ansåg att de kan stötta föräldrar till att skapa hälsosamma vanor för sina barn genom kommunikation, samtidigt som de försöker få föräldrar att känna sig självständiga i sin föräldraroll genom att inte påpeka vad de anser är rätt eller fel. Då det framkom att informanterna upplever att många föräldrar är osäkra i sin roll och att de anser att det påverkar små barns rörelse- och matvanor, så vore det intressant att intervjua föräldrar om deras uppfattning av hur de kan stärkas i sin föräldraroll. / Previous studies have focused on what and how much children eat and also how much and in what way children are physical active. Therefore the aim of this study was to describe preschool teachers’ view of young children’s physical activity and eating habits and of how they can support parents to create healthy habits for their children. Six semi structured interviews were conducted with persons that have been working within preschool for at least 15 years. The interviews were recorded with a dictating machine and then transcribed and analyzed. The results were divided into three categories: Young children’s physical activity and eating habits in and outside of preschool, Factors that affects young children’s physical activity and eating habits and Communication as support to parents. The informant’s believed that young children are mainly physical active through organized activities outside of preschool. The informant’s believed that young children eat more at preschool because of familiar routines and a positive and social context. The informant’s try to support parents to create healthy habits for their children by communicating with them, and at the same time they try to make parents feel independent in their role as parents by not pointing out right from wrong. Since the study showed that the informants believed that many parents are insecure in their role as parents and that it affects young children’s physical activity and eating habits, it would be interesting to interview parents about how they believe that they can be strengthened in their role as parents.