The purpose of this study was to examine the predictors of teachers&rsquo / sense of efficacy including gender, teaching field, years of teaching experience, satisfaction with performance, support from colleagues, support from parents, and support from administration, and teaching resources. The present study was conducted in the 2006-2007 academic year. The study included a total of 383 science, mathematics, and classroom teachers from 62 elementary schools of &Ccedil / ankaya district in Ankara. Data were collected through Teachers&rsquo / Sense of Efficacy Scale (Tschannen-Moran &amp / Woolfolk Hoy, 2001). In the present study, data were analyzed by utilizing four separate hierarchical regression analyses. Results showed that gender, teaching field, and years of teaching experience variables were not significant predictors for overall teacher efficacy, efficacy in instructional strategies, efficacy in classroom management, and efficacy in student engagement, whereas satisfaction with performance variable made significant contribution to all dependent variables. Parental support and teaching resources predicted only efficacy in student engagement.

Bakgrund: För föräldrarna till ett spädbarn har barnets sömn stor betydelse. BVC-sköterskan är den som främjar barns hälsa och ger föräldrastöd. Syfte: Syftet med den här studien var att beskriva BVC-sköterskors erfarenheter och redovisa reflektioner kring för­äldra­­­­stöd som rör sömnfrågor hos spädbarn upp till ett års ålder. Metod: Stud­ien hade en beskrivande design med en kvalitativ ansats och genomfördes via semi­struk­tur­erade intervjuer med åtta BVC-sköterskor inom BVC-verksamheter i en mellan­stor svensk kommun. Materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resu­ltat: Resultatet utgjordes av tre beskrivande kategorier. Kategorin ”Samtalar om barnet och hjälper för­äldrarna att se till barnets behov” beskriver hur BVC-sköterskorna kom­mun­icerar med föräldrarna om deras barn och vilka råd de ger för att förebygga prob­lem. Kate­gorin ”Ger föräldrarna strategier att klara sin nya livssituation” beskriver hur BVC- sköt­er­skorna bedömde föräldrarnas individuella behov av stöd i föräldra­skapet kring sömn­­­frågor och om BVC-sköterskornas beskrivning av råd de ger kring omgiv­nings­faktorer som kan underlätta. Kategorin ”Spädbarns sömnproblem är kom­plexa och det finns sällan en enkel lösning” beskriver hur BVC-sköterskorna arbetar med föräl­drastöd när de får kännedom om att ett spädbarn upplevs ha ett sömnproblem, vad de har för reflek­tioner runt det arbetet och vad de har erfarenhet av som kan ligga bakom sömn­problem. Slutsats: Slutsatsen är att BVC-sköterskorna gav råd om åt­gärder som förebyggde sömnproblem. Det var ofta samma typ av åtgärder som också kunde av­hjäl­pa sömn­problem. När barnen utvecklat större sömnproblem så krävdes det ofta mer struk­tur och konsekvens av föräldrarna. BVC-sköterskorna utgick från hela familjens situation när de stöttade föräldrar. / Background: For the parents of an infant the child's sleep is of great importance. The child health care nurse (CHCN) is the one who ensures children's health and provide parental support. Aim: The aim of this study was to describe the CHCN's experiences and reflections on parental support in sleep related issues in infants up to one year of age. Method: The present study had a descriptive design with a qualitative approach and was carried out through semi-structured interviews with eight nurses at child health care centers in a medium-sized Swedish municipality. The material was analyzed using qualitative content analysis. Result: The result consisted of three descriptive categories. The category "Talks about the infant and helps the parents to ensure the infant's needs," describes how the CHCN's communicate with parents about their children and what ad­vice they provide to prevent problems. The category "Gives parents strategies to cope with their new life situation" describes how CHCN's assessed the parents' individual needs for parental support around sleep issues and about the surrounding factors that can facilitate. The category "Infant sleep problems are complex and there is rarely a sim­­­­ple solution" describes how the CHCN's works with parental support when they gain knowledge that an infant is perceived to have a sleep problem, their reflections on the work and their experiences of sleep problems. Conclusion: The conclusion was that the CHCN's gave advice on measures that prevented sleep problems. It was often the same type of action that could also remedy sleep problems. When children develop greater sleep problems it often took more structure and consistency of the parents to manage it. CHCN's emanated from the whole family's situation when they supported parents.

With the abundance of literature focusing on parental influence in sport, it is important to identify family dynamics that extend beyond parents to include siblings. In this study, sibling influence was explored though interviews with previously identified elite youth female athletes (N=4) and their sibling (N=4) of the same sex who participated in the same sport. The purpose was to discover how siblings influence sport participation and how parents influence sibling relationships, retrospectively. Three categories emerged from the data: positive experiences participating in the same sport, negative experiences participating in the same sport, and perception of the parental role. The participants’ descriptions coincide with observational learning and both deidentification and divergence processes. The data adds to the probable sibling and parent experiences proposed in the Developmental Model of Sport Participation and provides insight for athletes, parents, and coaches on how to manage sibling relations in sport. / October 2015

Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal

Under hösten 2016 genomfördes en enkätundersökning på en familjecentral i syfte att utvärdera vad föräldrarna på familjecentralen upplevde som bra och mindre bra i enskilda samtal med en kurator på verksamheten. Resultatet av enkäten var till största del positivt, vilket ledde till att kuratorerna på familjecentralen önskade öka kunskapen kring vad som varit bra, samt undersöka vidare vad föräldrarna upplever som mindre bra i samband med samtalen. På uppdrag av dessa kuratorer har denna studie utformats med syfte att öka kunskapen kring föräldrars erfarenheter i samband med enskilda samtal med en kurator på en familjecentral, med fokus på vad föräldrar upplever som resurser och hinder i samtalen. Empirin har samlats in med hjälp av kvalitativ metod för att fånga föräldrars uppfattningar om de enskilda samtalen och för att få en djupare förståelse för dessa uppfattningar. Empirin består av åtta stycken semistrukturerade intervjuer med föräldrar som har deltagit i enskilda samtal med en kurator på den aktuella familjecentralen. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av fyra teoretiska utgångspunkter vilka är Bernler och Johnssons teori för psykosocialt arbete, allians, empati samt aktivt lyssnande. Det slutgiltiga resultatet visar att det som föräldrar främst upplever som resurser i de enskilda samtalen är relationen till kuratorn, att få konkreta råd, tillgängligheten till kuratorerna och familjecentralen samt trivsamma lokaler. Resultatet som belyser hinder i samband de enskilda samtalen berör föräldrarnas önskan om att få prata med kuratorn på familjecentralen om fler ämnen än sitt barn och sin föräldraroll, att erbjudas uppföljning efter avslutad kontakt och att kuratorernas delade lokaler med öppna förskolan kan upplevas som besvärligt. Studiens slutsatser är att föräldrarna uppskattar familjecentralen och att verksamheten är en bra arena för socialtjänsten att arbeta förebyggande på. En annan slutsats är att föräldrarna uppskattar kombinationen av både få stöd och konkreta råd från kuratorerna samtidigt som de får formulera sina egna behov. Det finns även indikationer på att familjecentralen kan behöva utöka sitt stöd eftersom att föräldrar beskriver att de hade velat prata om annat än det som rör föräldraskapet. / During the fall of 2016, a survey was implemented at a family center with the purpose to evaluate what the parents who visited the family center experienced as positive and negative aspects during individual counseling with a social worker at the family center. The survey showed a positive result, which led to that the social workers at the family center wanted to increase the knowledge about which aspects the parent found positive. They were also keen on to investigate more closely if the parents experienced some negative aspects during the counseling. On behalf of the social workers at the family center, this study has been designed to increase knowledge about parents' experiences of individual counseling with a social worker, focusing on what parents perceive as resources and obstacles in the counseling. The material of the study has been gathered using qualitative methods to capture parents' perceptions of individual counseling and to gain a deeper understanding of these views. The material consists of eight semistructured interviews with parents who have participated in individual counseling with a social worker at the current family center. The collected material has been analyzed using four theoretical starting points which are Bernler and Johnssons' theory of psychosocial work, alliance, empathy and active listening. The final result shows that what parents primarily perceive as resources in the individual counselings is the relationship with the social worker, getting hands on advice, the access to the social workers and the family center, as well as the enjoyable premises. The result that highlights obstacles in the individual counseling concerns the parents' desire to talk to the social worker at the family center about more than just their child and parenthood, to be offered a follow-up after the contact has been completed and that the professionals shared premises with the open preschool can be problematic. The conclusions of the study include the fact that the parents appreciate the family center and that the family center is a good arena for social services to work preventively on. Another conclusion is that parents find that a combination of both support and concrete advice from the counselors as well as the possibility to formulate their own needs is an appreciated balance in the individual counseling. There are also indications that the family center may need to expand its support since parents describe that they wanted to talk about other subjects other than parenting.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka upplevelser av gruppbaserat föräldrastöd hos mammor med Adhd som deltagit i en universell föräldragrupp på barnhälsovårdscentral (BVC) samt i en anpassad självhjälpsgrupp (Mammagruppen). Mammagruppen bestod av fem mammor med diagnosen Adhd, en hade även Asperger syndrom. Med ett bortfall deltog fyra av dem i studien. Tre av informanterna deltog även i föräldragrupp på BVC. Deras barn var 0-2 år gamla utan uttalade problem. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer och en induktiv tematisk analys resulterade i två huvudteman; Samhörighet och Stöd. Resultatet visar att informanternas upplevelser av Mammagruppen blev övervägande positiva och upplevelser av föräldragruppen på BVC blev övervägande negativa. Några grundläggande faktorer som bidrog till detta var huruvida de har upplevt samhörighet i grupperna samt om de har fått utrymme till att samtala om sina egna behov och känslor. Detta bidrar med unik kunskap och belyser det upplevda behovet av ett anpassat stöd. Det behövs vidare forskning innan vi kan säga att det finns skillnader. / The aim of this qualitative study was to examine experiences of group based parental support among mothers with Adhd - who had participated in an universal parent group at the swedish child healthcare centre (CHC), and in a tailored selfhelpgroup (the Momgroup). The participants in the Momgroup was five mothers with Adhd, one also had Asperger syndrome. With a loss of one, four of them participated in this study. Three of the informants had also participated, in a parent group at CHC. Their children were 0-2 years old, without any explicit problems. The data were collected through semi-structured interviews and an inductive thematic analysis resulted in two main themes: Togetherness and Support. The result shows that the informants’ experiences of the Momgroup were mainly positive and the experiences of the parent goup at CHC were mainly negative. A few basic factors that contributed to this, were whether they have experienced togetherness in the groups, and if they were given the opportunity to talk about their own needs and feelings. This contributes with unique knowledge and illustrates the perceived need for tailored support. Further research is needed before we can say that there are any differences.

Ce travail se compose de deux études principales : La première étude est destinée à valider une version française de l’échelle d’évaluation des qualités d’attachement adulte (MAQ ; Carver, 1997). La deuxième étude est destinée à évaluer les qualités d’attachement chez les jeunes adultes antérieurement placés en famille d’accueil et de les mettre en perspective avec la perception qu’ils ont du soutien parental reçu dans le cadre familial de substitution (famille d’accueil ou assistante familiale). Les résultats de la première étude montrent que l’échelle de MAQ-Fr présente des niveaux adéquats de cohérence interne, de stabilité temporelle et d’une bonne validité du construit. Nous pouvons considérer qu’elle constitue donc un bon outil d’évaluation des qualités d'attachement auprès d’une population d’adultes français. Les résultats de la deuxième étude montrent que les jeunes accueillis avaient été marqués par leur expérience de placement. Leurs types d'attachement à l'âge adulte ont été influencés dans une certaine mesure par leurs expériences individuelles en famille d'accueil. Ces types d'attachement sont liés à la fois au soutien parental de substitution et aux conditions dans lesquelles se sont effectuées le /ou les placements. Les types d'attachement insécure influencent l'évolution relationnelle des adultes anciens placés en famille d'accueil. Ils ont alors développé des « modèles internes opérants » provoquant des défenses qui renforcent en fait les angoisses et la méfiance déjà présentes du fait des traumatismes relationnels précoces. Cette étude fournit à la fois des indices positifs comme quoi les enfants placés subissent des souffrances liées à leurs difficultés d’attachement et que celles-ci peuvent se trouver modifiées en bien ou en mal selon la sensibilité des milieux d’accueil à ces difficultés d’attachement. Les résultats obtenus mettent en lumière l'importance de s'intéresser au placement en famille d'accueil et aux relations entre les jeunes placés et les parents d'accueil, celles-ci étant des facteurs susceptibles d'influencer dans une forme de sécurisation l’attachement à l'âge adulte tout en renforçant l’autonomisation et les capacités de mentalisation. / This work is composed of two main studies: The first study intended to validate a French version of the of the measure of adult attachment qualities (MAQ; Carver, 1997). The second study is designed to assess the attachment qualities of young adults previously placed in foster care and put them in perspective with the perception they have of parental support received in foster care. The results of the first study show that the MAQ-Fr scale has adequate levels of internal consistency, temporal stability, and good construct validity. We can consider that it is therefore a good tool for assessing the qualities of attachment to a French adult population. The results of the second study show that the participants have been affected by their foster care experience. Their relationship styles indicate that their attachment style in adulthood has been influenced to some extent by their individual experiences in foster care. These types of attachment are related both to foster parental support and the conditions in which the placement (s) was made. Insecure attachment patterns influence the relational evolution of adults who have been in foster care. They then developed "working internal models" hat provoke defenses that actually reinforce the anxieties and mistrust already present due to early relationship traumas. This study provides both positive indications that the children placed suffer pain related to their attachment difficulties and that these can be modified in good or bad according to the sensitivity of the host environments to these difficulties of 'attachment. The final results highlight the importance of foster care placement and relationships between young in foster care and their foster parents, as these factors are likely to influence attachment in adulthood in a form of securing while reinforcing empowerment and mentalizing abilities.

Endast 10% av föräldrar med en intellektuell funktionsnedsättning uppger att de får det stöd de är i behov av i sitt föräldraskap. Det har skett ett skifte i synen på individer med intellektuell funktionsnedsättning vilket inkluderar möjligheter till föräldraskap. Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella inom socialt arbete upplever det givna stödet till föräldrar med intellektuell funktions-nedsättning. Studien har haft en kvalitativ ansats där sju semistrukturerade inter-vjuer har utförts med socionomer som kommer i kontakt med familjerna i sitt arbete. Resultatet visar på att det blir den professionellas egna förmåga och handlingsutrymme att forma och utföra arbetet, samt hur organisationen påverkar utformningen av arbetet. Även om det har skett en förändring kring synen på föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning visar studien att arbetet behöver utvecklas för att möjliggöra ett tillräckligt stöd kring föräldraskapet. / Only 10% of parents with an intellectual disability state that they get the support they are in need of. There has been a shift in the view of people with intellectual disabilities, which includes the right of parenthood. The aim of this study is to investigate how social workers experience the given support to parents with an intellectual disability. The study has been conducted using a qualitative approach in which seven semi-structured interviews were held with social workers who come in contact with the families in their work. The results show that it is the professionals’ own ability and discretion to design the work and how the organ-ization affects the work. Even though there has been a shift in the view of parents with intellectual disabilities rights the study shows that there is more work to be done to give enough support to the parents.

A small, private university was the focus of this study, where rural first-generation college (FGC) students withdraw at higher rates than their continuing-generation counterparts. An objective of the university leadership is to increase student retention to foster a greater likelihood of degree completion. The research problem was the inability to retain rural FGC students. The purpose of the study was to explore parental support that promoted rural FGC student retention. The research questions addressed the students' perceptions about parental support and their decisions to remain enrolled. The research methodology was a qualitative case study design. Data were collected through semi structured interviews with a purposeful sample of 12 full-time FGC students from rural residential zip codes or counties. Transcribed interviews were coded and analyzed following a combination of approaches described by Creswell and Stake. The analysis revealed 6 themes: (a) parental support, (b) extended family relationships, (c) campus connection, (d) financial support, (e) community networks, and (f) institutional support. The results suggested that parental support shaped the students' decisions to remain enrolled. Based on the findings, a parent development project was designed to help university leadership and parents of rural FGC students engage collaboratively to improve retention. This study may contribute to positive social change, in that the resulting project may improve the students' ability to persist to degree completion and potentially give back to their rural communities.

Bakgrund:  Ett jämställt föräldraskap är något som är bra för såväl barnet som för båda föräldrarna. Enskilt föräldrasamtal med mamman har funnits sedan flera år. Med syfte att främja en jämställd vård infördes under år 2018 ett enskilt föräldrasamtal med pappan/den icke födande föräldern i det nationella barnhälsovårdsprogrammet, och forskning kring ämnet är relativt begränsad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BHV-sjuksköterskans erfarenheter av det enskilda samtalet med pappan/den icke födande föräldern enligt barnhälsovårdens nationella program. Metod: Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med sex BHV-sjuksköterskor med erfarenhet av enskilt samtal med pappan/den icke födande föräldern. Data analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens analys resulterade i 5 kategorier och 7 underkategorier. Kategorierna var; Samtalet öppnar upp för positiv kontakt, Hur pappan/den icke födande bjuds in till samtal har betydelse, Samtalet identifierar pappans/den icke födandes mående, Samtalet tydliggör båda föräldrarnas betydelse, Samtalet kräver erfarenhet och utbildning hos den som utför dem Slutsats: Resultatet visar att båda föräldrarna är lika viktiga för barnet och föräldraskapsstöd i form av enskilt samtal kan bidra till ökad jämställdhet i föräldraskapet. BHV-sjuksköterskans erfarenhet av enskilt samtal är att det ökar inkluderingen av den icke födande föräldern och kan på så sätt stärka den familjecentrerade vården vilket har gynnsamma effekter på barnets utveckling. Resultatet visar att det krävs erfarenhet och utbildning av att hålla samtal där samtalstekniken förbättras efterhand. / Background: Equal parenting is beneficial, both for the parents and the children. Individual parental conversations with the mother has existed for several years.  In 2018, with the aim of promoting equal care, a one-on-one  parental conversation with the father/non-birthing parent was introduced in to the swedish child health services (CHS) national program, and research on the subject is relatively limited. Aim: The aim of the study was to describe the CHS nurse´s experiences of the individual conversation with the father/non-birthing parent according to the child health care's national program. Method: The method used was semi-structured interviews with six CHS nurses with experience of individual conversations with the father/non-birthing parent. Data were analyzed using Graneheim and Lundman's (2004) description of qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in 5 categories and 7 subcategories. The categories were; The conversation opens up for positive contact, How the father/non-birther is invited to a conversation matters, The conversation identifies the father's/non-birther's well-being, The conversation clarifies the importance of both parents, The conversation requires experience and education on the part of the person who performs them. Conclusion: The result shows that both parents are equally important to the child, and parental support in the form of individual conversations can contribute to increased gender equality in parenting. The CHS nurse's experience of one-on-one conversation is that it increases the inclusion of the non-birthing parent and can thus strengthen family-centered care, which has beneficial effects on the child's development. The result shows that experience and training are required to hold conversations and the conversation technique improves gradually.