Bakgrund: Akutmottagningen innebär för många patienter den första kontakten i vårdkedjan. Underbemanning, stigande patientantal och färre vårdplatser innebär ofta längre väntetider och ökad press på vårdpersonalen. Hur patienten blir bemött av vårdpersonalen på akutmottagningen kan påverka den framtida tilliten för hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka hur patienter upplever besök på akutmottagningar. Metod: För att besvara syftet utfördes en litteraturstudie med beskrivande design och systematisk ansats. Tolv originalartiklar, varav fyra kvantitativa och åtta kvalitativa, inkluderades i granskningen. Resultat: Sex teman identifierades: bemötande, kommunikation, information, makt, miljö och väntetider. Vårdpersonalens bemötande kan påverka patientupplevelsen både negativt och positivt. Patienter värdesätter god kommunikationsförmåga hos vårdpersonalen. Patienter anser att dem skulle dra nytta av att tillhandahållas mer information. Majoriteten av patienterna vill vara involverade i beslutsfattandet om sin vård men enbart en mindre del känner sig bekväma med att vara oense eller att ta initiativ till en diskussion. Hur patienterna upplevde akutmottagningens miljö påverkades av både lokalens utformning och de andra människorna som befann sig där. Att få en beräknad väntetid skulle få patienterna att bättre acceptera väntetiden. Slutsats: Resultatet visar att flertalet faktorer, både mänskliga handlingar och materiella ting, påverkar patientupplevelsen. Sjuksköterskan, vars bemötande och handlingar kan komma att prägla patientens syn på hela hälso- och sjukvården, måste vara medveten om sin maktposition över patienten och sträva efter att se patienten som en jämlike. / Background: For many patients, the emergency department means the first contact in the care chain. Understaffing, rising patient numbers and fewer care places often mean longer waiting times and increased pressure on care staff. How the patient is treated by the staff in the emergency department can affect future trust in the health care system. Aim: The aim of this literature study is to investigate how patients experience visits to emergency rooms. Method: To answer the purpose, a literature study was performed with a descriptive design and a systematic approach. Twelve original articles, four of which were quantitative and eight qualitative, were included in the review. Results: Six themes were identified: professional-patient relations, communication, information, power, environment and waiting times. The professional-patient relations can affect the patient experience both negatively and positively. Patients value good communication skills among healthcare professionals. Patients believe that they would benefit from being provided more information. Most patients want to be involved in decision-making about their care, but only a small proportion feel comfortable with disagreeing or initiating a discussion. How the patients experienced the emergency room's environment was affected by both the design of the room and the other people who were there. Getting an estimated waiting time would make patients more accepting of the waiting time. Conclusion: The results show that most factors, both human actions and material things, affect the patient experience. The nurse, whose treatment and actions may shape the patient's view of the entire health care system, must be aware of her position of power over the patient and strive to see the patient as an equal partner.

Bakgrund: Enligt Världshälsoorganisationen har omkring 40 miljoner människor i världen ett palliativt vårdbehov. Forskning visar att det finns brister inom den palliativa vården i Sverige, och flera forskare har länge önskat forskning som omfattar hela patientens upplevelser, där alla vårdandets aspekter inkluderas. Då patientens ork eller förmåga blir bristande uppkommer ett behov av att veta vad patienter i ett palliativt skede anser vara viktigt, för att främja livskvalitet och ett värdigt slut på livet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av palliativ vård och lidande. Metod: Allmän litteraturöversikt. Tio kvalitativa artiklar inkluderades, vilka skrevs mellan 2016–2020. Databaser som användes för sökning var: PubMed, CINAHL och PsycInfo. Resultat: Analysen genererade fem teman: Symtom- och smärtlindring, Självkänsla och självbild, Interaktioner med vårdpersonal, Isolering och ensamhet samt Tankar om döden och framtiden, alla inom huvudtemat Upplevelser av palliativ vård. Såväl positiva som negativa upplevelser av palliativ vård identifierades. Slutsats: Förhoppningen var att genom att synliggöra patientupplevelser av palliativ vård kunna få en ökad förståelse för vad som upplevs vara viktigt inom den givna vården. Med bakgrund av denna ökade förståelse och klargjorda förbättringsområden kan handlingar tas som leder till en ökad livskvalitet för patienter som befinner sig i livets slutskede och ge dem en värdigare död. / Background: According to the World Health Organization, about 40 million people all over the globe are in need of palliative care. Research shows that there are shortcomings in Swedish palliative care, and several researchers have long requested research that encompasses the complete patient experience. When a patient's strength or ability becomes insufficient, a need arises to know what patients in palliative care consider important, in order to improve quality of life and to be able to provide a dignified end to their lives. Aim: The aim of this literature study was to describe patients’ experiences of palliative care and suffering. Method: General literature review. Ten qualitative articles were included, all written between 2016-2020. The databases used for the search were: PubMed, CINAHL and PsycInfo. Results: The analysis generated five themes. Symptoms and pain relief, Self-esteem and self- image, Interactions with healthcare staff, Isolation and loneliness and Thoughts on death and the future, all of which are parts of the main theme Experiences of palliative care. Positive, as well as negative experiences of palliative care were identified. Conclusion: The hope was that through highlighting patient experiences in palliative care, a greater understanding about what was considered important within the provided care could be achieved. Against the backdrop of this increased understanding and the identified areas of improvement, actions may be taken that improve the quality of life and provide a more dignified death.

Akutsjukvård bedrivs dygnet runt och finns tillgängligt när patienterna är i behov av det. Att behöva söka vård akut kan hos patienten skapa olika känslor så som oro eller nervositet. Dessa känslor kan också öka i samband med att patienterna saknar förståelse för triageprocessen. Akutsjukvård ställer krav på att specialistsjuksköterskan kan prioritera och triagera patienter rätt utifrån symtom och anamnes. Samtidigt förväntas akutsjuksköterskan kunna bemöta patientens känslomässiga behov likväl som de medicinska.  Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patienters upplevelser av triageprocessen på en akutmottagning. Metoden som användes var en litteraturöversikt. Femton artiklar inkluderades i studien, både med kvalitativ och kvantitativ metod.  Resultatet visade att patienterna upplevde att det fanns fler olika faktorer som påverkade upplevelsen av triageprocessen. De faktorerna var upplevelser av möten med vårdpersonalen, dialog, integritet, information, väntetid och miljö. Resultatet visade att den faktorn som hade störst inverkan på patientnöjdheten var kommunikation mellan patient och vårdpersonal.  Slutsatser av resultatet i denna studie var att god kommunikation och att bli välinformerad var viktigt för upplevelsen av triageprocessen för patienterna på akutmottagningen. Att få information om väntan ökade förståelse och patientnöjdheten. Patienterna upplevde ett gott bemötande av sjuksköterskan under triageringen men önskade att sjuksköterskan var mer närvarande även efter triageringen. Mer kontakt med sjuksköterskorna efterfrågades medan patienterna vistades på akutmottagningen för att förhindra medicinska skador. / Emergency care is provided every hour of the day and is available when patients need it. Having to seek emergency care can create different feelings for the patient, such as anxiety or nervousness. These feelings can also increase when patients’ understanding of the triageprocess is lacking. Emergency care requires the specialist nurse to prioritize and triage patients correctly based on symptoms and anamnesis. At the same time the emergency nurse is expected to be able to respond to the patient's emotional and medical needs.  The aim of this literature review was to illustrate a patient’s experiences of the triage process in an emergency department. The method used was a literature review. Fifteen articles were included in the study, with both qualitative and quantitative method.  The results show that the patients felt that there were several different factors that influenced the experience of the triage process. Those factors were experiences of meetings with the care staff, dialogue, integrity, information, waiting time, environment, and competence. The result showed that the biggest factor was the communication between patient and care staff that had the biggest impact on patient satisfaction.  The conclusion of the result in this study was that good communication and being well informed was important for the experience of the triage process for the patients at the emergency department. To get information while waiting increased the understanding and patient satisfaction. The patients experienced a good response from the nurse during triage, but wished that the nurse was more present after the triage process. More contact with the nurses was requested while the patients stayed at the emergency department in order to prevent medical injuries.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar ungefär var tionde kvinna i fertil ålder. Sjukdomen kännetecknas bland annat av smärtor och infertilitetsproblematik. Tidigare forskning tyder på att det i dagens sjukvård existerar en normalisering av symtom och att det kan finnas viss kunskapsbrist om sjukdomen. Det kan vara så att vårdpersonal behöver ökad kunskap om symtomen och diagnosen för att på ett bättre sätt kunna erbjuda adekvat vård och bemötande till patienter med endometrios.  Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor som givits diagnosen endometrios upplever mötet med hälso- och sjukvården.  Metod: Litteraturöversikt med beskrivande design, baserad på tio kvalitativa originalartiklar. De inkluderade artiklarna analyserades genom kodning som sedan kondenserades till kategorier och teman.  Resultat: Studien visar att kvinnor upplever brister i informationen och kommunikationen i sina möten med vården. Kvinnor menar att vårdpersonal normaliserar symtomen och att det finns en kunskapsbrist om endometrios. Vårdpersonalens attityder till sjukdomen påverkar kvinnornas upplevda stöd från sjukvården.  Slutsats: Resultaten belyser en kunskapsbrist, en normalisering av symtom och brister i kommunikation och informationsutbyte mellan endometriospatienter och vårdpersonal. Det finns en förbättringspotential i dessa vårdmöten. Dels för hur vårdpersonal bör bemöta, dels hjälpa kvinnor som söker vård för endometrios. För att skapa en bra grund för förbättrad utbildning om vårdmöten med endometriospatienter, krävs ytterligare forskning om sjukdomens symtombild. / Background: Endometriosis is a chronic disease that approximately affects every tenth woman of fertile age. The disease is characterized by, among other things, pain and infertility problems. Previous research indicates that in today's healthcare there is a normalization of symptoms and that there may be some lack of knowledge about the disease. It may be that healthcare professionals need increased knowledge of the symptoms and diagnosis in order to be able to provide accurate care and encounter to patients with endometriosis in a better way.  Aim: The aim of this study was to investigate how women diagnosed with endometriosis experience the encounter with healthcare.  Method: Literature review with descriptive design, based on ten original articles that was of qualitative design. The included articles were analyzed by coding which was then condensed into categories and themes.  Results: This study showed that women experienced deficiency in information and communication in the encounter with healthcare. Women experienced that healthcare personnel normalized the symptoms and that there was a lack of knowledge about endometriosis. The attitudes to the disease from the healthcare personnel affected the women's perceived support from the healthcare system.  Conclusion: The results highlight both a lack of knowledge but also a normalization of symptoms and deficiencies in communication and exchange of information between endometriosis patients and healthcare personnel. There is a potential for improvement in how healthcare professionals should respond to and help women seeking care for endometriosis. More research and education in the field is required to improve future care encounters.

Bakgrund: Magnetresonanstomografi (MR) är en växande diagnostisk metod som möjliggör bildtagning utan joniserande strålning. Trots Magnetkamerans många fördelar så kan den orsaka obehag och rädsla hos patienter. För att kunna vidareutveckla omvårdnadsåtgärder är det betydelsefullt att uppmärksamma patienters erfarenheter av att genomgå en MR-undersökning. Detta är viktigt för att skapa goda förutsättningar där patienter kan genomföra sina undersökningar. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters erfarenheter av att genomgå en MR-undersökning.   Metod: Litteraturstudie utifrån åtta studiers kvalitativa resultat. Artikelsökningen utfördes i databaserna Pubmed och CINAHL. Artiklarna analyserades baserat på Fribergs modell för litteraturöversikter.  Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var; uppleva kroppsliga besvär, uppleva känslor av olust och befinna sig i en främmande miljö.  Konklusion: För att främja patienters upplevelser av MR-undersökningar är kommunikation, anpassad information och känsla av kontroll viktiga faktorer. Detta skapar goda förutsättningar för röntgensjuksköterskan att främja patienters välbefinnande och trygghet. / Background: Magnetic resonance imaging (MRI) is a growing diagnostic method that enables imaging without ionizing radiation. Despite the MRI-camera's many advantages, it can cause discomfort and fear in patients. In order to further develop nursing measures, it is important to draw attention to patients' experiences of undergoing MRI-examinations. This is important to create good conditions where patients can carry out their examinations.  Aim: The aim of this study was to illustrate patients’ experiences of undergoing MRI examinations.  Methods: Literature study based on the qualitative results of eight studies. The search for articles was performed in the databases Pubmed and CINAHL. The articles were analyzed with inspiration from Friberg's model for literature reviews.   Results: The analysis resulted in three main categories and eight subcategories. The main categories were experiencing physical discomfort, experiencing feelings of unease and being in a foreign environment.  Conclusion: To promote patients' experiences of MRI examinations, communication, tailored information and a sense of control are important factors. This creates good conditions for the radiographers to promote patients' well-being and security.

Smärta är ett vanligt förekommande symtom inom prehospital akutsjukvård och ambulanspersonal möter dagligen patienter som är påverkade av smärta och ångest. Det visarpå att behovet av smärtlindring är centralt inom prehospital akutsjukvård. Obehandlad smärta kan påverka patienten negativt både på kort och lång sikt och kan orsaka onödigt lidande för patienten. Den farmakologiska smärtlindringen i ambulanssjukvården är begränsad till ett fåtal preparat och då kan icke-farmakologiska åtgärder vara aktuella att använda för att lindra patientens smärta.Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder inom prehospital akutsjukvård som kan lindra patientens upplevelse av smärta. Metoden i denna studie var litteraturöversikt med systematisk ansats,15 vetenskapliga artiklarinkluderades. De inkluderade artiklarna hämtades från databaserna PubMed och CINAHL. Integrerad analys användes för att sammanställa och presentera resultatet.Resultatet visade att direkta åtgärder som att invänta effekt av läkemedel, beröring, värme, musik samt förflyttning och immobilisering gav smärtlindrande effekt. Kommunikation som omvårdnadsåtgärd i form av lugnande samtal, icke-verbal kommunikation samt att ge information till patienten kunde minska smärtupplevelsen. Ambulanspersonalens vårdande hållning genom att skapa tillit och förtroende i vårdmötet samt ett professionellt förhållningssätt kunde också lindra smärtupplevelsen.Slutsatsen är att icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder kan vara användbara åtgärder för att lindra patientens upplevelse av smärta. Det ställer krav på ambulanspersonalen att identifiera behovet av smärtlindring hos patienten samt välja en lämplig omvårdnadsåtgärd för att lindra smärtan. / Being diagnosed with a cognitive disorder was described as coming as a shock and was experienced as a threat to human dignity, but also as the beginning of a process towards acceptance. The people described things like memory deterioration, difficulty with orientation and coping with everyday tasks, but also that they used strategies to deal with it. For some people, the present and the future became chaotic, where the shame of not remembering or functioning as before together with other people's stigmatized view of the disease made life difficult to manage. Others expressed that they were satisfied with life and experienced health, despite illness. People with cognitive disease experience that everyone goes through their own disease course and no two people and illnesses are the same. Despite life-changing conditions, there were people who experienced health and well-being despite illness. The sense of coherens affected the person's ability to deal with the existential, psychological, physical and social stresses the person encountered. Therefore, a specifically designed support is needed that is based on knowledge and understanding of what it means to live with a cognitive disorder.

Bakgrund: När det uppstår en obalans mellan kaloriintag och förbrukning av energi kan det leda till övervikt. Många överviktiga patienter upplever partisk behandling, diskriminering och stigmatisering i sjukvården. Nedsättande behandling äventyrar deras livskvalitet och vård. Som sjuksköterska är det av vikt att vara lyhörd gentemot patienter samt se människan bakom kroppen. Enligt tidigare forskning ska sjuksköterskan stödja och vägleda patienten med övervikt till att påbörja och genomföra hälsosammare val, exempelvis kostförändring och fysisk aktivitet. Syfte: Patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid övervikt. Metod: I denna studie användes metoden allmän litteraturöversikt, där databaserna som valdes ut var Cinahl Complete och PubMed. Åtta vetenskapliga artiklar av kvalitativ design valdes som sedan kvalitetsgranskades samt analyserades enligt Fribergs metod. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman med två subteman i varje huvudtema. Första huvudtemat var: Främjande faktorer för livsstilsförändringar vid övervikt med två subteman: Betydelsen av socialt stöd och Betydelsen av motivation. Andra huvudtemat var: Hindrande faktorer för livsstilsförändringar vid övervikt med två subteman: Upplevelser av skuld och skam och Upplevelser av stigmatisering och fördomar. Sammanfattning: Patienter upplevde att stöd från familjemedlemmar och personer med liknande situation samt motivation var främjande faktorer för goda livsstilsförändringar och lyckad viktnedgång. Patienterna kände en lättnad när de fick stöd från familj, vänner och sjukvården och en ökad motivation samt livskvalité när de fick information och utbildning från vårdpersonal. När patienterna upplevde stigma, fördomar och negativa uppfattningar om sig själva, gav det känslor av skuld och skam, vilket hindrade patienten från att göra livsstilsförändringar. / Background: When there is an imbalance between calorie intake and energy expenditure, it can lead to obesity. Many obese patients experience biased treatment, discrimination and stigmatization in healthcare. Degrading treatment jeopardizes their quality of life and care. According to previous research, the nurse should support and guide the overweight patient to initiate and implement healthier choices, for example dietary change and physical activity. Aim: Patients experiences of lifestyle changes in overweight. Method: General literature review, where the databases were Cinahl Complete and PubMed. Eight scientific articles of qualitative design were selected and analyzed according to Friberg's method. Results: Two main themes emerged with two subthemes in each main theme. The first theme: Promoting factors for lifestyle changes in obesity with two subthemes: The importance of social support and the importance of motivation. The second theme: Hindering factors for lifestyle changes in overweight with two subthemes: Experiences of guilt and shame and Experiences of stigmatization and prejudice. Summary: Patients felt that support from family members and people with a similar situation and motivation were promoting factors for good lifestyle changes and successful weight loss. Patients felt a sense of relief when they received support and an increased motivation and quality of life when they received information and education from healthcare professionals. The patients experienced stigma, prejudice and negative perception of themselves, it gave feelings of guilt and shame, which prevented the patient from making lifestyle changes.

Bakgrund  Cancerincidensen ökar i världen och belastar individer, familjer, samhällen och hälsosystem. De onkologiska behandlingsmetoderna medför, tillsammans med cancersjukdomarna i sig, biverkningar och symtom. Fysisk aktivitet kan, enligt tidigare forskning, ha positiv effekt på biverkningar och symtom och rekommenderas till patienter som genomgår onkologisk behandling.   Syfte Syftet är att sammanställa litteratur som beskriver patienters upplevelser av fysisk aktivitet under pågående onkologisk behandling.   Metod Examensarbetet är en litteraturstudie baserad på 19 kvalitativa studier. Studierna har systematiskt granskats och deras resultat har sedan analyserats och sammanställts i huvud- och subkategorier.    Resultat Identifierade upplevelser sammanställdes i fyra huvudkategorier: Främjar stöd och struktur, Psykosociala aspekter, Hälsofrämjande effekter och Hinder för fysisk aktivitet, med tio subkategorier. Fysisk aktivitet bidrog, med hjälp av professionellt stöd och verktyg, till att skapa en vardag med rutiner. Att utöva fysisk aktivitet förde också med sig social gemenskap, fungerade som en fristad från cancersjukdomen och var ett sätt att göra någonting för sig själv under behandlingsperioden. Fysisk aktivitet lindrade biverkningar, hade positiv inverkan på den egna kroppen och upplevdes medföra fysiska effekter med inverkan på psykiskt mående. Biverkningar och negativa känslor upplevdes som hinder för fysisk aktivitet.    Slutsats Resultatet visade att fysisk aktivitet upplevs ha flera fysiska, psykiska och sociala fördelar. Sjuksköterskan bör informera samtliga patienter som genomgår onkologisk behandling om fördelarna. Fysisk aktivitet bör ses som egenvård att stötta patienten till. Det anses vara av vikt utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv och utifrån Hälso- och sjukvårdslagen. / Background Worldwide the incidence of cancer increases and is a liability on individuals, families, societies and health systems. The side effects of oncological treatments, together with cancer symptoms, affect physical and psychological health. According to science, physical activity has a positive impact on side effects and symptoms and is recommended during oncological treatment.    Aim The aim is to compile literature that describes patients experiences of physical activity during oncological treatment.    Method This master's thesis is a literature study based on 19 qualitative studies which were systematically reviewed. Their results were analyzed and compiled into main- and subcategories.    Results Identified experiences were compiled into four main categories: Facilitates support and structure, Psychosocial aspects, Health promoting effects and Barriers to physical activity, with ten subcategories. Physical activity, with help from professionals and tools, contributed to creating an everyday life with routines. To practice physical activity brought social community, worked as a sanctuary from cancer and was something to do for yourself during the treatment period. Physical activity alleviated side effects, had positive impact on the body and was perceived to cause physical effects that affected psychological health. Side effects and negative feelings were obstacles to physical activity.   Conclusion  The results showed that physical activity is experienced to have several physical, psychological and social benefits. Nurses should inform all patients undergoing oncological treatment about those benefits. Physical activity should be seen as self care and nurses should support patients to it. It is seen as important from a national economic point of view and based on the law.

Traumapatienter med allvarliga eller livshotande skador omhändertas ofta inom akutsjukvården. Vid akut traumaomhändertagande arbetar traumateamet strukturerat, automatiserat och multiprofessionellt nära patienten. Kunskap om vuxna patienters upplevelser av akut omhändertagande vid trauma är begränsat. Det är viktigt att öka sjuksköterskors kunskap om patienters upplevelser vid akut omhändertagande vid trauma, för att få förståelse om hur de kan få sina fysiska, psykosociala och relationella behov tillgodosedda. Sjuksköterskan behöver integrera vårdande handlingar för att patienterna skall känna sig omhändertagna och uppleva god vårdkvalitet och därmed minska deras lidande. Syftet var att undersöka vuxna patienters upplevelser av akut omhändertagande vid trauma. Metoden var en allmän litteraturöversikt med en systematisk ansats. Datainsamlingen utfördes på två databaser, CINAHL och PubMed. Sammanlagt inkluderades 14 kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel publicerade mellan år 2012–2022 som analyserades med en integrerad metod. I resultatet identifierades tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Underkategorierna identifierades med stöd utifrån Fundamentals of Care mellersta dimension. Resultatet visade att huvudkategorierna; fysiska, psykosociala och relationella upplevelser var både positiva och negativa. Under de fysiska upplevelserna identifierades underkategorierna; rörelse och smärta, där patienter upplevde bristfällig smärtlindring och obehag av immobilisering, men även god smärtlindring och känsla av skydd. Under de psykosociala upplevelserna identifierades underkategorierna; kommunikation som kunde vara bristfällig, delaktighet och information med mest negativa upplevelser, värdighet och respekt och emotionella reaktioner innehöll både positiva och negativa upplevelser. Under de relationella upplevelserna identifierades underkategorierna; trygghet genom empati och medkänsla, trygghet genom engagemang och trygghet genom närvaro och stöd, där det var mer jämn fördelning av negativa och positiva upplevelser. Slutsatsen av litteraturöversikten var att patienternas upplevelser av akut omhändertagande vid trauma kunde vara både positiva och negativa för patienterna. Detta ställer höga krav på att öka sjuksköterskors förståelse och kunskap om patienters upplevelser och erfarenheter av den upplevda situationen. / Trauma patients with serious or life-threatening injuries are often cared for in Emergency Medical Services. In acute trauma care, the multiprofessional trauma team works structured close to the patient. Knowledge of patients' experiences of acute trauma care is limited. It is important to increase nurses' knowledge of trauma patients' experiences of acute trauma care in order to gain an understanding of how trauma patients can have their physical, psychosocial and relational needs met. Nurses need to integrate caring actions in order for the patients to feel cared for and experience good quality of care and thereby reducing their suffering. The aim was to describe adult patients' experiences of acute trauma care. The method of the study was a general literature review with a systematic approach. Data collection was carried out in two databases; CINAHL and PubMed. A total of 14 qualitative articles and one quantitative article published between the years 2012–2022 was included and analyzed using an integrated method. In the results three main categories and eight subcategories were identified. The subcategories were identified with support based on the middle dimension of The Fundamentals of Care Framework. The results showed that under the main categories; physical, psychosocial and relational experiences were both positive and negative. Under physical experiences, the subcategories identified were; mobility and pain, where patients experienced discomfort from immobilization and inadequate pain relief, but also a sense of protection and adequate pain relief. Under psychosocial experiences, the subcategories identified were; communication that could be deficient, being involved and informed with most negative experiences, dignity and respect and emotional reactions contained both positive and negative experiences. Under the identified subcategories of relational experiences; feeling safe through empathy and compassion, feeling safe through commitment and feeling safe through presence and support, there was a more even distribution of negative and positive experiences. The conclusion of the literature review was that the patients` experiences of acute care in trauma could be both positive and negative for the patients. This put high demands on increasing nurses' understanding and knowledge of patients' experiences of the perceived situation.

Bakgrund: Tro är en kraftkälla och kan förknippas med framtidshopp. Tro kan ge tröst samt hjälpa individen att hantera rädsla och osäkerheten. Ett besked om en cancerdiagnos kan leda till kognitiva, beteendemässiga och emotionella påverkan hos patienten, därtill medföra olika andliga behov hos patienten, så som tillit, hopp, förlåtelse, att tro på något högre och ett meningsfullt liv. Om dessa behov tillgodoses kan det leda till minskad lidande för patienten. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av trons betydelse vid svåra besked så som att få en cancerdiagnos. Metod: En litteraturstudie där åtta kvalitativa artiklar inkluderades. Artiklarna analyserades med en fem stegs analysmodell. Resultat: Patientupplevelser presenteras i fyra kategorier: En hjälp för att hantera sjukdomen, Relation med Gud, Andlighet och andlig omvårdnad och Cancersjukdomens positiva och negativa påverkan. Tio subkategorier framkom: Att hantera cancersjukdom, smärta och skrämmande upplevelser genom tillit på Gud, Patienternas existentiella dimensioner och deras upplevda rädsla, Patienternas sökande och behov av att hitta mening med livet, Det är Guds vilja att drabbas av sjukdom och att bli botad, Förändrad relation med Gud på grund av cancersjukdom, Relation med andra troende och patienternas upplevda effekt av religiösa texter, Patienternas upplevda effekt av andlighet, Upplevelser om otillfredsställande andlig vård vid omvårdnad, Den individuella upplevda påverkan av cancersjukdom och Cancersjukdomens påverkan på familjerelation och vänskap. Konklusion: Patienterna i denna litteraturstudie upplevde att tron var en kraftkälla för att hantera cancerdiagnos. Relation med Gud hade stor betydelse för patienter som drabbats av cancer. Det framkom även att andlighet underlättade för patienter att gå vidare med livet. Brist på tid och vårdmiljö visade sig vara ett hinder vid tillhandahållande av andlig vård. / Background: Faith is a source of strength and can be associated with hope for the future. Faith can provide comfort and help the individual deal with fear and uncertainty. A message about a cancer diagnosis can lead to cognitive, behavioral and emotional effects in the patient, in addition to this bringing about various spiritual needs in the patient, such as trust, hope, forgiveness, to believe in something higher and a meaningful life. If these needs are met, it can lead to reduced suffering for thepatient. Aim: To describe patients' experiences of the importance of faith in difficult news such as receiving a cancer diagnosis. Method: A literature study in which eight qualitative articles were included. The articles were analyzed using a five-step analysis model. Findings: Patient experiences are presented in four categories: A help to deal with the disease, Relationship with God, Spirituality and spiritual care and Cancer's positive and negative impact. Ten subcategories emerged: Dealing with cancer, pain and frightening experiences through trust in God, Patients' existential dimensions and their perceived fear, Patients' search and need to find meaning in life, It is God's will to suffer from illness and to become cured, Changed relationship with God due to cancer, Relationship with other believers and patients' perceived effect of religious texts, Patients' perceived effect of spirituality, Experiences of unsatisfactory spiritual care in nursing, The individual perceived impact of cancer and The impact of cancer on family relationships and friendships. Conclusion: The patients in this literature study felt that faith was a source of strength in dealing with a cancer diagnosis. Relationship with God was of great importance to patients affected by cancer. It also emerged that spirituality made it easier for patients to move on with life. Lack of time and care environment was found to be a barrier in the provision of spiritual care.