• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 27
  • Tagged with
  • 27
  • 27
  • 18
  • 18
  • 14
  • 8
  • 7
  • 7
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Att behandla postoperativ smärta

Olsson, Henrik, Olsson, Robin January 2019 (has links)
No description available.
12

Patienters upplevelse av att leva med sjukdom som kräver långvarig kontakt med sjukvården : en intervjustudie / Patients experiences of living with disease demanding protracted contact with medical care : an interview study

Hultén, Maria, Hjälm, Catarina January 2008 (has links)
Inledning/Bakgrund: Då man drabbas av sjukdom förändras livssituationen och människan står inför ett lidande. Från att ha uppfattat sig som en hel människa kan individens identitet förloras eller bli hotad. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur det är leva med sjukdom som kräver långvarig kontakt med sjukvården. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ ansats och öppna intervjuer användes för att samla in data. Intervjuerna analyserades enligt Dahlbergs beskrivning av kvalitativ analysmetod som innebär att gå från helhet i texten, till bärande delar, för att återskapa en helhet. Resultat: Att drabbas av och leva med sjukdom visade sig ha påverkan på den upplevda livsvärlden, vilket innebar en anpassning till ny situation att leva med. För att acceptera den nya livssituationen var det viktigt att ändra synen på sig själv, att inte längre se på sig själv som sjuk. I resultatet framkom det även att deltagarna var nöjda med den vård och rehabilitering de hittills fått. Dock varierade upplevelsen av bemötande, kommunikation och delaktighet mellan deltagarna, vissa var nöjda och andra upplevde dessa fenomen som otillfredsställande. Konklusion: Accepterandet av den förändrade livssituation medförde upplevelsen av det välbefinnande som kan ha gått förlorat vid insjuknandet. Detta uppnåddes genom stöd från närstående eller andra människor i samma situation. / Introduction: Being afflicted with a disease changes the life situation and the person stands face to face with a suffering. From having experienced oneself as a whole person ones identity can get lost or being threatened. Aim: The aim with this study was to describe the experience of living with disease demanding protracted contact with medical care. Method: The study is based on a qualitative method and open interviews were used to collect data. The data were analysed by using Dahlberg’s description of qualitative analysis, which implies going from the text as a whole, breaking it down into key components and then rebuilding the text as a new whole. Result: Being afflicted with and living with a disease changes the lived world and a new life situation begins. To accept this new life situation it seemed important to change the view of oneself. Overall the participants so far felt satisfied with the care and the rehabilitation they received in the hospital. The experiences of encounter, communication and participation in the hospital differed between the participants. Some experienced these phenomena inadequate. Conclusion: When having accepted the changed life situation could the person experience the wellbeing that could have got lost at the beginning of the disease. This attained through support from relatives or other persons in the same life situation.
13

Patienters upplevelse av att leva med sjukdom som kräver långvarig kontakt med sjukvården : en intervjustudie / Patients experiences of living with disease demanding protracted contact with medical care : an interview study

Hultén, Maria, Hjälm, Catarina January 2008 (has links)
<p>Inledning/Bakgrund: Då man drabbas av sjukdom förändras livssituationen och människan står inför ett lidande. Från att ha uppfattat sig som en hel människa kan individens identitet förloras eller bli hotad.</p><p>Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur det är leva med sjukdom som kräver långvarig kontakt med sjukvården.</p><p>Metod: Studien är baserad på en kvalitativ ansats och öppna intervjuer användes för att samla in data. Intervjuerna analyserades enligt Dahlbergs beskrivning av kvalitativ analysmetod som innebär att gå från helhet i texten, till bärande delar, för att återskapa en helhet.</p><p>Resultat: Att drabbas av och leva med sjukdom visade sig ha påverkan på den upplevda livsvärlden, vilket innebar en anpassning till ny situation att leva med. För att acceptera den nya livssituationen var det viktigt att ändra synen på sig själv, att inte längre se på sig själv som sjuk. I resultatet framkom det även att deltagarna var nöjda med den vård och rehabilitering de hittills fått. Dock varierade upplevelsen av bemötande, kommunikation och delaktighet mellan deltagarna, vissa var nöjda och andra upplevde dessa fenomen som otillfredsställande.</p><p>Konklusion: Accepterandet av den förändrade livssituation medförde upplevelsen av det välbefinnande som kan ha gått förlorat vid insjuknandet. Detta uppnåddes genom stöd från närstående eller andra människor i samma situation.</p> / <p>Introduction: Being afflicted with a disease changes the life situation and the person stands face to face with a suffering. From having experienced oneself as a whole person ones identity can get lost or being threatened.</p><p>Aim: The aim with this study was to describe the experience of living with disease demanding protracted contact with medical care.</p><p>Method: The study is based on a qualitative method and open interviews were used to collect data. The data were analysed by using Dahlberg’s description of qualitative analysis, which implies going from the text as a whole, breaking it down into key components and then rebuilding the text as a new whole.</p><p>Result: Being afflicted with and living with a disease changes the lived world and a new life situation begins. To accept this new life situation it seemed important to change the view of oneself. Overall the participants so far felt satisfied with the care and the rehabilitation they received in the hospital. The experiences of encounter, communication and participation in the hospital differed between the participants. Some experienced these phenomena inadequate.</p><p>Conclusion: When having accepted the changed life situation could the person experience the wellbeing that could have got lost at the beginning of the disease. This attained through support from relatives or other persons in the same life situation.</p>
14

Upplevelser av sjuksköterskans bemötande : En litteraturstudie baserad på upplevelser från patienter med psykisk ohälsa

Schultz, Simon, Olander, Sebastian January 2018 (has links)
Bakgrund: Psykisk ohälsa är idag vanligt förekommande i samhället och räknas som ett internationellt folkhälsoproblem. Med omvårdnad som huvudsakligt kompetensområde så är det som sjuksköterska viktigt att veta hur patienter med psykisk ohälsa ska bemötas, samt hur bemötandet kan påverka omvårdnaden. Tidigare forskning tyder på att negativt bemötande bland vårdpersonal överlag har en negativ påverkan på omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa. Sammanställning av forskning kring hur patienter med psykisk ohälsa upplever sjuksköterskans bemötande i hälso- och sjukvård behövs således för att få djupare kunskap om ämnet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter med psykisk ohälsa upplever sjuksköterskans bemötande inom hälso- och sjukvård. Metod: Syftet till studien besvarades med en kvalitativ design i form av litteraturstudie. 15 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Analysen gjordes med en kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet av studien visade att patienterna upplevde sjuksköterskans bemötande i form av betydelsen av att skapa en fungerande relation, samt att vara utlämnad i sin egen vård. Betydelsen av att skapa en fungerande relation kunde delas in i behov av att ses som en person, vikten av att ha ett samspel, värdet av att kunna kommunicera och behov av att känna sig omhändertagen. Att vara utlämnad i sin egen vård kunde i sin tur delas in i att sjuksköterskan missbrukar sin makt och att inte få vara delaktig. Slutsats: Även om varje upplevelse är individuell, så framkommer det i studien att bemötandet från sjuksköterskan har en påverkan på omvårdnaden hos patienter med psykisk ohälsa. Upplevelserna som framkom av patienterna i studien kan användas i både utbildningssyfte av nya sjuksköterskor och för att redan färdigutbildade sjuksköterskor ska få en ökad förståelse för ämnet.
15

Sjuksköterskors bemötande mot patienter med psykisk sjukdom inom hälso- och sjukvården : En litteraturöversikt

Andersson, Jonatan, Chen, Lizhao January 2021 (has links)
SAMMANFATTNING Bakgrund: Bristande bemötande och brist på förståelse mot personer med psykisk sjukdom är vanligt förekommande, även inom vården. Sjukhusmiljön ska vara en plats där patienter ska få hjälp men faktorer som exempelvis fördomar kan påverka bemötande. Bristande förståelse och bemötande kan bidra till att patientens behov av vård inte tas på allvar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter med psykisk sjukdom uppfattade bemötandet av sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården.Metod: Syftet har besvarats med hjälp av en deskriptiv litteraturöversikt. Inkluderade artiklar har varit av kvalitativ ansats samt har genomgått en kvalitetsanalys och erhållit hög eller medel kvalitet. Resultat: I resultatet beskrev patienter både positiva och negativa uppfattningar av bemötandet från sjuksköterskor i hälso- och sjukvården. Positiva aspekter beskrevs bland annat som att bli bemött med medmänsklighet, respekt och som en individ. Även upplevelsen av att känna sig förstådd hade också en stor betydelse. De negativa aspekterna som bristande förståelse, kontinuitet, misstro och fördomar beskrevs av patienter. Detta förklarades påverka patientens självförtroende och psykiska mående, såsom känslor av hopplöshet, rädsla och hjälplöshet. Slutsats: Patienterna beskrev empati, förmågan att lyssna, medmänsklighet, kontinuitet och respekt som positiva delar i bemötandet med sjuksköterskor. De negativa delarna som patienterna beskrev i bemötandet med sjuksköterskor var i motsatsförhållande till de positiva, brist på empati, sympati, ointresse för patienterna, brist på kontinuitet och respekt men även misstro och rädsla. Nyckelord: psykisk sjukdom, sjuksköterskor, patientens perspektiv, stigmatisering, bemötande / ABSTRACT Background: Lack of treatment and lack of understanding towards people with mental illness is common, even in healthcare settings. The hospital environment should be a place where patients should receive help, but factors such as prejudice can affect treatment. Lack of understanding and treatment can contribute to the patient’s need for care not being taken seriously.  Aim: The purpose of this study was to describe how patients with mental illness perceived the treatment by nurses in healthcare settings.Method: The purpose has been answered with the help of a descriptive literature review. Included articles have been of qualitative approach and have undergone a quality analysis and obtained high or medium quality. Results: In the results, patients described both positive and negative perceptions of how the treatment of nurses in the healthcare setting is. Positive aspects were described, among other things, as being treated with compassion, respect and as an individual. Even the experience of being understood was of great importance. The negative aspects such as lack of understanding, continuity, mistrust and prejudice were described by patients. This was explained to affect the patient's self confidence and mental state, such as feelings of hopelessness, fear and helplessness. Conclusion: Patients’ described empathy, the ability to listen, compassion, continuity and respect as positive components in treatment by nurses’. The negative components that patients’ described in treatment by nurses’ were in a opposite relationship to the positive ones, lack of empathy, unconcern for patients’, lack of continuity and respect, but also mistrust and fear. Keywords: mental illness, nurses, patients’ perspective, stigmatization, treatment
16

Andlighetens betydelse i livets slutskede

Manfredsson, Sofie, Hagvall, Andrea January 2015 (has links)
Bakgrund: Sjuksköterskor känner sig osäkra i mötet med patienter i livets slutskede och saknar kunskap i andliga och existentiella frågor. Då patienter i livets slutskede befinner sig på vanliga vårdavdelningar behöver allmänsjuksköterskan kunskap om andlighet i livets slutskede, särskilt då patienter inte får stöttningen som önskas från sjukvårdspersonal i andliga frågor. Syfte: Beskriva andlighetens betydelse för patienter i livets slutskede Metod: En litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen utfördes i olika databaser. Artiklar som svarade på syftet kvalitetsgranskades och tio artiklar inkluderades i studien. Artiklarnas resultat analyserades och tematiserades för att sedan sammanställas till studiens resultat. Resultat: Två teman framkom: Inge trygghet och styrka och inge skuld, tvivel och rädsla. Trygghet och styrka innefattades av hopp om liv efter döden, lämna kontrollen till en högre makt, acceptans, mening, frid, försoning, och en vilja att hjälpa andra. Skuld, tvivel och rädsla kunde grunda sig i att sjukdomen sågs som ett straff eller att högre makter skulle ha kontroll över situationen. Djup smärta, förtvivlan och desperation var betydelsen av andlighet för en del patienter. Konklusion: Andlighet hade olika betydelse för olika individer. För vissa betydde andlighet trygghet eller styrka, för andra skuld, tvivel eller rädsla. / Background: Nurses feel unsure while meeting patients at the end of life and are lacking competence in spiritual and existential questions. Since patients at the end of life are cared for at regular care units the general nurse need knowledge about spirituality at the end of life, especially when patients don’t receive the support they wish for in spiritual issues from healthcare professionals. Aim: To describe the meaning of spirituality for patients at the end of life. Method: A literature review based on scientific articles. The data were collected from different data bases. Articles that answered the aim were quality controlled and ten articles were included in the study. The results of the articles were analysed, themed and then put together to form the result of this study. Result: Two themes appeared: instil comfort and strength and instil guilt, doubts and fear. Comfort and strength covered hope of an afterlife, leaving the control to a higher power, acceptance, meaning peace, reconciliation and a will to help others. Guilt, doubts and fear were based on that the disease was considered to be a punishment or that higher powers had the control of the situation. Deep pain, despair and desperation were the meaning of spirituality for some patients. Conclusion: Spirituality had different meanings to different individuals. For some spirituality meant comfort or strength, for others it meant guilt, doubts or fear.
17

Hur sjuksköterskans bemötande upplevs av personer med diabetes mellitus typ 2 / How the nurse’s approach is experienced by people with diabetes mellitus type 2

Dag, Sara, Warsame, Ambiah January 2019 (has links)
Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som kan medföra olika komplikationer. Personer med sjukdomen har ofta regelbunden kontakt med vården, de får stöttning och råd vad gäller livsstilsförändringar samt självhantering av sjukdomen.  Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskans bemötande upplevs av personer med diabetes mellitus typ 2.  Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarnas resultat tolkades med en induktiv ansats.  Resultat: HuvudkategoriernaIngå i team tillsammans med sjuksköterskanoch Känna sig utelämnad beskriver upplevelser av en god relation där vården planerades gemensamt och personer upplevde delaktighet i mötet, samt upplevelser av att inte bli sedda som individer, att bli ignorerade och att känna sig dömda.  Slutsats: Sjuksköterskans bemötande har en betydande inverkan på personer med diabetes mellitus typ 2. När en god relation skapats, där personer erfar stöd har de lättare att anpassa sig till behandlingar och godare förutsättningar att genomgå livsstilsförändringar. En god relation relateras till personers upplevelser av trygghet, tillit och lugn. Ett bristande bemötande kan istället leda till negativa upplevelser av sjukvården och minska motivationen att se efter sin sjukdom. Avsaknad av stöd ledde till upplevelser av besvikelse, ensamhet och att bli missförstådd. / Background: Diabetes type 2 is a chronic disease that can cause various complications. People living with the disease often have regular contact with the healthcare, they receive support and advice on lifestyle changes and self-management of the disease. Aim:To describehow the nurse’s approach is experienced by people with diabetes mellitus type 2.  Method: A literature review based on eleven scientific articles with a qualitative design. The results of the articles were interpreted with an inductive approach.  Results: The main categories Being a part of a team with the nurse and Feeling left outdescribes experiences of a good relationship where the care was planned jointly and people experienced participation in the meeting, as well as experiences of not being seen as individuals, to be ignored and to feel condemned.  Conclusion: The nurse’s approach has a significant impact on people with diabetes type 2. When a good relationship is created, where people experience support, they are more likely to adapt to treatments and has better means for undergoing lifestyle changes. A good relationship is related to people’s experiences of security, trust and serenity. A failing approach can instead lead to negative experiences of the healthcare and reduce motivation for self-management. Lack of support led to experiences of disappointment, loneliness and being misunderstood.
18

Erfarenheter av livet efter en hjärtinfarkt hos patienter som deltagit i ett eftervårdsprogram : En litteraturstudie / Experience of life after a myocardial infarction with patients who have participated in a cardiac rehabilitation program : A literature study

Eriksson, Helena, Jensstad, Lovisa January 2021 (has links)
Bakgrund: Ischemisk hjärtsjukdom är en folksjukdom som kan leda till för tidig död och sänkt livskvalitet. Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i världen, så också i Sverige. I Sverige skall alla patienter som genomgått en hjärtinfarkt erbjudas eftervård i ett eftervårdsprogram enligt Nationella riktlinjer. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter av livet efter en hjärtinfarkt hos patienter som deltagit i ett eftervårdsprogram. Metod: En litteraturstudie genomfördes, baserad på åtta kvalitativa studier som granskades, analyserades och sammanställdes enligt analysmodell av Friberg. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Utifrån analysen utformades tre kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorierna som bildades var; Känslomässig upplevelse, Upplevelse och hantering av livsstilsförändringar samt Underlättande och hindrande erfarenheter av eftervårdsprogrammet.   Konklusion: Ett eftervårdsprogram vid en hjärtinfarkt är viktigt med avseende på patientens möjlighet att återfå god livskvalité och minska risken för en ny hjärtinfarkt. För den enskilda individens framgång i återhämtningen behövs ett bra samarbete mellan patienten och olika professioner som sjuksköterska, läkare, psykolog, dietist och sjukgymnast, men även god kommunikation, flexibilitet i programmet och lyhördhet från professionell personal. Kontinuerliga gruppträffar och stöd från andra deltagare, familj, vänner och arbetskamrater är av stor betydelse för en framgångsrik rehabilitering, liksom stöd och information till anhöriga. / Background: Ischemic heart disease is a disease that may lead to early death and lowered quality of life. Cardiovascular diseases are the most common cause of death in the world, so also in Sweden. All patient’s who have experienced a myocardial infarction in Sweden shall be offered to participate in a cardiac rehabilitation program according to National guidelines.   Aim: The purpose of the study was to illuminate how patients who have participated in a rehabilitation program - experienced life after a myocardial infarction.  Methods: A literature study was implemented based on eight articles and the results from each article were reviewed, analysed and compiled by using an analysis model by Friberg. The articles were searched in the databases Cinahl and PubMed.  Result: Based on our analysis, three categories with subcategories were designed. We found the categories: Emotional experience, the appraisal of lifestyle changes, and Facilitating and obstructive experiences of the rehabilitation program.  Conclusion: A cardiac rehabilitation program is important considering the patient’s possibility of regaining a good quality of life and reducing the risk of a new myocardial infarction. To successfully recover, it is necessary to cooperate between the patient and professional healthcare as nurse, doctor, psychologist, dietitian and physiotherapist. So also good communication, flexibility within the program and responsiveness from the professions. Furthermore, continuity of meetings and support from other participants, family, friends and colleagues is of great significance for successful rehabilitation, support and information to family members.
19

Att leva med reumatoid artrit : En litteraturstudie / Living with rheumatoid arthritis

Forsström, Johanna, Hedman, Anna-Karin January 2021 (has links)
Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) är en kronisk autoimmun sjukdom som drabbar ungefär 0,3 – 1 % av världens population. Sjukdomen orsakar stort lidande och minskad livskvalitet hos den enskilde individen. Att synliggöra individens livserfarenheter av RA ger vårdpersonal bättre förutsättningar till att ge en god personcentrerad vård. Syfte: Att belysa personers erfarenheter av att leva med reumatoid artrit.  Metod: Kvalitativ litteraturstudie. För att identifiera relevanta artiklar har databaserna Cinahl och PubMed använts. Studien baseras på 11 artiklar som analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell.   Resultat: Fyra kategorier med 11 subkategorier identifierades (1) Att uppleva livsbegräsningar, (2) Att hitta sig själv, (3) Att finna mening och balans i livet och (4) Att möta andra – privat och offentligt.   Konklusion: Resultatet belyser vilka djupgående effekter diagnosen RA har på individens alla aspekter i livet. RA tvingar individen till självreflektion, försöka återfå mening och balans i tillvaron samt till att omdefiniera sociala roller både privat och offentligt. Studiens resultat kan bli ett viktigt redskap i den personcentrerade vården. Framtida studier inom ämnesområdet kan utgå från sjuksköterskans perspektiv i mötet med individen med RA. / Background: Rheumatoid arthritis is a chronic autoimmune disease affecting 0,3 - 1 % of the world's population and causes great suffering and reduced quality of life. By recognizing the experiences of individuals affected by RA, healthcare professionals can provide an effective personalised approach.  Aim: To enlighten people's experiences of living with rheumatoid arthritis.  Methods: A qualitative literature study. We used a systematic search of two electronic databases Cinahl and PubMed. The study is based on 11 articles that were analysed using Friberg's five-step model.  Results: We identified four categories, with 11 subcategories, (1) To experience life limitations (2) To redefine yourself (3) Finding meaning and balance in life and (4) To meet others – in private and public.  Conclusion: The result highlights the effect that rheumatoid arthritis has on all aspects of the individual's life. RA forces the individual to self-reflect, to regain a sense of purpose and to redefine social roles. The result of the study can be an important tool in the personalised approach. Future studies could focus on the nurse's perspective in their encounters with individuals affected by RA.
20

Patienters psykiska upplevelser under cytostaikabehandling vid cancervård : Examensarbete

Gomer, Hanna, Öberg, Katarina January 2020 (has links)
Bakgrund Cancer behandlad med cytostatika skapar både fysiska och psykiska biverkningar hos patienter som upplever förlorad kontroll orsakat av kroppsförändringar och psykiska effekter: isolering, förlorad kroppsuppfattning, depression och fatigue. Cytostatikan påverkar patientens sociala- och familjeroll där stöd från närstående och vården är essentiellt. Patienter upplever skuldkänslor gentemot sin familj till följd av den förändrade tillvaron cytostatikan medför. Syfte Syftet med denna studie var att utforska vilka psykiska upplevelser patienter fått under sin cytostatikabehandling för cancer. Metod En litteraturstudie genomfördes utifrån tio vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Studierna publicerades mellan år 2010 och år 2020, i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo samt kvalitetsgranskades med en granskningsmall för kvalitativa studier. Resultat Patienterna upplevde negativa känslor under sin cytostatikabehandling: oro, skuldkänslor och nedstämdhet. Fysiska och psykiska biverkningar påverkade patienterna, där depression och fatigue upplevdes som påfrestande och begränsade patienternas sociala tillvaro. Kroppsliga förändringar ledde till psykiska konsekvenser: förlorad självständighet, ångest, maktlöshet och självmordstankar. Patienter upplevde isolering både i hemmet och på sjukhuset till följd av begränsningar cytostatikan medförde. Patienternas nära relation till vården och närstående under cytostatikabehandlingen skapade både positiva och negativa upplevelser. Slutsats Positiva psykiska upplevelser var någonting som patienterna upplevde från både sina närståendes stöd och sjukvårdens stöd samt närvaro, men även detta stöd medförde ibland negativa upplevelser. Sjukhusmiljön upplevdes som stressande men också som en källa för information och trygghet på grund av vårdpersonalens närvaro. Patienternas vanligaste psykiska upplevelser under cytostatikabehandlingen var negativa och uppstod från biverkningarna depression och fatigue. Fortsatt forskning behövs om hur depression och fatigue kan lindras för att underlätta patienternas psykiska upplevelser av dessa. / Background Cancer treated with chemotherapy creates both physical and psychological side effects for patients. Who experience loss of control caused by body changes and psychological effects: isolation, loss of body image, depression and fatigue. Chemotherapy changes the patients’ family and social role. Care from family and health care workers are essential but they can create feelings of guilt for the patient. Aim The aim of this study was to explore how patients psychologically experience chemotherapy treatment while undergoing treatment of cancer. Method The design of this study was a literature review that was conducted of ten scientific studies with a qualitative approach. The studies were published between the years 2010 and 2020, in the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo and reviewed with the use of a qualitative review template. Results Patients experienced negative emotions during their chemotherapy treatment: anxiety, guilt and depression. Physical and psychological side effects affected how patients experienced the treatment, were depression and fatigue were perceived as stressful and limited their social life. Physical changes led to psychological consequences: loss of independence, anxiety, powerlessness and suicidal thoughts. Patients experienced isolation at home and in the hospital due to limitations caused by chemotherapy. The patients' close relationship with the healthcare workers and their families during the chemotherapy created both positive and negative experiences. Conclusion Patients received positive psychological experiences from the support of both their family and health professionals, however this support sometimes led to negative experiences. The hospital environment was perceived as stressful but could also be an opportunity for information and safety due to the presence of the health care workers. The patients' most common psychological experiences during chemotherapy were negative which developed from the side effects: depression and fatigue. More research is needed on how depression and fatigue can be soothed in order to accommodate patients' psychological experiences of these side effects.

Page generated in 0.089 seconds