Bakgrund: Sjukdom kan innebära en påverkan på något mer än det fysiska, sjukdom kan även innebära något annat än ohälsa. Sjuksköterskans kunskap samt relationen mellan sjuksköterska och patient är en viktigdel i skapandet av trygghet i hälsoprocesserna. För somligakan sjukdom ha en positiv effekt på hälsan. Penicillinet kom med stora möjligheter att behandla infektioner, men snabbt började bakterier utveckla resistens. Idag är de vanligaste, anmälningspliktiga multiresistenta bakterierna i Sverige MRSA, ESBL och VRE. Det innebär förhållningsregler för patienter och gör att hälso-och sjukvården behöver genomföra smittskyddsåtgärder för att minska spridning. Sjuksköterskan kan känna osäkerhet och rädsla i omvårdnaden av dessa patienter vilket kan ha en inverkan på den jämlika vård som enligt lagen ska ges. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att leva med multiresistenta bakterier (MRSA, ESBL eller VRE). Metod: En litteraturöversikt där informationssökning har gjorts i PubMed, CINAHL och SwePub. Artiklar inkluderades om de svarade på syftet, var orginalartiklar, publicerade mellan 2010-2020, skrivna på engelska, hade kvalitativ eller mixad metod, var granskade av referenter och hade ett etiskt godkännande. Den insamlade datan analyserades av författarna och sammanställdes i tre teman och tillhörande underteman. Resultat: Tre teman vilka rubricerades som känslomässig påverkan, upplevelser i mötet med hälso-och sjukvård och förändringar i relationen till andra. Diskussion: Litteraturöversiktens resultat diskuteras gentemot Livsvärldsteorin, bakgrunden, andra referenser och författarnas egna tankar. / Background: Disease can have impact on something more than the physical, disease can be something else than illness. The nurse’s knowledge and the relationship between nurse and patient is an importantpart in creating safety in the health processes. For some, disease can have a positive effecton the health. The penicillin came with great possibilities in treating infections, but the bacteria quickly began to develop resistance. Today, the most common notifiable multidrug-resistant bacteria in Sweden are MRSA, ESBL and VRE. It induces instructions for patients and the health care has to conduct disease control to reduce spread. The nurse can feel uncertainty and fear in the caring of these patients, which can have an impact on the equal care which is to be given according to the law. Aim: The aim was to illustrate patients’ experiences of living with multidrug-resistant bacteria (MRSA, ESBL or VRE). Method: A literature review where the information search has been conducted in PubMed, CINAHL and SwePub. Articles were included if they answered to the aim, was original articles, published between 2010-2020, written in English, had qualitative or mixed method, were peer-reviewed and had an ethical approval. The collected data were analysed by the authors and compiled in to three themes and belonging sub-themes. Results: Three themes who were labelled emotional impact, experiences in the encounter with health care and change in the relationship with others. Discussion: The result of the literaturereview was discussed towards Life World Theory, the background, other references and the authors’ own thoughts.

Bakgrund: Antalet njurtransplantationer har under de senaste åren ökat i Sverige. För patienter med CKD-5 är det den säkraste åtgärden för att kunna leva ett längre och bekvämare liv. En njurtransplantation från en levande donator bidrar till bättre återhämtning och längre liv. Den grundutbildade sjuksköterskan behöver ha god insikt i ämnet njurtransplantation för att ge god och säker vård, både medicinskt och omvårdnadsmässigt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att utforska patienters upplevelser i väntan på njurtransplantation med en levande donator. Metod: I litteraturstudien används tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod.  Resultat: Resultatet belyser två huvudteman, förväntningar i väntan samt förändrade relationer. Deltagarna i studien upplevde känslor som hopp, oro, förhoppning om att kunna återgå till ett normalt liv samt skuld. Mottagarnas upplevelser varierade beroende på vilken relation de hade till donatorn. Slutsats: Det är viktigt för den grundutbildade sjuksköterskan att ge korrekt omvårdnad och god information till patienten. Sjuksköterskan kan bidra till god omvårdnad genom stöttande samtal och att initiera kontakt mellan donator och mottagare. Mottagarna upplever levande njurtransplantation som livsomvälvande, och många olika känslor och funderingar väcks till liv. / Background: The number of kidney transplants has increased in Sweden in recent years. Kidney transplantation is the safest measure for patients living with CKD-5, it prolongs and leads to a better life. A kidney donation from a living donor contributes to better recovery and a longer life. The graduate nurse needs good insight regarding the subject of kidney transplantation to be able to provide adequate and safe care, both in the aspect of medicine and care. Aim: The aim of this literature study is to explore patients' experiences while waiting for a kidney transplantation from a living donor.  Method: In this literary study ten scientific articles were used with a qualitative method. Results: In the result two main themes arose, Expectations in waiting and Changing relations. The participants of this study experienced feelings of hope, worry, hope of getting back to a normal life and guilt. Recipients' experiences varied depending on what relation they had to the donor. Conclusion: It is of importance to the graduate nurse to provide just care and correct information to the patient. The nurse is able to contribute to just care through supportive conversation and initiating contact between the donor and the recipient. The recipient perceives waiting for kidney transplantation as life changing, and many diverse feelings appear.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ II (DMT2) är ett folkhälsoproblem som har ökat i hela värden och cirka 422 miljoner människor är drabbade av sjukdomen. I Sverige har ungefär 500 000 människor DMT2. Egenvård är en viktig del av behandlingen.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid diabetes mellitus typ II. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar, från databaserna Cinhal Complete och PubMed. Litteraturöversikten har analyserats med utgångspunkt i Fribergs modell. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman: “Nya levnadsvanor”, “Behov av stöd” och “Kunskap och information”. Sammanfattning: Många patienter upplevde att det var en utmaning att utföra egenvård då det innebär mycket uppoffring, kunskap, motivation och stöd vid egenvård. / Background: Diabetes mellitus type II (DMT2) is a public health problem that has increased throughout the world. Around 422 million people worldwide are affected by the disease. In Sweden, there are approximately 500,000 people who have a DMT2 diagnosis. Self-Care is an important part of the treatment. Aim: To describe patients' experiences of self-care in type II diabetes mellitus.Method:A literature review based on ten qualitative scientific articles, retrieved from the databases Cinhal complete and PubMed. The literature review has been analyzed on the basis of Friberg's model.  Results: The results are presented in three main themes: "New lifestyles", "Need for support" and "Knowledge and information".  Summary: Many patients felt that it was a challenge to perform self-care as it involves a lot of sacrifice, knowledge, motivation, and support in self-care.

Background: Type 2 diabetes mellitus is one of the most common diseases globally and in Sweden. It is a chronic lifestyle disorder that requires self-care management. Self-care means that patients are responsible for managing their disease. Research shows that compliance with type 2 diabetes can be challenging. Purpose: The purpose was to describe patients' experiences with self-care in type 2 diabetes mellitus Method: A general literature review consisting of twelve qualitative scientific articles. The thematic analysis applied in the article analysis Results: Two identified themes: Living with type 2 diabetes mellitus with subthemes: Emotions associated with type 2 diabetes mellitus and lifestyle change. The other theme was patients' self-care experience for type 2 diabetes mellitus with subthemes: motivation, social support, knowledge, and counseling. Patients living with type 2 diabetes generally had positive self-care experiences in type 2 diabetes. Conclusion: Patients had different experiences of self-care in type 2 diabetes. Education contributed to increased knowledge about self-care for type 2 diabetes. By highlighting patients' experiences within diabetes care, healthcare professionals get the opportunity to improve the quality of care. / Bakgrund: Typ 2 diabetes mellitus är en av de vanligaste folksjukdomarna globalt och i Sverige. Det är en kronisk livsstilssjukdom som kräver egenvårdshantering. Med egenvård menas att patienteransvarar för hantering av sin sjukdom. Forskningen visar att följsamhet vid typ 2 diabetes kan vara svårt Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av egenvård vid typ 2 diabetes mellitus Metod: En allmän litteraturöversikt som består av tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Tematiskanalys användes vid analyseringen av artiklar. Resultat: Två tema identifierades: Att leva med typ 2 diabetes mellitus och subteman: Känslor som uppstår i samband med typ 2 diabetes mellitus och livsstilsförändring. Den andra tema: upplevelser av egenvård vid typ 2 diabetes mellitus och har subtema: motivation, socialstöd, kunskap och rådgivning. Patienter som lever med typ 2 diabetes hade överlag positiva upplevelser av egenvård vid typ 2 diabetes Slutsats: patienter hade olika upplevelser av egenvård vid typ 2 diabetes. Utbildningar bidrog till ökad kunskap om egenvård avtyp 2 diabetes. Genom att belysa patienters upplevelser inom diabetesvård, får vårdpersonalen möjligheten att öka kvalitet i omvårdnaden.

No description available.

Bakgrund: Diabetes ökar i världen. Majoriteten av de som drabbas både i Sverige och internationellt har diabetes typ 2. Egenvård har stor betydelse för att förhindra komplikationer. Forskning visar att distriktssköterskor har uppmärksammat att patienter är i behov av personcentrerad vård för en god egenvård. Därmed är det viktigt att utforska patienters upplevelser av vad som främjar och hindrar rekommenderad egenvård.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av vad som främjat respektive hindrat deras genomförande av rekommenderad egenvård vid diabetes typ 2.  Metod: Artiklar söktes i databaserna CINAHL och PubMed. En allmän litteraturöversikt utfördes och 16 vetenskapliga kvalitativa artiklar granskades med bedömningsmall från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering samt analyserades med hjälp av Fribergs metod.   Resultat: Vad som främjat patienters genomförande av rekommenderad egenvård var: patienters upplevelse av att ha eget ansvar; patienters upplevelse av att ha goda sociala relationer; patienters upplevelse av att ha en god relation med vårdpersonal och patienters upplevelse av att erhålla optimalt med information och kunskap. Vad som hindrat patienters genomförande av rekommenderad egenvård var: patienters upplevelse av att känna svårigheter att upprätthålla motivation; patienters upplevelse av att sakna socialt stöd; patienters upplevelse av att sakna en god relation med vårdpersonal och patienters upplevelse av otillräcklig information och brist på kunskap. Slutsats: Resultatet ökar distriktssköterskors förståelse av patienters upplevelser av vad som främjar respektive hindrar rekommenderad egenvård vid diabetes typ 2, för att därmed kunna stödja samt öka patienters förutsättningar i genomförandet av rekommenderad egenvård. / Background: Cases of diabetes are increasing globally. The majority of those affected have type 2 diabetes. Self-care is of great importance in preventing complications related to type 2 diabetes. District nurses have expressed the need for a person-centered approach for patients to achieve good self-care according to previous research. Therefore, it is important to explore patients’ experiences of what promotes and hinders self-care.   Aim: The purpose was to describe patients experiences of what promotes and hinders the implementation of recommended self-care in type 2 diabetes.   Method: Articles were searched in the databases CINAHL and PubMed. A general literature review was performed, and 16 scientific qualitative articles were reviewed using an assessment template from the Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services and analyzed using Friberg's method.  Result: What promoted patients implementation of recommended self-care was: patient experience of having personal responsibility; patient experience of having good social relationships; patient experience of having a good relationship with the healthcare providers and patient experience of obtaining optimal information and knowledge. What hindered patients from implementing recommended self-care was: patient experience of feeling difficulties in maintaining motivation; patient experience of lacking social support; patient experience of lacking a good relationship with the healthcare providers and patient experience of insufficient information and lack of knowledge. Conclusion: The result increases the district nurses' understanding of patients' experiences of what promotes or hinders recommended self-care in type 2 diabetes, thus supporting and increasing patients' prerequisites in the implementation of recommended self-care.

Långvarig muskuloskeletal smärta är ett globalt hälsoproblem och är den vanligaste orsaken till funktionnedsättningar hos individer. Individer med långvarig muskuloskeletal smärta har en ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa som kan påverka individens välbefinnande och livskvalitet negativt. Individer använder olika strategier (icke farmakologiska och farmakologiska behandlingar) för att hantera smärta. Distriktssköterskan har en avgörande roll vid identifiering av individens smärtproblematik och psykisk ohälsa / Chronic musculoskeletal pain is a global health problem and is the most common cause of disability in individuals. Individuals with long-term musculoskeletal pain have an increased risk of suffering from mental illness, which can negatively affect the individual's well-being and quality of life. Individuals use different strategies (non-pharmacological and pharmacological treatments) to manage pain. The district nurse has a decisive role in identifying the individual's pain problem and mental illness.

Bakgrund  År 2021 miste minst 19 personer i Sverige livet på grund av våld i en nära relation. Drygt 200 kvinnor om dagen utsätts för denna typ av våld i Sverige, och var tredje kvinna världen över har erfarenheter av våld i nära relation.  Syfte  Syftet var att belysa barriärer i vårdmötet som kan försvåra sjuksköterskans möjlighet att identifiera våld i nära relationer.  Metod  Metoden som användes var en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 13 artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna som användes hämtades från PubMed och CINAHL. En integrerad innehållsanalys gjordes av artiklar med hög eller medelhög kvalitet enligt Sophiahemmet högskolas granskningsmall.  Resultat  Två huvudkategorier identifierades: “Förutsättningar” och “Yrkesmässigt ansvar”. “Förutsättningar” hade två underkategorier: “Tidsbrist & Screening” samt “Farhågor” och huvudkategorin “Yrkesmässigt ansvar” två underkategorier: “Riktlinjer, styrdokument” och “Utbildning”. Resultatet speglar de barriärer som vårdpersonal upplever när det kommer till att ställa frågor angående våld i nära relationer och sammanfattas som följer: tidsbrist, brist på utbildning, brist på riktlinjer, rädsla för personlig säkerhet, ”victim blaming”, genans, och osäkerhet. Barriärerna resulterar ofta i tillitsbrist från våldsutsatta.  Genom sitt beteende riskerar vårdpersonalen att normalisera det våld som patienten utsatts för. Sjuksköterskan har jämfört med andra professioner en unik förutsättning att nå ut till våldsutsatta.  Slutsats  Ett halvt sekel har gått sedan forskning om våld i nära relationer initierades. Lika länge har sjukvårdspersonal upplevt barriärer som hindrar dem från att identifiera och hjälpa våldsutsatta. Framtida forskning bör fokusera på interventioner med syfte att förändra identifierade problem. / Background  In the year of 2021, 19 people in Sweden lost their lives owing to domestic violence. Over 200 women are subjected daily to this type of violence in Sweden, and every third woman in the world has had experiences of domestic violence.  Aim  The aim was to illustrate barriers in health care encounters which could obstruct nurses’ ability to identify domestic violence.  Method  The method used was a non-systematic literature review based on 13 articles including qualitative and quantitative approaches. Articles were collected from PubMed and CINAHL. An integrated content analysis comprised of the articles scoring high to medium quality according to Sophiahemmet högskolas review template.  Results  In compiling the results, two main categories were identified: “Prerequisites” and “Professional responsibilities”. “Prerequisites” had two subcategories: “Lack of time & Screening” and “Fears” and “Professional responsibility” had two subcategories: “Guidelines, governing documents” and “Education”. The results mirror the barriers health care professionals experience in order to ask questions about domestic violence and can be summarized as follows: Lack of time, education, guidelines & governing documents; victim blaming; disconcertion; and uncertainties. These barriers often result in a lack of trust in health care professionals.  By their actions, health care professionals are risking a normalization of the violence the patient is subjected to. Compared to other professionals, nurses have a unique possibility to reach individuals exposed to domestic violence.  Conclusions  Half a decade has passed since the research of domestic violence initiated. For just as long, health care professionals have experienced barriers preventing them from identifying and treating individuals exposed to domestic violence. Future research should focus on intervention studies, targeting identified problems.

Bakgrund: Samsjuklighet är vanligt förekommande bland personer med psykisk ohälsa. Samtidigt finns indikationer på att patienter med vanligt förekommande psykiatriska diagnoser riskerar att inte få fullgod behandling av sina somatiska sjukdomstillstånd. Bristande vårdkvalité och tillgänglighet är två orsaker som anses vara bidragande till förlust av levnadsår hos denna patientgrupp. Patienter med psykisk ohälsa har rätt till en vård utan diskriminering, men forskningen visar att det kan förekomma negativa attityder och stigmatisering mot dessa patienter från vårdpersonal. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa upplevelser och erfarenheter hos patienter med psykisk ohälsa av bemötande från vårdpersonal i den somatiska vården. Metod: Litteraturöversikt med 13 vetenskapliga artiklar från sex olika länder hämtades från Cinahl och PsycINFO. Artiklarna analyserades enligt Friberg. Resultat: Fyra huvudteman identifierades: Erfarenheter av att bli marginaliserad, Erfarenheter av bra bemötande, Erfarenheter av att vården inte räcker till och Konsekvenser av negativt bemötande. Diskussion: Med Orlandos teori om det dynamiska förhållandet mellan sjuksköterska och patient som teoretisk utgångspunkt diskuteras resultatet i relation till Orlandos nyckelbegrepp: evidensbaserad vård, dialog och reflektion. Behov av ytterligare kompetens hos vårdpersonal i att vårda patienter med psykisk ohälsa var en sak som lyftes. / Background: Somatic and psychiatric comorbidity are frequent in patients with mental illness. There is a risk that patients with common mental disorders don’t get adequate treatment for their somatic health problems. Lack of care quality and availability to somatic health care are issues considered contributory to years of life lost to these patients. Patients with mental disorders have the right to receive care without discrimination, though research indicates that negative attitudes and discrimination by health-care personnel towards these patients may occur. Aim: The aim of this literature review was to reveal how patients with mental illness experience the encounter with health care personnel in somatic care. Method: A literature review with 13 original research articles from six different countries was retrieved from the databases Cinahl and PsycINFO. The studies were analyzed based on Fribergs method. Results: Four main themes were crystallized: Experiences of being marginalized, Positive experiences of health care, Experiences of health care not being good enough and Consequences of negative attitudes. Discussion: The article result was discussed related to Orlando’s nursing process The dynamic nurse-patient relationship and her key concepts: evidence-based nursing, communication, dialogue and reflection. The need for additional   expertise in caring for patients with mental illness was one of the points raised.

ABSTRACT Introduction: It is an assumption that as long as people have existed, there has been mental illness and disease, but the way of perceiving, explaining and caring looks different historically and in different societies. Research describes the current care environment and the quality of care in psychiatric inpatient care as meager and confusing, with a lack of meaningful activities. Recovery in a psychiatric context is about finding hope and meaning in life, regaining self-confidence and taking power over one's continued life. Problem formulation: As a specialist nurse, you must work for a good care environment and in a structured way with the nursing process. Therefore, it is important to increase knowledge about patients' experiences of factors that support the recovery process in psychiatric inpatient care. Aim: Is to compile current scientific knowledge about the factors that patients experience that support their recovery in patients in psychiatric inpatient care. Method: A literature study with a qualitative inductive approach, with a manifest and latent content analysis of 16 scientific original articles. Results: The results revealed three overarching categories: Patients need information and to be involved in their care; Patients need good treatment and holistic nursing and the psychiatric ward must be a safe place with the opportunity for meaningful activities. The overall theme is that patients need to be at the center of their care and feel safe and in control, for their recovery Conclusion: There are a number of factors that can support patients in psychiatric care in their recovery, which include both the physical and psychosocial care environment. This indicates that recovery is a complex phenomenon and there is a need to design a more recovery-oriented nursing, and research more in the subject. Keywords: recovery, restorative factors, patients' experiences, psychiatric inpatient care, psychiatric round-the-clock care / SAMMANFATTNING Introduktion: Det är ett antagande, att så länge människor har funnits, har det funnits psykisk ohälsa och sjukdom, men sättet att uppfatta, förklara och vårda ser olika ut historiskt och i olika samhällen. Forskning beskriver den nuvarande vårdmiljön och vårdkvaliteten inom psykiatrisk heldygnsvård som torftig och förvirrande, med avsaknad av meningsfulla aktiviteter. Återhämtning i psykiatrisk kontext handlar om att finna hopp och mening med livet, att återerövra självförtroende och ta makt över sitt fortsatta liv.  Problemformulering: Som specialistsjuksköterska ska man arbeta för en god vårdmiljö och strukturerat med omvårdnadsprocessen. Därför är det angeläget att öka kunskapen om patienters upplevelser av faktorer som understödjer återhämtningsprocessen inom heldygnsvård.  Syfte: Är att sammanställa aktuell vetenskaplig kunskap om vilka faktorer som patienter upplever understödjer deras återhämtning inom psykiatrisk heldygnsvård. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ induktiv ansats, med en manifest och latent innehållsanalys av 16 vetenskapliga originalartiklar.  Resultat: I resultatet framkom tre övergripande kategorier: Patienter har behov av att få information och att vara delaktiga i sin vård; Patienter har behov av att få ett gott bemötande och en holistisk omvårdnad samt Vårdavdelningen ska vara en trygg plats med möjlighet till meningsfulla aktiviteter. Övergripande tema handlar om att patienter behöver vara i centrum av sin omvårdnad och känna trygghet och kontroll, för sin återhämtning Slutsats: Det finns en mängd faktorer som kan stödja patienter inom psykiatrisk heldygnsvård i deras återhämtningen, som innefattar både den fysiska och psykosociala vårdmiljön. Det indikerar att återhämtning är ett komplext fenomen och det finns behov av att utforma en mer återhämtningsinriktad omvårdnad samt forska mer inom ämnet. Nyckelord: Återhämtning, återhämtande faktorer, patienters upplevelser, psykiatrisk slutenvård, psykiatrisk heldygnsvård / RESUMEN Introducción: Es una suposición que desde que existieron los seres humanos, ha habido enfermedades y enfermedades mentales, pero la forma de percibir, explicar y cuidar se ve diferente históricamente y en diferentes sociedades. La investigación describe el entorno de atención actual y la calidad de la atención dentro de la atención de pacientes psiquiátricos hospitalizados como estrechos y confusos, con falta de actividad significativa. La recuperación en un contexto psiquiátrico se trata de encontrar esperanza y significado en la vida, recuperar la confianza en uno mismo y tomar el control de su vida continua. Formulación del problema: Como enfermera especialista, debe trabajar para un buen ambiente de atención y de forma estructurada con el proceso de enfermería. Por lo tanto, es importante aumentar el conocimiento sobre las experiencias de los pacientes de los factores que apoyan el proceso de recuperación dentro de la atención psiquiátrica de pacientes hospitalizados. Propósito: es compilar el conocimiento científico actual sobre los factores que experimentan los pacientes que apoyan su recuperación en pacientes psiquiátricos hospitalizados. Método: Estudio de literatura con enfoque cualitativo inductivo, con análisis de contenido manifiesto y latente de 16 artículos científicos originales. Resultados: Los resultados revelaron tres categorías generales: los pacientes necesitan información y estar involucrados en su atención; Los pacientes necesitan un buen tratamiento y atención integral, y el departamento de psiquiatría debe ser un lugar seguro con la oportunidad de realizar actividades significativas. El tema general es que los pacientes deben estar en el centro de su atención y sentirse seguros y en control, para poder recuperarse. Conclusión: Hay una serie de factores que pueden apoyar a los pacientes de atención psiquiátrica en su recuperación, incluido el entorno de atención física y psicosocial. Esto sugiere que la recuperación es un fenómeno complejo y que es necesario diseñar una enfermería más orientada a la recuperación y realizar más investigaciones sobre el tema. Palabras clave: recuperación, factores restaurativos, experiencias del paciente, hospitalización psiquiátrica, atención psiquiátrica las 24 horas. / ABSTRAIT Introduction: C'est une hypothèse que depuis que les humains existent, il y a eu des maladies mentales et des maladies, mais la façon de percevoir, d'expliquer et de s'en soucier semble différente historiquement et dans différentes sociétés. La recherche décrit l'environnement de soins actuel et la qualité des soins au sein des soins psychiatriques aux patients hospitalisés comme exigus et déroutants, avec un manque d'activité significative. Le rétablissement en contexte psychiatrique consiste à retrouver espoir et sens à la vie, à reprendre confiance en soi et à reprendre le contrôle de sa vie. Formulation du problème : En tant qu'infirmière spécialisée, vous devez travailler pour un bon environnement de soins et de manière structurée avec le processus de soins infirmiers. Par conséquent, il est important d'accroître les connaissances sur les expériences des patients concernant les facteurs qui soutiennent le processus de rétablissement dans le cadre des soins psychiatriques aux patients hospitalisés. Objectif : Compiler les connaissances scientifiques actuelles sur les facteurs vécus par les patients qui favorisent leur rétablissement chez les patients hospitalisés en psychiatrie. Méthode : Une étude bibliographique avec une approche inductive qualitative, avec une analyse du contenu manifeste et latent de 16 articles scientifiques originaux. Résultats : Les résultats ont révélé trois grandes catégories : les patients ont besoin d'informations et d'être impliqués dans leurs soins ; Les patients ont besoin d'un bon traitement et de soins complets, et le service psychiatrique doit être un endroit sûr avec la possibilité d'activités significatives. Le thème général est que les patients doivent être au centre de leurs soins et se sentir en sécurité et en contrôle, afin qu'ils se rétablissent. Conclusion : Il existe un certain nombre de facteurs qui peuvent soutenir les patients en soins psychiatriques dans leur rétablissement, y compris l'environnement physique et psychosocial des soins. Cela suggère que le rétablissement est un phénomène complexe et qu'il est nécessaire de concevoir des soins infirmiers davantage axés sur le rétablissement et de faire plus de recherche sur le sujet. Mots-clés : rétablissement, facteurs réparateurs, expériences des patients, soins psychiatriques aux patients hospitalisés, soins psychiatriques 24 heures sur 24 / ZUSAMMENFASSUNG Einleitung: Es ist eine Annahme, dass es psychische Erkrankungen und Erkrankungen gibt, seit es Menschen gibt, aber die Art und Weise der Wahrnehmung, Erklärung und Behandlung sieht historisch und in verschiedenen Gesellschaften unterschiedlich aus. Die Forschung beschreibt das derzeitige Pflegeumfeld und die Pflegequalität in der psychiatrischen 24-Stunden-Pflege als beengt und verwirrend, mit einem Mangel an sinnvollen Aktivitäten. Bei der Genesung in einem psychiatrischen Kontext geht es darum, Hoffnung und Sinn im Leben zu finden, das Selbstvertrauen wiederzugewinnen und die Macht über Ihr weiteres Leben zu übernehmen. Problemformulierung: Als Fachpflegekraft müssen Sie sich für ein gutes Pflegeumfeld einsetzen und den Pflegeprozess strukturieren. Daher ist es wichtig, das Wissen über die Erfahrungen der Patienten mit Faktoren zu erweitern, die den Genesungsprozess in der Rund-um-die-Uhr-Betreuung unterstützen. Zweck: Ist die Erhebung aktueller wissenschaftlicher Erkenntnisse darüber, welche Faktoren erlebte Patienten ihre Genesung im Rahmen der psychiatrischen Rund-um-die-Uhr-Versorgung unterstützen. Methode: Eine qualitativ-induktive Literaturstudie mit manifester und latenter Inhaltsanalyse von 16 wissenschaftlichen Originalartikeln. Ergebnisse: In den Ergebnissen kristallisierten sich drei übergreifende Kategorien heraus: Patienten haben das Bedürfnis, Informationen zu erhalten und an ihrer Versorgung beteiligt zu werden; Patienten brauchen eine gute Behandlung und ganzheitliche Pflege, und die Pflegeabteilung muss ein sicherer Ort mit Möglichkeiten für sinnvolle Aktivitäten sein. Das übergeordnete Thema ist, dass Patienten im Mittelpunkt ihrer Versorgung stehen und sich für ihre Genesung sicher und unter Kontrolle fühlen müssen Schlussfolgerung: Es gibt eine Reihe von Faktoren, die Patienten in der psychiatrischen 24-Stunden-Versorgung bei ihrer Genesung unterstützen können, darunter sowohl das physische als auch das psychosoziale Versorgungsumfeld. Es weist darauf hin, dass die Genesung ein komplexes Phänomen ist und dass es notwendig ist, eine stärker auf die Genesung ausgerichtete Pflege zu entwerfen und mehr Forschung zu diesem Thema zu betreiben. Schlüsselwörter: Genesung, Genesungsfaktoren, Patientenerfahrungen, stationäre psychiatrische Versorgung, psychiatrische 24-Stunden-Versorgung / ملخص مقدمة: من الافتراض أنه ما دام الناس موجودون ، كان هناك مرض وأمراض نفسية ، لكن طريقة إدراك وشرح وعلاج تبدو مختلفة تاريخيًا وفي مجتمعات مختلفة. يصف البحث بيئة الرعاية الحالية وجودة الرعاية في الرعاية النفسية على مدار 24 ساعة بأنها ضيقة ومربكة ، مع عدم وجود أنشطة ذات مغزى. يتعلق التعافي في سياق الطب النفسي بإيجاد الأمل والمعنى في الحياة ، واستعادة الثقة بالنفس والاستيلاء على السلطة على حياتك المستمرة. صياغة المشكلة: بصفتك ممرضة متخصصة ، يجب أن تعمل من أجل بيئة رعاية جيدة وهيكل عملية التمريض. لذلك ، من المهم زيادة المعرفة حول تجارب المرضى بشأن العوامل التي تدعم عملية التعافي في الرعاية على مدار الساعة. الغرض: هو تجميع المعرفة العلمية الحالية حول العوامل التي يختبرها المرضى والتي تدعم تعافيهم في إطار رعاية نفسية على مدار الساعة. الطريقة: دراسة أدبية بنهج استقرائي نوعي ، مع تحليل محتوى واضح وكامن لـ 16 مقالة علمية أصلية. النتائج: في النتائج ، ظهرت ثلاث فئات شاملة: المرضى بحاجة إلى تلقي المعلومات والمشاركة في رعايتهم ؛ يحتاج المرضى إلى علاج جيد ورعاية شاملة ، ويجب أن يكون قسم الرعاية مكانًا آمنًا مع فرص القيام بأنشطة ذات مغزى. الموضوع الرئيسي هو أن المرضى يجب أن يكونوا في مركز رعايتهم وأن يشعروا بالأمان والتحكم من أجل شفائهم الخلاصة: هناك عدد من العوامل التي يمكن أن تدعم المرضى في الرعاية النفسية على مدار 24 ساعة في شفائهم ، والتي تشمل كلاً من بيئة الرعاية الجسدية والنفسية الاجتماعية. إنه يشير إلى أن التعافي ظاهرة معقدة وهناك حاجة لتصميم المزيد من التمريض الموجه نحو التعافي وإجراء مزيد من البحوث حول هذا الموضوع. الكلمات المفتاحية: التعافي ، عوامل الشفاء ، تجارب المرضى ، رعاية المرضى الداخليين النفسيين ، رعاية نفسية على مدار 24 ساعة / 概括 简介：这是一个假设，只要人存在，就有精神疾病和疾病，但感知、解释和治疗的方式在历史和不同社会中看起来不同。研究将当前的 24 小时精神科护理环境和护理质量描述为局促和混乱，缺乏有意义的活动。精神病学背景下的康复是关于在生活中找到希望和意义，重新获得自信并掌握继续生活的权力。 问题表述：作为一名专科护士，您必须努力营造良好的护理环境并构建护理流程。因此，重要的是要增加对患者在全天候护理中支持康复过程的因素的体验的了解。 目的：收集当前的科学知识，了解患者经历的哪些因素支持他们在精神科全天候护理中康复。 方法：采用定性归纳法的文献研究，对 16 篇原创科学文章进行明显和潜在的内容分析。 结果：在结果中，出现了三个总体类别：患者需要接收信息并参与他们的护理；患者需要良好的治疗和整体护理，护理部门必须是一个安全的地方，有机会进行有意义的活动。最重要的主题是患者需要处于他们护理的中心，并感到安全和可控，以便他们康复 结论：有许多因素可以支持 24 小时精神科护理中的患者康复，包括身体和心理社会护理环境。这表明康复是一个复杂的现象，需要设计更多以康复为导向的护理，并对此进行更多的研究。 关键词：康复，康复因素，患者体验，精神科住院治疗，24小时精神科治疗 / РЕЗЮМЕ Введение: Это предположение, что пока существуют люди, были психические заболевания и болезни, но способ восприятия, объяснения и лечения выглядит по-разному исторически и в разных обществах. Исследования описывают нынешнюю среду и качество круглосуточной психиатрической помощи как стесненные и запутанные, с отсутствием значимых мероприятий. Выздоровление в психиатрическом контексте означает обретение надежды и смысла жизни, обретение уверенности в себе и обретение власти над своей дальнейшей жизнью. Формулировка проблемы: Как специализированная медсестра, вы должны работать над созданием хорошей среды ухода и структурировать процесс ухода. Поэтому важно расширять знания пациентов о факторах, поддерживающих процесс выздоровления при круглосуточном уходе. Цель: Обобщить современные научные знания о том, какие факторы, с которыми сталкиваются пациенты, способствуют их выздоровлению в рамках круглосуточной психиатрической помощи. Метод: изучение литературы с использованием качественного индуктивного подхода, с анализом явного и скрытого содержания 16 оригинальных научных статей. Результаты. В результате были выявлены три всеобъемлющие категории: пациенты нуждаются в получении информации и в участии в уходе за ними; Пациенты нуждаются в хорошем лечении и комплексном уходе, а отделение ухода должно быть безопасным местом с возможностями для полноценной деятельности. Главной темой является то, что пациенты должны быть в центре внимания и чувствовать себя в безопасности и под контролем для своего выздоровления. Заключение. Существует ряд факторов, которые могут помочь пациентам, находящимся на круглосуточной психиатрической помощи, в их выздоровлении, включая как физическую, так и психосоциальную среду ухода. Это указывает на то, что выздоровление является сложным явлением, и существует необходимость разработки более ориентированного на выздоровление ухода и проведения дополнительных исследований по этому вопросу. Ключевые слова: выздоровление, факторы выздоровления, переживания пациентов, психиатрическая стационарная помощь, круглосуточная психиатрическая помощь. / خلاصه مقدمه: این فرض است که تا زمانی که مردم وجود داشته اند، بیماری و بیماری روانی وجود داشته است، اما نحوه درک، تبیین و درمان از نظر تاریخی و در جوامع مختلف متفاوت به نظر می رسد. تحقیقات محیط مراقبت فعلی و کیفیت مراقبت در مراقبت‌های روان‌پزشکی 24 ساعته را محدود و گیج‌کننده و با فقدان فعالیت‌های معنادار توصیف می‌کنند. بهبودی در زمینه روانپزشکی به معنای یافتن امید و معنا در زندگی، بازیابی اعتماد به نفس و به دست گرفتن قدرت بر ادامه زندگی است. فرمول مشکل: به عنوان یک پرستار متخصص، باید برای یک محیط مراقبت خوب کار کنید و فرآیند پرستاری را ساختار دهید. بنابراین، افزایش دانش در مورد تجربیات بیماران از عواملی که از روند بهبودی در مراقبت شبانه روزی حمایت می کنند، مهم است. هدف: گردآوری دانش علمی فعلی در مورد عواملی که بیماران تجربه می‌کنند از بهبودی آنها در مراقبت‌های شبانه‌روزی روان‌پزشکی حمایت می‌کند. روش: مطالعه ادبیات با رویکرد استقرایی کیفی، با تحلیل محتوای آشکار و پنهان 16 مقاله علمی اصیل. یافته‌ها: در نتایج، سه دسته کلی به دست آمد: بیماران نیاز به دریافت اطلاعات و مشارکت در مراقبت از خود دارند. بیماران نیاز به درمان خوب و مراقبت جامع دارند و بخش مراقبت باید مکانی امن با فرصت هایی برای فعالیت های معنادار باشد. موضوع اصلی این است که بیماران باید در مرکز مراقبت خود باشند و برای بهبودی خود احساس امنیت و کنترل کنند. نتیجه‌گیری: عوامل متعددی وجود دارد که می‌تواند بیماران را در مراقبت‌های 24 ساعته روان‌پزشکی در بهبودی آن‌ها حمایت کند که شامل محیط مراقبت فیزیکی و روانی اجتماعی می‌شود. این نشان می دهد که بهبودی یک پدیده پیچیده است و نیاز به طراحی بیشتر پرستاری بهبود محور و انجام تحقیقات بیشتر در مورد این موضوع وجود دارد. واژه‌های کلیدی: بهبود، عوامل بهبود، تجارب بیماران، مراقبت‌های بستری روانپزشکی، مراقبت‌های روان‌پزشکی 24 ساعته / RIEPILOGO Introduzione: Si presume che da quando le persone sono esistite, ci sono state malattie e malattie mentali, ma il modo di percepire, spiegare e trattare sembra diverso storicamente e in società diverse. La ricerca descrive l'attuale ambiente di cura e la qualità dell'assistenza nell'assistenza psichiatrica 24 ore su 24 come angusto e confuso, con una mancanza di attività significative. Il recupero in un contesto psichiatrico consiste nel trovare speranza e significato nella vita, riguadagnare fiducia in se stessi e assumere il potere sulla propria vita. Formulazione del problema: come infermiere specializzato, devi lavorare per un buon ambiente di cura e strutturare il processo infermieristico. Pertanto, è importante aumentare la conoscenza delle esperienze dei pazienti sui fattori che supportano il processo di recupero nell'assistenza 24 ore su 24. Scopo: è quello di raccogliere le attuali conoscenze scientifiche su quali fattori che i pazienti sperimentano supportano il loro recupero nell'ambito dell'assistenza psichiatrica 24 ore su 24. Metodo: Uno studio della letteratura con un approccio induttivo qualitativo, con un'analisi del contenuto manifesto e latente di 16 articoli scientifici originali. Risultati: nei risultati sono emerse tre categorie generali: i pazienti hanno bisogno di ricevere informazioni e di essere coinvolti nelle loro cure; I pazienti hanno bisogno di un buon trattamento e di cure olistiche e il reparto di assistenza deve essere un luogo sicuro con opportunità per attività significative. Il tema principale è che i pazienti devono essere al centro della loro cura e sentirsi sicuri e in controllo, per la loro guarigione Conclusione: ci sono una serie di fattori che possono supportare i pazienti in assistenza psichiatrica 24 ore su 24 nel loro recupero, che includono sia l'ambiente di assistenza fisica che psicosociale. Indica che il recupero è un fenomeno complesso e che è necessario progettare un'assistenza infermieristica più orientata al recupero e fare più ricerca sull'argomento. Parole chiave: Recupero, fattori di recupero, esperienze dei pazienti, cure psichiatriche ospedaliere, cure psichiatriche 24 ore su 24