Bakgrund: Suicid bidrar till att över 700 000 människor dör årligen och det påverkar såväl människors familjer som samhället i stort. Det finns stigma och fördomar kring suicidala handlingar. Flera personer hade varit i kontakt med sjukvården innan de begick suicid. Personcentrerad vård utgår från personens upplevelse av hälsa och ohälsa, vilket är centralt i det psykiatriska vårdsammanhanget. Syfte: Syftet var att granska och syntetisera kvalitativ forskning om patienters upplevelser av omvårdnad i den psykiatriska vården vid suicidala handlingar. Metod: Strukturerad litteraturöversikt med kvalitativa artiklar. Dataanalys var tematisk analys av Braun och Clarke (2021). Resultat: Det framkom tre teman med tillhörande subteman, ”Miljöns betydelse”, ”Att bli bekräftad”, ”Barriärer för en god vård”. Vården påverkades utav vårdpersonalens bemötande, kommunikationsförmåga och den fysiska miljön. Försvårande faktorer var när kommunikationen och den personcentrerade vården brast. Betydelsefulla aspekter var när personal visade respekt, empati, skapande allians och att anhöriga var delaktiga i vården. Slutsats: Studiens resultat kan komma att få betydelse för patienter som vårdas i anslutning till suicidala handlingar, även för vårdpersonal som kan vara behov av handledning. Vidare forskning behövs på flera perspektiv, för att skapa en bredare förståelse som kan påverka omvårdnaden och förbättra den personcentrerade vården. / Background: Suicide contributes to the death of over 700,000 people annually and it affects both people's families and society at large. There is stigma and prejudice surrounding suicidal acts. Several people had been in contact with the health care system before committing suicide. Person-centred care is based on the person's experience of health and ill health, which is central to the psychiatric care context. Aim: The aim was to review and synthesize qualitative research on patients' experiences of nursing care in psychiatric care for suicidal acts. Method: Structured literature review with qualitative articles. Data analysis was thematic analysis by Braun and Clarke (2021). Results: Three themes emerged with associated subthemes, "The importance of the environment", "Being confirmed", "Barriers to good care". The care was influenced by the care staff's treatment, communication skills and the physical environment. Aggravating factors were when communication and person-centred care broke down. Significant aspects were when staff showed respect, empathy, creating an alliance and that relatives were involved in the care. Conclusion: The results of the study may have significance for patients who are cared for in connection with suicidal acts, also for healthcare personnel who may need supervision. Further research is needed on several perspectives, to create a broader understanding that can influence nursing and improve person-centered care.

Bakgrund: God omvårdnad och snabb mobilisering till den drabbade personen är ett krav för att kunna återgå till en fungerande vardag efter en höftoperation. Tidig postoperativ mobilisering har visat sig minska risken för komplikationer. Aktuell forskning belyser kunskapsbrister hos hälso- och sjukvårdpersonal angående patienters upplevelser av tidig mobilisering samt bristande forskning kring sjuksköterskors etablerande av förtroendefulla relationer och kommunikation med patienter, vilket medför utmaningar i vården. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av postoperativ mobilisering efter höftoperation. Metod: En allmän litteraturstudie utfördes och 11 resultatartiklar inkluderades. Resultat: Analysen av resultatartiklarna identifierade följande fyra kategorier: upplevelser av bristande kommunikation och information, upplevelser av rädsla, sårbarhet och isolering, upplevelser av motivation, stöd och självuppfattning och upplevelser av att återgå till en ny vardag som belyser upplevelser av att anpassa sig till en ny normalitet, smärta och sömn. Konklusion/implikation: Bristande kommunikation från hälso- och sjukvårdspersonal, rädsla för felbelastning och känslor av sårbarhet och isolering framstod som de vanligast förekommande upplevelserna. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver öka sin förståelse för hur patienter upplever postoperativ mobilisering. En implikation av resultatet är att ytterligare utbildning och forskning behövs för att förstå och möta patienters behov och upplevelser för att kunna erbjuda god och effektiv omvårdnad. / Background: Adequate care and mobilization for the individual is essential to facilitate a return to daily life following hip surgery. Early postoperative mobilization has been shown to reduce the risk of complications. Current research highlights knowledge gaps among healthcare professionals regarding patients' experiences of early mobilization, as well as insufficient research concerning nurses' establishment of trusting relationships and communication with patients, posing challenges in healthcare. Aim: The aim was to illustrate patients' experiences of postoperative mobilization following hip surgery. Method: A general literature review was conducted, and 11 research articles were included. Results: Analysis of the research articles identified the following four categories: experiences of inadequate communication and information, experiences of fear, vulnerability, and isolation, experiences of motivation, support, and self-perception, and experiences of returning to a new daily life, which contain experiences of adjusting to a new normalcy, pain, and sleep. Conclusion/Implication: Inadequate communication from healthcare professionals, fear of misloading, and feelings of vulnerability and isolation were the most reported experiences. Healthcare professionals need to enhance their understanding of how patients perceive postoperative mobilization. An implication of the findings is that further education and research are necessary to understand and address patients' needs to provide quality and efficient care.

Bakgrund: Preoperativ oro är vanligt förekommande för patienter som ska genomgå en operation. I Europa beräknas mellan 27% till 80% av patienterna som ska genomgå en operation lida av preoperativ oro. Den preoperativa oron kan orsaka fysiologiska reaktioner, vilket kan leda till postoperativa komplikationer samt lidande. Anestesisjuksköterskan är den som möter patienten i den preoperativa fasen och har därmed en betydande roll för att försöka stödja patienten att lindra sin preoperativa oro. Syfte: Syftet är att beskriva hur patienter upplever att preoperativ oro lindras. Metod: Den strukturerade litteraturöversikten genomfördes genom systematiska litteratursökningar i databaserna Science Direct och Cinahl. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en integrativ analys enligt Whittemore och Knafl, (2005). 12 vetenskapliga artiklar inkluderades till studien.   Resultat: Patienterna upplevde tre framträdande faktorer som kunde lindra deras preoperativa oro. Dessa tre faktorer var behov av information, behov av kommunikation samt behov av en relation. Patienterna upplevde det som betydande när anestesisjuksköterskan tog sig tid till att ge individuell och kontinuerlig information genom samtal där en relation byggd på tillit skapades och där  patienterna sågs som personer med unika behov. Det var betydande att både verbal och icke verbal kommunikation användes för att lindra preoperativ oro. Slutsats: Genom skapande av en relation där patienten sågs som unik med egna behov samt där en kommunikation fördes och information utbyttes så lindrade detta patientens preoperativa oro. Detta förutsätter att anestesisjuksköterskan var närvarande för patienten. / Background: Preoperative anxiety is common among patients that is about to undergo a surgery. In Europe it is estimated that between 27% to 80% of the patients that is about to undergo a surgery experience preoperative anxiety. (The preoperative anxiety can cause physiological reactions, which can cause postoperative complications and suffering. It is the nurse anesthetist who meets the patient in the preoperative phase and due to this has an important role to try to help the patient to reduce their preoperative anxiety. Aim: The aim is to describe how patients experience how preoperative anxiety is reduced.  Method: A structured literature review was performed by systematic literature searches in the databases Science Direct and Cinahl. The gathered material was analyzed according to an integrative analysis according to Whittemore and Knafl, (2005). 12 scientific articles were included in the study.  Result: The patients experienced three prominent factors that could reduce their preoperative anxiety. These three factors were the need of information, the need of communication and establishing of a relationship. Patients experienced it as important when the nurse anesthetist took time to give individual and continuous information by conversations where a relationship built on trust is created and where the patients was seen as a person with unique needs. It was important that both verbal and non-verbal communication was used to reduce preoperative anxiety.  Conclusion: When creating a relationship where the patient is seen as unique with their own needs where communication is preformed and information exchanged, preoperative anxiety was reduced for the patient. This requires that the nurse anesthetist is present for the patient.

Bakgrund: Ångest är en folksjukdom som cirka 25 % av befolkningen drabbas av någon gång i sitt liv. Behandlingsmetoderna är få, så som läkemedelsbehandling, och innebär ofta ett patogent förhållningssätt till patienten. Ett av sjuksköterskans ansvarsområden är omvårdnad, och enligt kompetensbeskrivningen ska hen främja hälsa och omvårdnad med ett salutogent förhållningssätt. Integrativ vård, så som akupunktur, riktar sig mot att främja just hälsa och det salutogena. Akupunktur används idag inom psykiatrin, men ingår inte i sjuksköterskans grundutbildning. Information om behandling och effekt förväntas ändå att ges trots den bristande kunskapen. Syfte: Syftet var att ur ett patientperspektiv beskriva upplevelsen av akupunkturbehandling vid ångest. Metod: Litteraturstudien bygger på sex kvalitativa artiklar, som hämtats från olika databaser. En manifest innehållsanalys gjordes för att få fram den data ur artiklarna som svarade an på syftet och som bildade resultatet. Resultat: Det framkom tre kategorier av patientens upplevelse, dessa var: lindring, oro samt hopp och välmående. Majoriteten av patienterna upplevde en stark ångestlindring och svarar då an på den här studiens syfte. Övriga upplevelser var att läkemedelsbehovet kunde minskas, och att akupunkturbehandlingen gav en känsla av hopp och ökat välmående. Ett visst obehag kunde infinna sig hos patienterna. Trots obehag upplevde samtliga patienter behandlingen som mycket positiv. Slutsats: Denna studie styrker akupunkturens lindrande effekt på ångest och positiva inverkan på omvårdnad. Författarnas förförståelse har blivit bekräftad. Det finns svagheter i studien gällande generaliserbarhet, grundat i det bristande underlaget, samt tillförlitlighet gällande författarnas bristande erfarenheter att utföra en liknande studie. Mer forskning krävs inom ämnet. / Background: Anxiety is a common disease that approximately 25% of Sweden's population suffers from at some point in their lives. The treatment methods are few and often imply a pathogenic approach to the patient, such as drug treatment. One of the nurse's area of responsibility is patient care, and according to the nurse's competence description he or she shall promote health and nursing with a salutogenic approach. Integrative medicine, as acupuncture, is aimed at promoting health and the salutogenic. Acupuncture is used today in psychiatry, but is not included in the nurse education, information about treatment and efficacy are expected to be given despite the lack of knowledge. Objective: The objective was that from a patient perspective describe the experience of acupuncture treatment for anxiety. Method: The literature study is based on six qualitative articles, taken from different databases. A manifest content analysis was done to obtain the data from the articles who responded to their purpose and which formed the result. Results: Three categories of patient experience were found, these were: relief, discomfort and hope and well being. The majority of patients experienced a strong anxiety relief and then responds to the purpose of this study. Other experience was that medicine needs were reduced and that the acupuncture treatment gave a sense of hope and increased well being. Some discomfort could appear in the patients. Despite the discomfort, all patients experienced the treatment as very positive. Conclusion: This study proves acupuncture effect on relieving anxiety and positive impact on nursing care. The authors' preconception has become probable. There are weaknesses in the study that concerns generalizability due to the lack of existing research as well as reliability in the authors' lack of experience to carry out a similar study. More research is needed on the subject.

Bakgrund: Varje år diagnosticeras flera miljoner människor med cancer. Cellerna i kroppen kan mutera och bilda tumörer. En elakartad tumör räknas som en cancertumör. Vid behandling av cancer tar ansvarig läkare ställning till ifall patientens cancersjukdom går att bota eller om behandling ska vara lindrande, det vill säga palliativ. Den palliativa vården ska ske på patientens villkor, utformat utifrån personcentrerad vård. Individen ska respekteras och bemötas som en unik person. Patienten har rätt till självbestämmande, tydlig information, att bevara sin integritet samt att få symtomlindring. Syfte: Syftet är att undersöka hur patienter med en cancersjukdom som vårdas palliativt på slutenvårdsavdelning upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Databaserna CINAHL Complete och Medline with Full Text användes vid informationssökning. Införskaffat material granskades och godkändes av båda författarna. Resultat: Resultatet belyser patienters upplevelser av hälso-sjukvårdspersonalens bemötande. Studien resulterade i två teman. Tema ett: Hälso- och sjukvårdspersonalens förhållningssätt med två underteman: Närvaro och engagemang och förtroende och respekt. Tema två: Kommunikation och information, utan underteman. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Rosemarie Rizzo Parses teori där begreppen tillit och misstro identifierades. Patienterna upplevde att engagemang, ärlighet och medlidande var viktigt i bemötandet. Upplevelserna diskuterades utifrån Parses teori om Human Becoming och annan litteratur. / Background: Millions of people are yearly diagnosed with a cancer disease. The cells in the body can for different reasons mutate and become tumours. If the tumour is determined as bad it’s considered cancerous. The responsible physician takes a stand if the cancer disease is treatable or if the treatment should be palliative. The palliative care should be shaped from the terms set by the patient. The patient ought to receive care from healthcare staff, where they respect the individual and treat them in a kind manner, so called person centered care. The patient is to be encouraged to have the freedom to control their own life, the right to information, preserve their integrity and receive adequate alleviation of symptoms.   Aim: A literature review over how patients with a cancer disease experience the encounters with healthcare professionals in inpatient palliative wards. Method: The databases CINAHL Complete and MEDLINE with Full text were used for information retrieval. The retrieved information was audited and approved by both authors. Results: The results highlight patient experiences of the professional-patient relation. The study resulted in two themes. The first theme: Healthcare Professional’s approachment with two subtopics: Presence and commitment and trust and respect. The second theme: Communication and information, without subtopics. Discussion: The results were discussed on the basis of Rosemarie Rizzo Parse's theory after the subjects trust and mistrust were identified. Patient experienced that involvement, honesty and benevolence were important. The experiences were discussed based on Parse's theory about Human Becoming and other literature.

Bakgrund: Livslängden ökar i samhället med den ständiga utvecklingen av teknik och medicin, samtidigt är det ett ökande antal personer som lever med svåra sjukdomar och lidande. Den palliativa vården i Sverige syftar till att lindra mångfacetterat lidande i livets slutskede. Allt fler länder i världen legaliserar dödshjälp. I Sverige är dödshjälp inte lagligt men ämnet är ständigt aktuellt genom debatter där dödshjälp diskuteras ur olika synvinklar och etiska aspekter. Trots att dödshjälp inte är lagligt finns det patienter som efterfrågar dödshjälp. Syfte: Syftet var att belysa faktorer och upplevelser som påverkar att patienter med en terminal sjukdom i livets slutskede önskar dödshjälp. Metod: En litteraturöversikt inkluderande tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar hämtade från PubMed och Cinahl COMPLETE. Resultat: Två huvudteman identifierades, autonomi och lidande. Undertema till autonomi var rätt att bestämma över sin egen död och dö med värdighet. Undertema till lidande var smärta, förluster och börda. Diskussion: Resultatet diskuterades med hjälp av Beauchamp och Childress etiska principer. Patienter önskar dödshjälp främst på grund av smärta och upplevelsen av att vara en börda. Om dessa lindras kan dock önskan om dödshjälp upphöra. Självbestämmande och livskvalitet är viktiga faktorer för patienten att få upprätthålla även i livets slutskede. / Background: Lifespan in society is constantly increasing with the constant development of technology and medicine, at the same time there is an increasing number of people living with severe diseases and suffering. The palliative care in Sweden aim to alleviate multifaceted suffering at the end of life. More and more countries in the world are legalizing euthanasia. Euthanasia is not legal in Sweden but the subject is constantly present through debates in which euthanasia is discussed from different point of views and through ethical aspects. Although euthanasia is not legal, there are patients who are requesting euthanasia. Aim: The aim was to identify factors and experiences that lead to terminally ill patients at the end of life request euthanasia. Method: A literature review including ten qualitative scientific original articles from PubMed and Cinahl COMPLETE. Results: Two main themes were identified, autonomy and suffering. Sub theme to autonomy was right to decide over one's own death and die with dignity. The sub themes to suffering were pain, losses and burden. Discussion: The results were discussed with help of Beauchamp and Childress ethical principles. Patients request euthanasia primarily because of pain and from the experience of being a burden. However, if these are alleviated, the desire for euthanasia can cease. Self-determination and quality of life are important factors for patients to maintain at the end of life.

No description available.

Background: It´s obvious that stigma reduces life opportunities and make people act throughout an outcast role. Stigma enters spheres where it is made up to protect a group, but only results in painful feelings for the vulnerable. Individuals suffering from psychosis are exposed to discrimination because of fear and prejudices. These are applied upon individuals whereas they stigmatize themselves.  Aim: To investigate the experience of self-stigma and stigmas effects on life for patients suffering from psychosis. Method: 24 scientific articles have been used and analyzed together with Whittemore and Knalfs integrative method (2005) for the result in this literature review.   After formulating a problem literature has been searched, evaluated, and analyzed in four steps which are presented. The literature was found through databases, free searching compounds and through references. As a theoretic framework the figure Existentiell ensamhet hos personer med psykiska funktionshinder from the doctoral Berättelser om ensamhetens vardag has been used.  Results: The psychiatric contact, to be a psychiatric patient and being labeled with a psychiatric diagnosis affected the way individuals labeled themselves. Individuals wanted to be seen as unique and listened to. The diagnosis contributed to feelings of shame and affected self-esteem and self-ability. Through acceptance of the disease participants could become something different than just a patient in the psychiatric services. Through other people the participant’s self-image could be built up. Social stigmas were described in all levels of society and also within the family. Relationships were important and a link to live a normal life and recover. Normality was desirable and said to occur through activities such as work and studies. Discussion: Was discussed through relevant research and Anette Erdners figure Existentiell ensamhet hos personer med psykiska funktionshinder from the doctoral Berättelser om ensamhetens vardag.

Bakgrund: Anestesi och operation är en stor händelse för många patienter och kan leda till rädsla och oro där höga krav ställs på anestesisjuksköterskans förmåga att kommunicera och bemöta patienterna professionellt. Patienterna överlämnar sig själva och sin kropp i någon annans händer, detta kan skapa känslor av maktlöshet och utsatthet. Oro är något alla människor erfar någon gång och är en del av livet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av oro perioperativt. Metod: En litteraturstudie där urval skett med inklusions- och exklusionskriterier och datainsamling har utförts genom systematisk sökning. Resultatet består av elva kvalitativa artiklar som har granskats och analyserats enligt Bettany-Saltikov och McSherrys (2016) riktlinjer. Resultat: Resultaten presenteras i tre huvudkategorier. Förlorad autonomi, Rädsla för operationen och dess resultat samt Ovisshet inför framtid. Resultatet visar att i upplevelsen av oro finns vissa återkommande mönster som kan gestalta sig i känslor av att förlora kontrollen över sig själv och sin kropp, av sårbarhet och utsatthet, av rädsla för operationen exempelvis att vakna och att dö under anestesin och operationen. En osäkerhet beskrevs i väntan på operation där behovet av att få information varierade. Patienterna beskrev även en osäkerhet över sin rehabilitering samt hur livskvaliteten skulle vara efter operation. Slutsats: Alla känslor som skapar oro i samband med en operation kan skapa ett lidande för patienten. En viktig del som framkommer i studiens resultat är att dessa olika känslor ofta uppstår på grund av att patienterna inte vet vad som ska hända. Detta visar att tydlig information är viktigt för att kunna lindra patientens oro och lidande perioperativt. Där spelar anestesisjuksköterskor en stor roll i att ge denna information och skapa ett förtroende hos patienten. Genom att lindra patientens oro preoperativt kan patienternas mående postoperativt påverkas. / Background: Anesthesia and surgery are a major event for many patients that can lead to fear and anxiety where high demands are placed on the anesthesia nurse's ability to communicate and respond to patients professionally. Patients surrender themselves and their bodies in someone else's hands, this can create feelings of powerlessness and vulnerability. Anxiety is a part of life and something everyone experience. Aim: The purpose was to describe patients´ experiences of perioperative anxiety.   Method: A literature study where selection with inclusion and exclusion criteria and data collection have been carried out through systematic searches. The result consists of eleven qualitative articles that have been analyzed according to Bettany-Saltikov and McSherry's (2016) recommendations.   Results: The results are presented in three main categories. Lost autonomy, Fear of the operation and its results, and Uncertainty for the future. The result shows that in the experience of anxiety there are certain recurring patterns that can manifest themselves in feelings of losing control of oneself and one's body, of vulnerability and of being exposed, of fear of the operation, for example, of waking up and of dying during anesthesia and surgery. An uncertainty was described while waiting for surgery where the need to obtain information varied between patients. Patients also described uncertainty about their rehabilitation as well as what the quality of life would be after surgery.   Conclusion: All feelings that create anxiety in connection with an operation can create a suffering for the patient. An important part that is evident in the study's results is that these different emotions often arise because patients do not know what is going to happen. This shows that distinct information is important in order to relieve the patient's anxiety and suffering perioperatively. Anesthesia nurses play a major role in providing this information and creating patient confidence. By alleviating the patient's concerns preoperatively, the patients' well-being can be affected postoperatively.

Bakgrund: Utveckling av antibiotikaresistenta bakterier är ett globalt folkhälsoproblem. Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är en av dom vanligaste antibiotikaresistenta bakterien och smittas vanligtvis via kontaktsmitta. I Sverige ses MRSA som en allmänfarlig sjukdom som kan innebära livshotande tillstånd samt lidande hos patienten. Smittspridning av MRSA kan minskas genom följsamhet av basala hygienrutiner. Sjuksköterskans ansvar är att arbeta smittförebyggande, patientsäkert, lindra lidande samt hålla sig uppdaterad med ny kunskap. Trots detta upplever sjuksköterskor kunskapsbrist gällande MRSA och rädsla över att själva bli smittade. Syfte: Studiens syfte är att belysa patienters upplevelser av att vårdas med MRSA inom slutenvården. Metod: Studien är gjord som en litteraturöversikt som baseras på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ-, kvantitativ- och mixad metod. Datasökning har gjorts i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: I resultatet framkom tre teman där patienternas upplevelser av att vårdas med MRSA inom slutenvården belyses: Upplevelser av bemötande från vårdpersonal, Upplevelser av information samt kunskap hos vårdpersonal och Upplevelser av att vårdas i isoleringsrum. Resultatet visade att patienter med MRSA upplever stigmatisering, kränkning och oprofessionellt bemötande av vårdpersonal på grund av kunskapsbrist vilket medför psykiskt lidande hos patienterna. Det visade sig även att vårdande i isoleringsrum upplevs negativt och att den fysiska vårdmiljöns utformning har en betydande inverkan på upplevelse och välmående. Slutsats: Vårdpersonal behöver mer fortbildning för att öka kunskap om vårdandet av patienter med MRSA samt en god fysisk vårdmiljö i isoleringsrum skapar förutsättningar för att lindra lidande samt säkerhetsställa god och säker vård i vården av patienter med MRSA inom slutenvård. / Background: The development of antibiotic resistant bacteria is a global health problem. Methicillin-resistant Staphylococcus Aureus (MRSA) is one of the most common antibiotic resistant bacteria and is usually transmitted through contact infection. In Sweden MRSA is referred to as a dangerous disease that can cause life-threatening conditions as well as patient suffering. The spread of infection may be reduced by adherence to basic hygiene practices. The nurse’s responsibility involves infection prevention, patient safety, alleviation of suffering and maintaining current knowledge of the disease. Despite this, nurses may lack knowledge concerning MRSA and fear contracting it. Aim: The aim of this study is to highlight the patient’s experience during inpatient treatment of MRSA. Methods: The study was conducted as a literature review based on fifteen scientific articles with qualitative-, quantitative- and mixed method. The article search was conducted via the CINAHL and PubMed databases. Results: The result highlighted three themes involving patient experiences during isolated inpatient care of MRSA: Experience related to treatment by healthcare professionals, Experiences concerning the depth and correctness of information and knowledge by healthcare professionals and Experiences of being cared for in an isolation room. The result indicated that MRSA patients experience stigma experiences psychological distress as they felt stigmatized, violated and unprofessionally treated by healthcare professional due a lack of knowledge. Furthermore, it also showed that isolation room care was negatively experienced and that the care environment design significantly impacted the patient’s experiences and feelings of well-being. Conclusion: Healthcare professionals need further education to increase their knowledge of MRSA patient care and how the maintenance of a good care environment in isolation rooms is important for alleviation of suffering and ensuring the good and safe care of inpatient MRSA patients.