Introduktion. Varje år inträffar misstag inom sjuksköterskors läkemedelshantering. Detta kan leda till vårdskada för patienten. Orsaker till misstag är oftast kända fenomen. Kunskap om hur sjuksköterskor undviker misstag inom läkemedelshantering är därför av största vikt. Syfte. Syftet var att beskriva åtgärder för att undvika misstag i sjuksköterskors läkemedelshantering, för god patientsäkerhet. Metod. En litteraturstudie utfördes, vilken baserades på fjorton artiklar. Databaserna som användes var CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av mallar. Resultat. Två huvudkategorier framkom; Samverkan mellan människor och Samverkan via säkerhetssystem. Följande underkategorier är; Kommunikation -med kollegor och andra i vårdlaget, -med patienter, Söka information och kunskap -lita till eget omdöme och lära av andra, Utföra kontroller, Rapportera misstag och säkerhetsrisker, Minska distraktion och Använda medicinskteknisk utrustning. Slutsats. Samverkan framkom som en viktig åtgärd för att undvika misstag inom läkemedelshantering. Det kan ske i form av kommunikation med kollegor och patienter. På detta sätt utväxlas kunskap angående läkemedelshantering. Sjuksköterskan kan även använda olika former av kontroller innan läkemedel tilldelas patienten. Det framkom att diverse utrustning kan hjälpa sjuksköterskan att upprätthålla hög säkerhet i arbetet. Exempel på detta är infusionspump som larmar vid fel, samt rapportering av medicinska misstag via dataprogram.

Yrket som sjuksköterska innebär ett stort ansvar för såväl patienternas omvårdnad som stöd till anhöriga. Arbetet kräver ofta full uppmärksamhet och engagemang. Syftet med studien var att undersöka orsaker till och konsekvenser av yrkesrelaterad fatigue hos sjuksköterskan. Studien genomfördes som en litteraturstudie där metoden bestod av granskning och analys av 19 vetenskapliga artiklar. Orsaker till och konsekvenser av fatigue som redovisades i artiklarna delades in i kategorier. Resultatet visade att den stora emotionella tyngden arbetet innebar var den främsta orsaken till sjuksköterskans yrkesrelaterade fatigue. Det framkom också att ett arbetsklimat med bristande stöd och förståelse från arbetskollegor och avdelningschef var starkt bidragande orsaker. Även skiftarbete visades bidra till fatigue. Både patienternas säkerhet och sjuksköterskans egen hälsa äventyrades när sjuksköterskans fatigue blev för uttalad. Vidare forskning behövs inom området för att få bättre kunskaper om hur orsakerna och konsekvenserna ska hanteras och motverkas. Forskning kan leda till utvecklandet av en handlingsplan för att förebygga yrkesrelaterad fatigue och därmed bidra till en säkrare sjukvård för patienter och sjuksköterskor.

I den svenska vården drabbas uppskattningsvis var tionde patient av en vårdskada, det vill säga en undvikbar skada direkt orsakad av vården (Socialstyrelsen, 2008; Ödegård, 2007). Vårdskador ska registreras som avvikelser som sedan ska analyseras för att finna orsak och ligga till grund för förbättringsarbete (Socialstyrelsen, 2008). Syftet med studien är att beskriva innehållet i de patientavvikelser som registrerats av personal på sjukhus. Innehållet beskrivs avseende vilka händelser som registrerats och vårdpersonalens beskrivningar av händelseförloppet. Studien innehåller både kvalitativa och kvantitativa delar. Den kvalitativa delen genomfördes med innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Den kvantitativa delen redovisas med hjälp av deskriptiv statistik. Resultatet av studien visar att de flesta avvikelser berör Organisation/regler/resurser, Vård och behandling samt Halk/fall. Patienter i åldern 70-90 år drabbas i störst utsträckning. Händelseförloppet är ofta detaljerat beskrivet. Personal är däremot mindre benägen att skriva vad de anser vara orsak till det inträffade, samt bidra med förbättringsförslag. Teman som kom ur den kvalitativa analysen var: ”Det blir arbetsamt när andra gör fel”, ”Att vara nära men inte inpå” och ”Att lindra lidande”.

Patientsäkerhet och arbetet för att hindra uppkomsten av vårdskador är ett högaktuellt område. Problemet med undvikbara vårdskador är omfattande och i Sverige uppges vårdskador orsaka 630 000 extra vårddygn på ett år, vilket medför både ett mänskligt lidande men också ekonomiska konsekvenser för samhället. Antalet patienter som skadas av vården är ett direkt mått på patientsäkerheten. Brister i kommunikation och teamarbete är en betydande orsak till att vårdskador uppstår. Syftet med studien, som utfördes som en litteraturöversikt, var att belysa faktorer som kunde påverka kommunikationen och teamarbetet i hälso- och sjukvården samt vilken betydelse dessa hade för patientsäkerheten. Femton vetenskapliga artiklar analyserades och resultatet visar att kommunikation och teamarbete påverkas av faktorer såsom tillåtande klimat, arbetsmiljö, organisation och ledarskap samt utbildning i kommunikation och teamarbete. Kunskap och färdigheter inom kommunikation och teamarbete ansågs vara lika viktigt som den kliniska kompetensen men har hittills inte prioriterats i tillräcklig utsträckning. Detta visar på ett ökat behov av utbildning för att på så vis kunna förbättra förutsättningarna för att utöva en patientsäker vård. / Patient safety and the task of preventing the occurrence of adverse events is a highly current issue. The problem with adverse events is extensive and in Sweden, adverse events are causing 630 000 additional days of health care each year resulting in human suffering as well as financial consequences for the society. The number of patients harmed due to hospital-acquired conditions is a direct measurement of patient safety.  Inadequate communication and teamwork is a significant reason for the occurrence of adverse events. The purpose of this study, performed as a literary survey, was to illustrate factors that could influence the communication and teamwork in the health care setting and the significance this had for patient safety. Fifteen scientific articles were analyzed and the results showed that communication and teamwork were influenced by a number of factors such as permitting climate, work environment, organization and leadership, and education in communication and teamwork. Knowledge and skills in communication and teamwork is just as important as the clinical skills but has, as of yet, not been prioritized enough which indicates that there is an increased need for education and training in order to improve the conditions for a safe practice in patient care.

A peripherally inserted central catheter (PICC line) is a catheter that is inserted through a peripheral vein in the arm and then on to a central vein in the chest. It is used to give injections and infusions and to take blood samples of patients who need treatment for longer periods.The aim of this study was to investigate nurses' perceived knowledge of the care and use of PICC line in wards where PICC line does not occur daily. The aim was also to investigate if the nurses expressed a need and wished for more knowledge to be able to use PICC line, and if PICC line is not used investigate the cause of that.The study was of a descriptive design with quantitative approach. An online survey was answered by 40 nurses from five wards at a university hospital in central Sweden.A large number of the nurses who responded to the survey reported that they lacked knowledge of the care and use of PICC line. Despite this, three-quarters of the nurses usually use PICC line at the infusion / injection / blood tests on patients with PICC line, if they are cared for in their ward. Most of the nurses wanted more knowledge on PICC line and the majority of them wanted to get this knowledge through education in the ward. Nearly one-third of the nurses had not received any training on PICC line.The conclusion is that nurses who often care for patients with PICC line largely lack knowledge about the use and care of PICC line. Despite this, most nurses use PICC line if they are caring for a patient who has one. To avoid complications in patients with PICC line nurses need to get more training on the use and care of these. Most nurses want more training and knowledge of PICC line. / En perifert inlagd central venkateter (PICC-line) är en kateter som läggs in via en perifer ven i armen och sedan vidare till en central ven i bröstkorgen. Den används för att ge injektioner och infusioner och för att ta blodprover på patienter som behöver en längre tids behandling.Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors uppfattade kunskap om skötsel och användning av PICC-line på vårdavdelningar där PICC-line inte förekommer dagligen. Syftet var också att undersöka om sjuksköterskorna tyckte sig behöva och önskade mer kunskap för att kunna använda PICC-line och i de fall den inte används undersöka orsaken till det.Studien var av deskriptiv design med kvantitativ ansats. En webbenkät besvarades av 40 sjuksköterskor från fem vårdavdelningar vid ett universitetssjukhus i Mellansverige.En stor del av de sjuksköterskor som besvarat enkäten uppgav att de saknade kunskap om skötsel och användning av PICC-line. Trots detta använder tre fjärdedelar av sjuksköterskorna oftast PICC-line vid infusion/injektion/blodprovstagning om patienter med PICC-line vårdas på deras avdelning. De flesta sjuksköterskorna ville ha mer kunskap om PICC-line och majoriteten av dem ville få den kunskapen genom utbildning på avdelningen. Nästan en tredjedel av sjuksköterskorna hade inte fått någon utbildning om PICC-line.Slutsatsen är att sjuksköterskor som sällan vårdar patienter med PICC-line i hög grad saknar kunskap om användning och skötsel av PICC-line. Trots detta använder de flesta PICC-line om de vårdar en patient som har en sådan. För att undvika komplikationer hos patienter med PICC-line behöver sjuksköterskorna få mer utbildning om användning och skötsel av dessa. De flesta sjuksköterskorna önskar få mer utbildning och kunskap om PICC-line.

Bakgrund: Lex Maria är ett avvikelsehanteringssystem vars mål är främjandet av patientsäkerheten. All hälso- och sjukvårdspersonal har anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. I samband med Lex Maria-anmälan ska händelseanalys genomföras och nya åtgärder tillämpas. Syfte: Studiens syfte var att sammanställa Lex Maria-anmälningarna från fyra akutsjukhus i södra Sverige mellan åren 2009-2011 och betydelsen för patientsäkerheten. Metod: Studien har en kvantitativ metod med retrospektiv inriktning. Datamaterial kom från Socialstyrelsen registerdatabas. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys delades anmälningar in i kategorier. Resultat: Resultatet sammanställer anmälningarna efter typ av anmälning. Antalet anmälningar mellan 2009-2011 inom Fördröjd diagnos ökade med 175 %, Fördröjd behandling ökade med 50 %, Komplikation vid operation minskade med 56 % ochMedicintekniskt handhavandefel minskade med 25 %. Diskussion: Orsak till ökning avFördröjd diagnos och Fördröjd behandling kopplas till överbeläggningar och hur detpåverkar patienter. Minskning av Komplikation vid operation förklaras med utveckladeoperationsrutiner och kunskap. Minskning av Medicintekniskt handhavandefel kopplas tillförbättrade rutiner vid läkemedelshantering. Lex Marias betydelse för patientsäkerhetendiskuterades tillsammans med åtgärdsförslagen. Slutsats: Lex Maria-anmälningar bidrar tillarbete där målet är säkrare patientvård. För att kunna förbättra vården och minska antaletvårdskador är det viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal följer sin skyldighet och anmälerriskfyllda händelser. / Background: Lex Maria is a system that reports health care errors and increases patient safety. All health care professionals are obligated to report health care errors by Lex Maria. Reports from Lex Maria-complaints are analysed and new routines are presented to prevent further errors. Aim: The aim of this study was to compile Lex Maria-reports from four acute care hospitals in southern Sweden between the years of 2009-2011 and it’s importance for the patient safety. Method: The study was a quantitative method with a retrospective approach. Data were collected from records of the Swedish National Board of health and Welfare. Data was categorized with a qualitative content analysis. Results: The result compiles notifications by type of notification. The number of reports of Delayed diagnosis increased by 175%, Delayed treatment increased by 50%, Complication during surgery decreased by 56% and Medical Technical failure decreased by 25%. Discussion: Possible reasons for the increase in Delayed diagnosis and Delayed treatment may be linked to overcrowding and its effect on patients. Reduction of Complications during surgery can be explained by improved surgical procedures and increased treatment knowledge. Reduction of Medical Technical failure can in turn be linked to improved procedures when administrating medications. Lex Maria-reports importance for patient safety were discussed along with proposals of changes in routines. Conclusion: Lex Maria-reports contribute in process with the purpose to increase the patient safety. In order to improve care and reduce health damage, it is of importance that health care professionals follow their duty and report critical events.

No description available.

Background: It is required that health care professionals continuously work with patient safety and quality improvements, and the skills of registered nurses are significant in this work. However, quality improvement also requires commitment and knowledge about how to improve health care and ensure patient safety. There is a lack of studies that highlights the importance of supportive functions for this work. Nurses in clinical settings can be utilized as facilitators that make things easier for other health care professionals who are engaged in quality improvement and patient safety. In order to gain understanding about the significance and needs of nurses with a role of facilitator, it is urgent to learn from their experiences of facilitating quality improvement in health care. Aim: The aim was to study nurses’ experiences of facilitating quality improvement of nursing care, patient safety and multi-professional collaboration in health care. Method: Semi-structured qualitative interviews were performed with ten registered nurses who had experience of being in the role of facilitators. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Findings: In the findings, three main categories (with  a number of subcategories) were identified; raises interest for improvement, leads systematic improvement and facilitates cross-professional collaboration. The underlying meaning of these categories was explored and interpreted into three themes: encouraging others to act rather than doing for others, balancing between following and leading, and being close to reducing the fear of change. Discussion: The interviewed nurses often tended to facilitate multi-professional patient safety work with a focus on checklists, the introduction of procedures for risk assessment and monitoring of adherence to various health and safety regulations. The nurses tended less often to facilitate improvements with a focus on patient and nursing care. Facilitators can make great contributions to the clinical quality improvement work by promote for the teams to reflect on nursing content and quality, and to encourage others to act rather than do for others. Future studies about how appropriate support and enablement from the facilitators can be drafted, and how the actual process of nursing care improvement is done, are suggested. / Bakgrund: Det ställs krav på att vårdens personal fortlöpande ska verka för en god och säker vård och sjuksköterskans kompetens innebär en avgörande skillnad i detta arbete. Förbättringsarbete kräver engagemang och kunskap och för en sjuksköterska räcker det troligen inte med den professionella omvårdnadskunskapen, utan denna måste kombineras med kunskaper om hur man gör för att utveckla och förbättra vårdens innehåll. Alltför få studier lyfter fram betydelsen av stödfunktioner som kan underlätta arbetet med förbättringar av omvårdnad och patientsäkerhet. Underlättare kan vara kliniskt verksamma sjuksköterskor med uppdrag att fungera som underlättare. Det är angeläget att öka kunskapen om vilka erfarenheter de har av att underlätta för andra i förbättringsarbete för att bidra till förståelsen av den betydelse som underlättande sjuksköterskor kan ha för förbättringsarbete. Syfte: Att studera sjuksköterskors erfarenheter av att underlätta förbättringsarbete inom omvårdnad, patientsäkerhet och tvärprofessionellt samarbete. Metod: En kvalitativ ansats valdes med enskilda semistrukturerade intervjuer av tio legitimerade sjuksköterskor. För att analysera och tolka de utskrivna intervjuerna valdes kvalitativ innehållsanalys som ger möjlighet till tolkning av resultatet, på olika nivåer. Resultat: I resultatet identifierades tre kategorier (och ett antal subkategorier); väcker intresse för förbättringar, leder systematiskt förbättringsarbete och underlättar tvärprofessionellt samarbete. Den underliggandetenta meningen i dessa kategorier lyftes fram och tolkades i tre teman; uppmuntra andra att handla snarare än att göra åt andra, balansera mellan att följa och leda och vara nära för att minska rädsla för förändring. Diskussion: De intervjuade sjuksköterskorna underlättade oftast ett tvärprofessionellt patientsäkerhetsarbete med fokus på checklistor, införande av rutiner för riskbedömningar och uppföljning av följsamhet till olika hygien- och säkerhetsregler. Mer sällan underlättade sjuksköterskorna förbättringar med fokus på patienten och omvårdnaden. Underlättare kan göra stor skillnad i förbättringsarbete genom att främja teamets reflektion över omvårdnadens innehåll och kvalitet, och uppmuntra andra att handla snarare än att göra åt andra. Hur ett lämpligt stöd och möjliggörande från underlättare kan utformas liksom hur själva genomförandet av omvårdnadsförbättringar går till kan behöva undersökas i fler studier.

Syftet var att genom granskning av vetenskapliga originalartiklar undersöka patientsäkerheten vid generisk läkemedelsanvändning. Det som studerades var den eventuella problematiken, åtgärderna och patienternas egna erfarenheter av generisk användning. Den Metod som användes var en litteraturstudie där artiklar söktes i ett flertal databaser och via manuella sökningar. Sjutton artiklar inkluderades och granskades utifrån en mall för kvalitet- och resultatanalys. I Resultatet framgick att sjuksköterskor anser att osäkerhet, täta läkemedelsbyten, otydlig kommunikation, lika läkemedel till utseende och namn, samt tung arbetsbelastning är riskfaktorer som leder till medicineringsfel i form av under- och överdosering och/ eller utebliven läkemedelsdos. Patientsäkerheten påverkas även då försämrad följsamhet, biverkningar och sämre effekt är konsekvenser av generisk substitution. Åtgärder anses vara kvalificerade patient- och personal utbildningar. Tydligt uttalade ordinationer, minskat antal mediciner med lika namn och utseenden, samt dubbelkontroller och uppdatering av listor var förslag på förbättringar. Patienter hade generellt negativa attityder och erfarenheter av generika. Attityderna grundade sig främst på otrygghet och misstro. Patienter upplevde förvirring, fler eller värre biverkningar samt sämre effekt. Slutsatsen visar att det förekommer att patienter och sjuksköterskor erfar problem vid användning av generiska läkemedel och att detta får konsekvenser för patientsäkerheten. Därför bör fler problemåtgärder fastställas och tillämpas för att förhindra medicineringsfel som äventyrar patientsäkerheten.

WHO:s checklista har signifikant minskat komplikationer och dödsfall och har ökat patientsäkerheten hos kirurgiska patienter genom att vara ett standardiserat redskap vid kommunikation och samarbete i operationsteamet. Vid 2011 slut använde de flesta Svenska sjukhus WHO:s checklista, men det finns endast ett fåtal studier från Sverige efter införandet. Syftet med denna pilotstudie var att undersöka operationsteamets erfarenheter att arbeta med WHO:s checklista för säker kirurgi. En fokusgruppintervju gjordes med ett operationsteam. Analys av data skedde genom kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet visar på både vinster och svårigheter när WHO:s checklista används. Checklistan är viktig för teamets kommunikation, planering och är en säkerhetsrutin och kontroll för att undvika misstag. Den är en samlingspunkt, klargör fakta, ger säkrare vård och tar minst tid om teamet synkroniserar sig, väntar in varandra, fokuserar och koncentrerar sig på checklistan. Det finns ett behov av delat ansvar för att komma ihåg att använda checklistan och det behövs ett engagemang och stöd från ledningen för god implementering. Alla måste vara delaktiga, överens om att använda den och ta den på allvar. Checklistan är mindre relevant vid små ingrepp där önskan finns att modifiera den. Vidare studier av multidisciplinär teamträning för att utveckla checklistan skulle vara av intresse. För att kunna jämföra de olika yrkeskategorierna med varandra och för att få djupare kunskaper, behövs det göras flera fokusgruppintervjuer. / WHO's checklist has significantly reduced complications and mortality and increased patient safety in surgical patients by being a standardized tool for communication and co-operation of the surgical team. At the end of 2011 most Swedish hospitals used WHO´s checklist, but there are only a few studies from Sweden after the introduction. The purpose of this pilot study was to investigate the surgical team´s experiences working with WHO´s checklist for safe surgery. A focus group interview was conducted with a surgical team. Data analysis was done by qualitative manifest content analysis. The result shows both benefits and difficulties when WHO´s checklist is used. The checklist is important for the team´s communication and planning and is a routine security and control to avoid mistakes. It´s a meeting point, it´s clarifying the facts, providing safer care and it takes less time if the team synchronizes itself, waits for each other, focuses and concentrates on the checklist. There is a need of shared responsibility to remember it and the commitment and support from the management for good implementation. Everyone must be involved, agree to use it and take it seriously. The checklist is less relevant for small procedures where the desire is to be able to modify it. Further studies of multidisciplinary team training for the development of the checklist would be interesting. In order to compare various professional categories with each other and gain deeper knowledge, it is necessary to do several focus group interviews.