Anestesisjuksköterskan ska kunna värdera information om sjukdomar och medicinska faktorer som ska resultera i att korrekta omvårdnadsåtgärder och medicinska beslut tas i samarbete med anestesiologen för att öka patientsäkerheten. Begränsad mängd tidigare forskning finns om anestesisjuksköterskors känsla av trygghet och hur patientsäkerhet i den preoperativa fasen upplevs. Syftet med denna studie var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser av trygghet och patientsäkerhet i det preoperativa omvårdnadsarbete. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod. Totalt intervjuades sex anestesisjuksköterskor, alla från olika sjukhus över hela Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i sju kategorier; Behov av tydliga rutiner och kontroller, Skapa en lugn miljö, Vikten av god kunskap och erfarenhet, Möjlighet till egen reflektion, Vikten av teamarbete, Organisationens inverkan på patientsäkerheten samt Informationsinhämtning och planering för att skapa rätt förutsättningar. Teamarbete och Organisationens inverkan på patientsäkerheten framkom som två områden där anestesisjuksköterskan inte känner trygghet och där tydliga brister inom patientsäkerheten identifieras. Anestesisjuksköterskan upplever att det finns en tveksamhet hur organisationen värderar patientsäkerheten och hur anestesisjuksköterskan skall förhålla sig till detta, vilket orsakar en minskad känsla av trygghet. Även vid problem i teamet med samarbetet, påverkades anestesisjuksköterskans trygghet vilket kunde ses påverka patientsäkerheten negativt. Förslag på fortsatt forskning är att vidare undersöka anestesisjuksköterskans upplevda trygghet utifrån organisation och teamarbete.

Sammanfattning Bakgrund: Säker vård och vårdskador är en viktig kvalitetsindikator för vården och sjuksköterskan med sitt ledningsansvar för omvårdnadsarbetet har en viktig roll här. Med trycksår som en vanligt förekommande vårdskada som har stora möjligheter att förhindras är god kunskap om trycksårsprevalens av väldigt stor vikt för de som inom kort är legitimerade sjuksköterskor. Syfte: Att undersöka kunskap kring trycksårsprevention hos sjuksköterskestudenter som går sista terminen på utbildningen. Metod: En kvantitativ icke-experimentell deskriptiv design valdes till denna tvärsnittsstudie. En enkät baserad på TAK-enkäten, den svenska översättningen av Beeckman et al.s (2010) validerade instrument användes. Resultat: Resultatet presenteras i sex diagram samt en tabell uppdelat i Demografi, Självskattning och Kunskap. Svaren på kunskapsfrågorna visade ett genomsnittsresultat på 11 rätt av 19 frågor (57.9 %). Bristfälliga kunskaper visades särskilt på frågan om vad som orsakar trycksår där endast 27% svarade rätt. Att fukt från urin, avföring eller sårsekretion orsakar trycksår anger majoriteten är ett korrekt påstående, trots att det är felaktigt. Majoriteten av de medverkande skattade sin kunskap inom trycksårsprevention som god eller mycket god. Slutsats: Det finns en dissonans mellan självskattningen och den kunskap som studenterna uppvisade. Okunskapen kring vad som orsakar trycksår kan få konsekvenser för ett effektivt preventivt arbete. Bättre möjligheter för att ta in denna kunskap bör ges sjuksköterskestudenter på väg ut i arbetslivet för att kunna möta det behov som finns och stödja dem i att kunna leda omvårdnadsarbetet, ta ansvar för säker vård och lindra det lidande som trycksår ofta innebär. Att undersöka skillnader mellan olika lärosäten och eventuella framgångsfaktorer vid goda resultat är förslag på fortsatt forskning, liksom hur sjuksköterskeprogrammet skulle kunna utvecklas för att främja denna kunskap.

Bakgrund: Säker vård är en hörnsten i vård- och omsorgsarbetet, trots det förekommer vårdskador. Vårdskador är inte enbart individorsakade utan också systemorsakade. Säkerhetskultur har visat sig påverka patientsäkerheten. I sjuksköterskans ansvar ingår praktiserandet av god och säker vård och forskning har visat att sjuksköterskor har en påverkan på patientdödligheten. Därför är det betydelsefullt att identifiera sjuksköterskors upplevelser av faktorer som påverkar säkerhetskulturen för att förbättra patientsäkerheten. Syfte: Att identifiera sjuksköterskors upplevelser av faktorer som påverkar säkerhetskulturen med utgångspunkt i modellen för patientsäkerhetskultur av Sammer et al. (2010). Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar från sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Materialet analyserades deduktivt utifrån en modell av patientsäkerhetskultur. Resultat: Ett flertal upplevelser av faktorer som påverkar säkerhetskulturen identifierades. Tydlighet i ansvars- och rollfördelning samt brist på information och utbildning var problemområden. Teamarbete och kommunikation var viktigt i en fungerande säkerhetskultur. Tydliga riktlinjer bidrog positivt till patientsäkerhetsarbetet och säkerhetskulturen. Att lära sig av varandra och av tidigare misstag samt att diskutera öppet med varandra och inte skuldbelägga påverkade förbättringsarbetet positivt. Ledarskap, organisation och resursfördelning spelade en viktig roll i att forma sjuksköterskors arbetsmiljö. Slutsats: En ökad medvetenhet hos sjuksköterskor om vad som påverkar säkerhetskulturen kan främja patientsäkerheten. En öppen kommunikation, kollegialt samarbete samt medvetenhet om risker och resurser möjliggör en god och säker vård. Ledarskapet har en viktig funktion för att kunna ge personalen förutsättningar att lyckas arbeta patientsäkert. / Background: Safe practice is an important element in nursing, yet adverse events occur. Adverse events are not only caused by individuals, but also systems. Safety culture has been shown to affect patient safety. To practice safe care is a nurse’s responsibility and research has shown that nurses have an impact on patient death. Therefore, it’s important to identify nurses’ experiences of factors affecting safety culture to improve patient safety. Aim: To identify nurses’ experiences of factors affecting safety culture based on the model of patient safety culture by Sammer et al. (2010). Method: A literature review based on 15 scientific articles from searches in PubMed and CINAHL. The material was analysed deductively using a safety culture model. Results: Several experiences and factors affecting safety culture were identified. Clarity in allocation of roles and responsibilities and lack of information and training were problem areas. Teamwork and communication were important in a functional safety culture. Clarity in guidelines affected patient safety work and safety culture positively. Learning from others and past mistakes as well as speaking openly and not blaming others had a positive effect on quality improvement. Leadership, organization and resource allocation were important in forming nurses’ work environment. Conclusion: Awareness among nurses of factors affecting safety culture can improve patient safety. Open communication, cooperation and awareness of risks and resources facilitate good and safe care. Leaders play key roles in providing necessary conditions for staff to be successful in safety work.

Sammanfattning   Bakgrund: För nyexaminerade sjuksköterskor innebär inträdet in i yrkesrollen en transition från en fas till en annan. Steget mellan den akademiska världen och den kliniska verkligheten kan ses som en transition där formation av en profession och en ny identitet tar vid. Sjuksköterskans kompetensområde är omvårdnad. Sjuksköterskan ska kunna bemöta varje enskilds patients behov samt kunna leda och utveckla omvårdnaden.  Syfte: Syftet var att belysa nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av transition från student till arbetande sjuksköterska.   Metod: En litteraturöversikt har genomförts där 13 artiklar med kvalitativ ansats inkluderades, dessa analyserades med hjälp av Fribergs femstegs-modell.  Resultat: Resultatet redovisade tre kategorier samt tio underkategorier. Kategorierna var; upplevelsen av transition från teori till praktik, upplevelsen av transition i organisationen, upplevelsen av transition som en emotionell berg- och dalbana.    Slutsats: En god transition in i det nya yrket har visat sig ha betydelse för vilken riktning den fortsatta utvecklingen ska ta. Som nyexaminerad sjuksköterska förväntas man klara av att snabbt integreras i en komplex miljö där högkvalitativ vård och patientsäkerhet förväntas stå i fokus.    Nyckelord: Nyexaminerad sjuksköterska, omvårdnad, patientsäkerhet, transition

Bakgrund: Det prehospitala arbetet är utmanande i avseende att kombinera ett patientsäkert vårdarbete och yrkesmässig bilkörning. Vårdutrymmet i en ambulans är en riskfylld miljö både då bilen står parkerad på en olycksplats samt när den är i rullning. Trafiksäkerhet i ambulanssjukvård är därav en avgörande faktor för patientsäkerheten och ambulanssjuksköterskans arbetsmiljö. Brister denna säkerhet riskerar patienten att bli utsatt för ett vårdlidande och ambulanssjuksköterskan för en arbetsmiljöskada. Syfte: Syftet med studien är att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelser och uppfattningar av säkerhetsbältets användning på patienten under ambulanstransport och på så vis öka följsamheten gällande säkerhetsbältes användning. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med enskilda intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes som analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i 5 kategorier som bildade resultatets rubriker “bältets betydelse”, “svagheter och brister”, “hinder för säkerhetsbälte”, “arbetsmiljö och säkerhet” samt “samverkan mellan förare och vårdare”. Slutsats: Av studiens resultat kunde slutsatsen dras att säkerhetsbältesanvändningen i ambulansen har stor förbättringspotential samt att upplevelse och uppfattning går i sär med hur verkligheten ser ut. Resultatet visar även vilka orsaker till en bristande bältesanvändning som är vanligast och förslag på hur man kan komma till rätta med dessa. Att säkerhetsbältesanvändningen för patienterna i ambulansen förs upp till diskussion är av stor vikt för att främja patientsäkerheten och ambulanssjuksköterskans Arbetsmiljö̈. För att öka följsamheten gällande säkerhetsbältesanvändningen är det av värde att flera studier utöver denna genomförs utifrån olika synvinklar, exempelvis patientens upplevelse / Background: The pre-hospital work is challenging in terms of combining apatient-safe care work and professional driving. The care room in an ambulance is a risky environment both when the car is parked on an accident site and when it is rolling. Traffic safety in ambulance care is therefore a crucial factor for patient safety and the ambulance nurse's work environment. If this safety fails, the patient risks being exposed to a suffering patient and the ambulance nurse for a work environment injury. Purpose: The purpose of the study is to describe the ambulance nurses experiences and perceptions of the safety belts use on the patient during ambulance transport and in this way increase compliance with seat belt use. Method: A qualitative interview study was conducted with individual interviews. Qualitative content analysis with inductive approach was used as analysis method. Result: The analysis resulted in 5 categories that formed the results headings “the importance of the belt”, “weaknesses and deficiencies”, “obstacles to safety belts”, “work environment and safety” and “collaboration between driver and carer”. Conclusion: From the results of the study, it could be concluded that the seat belt use in the ambulance has great improvement potential and that experience and perception go in particular with the reality. The result also shows the reasons for a lack of belt use that is most common and suggestions for how to deal with these. The fact that the safety belt use for the patients in the ambulance is brought up for discussion is of great importance for promoting patient safety and the ambulance nurses working environment. In order to increase adherence to seat belt use, it is of value that several studies in addition to this are carried out on the basis of different perspectives, forexample the

Inom kommunal hemsjukvård utfärdar distriktssköterskor ofta läkemedelsdelegering till omvårdnadspersonal i hemtjänsten. Tidigare studier och kartläggningar har visat på svårigheter att följa gällande föreskrifter kring läkemedelsdelegeringar. När föreskrifterna inte följs kan det få till följd att patientsäkerheten inte upprätthålls. Tidigare studier har framförallt fokuserat på distriktssköterskans erfarenheter av läkemedelsdelegering. Syftet med studien är att beskriva läkemedelsdelegering utifrån hemtjänstpersonalens erfarenheter. Studien hade en fenomenologisk ansats med en livsvärldsteoretisk grund. Åtta intervjuer med vårdbiträden och undersköterskor inom hemtjänsten inkluderades i resultatet. Intervjuerna analyserades utifrån beskrivande innebördsanalys vilket resulterade i tre innebördsteman. Läkemedelsdelegering innebär ett oundvikligt åtagande på gott och ont. Det ses som en självklarhet att arbeta utifrån läkemedelsdelegering eftersom i stort sett all personal inom hemtjänsten har en delegering. Uppgiften kan upplevas påtvingad men också rolig och utvecklande. Läkemedelsdelegering innebär en skyldighet att ta ansvar för uppgiften och följa de regler och rutiner som finns. För att kunna göra det har hemtjänstpersonalen rätt att få den utbildning och det stöd som krävs från distriktssköterskan. Läkemedelsdelegering kan innebära att hemtjänstpersonalen självständigt behöver hantera svårigheter som uppstår vid läkemedelsadministreringen. Det kan skapa en känsla av utsatthet. När samarbetet med distriktssköterskan inte fungerar tillfredsställande eller distriktssköterskan har en nedvärderande attityd kan också en känsla av utsatthet och ensamhet uppstå. Genom att identifiera svagheterna i processerna kring läkemedelsdelegering kan de säkras för att skapa en hållbar utveckling. Här har distriktssköterskan ett ansvar att se till att hemtjänstpersonalen har den kompetens som krävs för uppgiften samt ett ansvar att skapa goda relationer mellan yrkesgrupperna.

Ambulanspersonal arbetar under dygnets alla timmar. Deras arbetsuppgifter utvecklas ständigt och de har kunskap om att ge avancerad vård prehospitalt. Under natten går ämnesomsättningen i kroppen ner och det gör människan trött, vilket är biologiskt naturligt. Trots detta kompenserar organisationen inte för personalens trötthet nattetid utan minskar ambulansresurserna på natten. Enligt patientsäkerhetslagen ska all vård ges i samråd med patienten vilken även skall visas omtanke och respekt. Fler misstag begås nattetid. Syftet med studien är därför att beskriva sjuksköterskans upplevelse av nattjänstgöring i ambulans ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Med en kvalitativ intervjustudie och induktiv ansats har åtta informanter intervjuats. Materialet har sedan analyserats manifest med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i tre generiska kategorier Organisation, Nattarbetets påverkan på vårdaren och Vårdande där det tyngsta resultatet finns inom underkategorin Att vårda ojämlikt där det framkommer att sjuksköterskorna upplever att de inte ger samma vård under natten jämfört med vård under dagtid. Resultatet visar även hur organisationen påverkar människan som ger vård genom dess ledning, resurser och schema. Studien visar att organisationen måste ändra och anpassa sig så den ger människan förutsättningarna att kunna ge en god vård dygnets alla timmar. Vårdaren har också ett stort egenansvar för sina egna förberedelser inför nattarbetet. Patienterna har rätt till samma högkvalitativa vård på natten som de får på dagen. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Forskning beskriver kraftig övervikt relaterat till fetma som ett svårbehandlat tillstånd där gastric bypass operation kan vara ett alternativ till viktminskning. Studier visar på att nyttan övervinner riskerna då dödligheten minskar i den grupp som genomgår operationen. Dock är övervikt relaterat till vissa risker inom anestesin som sjuksköterskan ställs inför. Problem med att etablera en fri luftväg samt intubationssvårigheter är två huvudsakliga problem anestesisjuksköterskan ställs inför. Därför är det viktigt att ligga steget före som anestesisjuksköterska och vara förberedd på eventuella komplikationer. Syftet med studien var att beskriva hur anestesisjuksköterskans upplevelse av att handha anestesin till patienter med obesitas som skall genomgå en gastric bypass operation (GBP). Datainsamlingen har skett genom intervjuer med åtta anestesisjuksköterskor på två olika operationsavdelningar i Älvsborgs län. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades utifrån fem generella kategorier: Koncept, Handlingsberedskap, Trygghet, Patienten i fokus och Förhållningssätt. Resultatet visade bland annat att bra samarbete gav anestesisjuksköterskorna en känsla av trygghet vilket var viktigt för att bedriva en patientsäker vård, det framkom även att samarbetet fungerade bättre i den personalgrupp som arbetade med GBP operationer. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Under de senaste åren har många sjuksköterskor uppmärksammat en mer pressadarbetssituation. Både arbetsmiljön och de höga krav som ställs idag på sjuksköterskorutgör en svårare möjlighet att kunna säkerställa patientens säkerhet, men också den egnahälsan. En obalans mellan uppgifter som ska utföras för en konstant tidsbrist kan geupphov till stress hos sjuksköterskor. Syftet med översikten var att beskrivasjuksköterskans upplevelse av stress på sin arbetsplats. Metoden är baserad på Fribergsmodell för litteraturöversikt. Databaserna Cinahl och PubMed användes förlitteratursökning som resulterade i nio artiklar, sju kvalitativa och två kvantitativa.Artiklarna analyserades för att urskilja gemensamma kategorier. Resultatet presenterartvå huvudkategorier och sex underkategorier; psykosocial stress och arbetsrelateradstress. Sex underkategorier utlästes; komplexa vårdsituationer, känslan av maktlöshet,brist på bekräftelse, administrativt arbete, arbetsbelastning och konflikter iarbetsgruppen.Resultatet visar att sjuksköterskor ofta upplevde att komplexa vårdsituationer där mötemed död och döende patienter är stressande. Känslan av maktlöshet över att inte kunnapåverka sin arbetssituation samt bristen på socialt stöd resulterade i en frustration hossjuksköterskorna. En annan stressande faktor som kunde identifieras var en högarbetsbelastning i kombination med tidsbrist att utföra sina uppgifter.Diskussionen poängterar vikten av att stress hos sjuksköterskan påverkar den egnahälsan men även förmågan att säkerställa god vård och en hög patientsäkerhet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Få studier är gjorda om intrahospitala transporter och i synnerhet postoperativa transporter. De studier som finns behandlar framförallt intensivvårdspatienter som transporteras till behandlingar och undersökningar. Tidigare forskning visar att den intrahospitala transporten av intensivvårdskrävande patienter är en patientsäkerhetsrisk då patienten kan få fysiska komplikationer och en förlängd vårdtid. Den postoperativa transporten av den nyopererade patienten sker dagligen inom sjukvården. För att erhålla grundläggande kunskap om denna transport genomfördes en ostrukturerad observationsstudie med fokus på patientsäkerhet. Resultatet visade sig vara mångfacetterat. Anestesisjuksköterskan var en central person vid transporten då hon transporterade patienten till den postoperativa avdelningen. Inför transporten genomfördes förberedelser och omvårdnadsåtgärder. En kontinuerlig övervakning av patienten skedde under transportens samtliga faser men även en brist på övervakning fanns vid flera tillfällen. God kommunikation var positivt för patientsäkerheten men även här fanns exempel då kommunikationen var otillräcklig. Oavsett om kommunikationen innebar att information saknades eller att den inte uppmärksammades kunde det innebära risker för patenten. Lokalers utformning och hinder på vägen till den postoperativa avdelningen kunde försvåra manövreringen av patientens säng och krockar kunde ske. Under samtliga delar av transporten kunde larm från medicintekniska produkter varna och avbryta personal under tiden de utförde andra arbetsuppgifter. Patientsäkerhet genomsyrade hela den postoperativa transportens samtliga delar på både ett positivt och negativt sätt. Förbättringsområden finns att arbeta med då kommunikation kan effektiviseras, dokumentation kan förbättras och larm individualiseras. Samtliga förbättringsområden åsyftar att öka patientsäkerheten. Utifrån detta resultat kan kommande studier ta vid och tillsammans bidra till en mer patientsäker transport. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård