Introduktion: Hälften av alla vårdskador uppkommer i samband med operation. Operationsteamet är ett multidisciplinärt samarbete där många människor från flera yrkeskategorier arbetar tillsammans i olika konstellationer med patientsäkerheten som en av de viktigaste delarna. Operationssjuksköterskan och anestesisjuksköterskan ansvarar för patientens omvårdnad före, under och efter operationen. Syfte: Att beskriva hur omvårdnadsteamet arbetar intraoperativt beträffande patientsäkerheten. Metod: En integrerad systematisk litteraturstudie där artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Elva artiklar med kvantitativ, kvalitativ och mixed method valdes ut och analyserades. Resultat: Materialet resulterade i tre kategorier: Att vara förberedd, att utbyta information med varandra och att vara förtrogen med varandras färdigheter. Konklusion: En stor del av resultatet visade på att förberedelser där hela omvårdnadsteamet involveras, kontinuerligt utbyter information med varandra och är förtrogna med varandras yrkesprofessionella färdigheter stärker patientsäkerheten. Resultatet av denna litteraturstudie kan leda till en ökad förståelse för operationsteamets betydelse för patientsäkerheten intraoperativt. / Introduction: Half of all health care-associated injuries occur in conjunction with surgery. The patient care team is a multidisciplinary collaboration where many people from different professions work together in different configurations with patient safety as one of the most important aspects. The operating theatre nurse and the nurse anesthetist are responsible for the patients nursing care before, during and after the surgery. Aim: To describe how the patient care team works intraoperatively regarding the patient safety. Method: An integrated systematic literature study were articles searches where made using the databases Cinahl and PubMed. Eleven articles with quantitative, qualitative and mixed method analysis has been reviewed. Result: The material resulted in three categories: To be prepared, to exchange information with each other and to be familiar with each other’s skills. Conclusion: A large part of the result showed that preparations where the whole patient care team was involved, continuously exchanging information with each other and were familiar with each other’s professional skills enhances the patient safety. The result of this literature study might lead to an increased understanding of the importance of the patient care team for patient safety intraoperatively.

Bakgrund: Patientnämnden är en förtroendenämnd dit patienter och anhöriga kan vända sig för att lämna synpunkter och klagomål på den vård de mottagit. Patientnämnden arbetar bland annat med att sammanställa de inkomna ärendena och återkopplar tillbaka till hälso- och sjukvården för att främja patientsäkerheten. Hur patienter och anhöriga använder sig av Patientnämnden för att rapportera vårdskador är ett relativt outforskat område i dagens läge. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ärenden som inkommit till Patientnämnden i ett landsting i Mellansverige under 2015 för att identifiera, analysera och beskriva andelen somatiska vårdskador som anmäls av patienter och anhöriga. Metod: Studien är en empirisk studie där data från redan befintliga ärenden granskats och studien har en kvantitativ, beskrivande design. Huvudresultat: 86 av 395 studerade ärenden handlade om somatisk vårdskada, av dessa var 59 allvarliga somatiska vårdskador. Det var fler kvinnor än män som anmält somatiska vårdskador, både vad gäller allvarliga och lätta somatiska vårdskador. Den vanligaste orsaken till vårdskada var kirurgirelaterade komplikationer. Slutsats: Endast en liten del av de inkomna ärendena handlade om somatiska vårdskador, och då oftast om allvarliga vårdskador. Det behövs mer information och vägledning från vårdpersonal till patient för att fånga upp och synliggöra både lätta och allvarliga vårdskador. Det behövs även mer forskning om varför kvinnor anmäler vårdskada i större utsträckning än män. / Background: The patients' advisory committee is an independent committee to which patients and relatives can file complaints and comments about their recieved care. The patients' advisory committee works with patient safety through reconnecting the patients' cases to their caregiver. Research regarding the patient useage of the Patients' advisory committee for reporting care injuries is currently quite uncharted. Study aim: The aim of the study was to investigate cases recieved at the Patients' advisory committee in a county in Sweden during 2015 to identify and describe the somatic care injuries reported by patients and relatives. Method:  This study examines existing cases from the Patients' advisory committee and uses a quantitative, descriptive design. Main results: 86 out of 395 cases regarded somatic care injuries, of which 59 were severe care injuries. Women reported both severe and non severe care injuries more often than men. The most often occuring resason for a care injury was surgery-related complications. Conclusion: Only a small fraction of the total amount of cases regarded somatic care injuries. Severe care injuries appeared more often than non severe care injuries. More guidance and information to the patients and relatives is required from the caregivers to enlighten the occurance of care injuries. More research is needed regarding why women report care injuries more often than men.

Sjuksköterskor arbetar ofta i en miljö med stort ansvar och höga krav som kan leda till arbetsrelaterad stress som kan hota sjuksköterskornas hälsa och patientsäkerheten. Syftet med studien var att få ökad kunskap om sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress. Studien genomfördes som en litteraturstudie med sju vetenskapliga artiklar som låg till grund för studiens resultat. Efter granskning och analys av artiklarna framkom tre kategorier: kommunikationens och personalrelationers betydelse för upplevelsen av arbetsrelaterad stress, arbetsbelastningens betydelse för upplevelsen av arbetsrelaterad stress samt sjuksköterskeyrkets värde ur organisatoriskt-, samhälls- och personligt perspektiv. Studiens resultat visade att sjuksköterskor i flera länder upplevde stress i arbetet. Faktorer som i huvudsak bidrog till ökad arbetsrelaterad stress var brister i kommunikationen i sjuksköterskegruppen och även med olika professioner, hög arbetsbelastning samt sjuksköterskeyrkets nedvärdering ur organisatorisk-, samhälls- och ett personligt perspektiv. Det framkom även faktorer som bidrog till minskad arbetsrelaterad stress, till exempel reflektion i personalgruppen, möjlighet till rast samt delaktigtighet i organisationen. Vidare forskning för att belysa patienters, samt samhällets perspektiv på arbetsrelaterad stress hade varit av vikt för att uppmärksamma arbetsrelaterad stress inom sjukvården. / Nurses do often work in an environment with a big responsibility and high demands that can lead to work-related stress and can become a threat to nurses health and the patient safety. The aim of this study was to gain better knowledge about nurses ́ experiences of work-related stress. The study was performed as a literature study with seven scientific articles which formed the base for the result. After reviewing and analyzing the articles three themes occurred: The role of communication and relationship between workers for the experience of work- related stress, the role of workload for the experience of work-related stress and the worth of the nurse profession in an organizational-, societal- and a personal perspective. The result showed that nurses in several countries experienced stress in their work. The main factors for work- related stress were poor communication within a professional group and between nurses and other healthcare professionals, high workload, and the depreciation from an organizational-, societal- and personal perspective. The result also showed that work- related stress could be reduced with reflection, the opportunity to take breaks and participation in the organization. Further research to enlighten patients ́ and the society ́s perspective on work- related stress would be important to draw attention to work-related stress in healthcare.

Bakgrund Idag används olika medicinsktekniska produkter för helkroppsimmobilisering vid misstanke om spinal skada prehospitalt. Valet av immobiliseringsutrustning som skall användas görs av ansvarig sjuksköterska på plats. Den vanligaste utrustningen är ryggbräda, vaccummadrass, Kendric Extration Device (KED-väst) och nackkrage. Då utbildningen Pre Hospital Trauma Life Support (PHTLS) varit en del av specialistutbildningen för ambulanssjuksköterskor under en längre period har det funnits lite anledning till att ifrågasätta helkroppsimmobilisering och dess utrustning. All immobiliseringsutrustning klassificeras under klass 1 av Läkemedelsverket, vilket kan innebära att få vetenskapliga studier har gjorts för att utvärdera immobilieringsutrustning. Patientsäkerhetslagen ska efterlevas vad gäller vetenskaplig och beprövad metod i omvårdnaden av patienter med misstänkt spinal skada. Syfte Att genom en litteraturgranskning undersöka rekommendationer och eventuella risker med helkroppsimmobilisering vid misstanke av spinal skada prehospitalt utifrån patientsäkerhet och ett historiskt perspektiv. Metod Studien genomförs som litteraturgranskning med artikelgranskning och ett retrospektivt, deskriptivt perspektiv. Resultat Forskning rekommenderade helkroppsimmobilisering på traumapatienter där det fanns misstanke om spinal skada. Behandlingsriklinjerna följde nuvarande forskningsrekommendationer. Forskningskvaliten hade blivit bättre över tid och resultaten hade ökat i trovärdighet. Flera forskare påvisade risker med helkroppsimmobilisering. Riskerna var relaterade till dagens immobiliseringsutrustning. Ett antal alternativ till dagens immobiliseringsutrusning fanns beskrivna, men användes inte och var inte omnämnda i behandlingsriktlinjer. Slutsats Forskning rekommenderar helkroppsimmobilisering på traumapatienter där det finns misstanke om spinal skada. Immobiliseringutrustning har bevisligen flera risker för patienter, vilka orsakar allvarliga konsekvenser för hälsan. En lågt sittande ryggskada kanske inte behöver helkroppsimmobiliseras. Det kanske räcker med halvkroppsimmobilisering för vissa patienter. / Background Today, there are various medical devices for full body immobilisation in cases of suspected spinal injury prehospital. The choice of immobilisation devices to be used is the charge nurse’s on site. The most common equipment is back board, vaccummadrass, Kendric extraction Device (KED - West) and cervical collar. Because When training Pre Hospital Trauma Life Support (PHTLS) has been part of the specialist training of ambulance nurses over a longer period , there has been little reason to question full body immobilisation and its equipment . All immobilisation devices classified under Class 1 of the Medical Product Agency (MPA) , which may mean that few scientific studies have been done to evaluate immobilisation devices. The Patient Safety Act must be complied with in terms of scientific and proven method in the care of patients with suspected spinal injury. Aim Through a literature review examining recommendations and possible risks of full body immobilisation on suspicion of spinal injury pre-hospital based on patient safety and a historical perspective. Method The study is conducted as a literature review with the article review and a retrospective, descriptive perspective. Result Research recommended full body immobilisation on trauma patients where there was suspicion of spinal injury. Treatment guidelines followed the current research recommendations. The research quality had improved over time and results in increased credibility. Several researchers demonstrated the risks of full body immobilisation. The risks were related to today's immobilisation devices. A number of alternatives to current immobilisation devices was described, but was not used and was not mentioned in the treatment guidelines. Conclusion Research recommends full body immobilisation of trauma patients where there is a suspected spinal injury. Immobilisation devices has proven more risks for patients , which cause serious health consequences. A low sitting back injury may not need full body immobilisation. It might suffice with a half body immobilisation for some patients.

Bakgrund: Sjuksköterskor har i sitt dagliga arbete till uppgift att ge och ta emot rapport om patienterna hen vårdar. En god kommunikation krävs för att säkerställa att relevant information förmedlas och inte patientsäkerheten hotas. Syfte: Att beskriva strategier för hur kommunikationen kan förbättras vid överrapportering mellan sjuksköterskor inom den somatiska slutenvården. Metod: Litteraturöversikten är baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Artiklarna identifierades via sökningar i databaserna Cinahl, PubMed och Web of Science. Resultat: Tre strategier framkom: personlig överrapportering, användandet av standardiserade formulär och överrapportering vid patientens säng. Strategierna gav en effektivare, säkrare och mer tidssparande överrapportering. Slutsats: En god kommunikation mellan sjuksköterskorna är oerhört viktigt för att bibehålla en trygg och säker vård för patienterna. För att få en förbättrad kommunikation mellan sjuksköterskor vid överrapportering kan olika strategier användas. Då sjuksköterskorna ofta har en hög arbetsbelastning så krävs det att överrapporteringarna är strukturerade för att inte tappa bort viktig information. / Background: Information handover about patients is a central task in registered nurses’ daily work. Communication is important to safeguard that relevant information is transferred and that patient safety is not violated. Aim: To describe strategies that can improve communication at handover between registered nurses in somatic hospital wards. Method: The literature review is based on 15 scientific articles including qualitative, quantitative and mixed approach, identified in the databases Cinahl, PubMed and Web of Science. Results: Three strategies were identified: individual handover, the use of standardized forms, and bedside nursing handover. These strategies provided a more efficient, safer and more time-saving handover. Conclusion: Different strategies can be used for enhanced handover communication between registered nurses. Registered nurses often have a heavy workload which requires that the handovers are well structured in order not to lose important information. A good communication between nurses are extremely important to maintain a safe and secure care for patients.

Bakgrund: Methicillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) är en multiresistent bakterie som är svårbehandlad och kan orsaka vårdrelaterade infektioner. Varje år drabbas miljontals patienter av vårdrelaterade infektioner och hundratals patienter avlider för att vårdpersonalen brister i sina hygienrutiner. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskor kan förhindra spridningen av MRSA inom somatisk vård. Metod: Som metod tillämpades en litteraturöversikt som baserade på kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde två teman; höja kompetensen och förutse risker samt konsekvenser med sex underteman. Slutsats: Ytterligare utbildning och ett bättre samarbete mellan vårdpersonal kan leda till ett mera patientsäkert arbete. Sjuksköterskan har en central roll i att förhindra spridningen av MRSA inom somatisk vård.

Bakgrund: En betydande orsak till många skador och anmälningar som görs inom vården är när muntlig eller skriftlig kommunikation saknar struktur och effektivitet. Detta kan i sin tur leda till att patientsäkerheten blir lidande. SBAR är en kommunikationsmodell som används inom hälso- och sjukvården för att strukturera upp information och presentera viktig fakta på ett snabbt och effektivt sätt, vilket leder till en förbättrad patientsäkerhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestuderande hade för kunskap och kännedom om kommunikationsmodellen SBAR. Metod: Studien var en kvantitativ deskriptiv studie, där data har samlats in via en enkät som bestod av elva frågor där sju av dem besvarades med svarsalternativ, tre med öppna svarsalternativ och en med skattningsbart svar. Resultat: Resultatet av studien visade på en begränsad kunskap om SBAR modellen, endast tre deltagare kände till den av 25. De ansåg att modellen var lätt att använda, lättförståelig, effektiv och att den ökade patientsäkerheten. Slutsats: Inom sjukvården är det väldigt viktigt att kommunikationen fungerar för att undvika misstag som i sin tur kan äventyra patientsäkerheten. Därför är det angeläget att det finns en kommunikationsmodell som underlättar och strukturerar upp kommunikationen, en sådan modell är SBAR modellen. Studien indikerar på en begränsad kunskap om SBAR modellen hos de sjuksköterskestudenter som deltog i studien. / Background: A significant reason to many damages and announcements that is done within the healthcare is when verbal or written communication lacks on structure and effectiveness. This can also affect on the patient safety. SBAR is a communication model that is used in healthcare to structure information and present important facts on a fast and effective way, this will also improve on patient safety. Aim: The aim with the study was to examine what nurse students had for knowledge and understanding about the communication model SBAR. Method: The study was a quantitative descriptive study, where data have been collected through a questionnaire that consisted of eleven questions, seven of them were multiple choice, three open alternatives and one were the students had to estimate their answers. Results: The result of the study revealed a limited knowledge and understanding about the SBAR model, only three participants had knowledge and understanding of the model on a total of 25 participants. They considered that the model where easy to use, easy understandable, effective and that the model increased patient safety. Conclusion: In the health care sector, it is extremely important that there is a communication model that facilitates and organizes up communication, such a model is SBAR. The study indicates that the nurse students that participated in the study had a meager knowledge of the SBAR model.

Syfte. Avhandlingen syftar till att bidra med ökad kunskap om faktorer som kan antas påverka patientsäkerheten dels på system-, dels på individnivå. Metod.Det nationella rapporteringssystemet Lex Maria analyserades före och efter Socialstyrelsens regionalisering av tillsynsorganisationen 1990/91. I en av de två studierna analyserades särskilt ärenden som överförts till HSAN för prövning av disciplinär påföljd. I tre empiriska studier analyserades kompletterande metoder till rapportering för att få information om risker i hälso- och sjukvården. Personal har intervjuats om deras uppfattning av potentiella risker som skulle kunna hota patienternas säkerhet. Vårdbiträdens och undersköterskors kunskaper om diabetes undersöktes i en enkätstudie. Eventuella samband mellan vårdbiträdens och undersköterskors kunskapsnivå och medicinskt ansvariga sjuksköterskors uppfattning om säkerhetsrelaterade frågor undersöktes i en uppföljande enkätstudie. I en kvalitativ studie undersöktes flygets metoder för säkerhetsrelaterat arbete vilket jämfördes med motsvarande arbete inom hälso- och sjukvården. Resultat.Lex Maria-rapporteringen ökade efter regionaliseringen av tillsyns-verksamheten och en minskad andel ärenden överfördes till HSAN för disciplinär prövning. De kompletterande metoder för att identifiera risker som undersökts visade sig vara värdefulla tillägg till traditionell rapportering. Intervjuerna inom barnsjukvården uppvisade en annan riskbild än den som fås genom rapporteringssystemet Lex Maria. Enkäten till vårdbiträden och undersköterskor visade ett tydligt samband mellan bristande kunskap om diabetes och en ökad risk att vidta en riskfylld åtgärd. Studien indikerade brister på systemnivå, vilket bekräftades av resultaten från enkätstudien till medicinskt ansvariga sjuksköterskor i motsvarande kommuner. Studien visade på behovet av ökad uppmärksamhet på hur sjukvårdens stödsystem påverkar yrkesutövarna i frontlinjen. Jämförelsen mellan flyget och hälso- och sjukvården visade att flyget hade ett mera proaktivt och bredare förhållningssätt till säkerhet än vad hälso- och sjukvården uppvisade. Slutsatser. Studien har visat att yrkesutövare som befinner sig i frontlinjen och möter den enskilde vårdtagaren är särskilt sårbara när hälso- och sjukvårdens stödsystem uppvisar brister. Förebyggande säkerhetsanalyser som komplement till rapportering visade sig ge värdefull information för det förebyggande säkerhetsarbetet. En sammanhållen strategi baserad på aktuell säkerhetsforskning kan bidra till att utveckla hälso- och sjukvårdens säkerhetsarbete. Nyckelord: Patientsäkerhet, rapportering, prevention, händelseanalys, säkerhetsanalys, Lex Maria, ansvarsärenden, disciplinära åtgärder

Background: Intrahospital transfers of intensive care patients involves multiple risks where patient safety is challenged. Aim: The aim of this study was to investigate intensive care nurses’ experiences and perceptions of patient safety during intrahospital transfers. Method: A qualitative, explorative design was utilized with a phenomenographic approach. Ten intensive care nurses with varying work experience in intensive care were interviewed. The interviews were transcribed and analysed according to the phenomenographic method. Results: The analysis of the intensive care nurses’ experiences and perceptions resulted in four categories: routines, risks, support and job allocation. Patient safety was, according to the intensive care nurses, lower during intrahospital transfers compared to the intensive care ward but perceived as good in general. Their preparations and their ability to predict risks were mostly based on their experience level. They solved emerging problems depending on the situation. According to the intensive care nurses, being new in the profession poses a greater risk. Times when the doctors are on call and night time were especially risky times for transfers. They considered good routines important for patient safety and saw possibilities for improvement. The intensive care nurses expressed both confidence and a lack thereof with regards to the transfers and perceived it as easy to ask for help. Cooperation and communication were, according to the informants, crucial for patient safety. Conclusion: The intensive care nurses’ perceptions of patient safety during intrahospital transports were mainly based on their earlier experiences. A possibility for improvement exists through the implementation of a checklist and team training in simulated scenarios. It is important to ensure that patient safety is high during intrahospital transfers irrespective of the experience level of the staff. / Bakgrund: Intrahospitala transporter av intensivvårdspatienter innebär många risker som leder till att patientsäkerheten kan sättas på spel. Syfte: Studiens syfte var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter och uppfattningar av patientsäkerhet vid intrahospitala transporter. Metod: En kvalitativ, explorativ design tillämpades med fenomenografisk ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Tio intensivvårdssjuksköterskor med varierande arbetslivserfarenhet inom intensivvården intervjuades. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt fenomenografisk metod. Resultat: Analysen av intensivvårdsjuksköterskornas erfarenheter och uppfattningar resulterade i fyra kategorier: rutiner, risker, stöd och arbetsfördelning. Enligt intensivvårdssjuksköterskorna var patientsäkerheten vid intrahospitala transporter sänkt jämfört med intensivvårdsavdelningen men uppfattades trots detta generellt som god. Förberedelserna intensivvårdssjuksköterskorna gjorde och förmågan att se risker berodde mycket på hur erfarna de var. De löste de problem som uppstod utifrån situationen. Enligt intensivvårdssjuksköterskorna innebar det en extra risk att vara ny i sin profession. Jourtid och nattetid var riskfyllda tidpunkter och förflyttningar av patienterna som ett speciellt riskfyllt moment. De ansåg att bra rutiner var viktigt och de såg möjligheter till förbättringar för att öka patientsäkerheten. Intensivvårdssjuksköterskorna uttryckte både en trygghet och otrygghet i samband med transporterna men uppfattade att det var lätt att be om hjälp. Samarbete och kommunikation var enligt dem avgörande för patientsäkerheten. Slutsats: Intensivvårdsjuksköterskornas uppfattningar av patientsäkerheten under intrahospitala transporter berodde till stor del på deras tidigare erfarenheter. Ett utrymme till förbättringar finns genom ett införande av en checklista samt teamträning i simulerade scenarion. Det är viktigt att säkerställa att patientsäkerheten är hög oberoende av hur erfaren personalen är.

Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar utsätts regelbundet för stress. Det medför psykiska och fysiska besvär för sjuksköterskor och försämrad omvårdnad för patienten. Studien avser att utifrån vetenskaplig litteratur sammanställa de faktorer som leder till stress för sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar och hur vården påverkas av stressade sjuksköteskor. Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer på akutmottagningen som upplevdes bidra till stress för sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning och hur stressen påverkar sjuksköterskors möjligheter att erbjuda en god vård för patienter på akutmottagningen. Metod Studien har genomförts som en litteraturstudie. I studien användes 15 artiklar som bestod av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Materialet hämtades i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat Resultatet visar att det finns flera olika faktorer som bidrar till stress för sjuksköterskor på akutmottagningen. Stressande faktorer visade sig utifrån studierna i resultatet vara; hög arbetsbelastning och låg bemanning, avsaknad av tid för reflektion för sjuksköterskan, att vårda barn i stressade situationer, hot och våld på akutmottagningen, kommunikation samt smärta och lidande. Hur vården påverkas av sjuksköterskors stress på akutmottagningen var utifrån studierna att patientsäkerheten blev försämrad och att vårdrelationen påverkades. Slutsats Författarna drar slutsatsen att stress påverkar sjuksköteskors arbetsuppgifter på akutmottagningen. Patienters möjlighet till patientsäker och god vård på akutmottagningen påverkas negativt av stressade sjuksköterskor. För att komma till rätta med sjuksköterskebristen på akutmottagningar så är det av betydelse för sjukhusledningen att arbeta preventivt mot stressade sjuksköterskor. / Nurses working in emergency rooms are exposed to stress on a regular basis. This may affect them with physical and psychological problems which consecutively can be seen as one of the reasons of a lowered quality within patient's care. This thesis, based on scientific literature, shall collect facts that lead nurses into stress as well as its consequences within caretaking. Purpose The purpose of this study was to describe the factors in the emergency department experienced contribute to stress for nurses working in an emergency department and how stress affects nurses' ability to provide quality care for patients in the emergency department. Method The study was conducted as a literature review. The study used 15 articles that consisted of both qualitative and quantitative approach. The material was downloaded from the databases CINAHL and PubMed. Results The results show that there are several factors which contribute to a high(er) stress level for nurses working in emergency rooms. The thesis shows that stress factors such as: high work intensity, understaffing , too little time for the nurses to reflect their on work, caretaking of children in stress filled times, threats and violence in the emergency area, insufficient communication as well as pain and suffering in general. Based on the studies, it could be concluded that this stress, influencing the nurses, is also causing effects on the actual caretaking by the means of a substandard patient safety and an affected nurse-patient-relation. Conclusion The authors conclude that stress affects the nurse's work in the emergency department. Patient’s opportunity for patient safety and good care in the emergency department is adversely affected by stressed nurses. In order to deal with the nursing shortage in emergency departments, it is important for the hospital management to prevent stress among nurses