<p>Validerat; 20120620 (anonymous)</p>

Bakgrund: För att sjuksköterskan ska kunna utföra en god och patientsäker omvårdnad krävs fungerande samarbete och kommunikation. Ett moment som inkluderar båda dessa kompetenser är överrapportering. En överrapportering kan till exempel ske vid skiftbyte eller när patienter förflyttas mellan avdelningar. För att säkerställa en säker omvårdnad bör sjuksköterskan överföra relevant information som underlättar för en övertagande kollega att börja sitt arbete med adekvata förutsättningar. Det finns strukturer och verktyg som underlättar detta moment och utifrån hur varierande sjuksköterskans arbete är finns det också många olika sätt att överrapportera på. Syfte: Litteraturstudiens syfte är att undersöka sjuksköterskors upplevelser av vilken betydelse överrapportering har för patientsäkerhet. Metod: Arbetet genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga studier.Resultat: Två teman identifierades, utformning av rapport och samspelet mellan sjuksköterskor. Sex faktorer visade sig ha en påverkan på hur överrapportering utförs och påverkar patientsäkerheten: Information i rapporten, typ av rapport, målbild för överrapportering, tidsram, attityder hos sjuksköterskan samt plats och miljö.Konklusion: Informationen som förmedlas vid överrapportering lägger grunden för hur sjuksköterskan lägger upp sitt arbete. Det finns många olika faktorer som påverkar överrapportering och patientsäkerheten. Hur man utformar rapporten samt hur samarbetet och samspelet mellan sjuksköterskorna fungerar har visat sig ha stor betydelse för hur patientsäker omvårdnaden blir.

Sepsis drabbar varje år miljontals människor och skapar stort lidande och kan i värsta fall leda till döden. Sepsis är ett tillstånd där kroppens eget immunförsvar överreagerar och om det går obehandlat kommer det leda till en livshotande organsvikt. Sjuksköterskan har en viktig roll och ett stort ansvar när det kommer till att identifiera och behandla sepsis och dennes kunskap och kompetens att utföra dessa uppgifter påverkar utfallet för patienten. Sepsis slår brett över alla patientgrupper och är ett tillstånd som kan komma plötsligt och om det inte tidigt identifieras kan det skapa ett stort lidande för den drabbade patienten. Detta examensarbete hade som syfte att beskriva sjuksköterskors kunskap och kompetens samt vad som påverkar den i samband med vård av patienter med sepsis på somatisk vårdavdelning och akutmottagning. För att undersöka detta ämne har en litteraturöversikt med en mixad metod valts. Efter att ha sökt i två databaser hittades 8 artiklar som inkluderades i resultatet. Dessa artiklar bearbetades och tre teman identifierades; Kunskapsläget, erfarenhet och Utbildning ihop med ytterligare sju underteman som var brist på kunskap om patofysiologi och symtom vid sepsis, behov av mer kunskap, vikten av erfarenhet, vilken erfarenhet höjer kompetensen, brist på utbildning ett hinder för god vård, utbildningen ökar kompetensen och vikten av screening och vitala parametrar. Det som framkom i resultatet var att det finns vissa brister i sjuksköterskans kunskap och kompetens när det kom till sepsis men också att med hjälp av utbildning kunde man höja kompetensen inom professionen.

National Early Warning Score (NEWS) är ett bedömningsstöd med tidig varning för klinisk försämring och akut kritisk sjukdom. NEWS har visat sig vara det mest precisa bedömningsstödet med effekter som lägre mortalitet och morbiditet, färre inläggningar på intensivvårdsavdelning samt minskat antal intrahospitala hjärtstopp. Det finns indikationer på att bedömningsstödet underanvänds, vilket äventyrar NEWS positiva effekter på patientsäkerheten. Vårdarna har ett stort ansvar att förhindra att patienten försämras ytterligare och minska onödigt lidande då patienten är utsatt och sårbar. Syftet med studien var att undersöka vårdarnas följsamhet till bedömningsstödet NEWS. En retrospektiv journalgranskning med kvantitativ ansats baserad på deskriptiv och analytisk statistik genomfördes. Studien genomfördes på 68 vuxna patienter som anlänt från somatisk vårdavdelning till intensivvårdsavdelning efter bedömning av Mobil Intensivvårdsgrupp (MIG). Studiens resultat visar att vårdarnas följsamhet till bedömningsstödet är låg gällande övervakning och åtgärder i förhållande till uppmätta NEWS. Tidigare forskning beskriver hur brister inom organisation, hierarki, kommunikation, samarbete, arbetsmiljö och resurser påverkar följsamheten till bedömningsstöd. Utbildningsinsatser och kompetenshöjning kan påverka följsamheten positivt och förbättra förutsättningar för att undvika onödigt patient lidande.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är en av de största folkhälsoutmaningarna i Sverige. Utan rätt behandling i ett tidigt skede kan psykisk ohälsa leda till långvarig sjukdom och ha en betydande inverkan på funktionsförmågan. Grundförutsättning för en god omvårdnad av patienter med psykisk ohälsa är det goda mötet där patient och sjuksköterskan känner tilltro till varandra samt har respekt för varandras kompetenser. Detta ställer krav på hur sjuksköterskan bemöter dessa patienter och hur svårigheterna beaktas. Syfte: Studiens syfte var att sammanställa och syntetisera kvalitativ forskning som utforskat sjuksköterskors perspektiv på omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa. Metod: En allmän litteraturöversikt valdes där nio vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier identifierades: Sjuksköterskans ansvar och Personcentrerad vård. Slutsats: Sjuksköterskor har betonat vikten av att stärka patienternas autonomi och minska risken för återfall genom förtrogenhet och förståelse för patienternas individuella behov. Utmaningar som sjuksköterskor stötte på i sitt arbete var tidsbrist, stressig arbetsmiljö samt svårigheter att arbeta förebyggande relaterat till patienternas psykotiska symtom. För att kunna klargöra hur sjuksköterskor kan hantera dessa utmaningar krävs det ytterligare forskning kring detta ämnesområde vilket kan förbättra vårdkvalité och personcentrerad kommunikation.

Bakgrund: Omvårdnad ska, oavsett var den bedrivs, företas på ett säkert och personcentreratsätt. Det offentliga hälso- och sjukvårdssystemets kapacitet är begränsat varpå patienter kanutlokaliseras till avdelningar med andra specialiteter än aktuellt sjukdomstillstånd. Trots attdenna företeelse förekommer både nationellt och internationellt är det lite forskat kringomvårdnaden av dessa patienter.Syfte: Belysa omvårdnaden för patienter som är utlokaliserade.Frågeställning: Hur påverkas omvårdnaden för patienter som är utlokaliserade?Metod: Litteraturstudien inspirerades av Roséns (2023) systematiska litteraturöversikt och dessgranskningsprocess. Sökningar gjordes i PubMed och Cinahl, därefter genomfördes enkvalitetsgranskning (Forsberg &amp; Wengström, 2015) av de artiklar som identifierades somrelevanta i förhållande till syftet efter granskning av titel och abstract. Vidare analyserades deingående artiklarnas resultat med inspiration av tematisk analys (Braun &amp; Clarke, 2006) medett induktivt förhållningssätt.Resultat: Resultatet utgick från fem kvalitativa och två kvantitativa artiklar som utmynnade ifyra identifierade teman: Omvårdnaden uteblev och försenades, Bristandeinformationsöverföring, Sjuksköterskan hade bristande kunskap och kompetens och Positivaupplevelser av omvårdnaden.Slutsats: Det övergripande resultatet visade att patienter som utlokaliserades kunde drabbas avkonsekvenser på omvårdnaden vilket riskerade att leda till vårdskada, dock fanns även positivaupplevelser av utlokaliseringen.

Bakgrund: Varje år tar cirka 4200 sjuksköterskor examen i Sverige. Sjuksköterskeyrket ärkomplext med ett stort omvårdnadsansvar där patientsäkerheten ska stå i fokus. 30% av denyutexaminerade sjuksköterskorna har tankar på att lämna yrkesprofessionen på grund avarbetsrelaterade stressfaktorer, vilket kan leda till att patientens omvårdnad blir lidande. Förutsättningen för patientsäker vård omfattar tillräckligt med kompetent personal mederfarenhet av omvårdnadsarbete. Syfte: Syftet var att belysa hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever att denarbetsrelaterade stressen påverkar patientsäkerheten. Metod: En integrerad sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntes meden induktiv ansats. 10 artiklar kvalitetsgranskades med inspiration av Kristenssonsgranskningsmall och analyserades enligt Fribergs modell. Resultat: De tre kategorier som presenteras är (1) arbetsmiljön orsakar arbetsrelaterad stresssom påverkar patientsäkerheten, (2) brist på kunskap och erfarenhet orsakar arbetsrelateradstress som påverkar patientsäkerheten och (3) samarbete och stöd påverkar denarbetsrelaterade stressen och därmed patientsäkerheten. De nyutexamineradesjuksköterskorna uppgav en arbetsrelaterad stress på grund av den höga arbetsbelastningen. Detta medförde att de inte hann med att utföra en holistisk patientsäker omvårdnad därpatienten skulle vara i centrum. Slutsats: De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplever hög arbetsbelastning och att de intefår tillräckligt med stöd när de ska utföra nya omvårdnadsuppgifter. Otillräckligt med stödmedför en arbetsrelaterad stress vilket försämrar deras arbetsprestation. De nyutexamineradesjuksköterskorna behöver tillräckligt med stöd under introduktionen och vid nyaomvårdnadsuppgifter för att kunna tillgodose en patientsäker vård.

Independent on where in the world one is, patient safety is regarded as one of the most important aspects in the healthcare industry. On the contrary, depending on where you are, the patient safety will differ and is therefore location dependent. The patient safety in a developing country will therefore be evaluated in a different way compared to a developed country. This study, therefore aimed to identify the patient safety in Puntland, Somalia and with it, its healthcare environment in the hospitals. The goal was to identify the main factors that affected the patient safety. To investigate this, a field study to the region of interest was made and subsequently interviews with staff at the site were conducted as well as observations in the concerned hospitals. The obtained results were analysed using the method of Qualitative Content Analysis. At a later stage, the results could be thematized into four categories; “​Need​”, “​Device​”, “​Training​” and “​Knowledge​”, which pinpointed the main issues. The study show that there was a common transversal issue of a inherent lack of devices, training and knowledge which in turn could severely affect the patients and their safety in ways such as misdiagnosis, delayed treatment and in worst cases death. Furthermore, it was evident that rather than the lack of actual devices, the absence of knowledge was more prevalent. / Oberoende på var än i världen man befinner sig, anses patientsäkerhet vara en av de viktigaste aspekterna i sjukvården. Å andra sidan, helt beroende på var man befinner sig kommer patientsäkerheten skilja sig och är därför lägesberoende. Patientsäkerheten i ett utvecklingsland kommer därför uppfattas på ett annat sätt i jämförelse med ett I-land. Denna studie syftar till att identifiera patientsäkerheten i Puntland, Somalia och med det dess vårdmiljö i sjukhusen. Målet var att identifiera huvudfaktorerna som påverkar patientsäkerheten. För att undersöka detta utfördes en fältstudie i den valda regionen Puntland, därefter gjordes intervjuer med personal på plats i sjukhusen och dessutom utfördes observationer. De erhållna resultaten analyserades med hjälp av metoden “Qualitative Content Analysis”. Vid ett senare skede tematiseras resultaten till fyra kategorier; “​Behov​”, “​Apparat​”, “​Utbildning​” och “​Kunskap​”, vilka visade på de huvudsakliga problemen. Studien visade slutligen på att det fanns ett gemensamt genomgående problem av brist på apparater, utbildning och kunskap, vilket i sin tur skulle kunna påverka patienter och deras säkerhet på sätt såsom feldiagnoser, försenad behandling och i värsta fall döden. Vidare fastställdes att snarare än bristen på apparater, var avsaknaden av kunskap mer påtaglig.

”Bakgrund: Preoperativ bedömning syftar till att identifiera sjukdomar och risker för anestesiförfarandet och att planera anestesin. Syfte: Att beskriva hur ofta den planerade preoperativa anestesibedömningen ändras vid anestesi induktion. Specifika frågeställningar var om det fanns skillnader i antal ändringar mellan kön, ålder, ASA- klassificering och tid på dygnet för operation. Metod: Retrospektiv journalgranskning som redovisas med deskriptiv statistik. Resultat: Av 177 inkluderade journaler uppvisade 130 (73,4%) en avvikelse från den preoperativa planen till anestesi induktionen. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan antalet avvikelser för kön, ålder, ASA -klassificering eller tid på dygnet för operation. Slutsats: Den preoperativt planerade anestesimetoden ändrades vid majoriteten av anestesiinduktionerna.”

Introduktion: Trycksår är en vårdskada som kan uppstå i samband med kirurgiska ingrepp. Det medför ett stort lidande för patienten men även en kostnad för samhället. Alla patienter som opereras har en ökad risk att utveckla trycksår på grund av unika riskfaktorer som en operation medför. Därför har operationsteamet en särskild utmaning i att förebygga denna vårdskada.   Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka trycksårspreventiva åtgärder som operationsteamet använder.   Metod: Studien genomfördes som en observationsstudie med kvantitativ ansats. Operationsteam vid ett medelstort sjukhus i södra Sverige observerades.  Ett observationsprotokoll konstruerades för att fånga de åtgärder som operationsteamet använde. Totalt genomfördes 20 observationer.   Resultat: Operationsteamet tryckavlastade patientens hälar och bakhuvud. Patienten värmdes intraoperativt, personalen såg till att patienten inte låg med benen i kors eller låg på varmt underlag och anpassade  operationsbordet efter patientens behov. Flera möjliga trycksårsförebyggande metoder genomfördes inte alls eller i liten utsträckning. Operationsteamet repositionerade inte patienten varannan timme, instrument, personal och utrustning tilläts trycka på patienten och material fanns mellan patienten och den tryckavlastande madrassen.   Konklusion: Operationsteamet utnyttjade trycksårspreventiva åtgärder för att förhindra trycksår hos patienten. Dock fanns ett flertal trycksårsförebyggande åtgärder som sällan användes eller inte alls. / Introduction: Pressure ulcers are a common health problem that can be a complication in surgical procedures. It means a great suffering for the patient, but also a cost to society. The surgical team has a special challenge to prevent pressure ulcers that occur in the operating room. It´s because all patients who undergo surgery have an increased risk of developing pressure ulcers because of the unique risk factors that an operation means for the patient.   Aim: The purpose of this study was to investigate the methods that the surgical team use to prevent pressure ulcer in patients during surgery.   Method: The study was conducted as an observational study with quantitative approach. The study included 20 observations of surcial teams on a hospital in south Sweden. An observation protocol was created to capture the preventive methods the surgical team used.   Results: The surgical team depressurized the patients heels and occiput with pillows. The surgical team was warming the patient intraoperatively, made sure that the patient was not lying with legs crossed or laid on a warm surface. The staff adjusted the operating table to the patient's needs. Several possible methods to prevent pressure ulcers that was not used or rarely used, was also observed. The surgical team did not reposition the patient every two hours, equipment and staff were allowed to press against the patient and layers of material laid between the patient and the pressure ulcer preventing mattress.   Conclusion: The surgical team used pressure ulcer preventive methods to decrease the risks of pressure ulcer in the patients. However, there were a number of pressure ulcers prevention methods that were rarely used.