Bakgrund: Ambulanssjukvården i Sverige saknar nationella kompetenskrav. Detta innebäratt kritiska incidenter förväntas hanteras patientsäkert av ett vårdteam därambulanssjuksköterskans (AS) kollega har lägre, samma, högre eller en annan kompetens.Skillnaderna i vårdteamets kompetens kan ha betydelse för möjlighet att utföra en god ochsäker vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva AS upplevelser av kollegialt stöd vid kritiskaincidenter. Metod: En kvalitativ retrospektiv intervjustudie med en kritisk incident teknik (CIT)användes. Nio kliniskt verksamma AS från fyra olika ambulansregioner intervjuades.Urvalet gjordes med strategiskt och snöbollsurval. Intervjuerna transkriberades ochanalyserades induktivt med en innehållsanalys. Resultat: ledarskap, stöd, förståelse och förtroende beskriver AS vara viktiga upplevdafaktorer som är viktiga för att känna tillit till kollegan. AS upplever sig även vara utsatta ochotillräckliga vilket innebär att vara ensam i vårdmötet vid kritiska incidenter. Diskussion: Kritiska incidenter är vanliga varför intervjuer med en CIT genomfördes. Det ärlevda erfarenheter och upplevelser som är intressant att studera. Kollegialt stöd beskrivs somsärskilt viktigt för oerfarna AS då det krävs ledarskap och kunskap inom de vanligastebeskrivna kritiska incidenterna hjärt- lungräddning eller vård av medvetslösa. Intressant äratt erfarna AS beskriver att det finns utmaningar och svårigheter i att hantera negativakollegor och att undervisa kollegor som saknar kunskap samtidigt som vård skall utföras. Slutsats: Kompetensens betydelse i ambulanssjukvårdens vårdteam är viktigt. Om kolleganär en erfaren specialistsjuksköterska med inriktning mot ambulanssjukvård så upplever ASoftare en högre grad av tillit till kollegan. / <p>2023-10-25</p>

Bakgrund: I vården sker flera typer av informationsöverföringar både mellan olika vårdgivareoch mellan patient och vårdgivare. En typ av informationsöverföring är överrapporteringarmellan sjuksköterskor i skiftbyte, vilket kan innebära en stor patientrisk där missförstånd lättsker. En metod för överrapportering som även involverar patienten är bedside-rapportering.Studier har visat att patienter önskar mer delaktighet i sin vård och att patientdelaktigheten ökarpatientsäkerheten.Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av sjuksköterskansbedside-rapportering.Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och deskriptiv design genomfördes. Idatabaserna Cinahl, Medline och PsycInfo utfördes systematiska sökningar. Efter urval ochkvalitetsgranskning inkluderades totalt elva artiklar som besvarade litteraturstudiens syfte.Resultat: Patienterna upplevde en ökad känsla av delaktighet i och med bedside-rapporteringen,då de genom att delta kunde försäkra sig om att sjuksköterskan fått rätt information. De upplevdeatt de fick lära känna och fick ett ökat förtroende för sjuksköterskan. Negativa upplevelser varkopplade till att sjuksköterskan använde sig av ett svårt språk med medicinska termer och tillbevarandet av integritet och sekretess vid bedside-rapporteringen.Slutsats: Patienterna uppskattade bedside-rapporteringen som ökade såväl patientdelaktighetensom patientsäkerheten. Patienterna och sjuksköterskorna hade olika åsikter huruvida integritetenkränktes i och med bedside-rapporteringen.

Introduktion: Det råder brist på legitimerade röntgensjuksköterskor i samtliga regioner i Sverige. Att det finns tillräckligt med personal som har adekvat kompetens är en grundläggande förutsättning för god patientsäkerhet och kan minska risken för vårdskada. Röntgensjuksköterskor har ett stort ansvar att utföra sitt arbete patientsäkert. Syfte: Att beskriva röntgen-sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta under minskad bemanning. Metod: En kvantitativ deskriptiv enkätundersökning med kvalitativa inslag genomfördes under hösten 2022. Populationen var legitimerade röntgensjuksköterskor med minst fem års arbetslivserfarenhet. Resultat: Resultatet visade att röntgensjuksköterskor ansåg att deras avdelning inte har den bemanning som krävs för att möta vårdbehovet. Arbetsbelastningen har ökat för personalen och modaliteter har hållits stängda varje vecka på grund av otillräcklig bemanning. Ohälsa hos personalen angavs vara en konsekvens. Samarbete bedömdes fungera bra trots minskad bemanning men ensamarbete har förekommit i situationer där ensamarbete inte bör utföras. Hög arbetsbelastning anses vara ett arbetsmiljöproblem som gör avdelningen till en mindre attraktiv arbetsplats. Instämmandegraden var hög i att röntgensjuksköterskor upplever att det bara är tur att inga allvarliga misstag sker på deras avdelning. Slutsats: För att upprätthålla en god patientsäkerhet och god arbetsmiljö på en röntgenavdelning är det viktigt att vara medveten om vilka konsekvenser minskad bemanning kan innebära. Att beskriva röntgensjuksköterskors perspektiv hur det är att arbeta under minskad bemanning kan ge värdefull vägledning om vilka proaktiva åtgärder och förbättringar som behöver göras.

Bakgrund: Sjuksköterskor arbetsmiljö är ett område som inte alltid prioriteras. Dåliga arbetsförhållanden kan riskera patientsäkerheten. Mer än hälften av alla vårdskador som inträffade år 2019 bedömdes vara undvikbara. Tillfredsställande arbetsmiljö för sjuksköterskor har kunnat kopplas till mindre grad vårdskador och patientdödlighet. Patientsäkerhet upprätthålls för att vården ska ha god kvalitet, vilket uppfylls genom att sjuksköterskor arbetar säkert, personcentrerat och effektivt. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av arbetsmiljöns påverkan på patientensäkerheten inom slutenvården. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats baserat på kvalitativa artiklar Resultat: Litteraturöversikten visade på att sjuksköterskors arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten. Tre huvudteman identifierades med tillhörande subteman. Det första huvudtemat var att kunna samarbeta och dess subteman var bemanningens påverkan, frånvaro av stöd och otillfredsställande omvårdnad. Det andra huvudtemat var att känna trötthet under arbetstid och dess subteman var att inte ha tid, långa arbetspass och otillräcklig återhämtning. Det sista huvudtemat som identifierades var att inte känna sig utvilad mellan arbetspass med tillhörande subteman oro som påverkar och svårt att släppa tankar.  Slutsats: Alla aspekter i sjuksköterskors arbetsmiljö måste vara väl fungerande för upprätthållandet av säker vård. Det är vitkigt att sjuksköterskors arbetsmiljö tas på allvar då det har en inverkan på patientsäkerheten.  Nyckelord: arbetsmiljö, bemanning, litteraturöversikt, omvårdnad, patientsäkerhet, sjuksköterska, säker vård

Detta examensarbete undersöker operationssjuksköterskans erfarenheter av att upprätthålla patientsäkerhet under en operation. Operationssjuksköterskan ansvarar för flera viktiga aspekter såsom hygien, medicintekniska produkter, instrumentering, ledarskap och kommunikation. Hen måste även kunna etablera en trygg och individanpassad interaktion med patienterna. Statistik visar att vårdskador och postoperativa sårinfektioner är allvarliga konsekvenser av bristande vårdkvalitet och patientsäkerhet, och dessa förekommer i hög utsträckning. Det finns dock en potential att begränsa antalet sårinfektioner genom att följa evidensbaserade riktlinjer. Genom en litteraturstudie, som följde strikta riktlinjer, har tematisk analys enligt Braun och Clarke (2006) använts för att identifiera, analysera och redovisa mönster och teman i den insamlade datan. Resultaten har lyft fram två huvudteman: ”Samverkan på operationssalen” och ”Strukturella faktorer som påverkar patientsäkerheten”. Dessa teman har belyst de faktorer som påverkar operationssjuksköterskans arbete och dess koppling till patientsäkerhet och vårdkvalitet. Diskussion betonar vikten av effektiva förberedelser, god kommunikation och säkert arbete inom vårdteamet för att uppnå en framgångsrik perioperativ vård och minimera vårdrelaterade skador. Sammanfattningsvis visar resultaten operationssjuksköterskans erfarenheter och dess centrala roll i att skapa en säker och effektiv vårdmiljö under kirurgiska ingrepp. Samtidigt understryks vikten av ett förbättrat samarbete och respekt inom vårdteamet för att förhindra missförstånd och förbättra patientsäkerheten.

Bakgrund: Planeringen och utförandet av en säker anestesi och kirurgi innefattar flera steg innan patienten anländer till operatuin. Preoperativa fötberedelser är baserat på evidensbaserad forskning med syfte att minska risken för postoperativa komplikationer.  Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka anestesisjuksköterskans upplevelse av faktorer som påverkar hur de preoperativa förberedelserna genomförts på patienter som ska genomgå kirurgi. Matod: Studien har en induktiv ansats och genomfördes som en kvalitativ intervjustudie. Resultat: Patientsäkerheten blir lidande om de preoperativa förberedelserna inte genomförs på et adekvat sätt inför kirurgi. Vikten av samarbete, tydlig dialog och fungerande kommunikation inom alla yrkeskategorier för att varje enskild patient ska vara optimat förberedd inför sin opertion. Studien belyser även vikten av att tydliga rutiner etableras och hålls uppdaterade för att underlätta de peroperativa förberedelserna, inte minst hos oerfaren peronal. Slutsats: Samarabete och kommunikation tillsammans med erfarenhet och väl etablerande inom preoperativa förberedelser bidrar till ökad patientsäkerhet.

Felmedicineringar inom somatisk slutenvård är ett allvarligt hot motpatientsäkerheten. Läkemedelsbehandling är en central del av modern sjukvårdoch ett viktigt ansvarsområde för sjuksköterskan. Syftet med denna litteraturstudievar att undersöka vilka faktorer som påverkar patientsäkerheten vidsjuksköterskans läkemedelshantering inom somatisk slutenvård. Sjuksköterskansarbetsmiljö kan på olika sätt antingen medverka till eller motverkapatientsäkerheten vid läkemedelhantering då många faktorer interagerar i dennakomplexa miljö och process. Denna litteraturstudie är deskriptiv med ensystematisk ansats med avsikt att sammanställa och lokalisera aktuell forskning.Via databassökningar på PubMed och CHINAL har relevanta artiklar identifierats.Resultatet, som baseras på tio vetenskapliga studier visar hur dynamisk ochmultifaktoriell sjuksköterskans arbetsmiljö är, och hur detta kan påverkapatientsäkerheten vid läkemedelshanteringen. Flera faktorer som påverkarhanteringen, bl a, avbrott och distraktioner, kunskap och kommunikation, haridentifierats i studierna. / Medication errors in somatic inpatient care are a serious threat to patient safety.Drug therapy is often an essential part of modern health care and an importantresponsibility for the nurse. The purpose of this study was to investigate witchfactors that affect the patient safety during the nurse’s drug handling process inhospital settings. Nurse´s work environment can, in various ways, contribute to orcounteract the safety of drug management thus multiple factors interact in thiscomplex and dynamic environment. This study is a descriptive literature reviewwith a systematic approach with the intent to compile and locate current research.Through database searches using PubMed and CHINAL relevant articles havebeen identified. The results based on ten different scientific studies show howmultifactorial and dynamic the work environment of the nurse is and how thismay affect patient safety during drug therapy. Several factors have been identifiedin studies that affect drug handling e g interruptions and distractions, knowledgeand communication.

Summary Background: Communication in health care is an important aspect to maintain a patient-safe care. In intensive care, critical situations can arise, a critical situation can mean that a patient becomes acutely impaired, which means that the intensive care nurse must handle the care accordingly. In these situations, several doctors and nurses gather at the patient's premises and the environment can be perceived as stressful. It is in such situations that communication can be lacking in connection with verbal prescriptions and that several people communicate at the same time.Aim: The aim of this study is to investigate intensive care nurses' experiences of communication in critical situations. Method: A descriptive design with a qualitative approach was used. Nine semi-structured interviews were conducted that were analyzed with a qualitative content analysis. Results: In the present study about intensive care nurses' experiences of communication in critical situations, four categories emerged; Communication inand outside of the team, The importance of professional experience can give safety, The importance of oral prescriptions in critical situations and Intensive care nurses' perceived feelings in critical situations. The intensive care nurses who participated in the study considered that there were great risks with lack of communication and mainly the verbal prescriptions that occur in critical situations. More experienced nurses felt that they could question the prescriptions more than those who were less experienced. Conclusion: The conclusion is that the experience of intensive care nurses gives a self-confidence. There are shortcomings regarding communication within the intensive care team in critical situations, which can be a risk to patient safety. Experience was perceived to be important in critical situations. Practice and clear routines should be able to reduce the risks in these situations.  Keywords: Intensive care nurse, Communication, Medical errors, Oral prescriptions, Patient safety

Bakgrund och problemformulering: Det intraoperativa vårdandet är en del av den perioperativa vården där patientens välbefinnande och säkerhet är av högsta prioritet. Inom den intraoperativa vården arbetar ett operationsteam både med tekniska och icke-tekniska färdigheter för att patientsäkerhet ska kunna åstadkommas. Operationssjuksköterskan ingår i operationsteamet och har ett stort ansvar för patientens vårdande. I samband med kirurgi utsätts patienten för ett flertal risker. Vårdskador i samband med kirurgiska ingrepp är ett stort internationellt problem och kan innebära ett lidande, skada, sjukdom eller dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits. Vårdskador kan även leda till längre vårdtider och ökade samhällskostnader. Syfte var att beskriva betydelsen av operationsteamets intraoperativa kommunikation för patientsäkerheten. Metod: En integrativ litteraturöversikt som genomfördes enligt Whittemore och Knafl (2002). Elva artiklar ur databaserna Pubmed och Cinahl analyserades. Resultat: består av två kategorier: ”Kommunikation inom operationsteamet” samt ”Operationsteamets sammansättning”. Studien visar betydelsen av hur utförandet av den intraoperativa kommunikationen och operationsteamarbetet påverkar genomförandet av vården och utgången för patientens välmående. Slutsats: För att uppnå god patientsäkerhet intraoperativt är utförandet av operationsteamet kommunikation gällande blickar, gester och ord av stor betydelse. Likaså behövs ett operationsteam med erfarenhet, respektfullhet, kännedom om varandra samt god hierarki för att bibehålla patientsäkerheten intraoperativt och därmed möjliggöra att en god intraoperativ vård kan ges.

Överrapportering innebär överföring av viktig patientinformation och anestesisjuksköterskan ansvarar för den postoperativa överrapporteringen. Det är en riskfylld fas där tydlig kommunikation är nödvändig. Det finns standardiserade modeller för kommunikation som kan minimera brus mellan sändare och mottagare vilket ökar patientsäkerheten och minskar risken för vårdskada. Under den postoperativa överrapporteringen ska anestesisjuksköterskan ha ett vårdande förhållningssätt genom att vaka över patienten och samtidigt överlämna ansvaret för hens psykiska och fysiska säkerhet. Syftet var att belysa hur en standardiserad överrapportering påverkar postoperativ överrapportering. För att besvara syftet valdes en systematisk litteraturöversikt med integrativ design och 18 artiklar inkluderades efter sökningar i CINAHL, PubMed och Scopus. Det framkom tre huvudteman; tydlig information, förändrad arbetssituation och samverkan i team. Genom att standardisera postoperativ överrapportering kan en förbättrad informationsöverföring uppnås samt minska bristande kommunikation. Tidsåtgången efter standardisering varierade och upplevelsen av tidspress och effektivisering kan minska respektive öka. Antal distraktioner i samband med överrapportering kan påverkas och ett signifikant förbättrat teamarbete uppnåddes. Standardiserad postoperativ överrapportering kan generera en ökad tillfredsställelse hos olika professioner. Att använda standardiserade överrapporteringsmodeller som exempelvis SBAR kan ge en kvalitativ och patientsäker informationsöverföring samt förbättrad arbetsmiljö genom minskade distraktioner och tidspress. Teamet kan förbättras genom att ta vara på olika professioners kompetens som tillsammans skapar en bred expertis. Genom att standardisera postoperativ överrapportering ges anestesisjuksköterskan möjligheten till att utföra vårdande handlingar och bedriva patientsäker vård trots hälso- och sjukvårdens ekonomiska effektiviseringar.