Inom primärvården är digital kommunikation en stor del av distriktssköterskans vardag. Det krävs en god kommunikativ förmåga och lyhördhet hos distriktssköterskan för att tillgodose och möta patientens behov oavsett om mötet sker digitalt eller på plats. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelser av digital kommunikation i primärvården. Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med tio distriktssköterskor i primärvården i Halland. Dataanalys genomfördes med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Totalt identifierades fyra huvudkategorier: Kommunikationens betydelse, tillgänglighet i vården, påverkad patientsäkerhet samt distriktssköterskans arbetsflöde. Diskussion och konklusion: Distriktssköterskorna upplever att digital kommunikation är ett bra komplement till den fysiska vården men att den samtidigt inte får ta överhand. Dessutom framkommer att de digitala verktygen ger möjlighet till innovativa lösningar inom omvårdnad. I takt med en befolkning som blir allt äldre är patientsäkerhet, jämlik vård och arbetsflöde betydelsefulla områden att utveckla vidare.Distriktssköterskorna belyser att det behövs mer utbildning i skriftlig kommunikation, samt för att öka patientsäkerheten i de digitala kommunikationsverktygen behövs kompatibla system. Då mycket pekar på att digitalvård kommer fortsätta utvecklas i snabb takt framåt är vidare studier inom ämnet av stor vikt. / In primary care, digital communication is nowadays a big part of the nursepractitioner´s daily workload. Therefore, good communication skills and effective responsiveness are required to accommodate and meet the patient's needs regardless of how the meeting is taking place. Purpose: The purpose of the study is to describe the nurse practitioners’ experiences of digital communication in primary care. Method: A qualitative semi-structured interview study with ten different nurse practitioners working in primary care in Halland. Data analysis was carried out using a qualitative content analysis with an inductive approach. Results: Four main categories were identified: The importance of communication, accessibility within the healthcare, affected patient safety as well as the district nurse´s workflow. Discussion and conclusion: This study described nurse practitioners'experiences of using digital communication in primary care. The nurse practitioners’ felt that digital communication is a good complement to daily care. However, it must not take over. In addition, it appears that digital tools provide the opportunity for innovative solutions in nursing. In line with a population that is getting older, patient safety, equal care, and workflow are important areas to develop further. The nurse practitioners highlighted thatmore training in written communication is needed. To increase patient safety when using digital communication tools, compatible systems arerequired. Considering several different studies show digital communication will continue to develop rapidly, further studies in this area will be beneficial.

Introduktion/Bakgrund: Sjuksköterskor kan på grund av ständiga krav vara utsatta för hög arbetsbelastning i sitt arbete, vilket kan påverka patientsäkerheten negativt och ge upphov till sjukdom och ohälsa hos sjuksköterskorna. Copingstrategier kan användas för att hantera arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor och därmed stärka patientsäkerheten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka copingstrategier sjuksköterskor på sjukhus använder för att hantera arbetsrelaterad stress för ökad patientsäkerhet. Metod: Litteraturstudie som följer Polit och Becks (2021) nio steg, en deduktiv ansats utifrån Lazarus och Folkmans (1984) och Folkmans (1997) ramverk för copingstrategier har använts i analysen. Resultatet baseras på tolv artiklar från litteratursökning, varav elva var kvantitativa och en var mixad metod. Resultat: Resultatet utgår från teoretikernas ramverk och består av tre huvudkategorier: problemfokuserad, emotionsfokuserad, meningsbaserad copingstrategi och två underkategorier till emotionsfokuserad copingstrategi. Val av copingstrategi påverkas av tidpunkt, personlighetsdrag och situation som sjuksköterskor befinner sig i vid upplevd arbetsrelaterad stress på sjukhus.  Slutsats: Problemfokuserade och emotionsfokuserade copingstrategier används i ungefär lika stor utsträckning av sjuksköterskor, men problemfokuserade används i något större omfattning. Meningsbaserade copingstrategier används i minst utsträckning.

Bakgrund: Arbetsmiljön inom akutsjukvård är ofta stressig med hög arbetsbelastning och få resurser, vilket kan innebära påfrestande situationer. Det ställer höga krav på sjuksköterskors kompetens och förmåga till snabba förändringar. Sjuksköterskor strävar ständigt efter att upprätthålla en god och säker vård, vilket emellanåt kan vara utmanande inom akutsjukvårdens stressiga miljö. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress inom den somatiska akutsjukvården. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med tematisk analysmetod. Resultat: Två teman samt fyra subteman identifierades. Första temat var utmaningar i sjuksköterskerollen med underteman känslomässig påverkan och otillräcklig återhämtning. Det andra temat var utmanande arbetsmiljö med underteman otillräckliga resurser samt oförutsägbar arbetssituation. Slutsats: Genom förbättrade arbetsförhållanden kan sjuksköterskors arbete förbättras vilket gynnar omvårdnaden och patientsäkerheten.

Introduktion: Perioperativ omvårdnad är den specifika omvårdnaden inom operationssjukvårdoch omfattar tre faser; den preoperativa fasen, den intraoperativa fasen och den postoperativafasen. Vårdandet som sker i operationssalen kallas intraoperativ fas. Operationssjuksköterskorsroll och ansvar är att bevara patientsäkerheten inom alla tre faser.Syfte: Att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av patientsäker vård intraoperativt.Metod: En beskrivande litteraturstudieResultat: Författarna inkluderade 8 artiklar i studien. Efter dataanalys kom författarna fram tilltvå huvudteman Faktorer som hotar eller främjar patientsäkerheten intraoperativt och Vikten aven fungerande säkerhetskultur samt fem underteman Tidsbrist och stress, förberedelser ochinformation, checklista, teamwork och kommunikation och Avvikelserapportering.Konklusion: I studien framkom faktorer som påverkar patientsäkerheten intraoperativt; tidsbristoch stress, bristande förberedelser, bristande säkerhetskultur, att checklistan inte följs samt att detbrister i teamwork och kommunikation. Operationssjuksköterskor måste få förutsättningar att gepatienten en säker omvårdnad. Genom att belysa de faktorer som påverkar patientsäkerhetenintraoperativt kan man se var det brister och därefter fundera på hur man ska gå vidare medresultatet.

Inledning: Inom dagens röntgenverksamhet, där personalbristen är omfattande, förlitar sig regionerna i större utsträckning på att anställa röntgensjuksköterskor tillfälligt via bemanningsföretag. Detta väcker frågor kring vad som krävs för att möjliggöra ett patientsäkert arbetssätt. Oavsett vilken anställningsform en röntgensjuksköterska har krävs vissa förutsättningar för att kunna arbeta patientsäkert. Syfte: Studiens syfte var att kartlägga tillsvidareanställda och tillfälligt anställda röntgensjuksköterskors förutsättningar för att arbeta patientsäkert. Metod: En enkätundersökning genomfördes via flera regioner med nationell spridning i Sverige samt genom en grupp i sociala medier. Enkäten inspirerades av SKL:s handbok om patientsäkerhet indelat i områden: arbetsplats och organisation, information och rutiner samt samarbete och bestod av flervalsfrågor. Resultat: Majoriteten av respondenterna ansåg inte att det fanns tillräckligt med bemanning för att klara av arbetsbelastningen och patientsäkerheten offrades ibland för att hinna få mer gjort. Att få information om och diskutera misstag som inträffar/kunde ha inträffat på arbetsplatsen visade sig inte vara helt självklart. Däremot vågar majoriteten göra en avvikelserapport om något fel inträffat eller kunde ha inträffat. Samarbetet mellan röntgensjuksköterskor upplevdes till största del som bra medan samarbetet med övriga yrkesroller inom verksamheten upplevdes som ännu bättre. Slutsats: Sammanfattningsvis visar studiens resultat att behov av förbättring finns gällande arbetsbelastning, arbetsklimat och rutiner för att skapa förutsättningar för att arbeta patientsäkert. Samarbetet mellan röntgensjuksköterskor oavsett anställningsform fungerar delvis. Brister i samarbete kan leda till kommunikationssvårigheter som påverkar patientsäkerheten negativt. Det kan vara svårt att bygga ett fungerande samarbete med tanke på att möjligheten att tillsätta tjänster för röntgensjuksköterskor är ett gemensamt problem för Sveriges regioner.

Bakgrund: Att vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) kan leda till kvarstående fysiska, kognitiva och psykologiska symtom. Olika åtgärder, som uppföljning på vårdavdelningar, mobila IVA-grupper och intensivvårds-samvårdssjuksköterskor har satts in världen över för att överbrygga skillnaderna i vårdnivåerna mellan IVA och vårdavdelningar. Tidigare forskning visade att otillräcklig kommunikation och samverkan mellan IVA och vårdavdelningar i samband med vårdöverföringar från IVA till vårdavdelningar, föranledde brister i vårdkontinuiteten och patientsäkerheten, vilket åligger intensivvårdssjuksköterskors ansvar. Syfte: Att beskriva olika åtgärder som intensivvårdssjuksköterskor kan vidta på vårdavdelningar för att öka patientsäkerhet och vårdkontinuitet i samband med vårdöverföringar mellan intensivvård och vårdavdelningar. Metod: En integrativ litteraturöversikt med 18 kvalitativa och kvantitativa originalartiklar. Artiklarna som inkluderades genomgick en kvalitetsgranskning. Därefter analyserades resultatet och de kvantitativa artiklarnas resultat sammanställdes narrativt. Resultatet presenterades integrerat. Resultat: Resultatet visade att det fanns behov för mer avancerad kompetens och omvårdnad på vårdavdelningarna. Intensivvårdssjuksköterskor kunde både utföra dessa avancerade åtgärder på vårdavdelningarna, samt stötta och undervisa vårdavdelningens sjuksköterskor i detta, vilket gjorde dem mer trygga i situationer som uppstod med deras patienter. Åtgärderna verkade reducera antalet återinläggningar på IVA och sjukhusmortaliteten, samt verkade ha en positiv påverkan på patienters och närståendes upplevelser. Diskussion: Åtgärder intensivvårdssjuksköterskor utförde på vårdavdelningen kunde ha betydelse för patientsäkerheten, då många patientsäkerhetsrisker förknippade med vårdöverföringar skulle kunna förhindras med intensivvårdssjuksköterskors närvaro och kompetens på vårdavdelningen. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskor verkade ha en värdefull roll när det kom till att säkra vårdkontinuiteten och förbättra patientsäkerheten på vårdavdelningen, för patienter som tidigare vårdats på IVA eller akut försämrats på vårdavdelningen. / <p>2023-05-29</p>

Bakgrund: Idag drabbas många sjuksköterskor av utbrändhet som ett resultat av olika stressrelaterade faktorer på jobbet. Stress har negativa hälsoeffekter på denna personalgrupp och därmed vårdkvalitet.  Det är därför viktigt att studera samt identifiera sjuksköterskors upplevelse av stress eftersom det kan bidra till att förebygga ogynnsamma resultat. Syftet: Att beskriva upplevelser av stress och utbrändhet bland sjuksköterskor. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ manifest innehållsanalys av sex kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Att arbetsbördan ledde till stress, Att relationen till patient och anhöriga leder till stress, Att känna oro över patienternas hälsa och säkerhet, Att hitta stresshanterings strategier. Slutsats: Sjuksköterskors hälsa blev påverkad negativt både fysiskt och psykiskt. Deras hälsa riskerades när stress blev för omfattande, men framför allt hotas patientsäkerheten när sjuksköterskorna inte mår bra. Så småningom kan stress driva sjuksköterskan till utbrändhet om hjälp och tid till vila inte erbjuds. Därför är det av stor vikt för teamledaren att upptäcka stress och utbrändhet bland sjuksköterskor i tid för att kunna förebygga eller minimera konsekvenserna. Dessutom bör sjuksköterskor vara medvetna om symtom på stress och utbrändhet tidigt för att förhindra komplikationer.

Övervikt och obesitas är ett växande problem världen över. I den perioperativa vården kommer fler patienter med obesitas att vårdas framöver. För att vårda säkert behöver anestesisjuksköterskan ha specifika kunskaper om hur övervikten påverkar patientens anatomi och fysiologi. De obesa patienterna har en minskad lungkapacitet och tenderar att ha en svårare luftväg. Anestesisjuksköterskan ansvarar för en individuell omvårdnad, genom att anpassa vården utifrån patientens specifika förutsättningar främjas patientsäkerhet. Syftet med magisteruppsatsen var att utforska anestesisjuksköterskans vårdande i pre- och intraoperativ vård av patienter med övervikt och obesitas. Metoden var en integrativ litteraturöversikt efter Whittemore och Knafl (2005). Resultatet baseras på vuxna patienter med BMI&gt;25. Sökningar i Medline och CINAHL resulterade i 24 artiklar. Resultatet visade att tiden innan anestesi är av stor vikt för att förutse risker och kunna skapa en handlingsberedskap i teamet, att genomföra en preoperativ bedömning där flera faktorer vägs samman till en riskbedömning. Den obesa patienten riskerar att få onödigt mycket läkemedel om dosen Propofol inte korrigeras. Genom att positionera patienten i ”ramp position” optimeras förutsättningarna för en lyckad intubation. För att optimera oxygeninnehåll i blodet preoxygeneras patienten fördelaktigt med PEEP/CPAP och syrgas under apné ökar den säkra apnéperioden. När luftvägen ska säkras förbättrar videolaryngoskop insynen till glottis.

Enligt tidigare forskning är ineffektiv kommunikation en orsak till att vårdskador uppstår. Brister i kommunikation inom den intraoperativa vårdmiljön kan påverka patientsäkerheten negativt. Operationssjuksköterskor har en ledande roll i det intraprofessionella operationsteamet och är beroende av kommunikation. Kommunikation inom ett välfungerat operationsteam innefattar lyhördhet och samarbete. Personcentrerat förhållningssätt och kommunikation är avgörande faktorer för patientsäkerheten och operationsteamet i den högteknologiska vårdmiljön på en operationssal. Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av operationsteamets kommunikation intraoperativt. Arbetet genomfördes med en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Resultatet presenteras i tre huvudkategorier med tillkommande sju subkategorier. Huvudkategorierna är ”Upplevelser som bidrar till kommunikation intraoperativt inom operationsteamet”, “Kommunikationens begränsningar intraoperativt inom operationsteamet" och ”Kommunikationens betydelse för operationssjuksköterskors vårdande genom att skydda, vaka och vakta över patienterna intraoperativt”. Resultatet visade att operationssjuksköterskors upplevelser av distraktioner i form av oljud, onödiga konversationer och bristande uppmärksamhet hämmade den intraoperativa kommunikationen. Medan respekt och öppenhet gentemot varandra inom operationsteamet gynnade kommunikationen och ansågs vara en förutsättning för ett välfungerande teamarbete. Examensarbetets slutsatser belyser vikten av operationssjuksköterskors upplevelser av förbättrad kommunikation inom operationsteamet vid användandet av WHO:s checklista för säker kirurgi.

Bakgrund: Med den ökade mängden människor som behöver emigrera till utrikes länder innebär det att vården i det mottagande landet utsätts för nya utmaningar för att ge fullständig och jämlik vård till alla nya invånare. Sjuksköterskor är en del av ett vårdteam som utsätts för språkskillnader i arbetet. Då språkbarriärer påverkar sjuksköterskans arbete innebär detta att det personcentrerade arbetet och patientsäkerheten kan påverkas samt att dessa språkbarriärer kan leda till ett vårdlidande av patienten. Syfte: Studiens syfte var att utforska sjuksköterskors erfarenheter av hur språkbarriärer påverkar vårdandet. Metod: Studien utgörs av en kvalitativ sammanställning av 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar presenterade i en integrerad sammanställning enligt Friberg (2022). Resultat: I resultatet identifierades tre teman; språkbarriärernas inflytande på sjuksköterskans vårdande av patienten, sjuksköterskors erfarenheter av tolkanvändning och sjuksköterskors förslag på ändringar för att underlätta språkbarriärer. Slutsats: Flera svårigheter uppkommer i vårdandet av patienter i samband med språkbarriärer som kan påverka patientsäkerheten och personcentrerad vård. Trots motgångar använder sig sjuksköterskor av olika hjälpmedel i form av både digitala samt icke- digitala för att bemöta och överkomma dessa hinder.