Med den nya plan- och bygglagen (PBL) som trädde i kraft den 2 maj 2011, blev det möjligtatt redovisa fastighetsindelningsbestämmelser i en detaljplan på motsvarande sätt somgjordes genom fastighetsplan i 1987 års PBL. Den särskilda planformen fastighetsplan togsdärmed bort. Syftet med de nya bestämmelserna var att förenkla tillämpningen.Bestämmelserna möjliggör en mer detaljerad reglering i detaljplan, men medför också enskyldighet att göra en prövning redan i planarbetet enligt lagvillkor som finns utanför PBL.Syftet med detta arbete var att bidra med ny empiri avseende hur och i vilken utsträckningsvenska kommuner har tillämpat bestämmelser om fastighetsindelning i plan- ochbygglagstiftningen, samt vilken betydelse tillämparna haft för implementeringen avfastighetsindelningsbestämmelser i plan- och bygglagstiftningen. Genom att tillämpa ettimplementeringsperspektiv är avsikten att bidra med ett nytt perspektiv på tillämpningen avplan- och bygglagstiftningen.Målsättningen var att genom att undersöka och besvara min frågeställning vidareutveckladenna nyvunna kunskap i form av ett förslag till en metodbeskrivning för tillämpningen avlagstiftningen. Då examensarbetet utförts på Halmstads kommunsSamhällsbyggnadskontor var tanken att slutprodukten ska vara ett användarvänligt redskapför dem vid tillämpande av bestämmelser om fastighetsindelning. Metodbeskrivningenresulterade i ett flödesschema och en checklista.En fallstudiemetod tillämpades där implementering av fastighetsindelningsbestämmelservar det ”fall” som studerades och analysenheten bestod av Sveriges 290 kommuner.Datainsamling har skett genom en webbaserad enkät till landets alla kommuner.Det är endast drygt ett år sedan nya PBL trädde i kraft och det är fortfarande tidigt att dranågra slutsatser kring lagstiftningens genomslag. Mina slutsatser är att kommunerna inteanvänder sig av bestämmelserna i så stor utsträckning. Majoriteten av de bestämmelser sominförs avser fastighetsindelning och gemensamhetsanläggningar. Lantmäteriet spelar ennyckelroll vid tillämpandet av bestämmelserna, det är oftast lantmäteriet som prövar attbestämmelsen är förenlig med villkor i förrättningslagstiftningen. Och i de fåtal fall man tagit fram rutiner har man låtit lantmäteriet utarbeta dem. Tillämparna inverkar på implementeringen av lagstiftningen främst på två vis. För det första genom att tillämparna inte till fullo förstår lagparagraferna som reglerarfastighetsindelningsbestämmelser. Konsekvensen av det är att nödvändig villkorsprövninginte görs eller att kommunerna inte använder sig av fastighetsindelningsbestämmelser överhuvudtaget. För det andra genom att det är oklart vilka tillämparna av lagparagrafenfaktiskt är. Det innebär att implementeringsprocessen på lokal nivå kommer att tolkas iljuset av olika professionella perspektiv, exempelvis arkitekter, fysiska planerare, ingenjöreroch samhällsplanerare med en mängd olika utfall. I viss mån påverkas tillämparna av kulturoch tradition hur man tidigare arbetat med fastighetsplan i kommunen. / With the new Planning and Building Act (PBA), which came into force on 2 May 2011, it became possible to account for provisions on property division in a detailed developmentplan in the same way as was done in a property regulation plan in the former legislation.The property regulation plan then ceased as a separate plan. The purpose of the provisionswas to simplify the process and only have one planning process instead of two. Theprovisions on property division allow for a more detailed regulation of the detaileddevelopment plan, but also means a duty to conduct an investigation already in planningwork according law terms that is outside the PBA.The purpose of this work was to contribute new empirical evidence regarding how and towhat extent the Swedish municipalities have applied the provisions on property division,and the importance the implementing officers at the local authorities had for theimplementation. By applying an implementation perspective, the intention is to provide anew perspective on the application of planning and building act. The aim was to investigate and answer my questions and by that further develop this newfoundknowledge in the form of a proposal for a methodology for implementing thelegislation. Since this thesis work was performed at Halmstad Municipality Planning Office,the idea was that the end product will be a user-friendly tool for them in the application ofthe provisions on property division. Method disclosure resulted in a flow chart and achecklist.A case study method was used where the implementation of the provisions on propertydivision was the “case” that was studied and the analysis consisted of 290 municipalities inSweden. Data was obtained from a web based survey among the country's municipalities.It is only just over a year ago, new PBA entered into force and it is still early to draw anyconclusions about the regulatory impact. My conclusions are that the municipalities do notuse the provisions as much. The majority of the provisions introduced concerns propertydivision and joint facilities. The cadastral authority plays a key role in the application of theprovisions, it is usually the cadastral authority which examines that the provision isconsistent with law terms outside the PBA. And in those few cases they have developedroutines it is prepared by the cadastral authority. The implementing officers at the local authorities affect the implementation mainly in twoways. Firstly, by the users not fully understanding the provisions. The consequence of thisis that necessary testing of conditions is not done or that the municipalities do not applythe provisons at all. Second, in that it is unclear which the users of the legislation actually is. This means that the implementation process at the local level will be interpreted in light ofdifferent professional perspectives, such as architects, physical planners, engineers andplanners with a variety of outcomes. To some extent the users are affected by culture andtradition how the municipality previously worked with real estate plan.

This report documents the experiences and applications to practice of a secondary science teacher, instructional coach, and educational consultant performing academic research on surface tension in thin films and self-diffusion in nanocomposites in a chemical engineering lab setting. Throughout this experience, the author developed knowledge for and of engineering teaching through authentic learning experiences. These learning experiences will be used as a model to assist mentee teachers in developing authentic learning experiences for students that create an awareness of engineering while fostering engineering habits of mind and an understanding of the engineering design process. / text

This paper reports an empirical study of achievement in motivation with an attributional perspective, and the third level of knowledge structure following Sugrue’s model, conducted with two experimental groups in which a hybrid PBL methodology was implemented, in a General Chemistry course, first year of Science and Engineering Program at the Pontificia Universidad Católica del Perú (PUCP). Both groups were compared with a control group corresponding to an equivalent course of another Peruvian university. The findings showed the significant influence of learning context on achievements in the studied variables, especially the negative effect of an inefficient group dynamics. / En este artículo se reporta un estudio empírico de logros en la motivación, desde una perspectiva atribucional y en el tercer nivel de estructura de conocimiento, según el modelo de Sugrue, realizado con dos grupos experimentales en donde se implementaba una modalidad híbrida ABP en un curso de Química General de primer año de Ciencias e Ingeniería de la Pontificia Universidad Católica del Perú (PUCP). Ambos grupos fueron comparados con uno de control, de un curso equivalente de otra universidad peruana. Los resultados mostraron la influencia notable del contexto de aprendizaje sobre los logros en las variables estudiadas, especialmente el efecto negativo de una dinámica grupal poco eficiente.

This thesis aimed to study the interaction between an educational technology system and its users and give suggestions for design improvements. The technology system is called EDIT (Educational Development through Information Technology) and has been developed and applied at Linköping University’s Faculty of Health Science. EDIT supports Problem Based Learning and enables scenarios to be presented through the World Wide Web. The study was divided into two parts. The first part consisted of a qualitative study with the objective to describe the interaction between the students and EDIT. Students from the faculty’s medical-, nursing- and social care programs were interviewed and observed using the system. The study showed that EDIT was not fully designed to support multiple user interaction. EDIT could only be operated by one user at a time which in turn resulted in an interaction reliant on the operators technical knowledge and ability to handle the system. The second part consisted of a redesign of EDIT. The design goal was to create a groupware that could be operated by multiple users. The design solutions were presented as lofi prototypes to three EDIT users. The users approved of the ideas but stressed the danger of using too advanced and unfamiliar technology.

Bakgrund: En utgångspunkt för problembaserat lärande (PBL) är verklighetsanknutna situationer, scenarier. På Hälsouniversitet i Linköping har man sedan ett par års infört interaktiva scenarier. Interaktiva scenarier, med både texter, bilder och videosekvenser tillför nya dimensioner i basgruppen, som ökad realism, interaktivitet och aktivering av fler sinnen. I de interaktiva scenarierna har material i form av bilder kommit att användas i mycket högre utsträckning än tidigare. Med tanke på att bilder kan vara svåra och tidskrävande att läsa är det viktigt att få ökad kunskap om hur bilderna används. Syfte: att undersöka hur basgrupper i problembaserat lärande använder och skapar mening av bilderna i interaktiva scenarier. Tre frågeställningar har formulerats: Vad gör grupperna med bilderna? Hur kommunicerar basgrupperna kring bildernas innehåll? Vilken roll fyller bilderna i scenariot? Genomförande: Tre basgruppers arbete med ett scenario har spelats in på video och gruppernas samtal kring scenariots fyra bilder har analyserats i detalj med en kvalitativ ansats och med avseende på innehållet i samtalet. Resultat och diskussion: Tre olika aspekter av gruppernas interaktion med bilderna beskrivs: mötet med bilden, samtalen om bildernas innehåll, och bilderna i basgruppen som pedagogisk praktik. Skillnader ses i gruppernas sätt att skapa mening från bilderna. I de flesta fall fastställs meningen med bilden relativt snabbt genom att tolka och förklara detaljer i bilden i relation till scenariot. Vidare elaborering och problematisering förekommer endast i ett par av samtalen, där gruppen kan sägasanvända bilden som utgångspunkt för diskussion. Karaktären på dessa samtal ligger närmare vad som eftersträvas i PBL. En annan intressant observation är studenternas val av perspektiv när bilden bearbetas. En variation ses mellan inlevelse i scenariot och att scenariot betraktas som en konstruktion där man aktivt söker konstruktörens syften med bilden. Studenternas sätt att använda bilderna är beroende av många olika faktorer (bildernas kvalitéer, placeringen i scenariot, tid på terminen, gruppens sammansättning, handledarens funktion etc.), men en ökad medvetenhet om olika sätt att kommunicera kring bilderna kan sannolikt stödja scenariokonstruktörer och handledare för att bättre utnyttja bilderna i lärprocessen.

El presente proyecto de plan de negocio tiene como objetivo implementar un colegio en Villa el Salvador, el cual nos muestra que, según el análisis de mercado, nuestra decisión estratégica permitirá explotar las actuales y recientes necesidades educativas de las nuevas familias emergentes con mayor capacidad adquisitiva y mayores factores aspiracionales de crecimiento socioeconómico. Por lo que existe una conveniente oportunidad de negocio, la misma que se ve fortalecida por la cercanía de nuestra sede a los nuevos centros de desarrollo urbano y a los polos productivos de la zona. El nombre elegido para el colegio es Terra Nova, el cual ofrecerá una moderna infraestructura, equipamiento vanguardista, con convenios para segundo idioma e informática, áreas multifuncionales, talleres, formación técnica extracurricular para secundaria y capacidad para 680 alumnos, ofreciendo una educación de alta calidad con una metodología basada en el aprendizaje por proyectos (ABP), todo ello concreta una sinergia diferenciadora y altamente apreciada en el nivel socioeconómico C – D. Para la ejecución del presente proyecto se requerirá una inversión de S/ 8,168,595, financiado por los accionistas y de una entidad financiera. Los valores positivos obtenidos mediante el análisis financiero nos permiten asegurar que el proyecto es viable y atractivo, pues supera las expectativas de los accionistas y se muestra sostenible más allá del período analizado de 10 años. / This business plan project aims at implementing a school in Villa El Salvador. According to the market analysis, our strategic decision will exploit the current and recent educational needs of new emerging families with greater monetary capacity, and greater aspirational factors of socioeconomic growth. Therefore, it is a business opportunity, which is strengthened by the proximity of our headquarters to the new urban development centers and the productive poles of the area. The name chosen for the school is Terra Nova, which will offer a modern infrastructure, avant-garde equipment, with conventions for second language and computer labs, multifunctional areas, workshops, extracurricular technical training for secondary students, and a capacity for 680 students. Offering a high quality education with a methodology based on Project based learning (PBL), all these form a differentiating synergy, which is highly appreciated in the socioeconomic levels C and D. For the execution of this project, an investment of S / 8,168,595 will be required, financed by the shareholders and a financial entity. The positive values obtained through financial analysis allow us to ensure that the project is viable and attractive, since it exceeds the expectations of shareholders and is sustainable beyond the analyzed period of 10 years. / Trabajo de investigación

De flesta av Sveriges regioner har inte lagstöd i PBL för regional fysisk planering. Detta betyder att inte varje region i landet behöver upprätta eller utarbeta en regionplan. Många regioner är dock i behov av att samordna den fysiska planeringen och därför utvecklas ändå regional fysisk planering utanför det formella ramverket. Med anledning av detta uppstår oklarheter i hur regional fysisk planering utspelar sig utan lagstöd i PBL. Det handlar om osäkerheter i hur medborgardialog möjliggörs när det inte finns krav på medborgerligt samråd och därigenom hur legitimitet uppnås. Det är även osäkert hur regionala planprocesser utanför PBL tar hänsyn till den formella kommunala planeringen. Uppsatsen syftar till att lyfta och diskutera dessa osäkerheter.  Uppsatsen utgörs av en fallstudie med flerfallsdesign. Tre olika regioner med tre olika regionala planhandlingar behandlas. Det är Region Kalmar län (Regionplan 2021-2023), Region Örebro län (Strukturbild) och Region Östergötland (RUS). För att belysa regional fysisk planering från olika perspektiv har governance, därigenom även soft space, och legitimitet valts som uppsatsens teoretiska utgångpunkter. En dokumentstudie har genomförts utifrån de olika regionala handlingarna. Uppsatsens metoder är semistrukturerade intervjuer och kvalitativ textanalys.    I uppsatsens studie framkommer det att regioner förhåller sig olika till kommunala ställningstaganden i översiktsplaner. I vissa fall finns det en balansakt mellan regionala och kommunala intressen. De olika verksamheterna är beroende av varandra vilket innebär att deras intressen och ambitioner behöver balanseras. I andra fall framkommer en tydlig regional vilja att ta på sig ledartröjan och styra det regionala arbetet själva samt endast se kommunernas översiktsplaner som referenspunkter.    Medborgardialog är inte lika prioriterat på regional nivå som det är på kommunal nivå. Alla uppsatsens respondenter är enade om att det är ett kommunalt ansvar att hantera medborgliga synpunkter. Samråd som sker i regional fysisk planering utanför PBL är främst gentemot kommunerna. Legitimiteten är i detta avseende begränsat då de regionala processerna inte öppnas upp för allmänheten. Då regional planering dessutom är så pass övergripande och abstrakt är det också svårt att hålla processerna transparenta.  Det finns en tydlig ambition om samverkan mellan olika planeringsnivåer. Sammanträden och möten mellan regionala och kommunala aktörer sker i alla studerade regionala processer. Det är däremot inte tydligt hur kommunala och regionala aktörer organiserar sig samt vad den regionala planeringen ska handla om. De administrativa rutinerna är således inte helt genomtänkta än vilket regionerna menar beror på att regionbildning fortfarande sker och att de försöker hitta sin regionala roll och syfte gentemot kommunerna. Samordningen mellan regionala och kommunala planering är i detta avseende bristande.

No description available.

I syfte att effektivisera byggandet i Sverige trädde den 1 januari 2015 två nya bestämmelser ikraft;; en bestämmelse avseende förbud mot kommunala byggnadstekniska särkrav samt en lag avseende nya riktlinjer för kommunala markanvisningar.  Förbudet mot kommunala byggnadstekniska särkrav regleras genom 8 kap. 4a § i plan-­ och bygglagen (2010:900), PBL, och innebär att kommuner inte längre får ställa egna byggnadstekniska egenskapskrav som byggherrar måste anpassa sig efter. Bestämmelsen avser framförallt genomförande av detaljplaner i samband med markanvisningsavtal eller exploateringsavtal. Med byggnadstekniska särkrav menas krav som går längre än de föreskrifter som tillhör de byggnadstekniska kraven i 8 kap. 4 § PBL och som finns i PBF, BBR och EKS. Vid tillämpning av stoppregeln har de situationer där kommunen agerar i rollen som fastighetsägare undantagits. Det innebär att förbudet inte omfattar kommunens möjlighet att ställa egna byggnadstekniska krav i samband med markanvisningar som avser upplåtelse av mark, utan enbart att de markanvisningar som avser marköverlåtelser omfattas av förbudet.  I enlighet med lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar ska kommuner upprätta markanvisningspolicys innehållande de riktlinjer som gäller för markanvisningar inom kommunen. På så sätt har intentionen varit att gynna konkurrensen mellan olika byggherrar genom mer tydliga villkor och ökad transparens vid kommunala avtalsförhandlingar.  Trots införandet av stoppregeln har det framkommit att vissa kommuner fortfarande ställer byggnadstekniska särkrav. Av en pågående och aktuell debatt i ämnet framgår att det även finns olika uppfattningar om huruvida bestämmelsen ens utgör ett förbud. Detta examensarbete har utförts i syfte att redogöra för vad stoppregeln i 8 kap. 4a § PBL egentligen innebär i samband med kommunala markanvisningar, hur kommuner förhåller sig till stoppregeln samt hur de i praktiken agerar kring bestämmelsen. För att erhålla relevant material till vår studie har vårt arbete baserats på dels en granskning av 34 olika markanvisningsavtal och markanvisningspolicys från 10 kommuner och dels intervjuer via e-­post med 13 kommuner.  Vår studie visar att det fortfarande ställs särkrav vid kommunala markanvisningar. I 13 av de 34 markanvisningsavtal som granskats påträffades särkrav och då vanligen inom området för energihushållning. Studien visar också att kommuner överlag är medvetna om att stoppregeln är menad som ett förbud och att många också förhåller sig till det. Däremot har det också bekräftats att det finns ett klart missnöje med stoppregeln, då det framförallt hindrar kommunernas arbete att främja ett hållbart byggande. Studien visar också att stoppregeln kan upplevas otydlig när det gäller tillämpningen vid kommunal markanvisning. Detta med hänsyn till att det av stoppregelns ordalydelse framgår att lagen inte är tillämplig för situationer där kommunen handlar som fastighetsägare, vilket är den roll som många kommuner ser sig verka i under markanvisningsprocessen. / In order to streamline construction in Sweden two new regulations took effect in January 1, 2015. One concerning the prohibition of municipal construction engineering demands and one regarding guidelines for municipal land development agreements. The prohibition of municipal construction engineering demands is regulated in 8 chap. 4a § PBL (2010:900), which means that municipalities no longer can set their own construction engineering requirements that developers must adapt to. This provision relates primarily to the implementation of “detailed plans” for land development agreements or exploitation agreements. The term construction engineering demands mean requirements that go beyond the regulation of the building construction requirements in 8 chap. 4 § PBL, which is contained in the PBF, BBR and EKS. When applying the “stop rule”, there are situations where the municipalities acts in the role of property owners and therefore have been exempted from the “stop rule”. This means that the prohibition does not include the municipality's ability to set their own building construction requirements in conjunction to land developments related to land lease. Only land developments that are related to land sale are covered by the prohibition.  According to the new law referring to guidelines for municipal land development agreements, municipalities must establish a policy containing the guidelines for land developments within the municipality. Thus, the intention has been to support competition between different constructors through more clear conditions and increased transparency in municipal contract negotiations. Despite the introduction of the “stop rule”, it has been found that some municipalities still impose specific construction engineering demands. An ongoing and current debate on the subject shows that there are also different perceptions as to whether the provision even constitutes a ban or not.  This bachelor thesis has been carried out with a view of explaining what the regulations in 8 chap. 4a § PBL really means in conjunction to land development agreements and how the municipalities relate to the “stop rule” and act in the practice regarding to the provision. In order to obtain relevant material for the essay, our work has been based on inventory of 34 different contracts of land development agreements and the policies of ten municipalities and interviews by e-­mail with 13 municipalities. Our study shows that the municipalities still are using construction engineering demands in land development agreements. In 13 of the 34 contracts examined, construction engineering demands were found, usually in the area of energy effectivity. At the same time, the study also discovers that municipalities are aware that the “stop rule” is considered a ban and that many of the municipalities abides to the new regulations. On the other hand, it has also been confirmed that there is a clear dissatisfaction with the “stop rule”, as it prevents in particular the municipalities efforts to promote sustainable construction. Through our study it has also been found that the “stop rule” can be perceived as unclear as regards to the process of land developments. This, in view of the fact, that the wording of the “stop rule” shows that the law does not apply to situations where the municipality acts as property owners, which is the role many municipalities consider themselves in when they establish contracts referring to the process of land developments.

No description available.