No description available.

I förskolan idag strävar man efter att arbeta jämställt, vilket innebär att man utgår från varje individ. Man vill ge varje barn samma förutsättningar och chans till att utvecklas. Något som man jobbar mycket med är genus, vilket handlar om att i stället för att se könet så ska man se barnen och deras handlingar. Det jag ville med min undersökning var att titta på hur pedagoger agera i olika genusrelaterade situationer i förskolan. Om man kunde se någon skillnad i pedagogers agerande och varför de agerar som de gjorde. I min undersökning har jag utgått från en kvalitativ metod och använt mig av critical incident metoden. Genom intervju har jag presenterat tre olika dilemman där pedagogerna har fått berätta för mig hur de skulle ha agerat. Resultatet visar att beroende på vilken pedagogisk inriktning det finns på förskolan så påvisar pedagogerna ett mer eller mindre medvetet genusperspektiv i sitt agerande. Hur man agerar i olika situationer beror på hur genusmedveten man är som pedagog samt vilken syn man har på barn. / In preschool today we strive to work equal, which means to see each child as an individual. We want to give every child the same opportunities and chances to develop. Something you work with is gender, which is instead of looking at the sex you should look at the children and their actions. What I wanted with my research was to look at how preschool teachers acted in gender related situations in preschools. If I could see any differences in preshool teachers behavior and why they acted the way they did. My study has been based on a qualitative method and I have used a critical incident method. By interviews I have presented three different dilemmas where preshool teachers have told me how they would have acted. The results show that depending on the pedagogical approach that is used at the pre-school, teachers are showing a more or less consciously gender perspective in their behavior. How you act in different situations depends on how gender sensitive you are as a pre-school teacher and how you look at children.

Studiens undersökningsområde baseras på genuspedagogiken då det framgår att förskollärarens förhållningssätt brister i bemötandet av flickor respektive pojkar. Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt barnen påverkas av att förskolläraren förhåller sig olika beroende på barnets könstillhörighet. Observationerna genomfördes på två kommunala förskolor där barnen som deltog var i åldrarna tre till sex år. På respektive förskola observerades hur förskolläraren förhåller sig till flickor och pojkar i planerade aktiviteter samt i den fria leken. Studien omfattar även intervjuer med förskollärare angående genusarbetet i förskolan. De planerade aktiviteterna observerades genom videoinspelning samt anteckningar medan den fria leken och intervjuerna endast antecknades. Resultatet som framkom delades upp i tre kategorier och kopplades därefter till relevant litteratur. Utifrån studien har det framkommit att förskolläraren bemöter flickor och pojkar olika i ett flertal situationer. Det förekommer främst skillnader i bemötandet vid förskollärarens tillrättavisningar av barnen samt genom att barnen ges olika förutsättningar till att samtala i grupp. Resultaten som synliggjorts har dock varierat på förskolorna eftersom att förskollärarna arbetade utifrån olika metoder samt att barngrupperna skiljde sig åt. Generellt gavs pojkar mer talutrymme samt tillrättavisades oftare än flickorna samtidigt som resultatet även visar att förskollärarna har högre förväntningar på flickorna. Slutligen beskrivs att när förskollärarna gör skillnad på barnen efter könstillhörighet kommer förutfattade normer och värderingar att fortsätta forma barnen. Det bli problematiskt eftersom att barnen ges olika förutsättningar till utveckling och lärande samtidigt som det begränsar barnens identitetsutveckling.

I samhället värderas extroverta egenskaper högre än de typiska introverta dragen och är något som tidigt ifrågasätts i förskolan och skolan. Detta kan bero på en okunskap hos personalen, att man har attityden och synen av att det extroverta är strävansvärt eftersom skolan speglar samhällets norm. Syftet med studien var att undersöka förskollärares pedagogiska bemötande av och kunskap om introverta barn. Vi har utgått ifrån relationen mellan Vygotskijs sociokulturella teori och Gardners teori om multipla intelligenser i vår analys. Vi genomförde en kvalitativ studie där vi intervjuade 11 förskollärare inom Gävleborgs län. Vi använde oss av en tematisk analys för att analysera resultatet. Resultatet visar att det finns en avsaknad av formell kunskap om ämnet men att samtliga deltagande respondenter uppvisat reell (erfarenhetsbaserad) kunskap om ämnet. Vi kunde utöver det se en koppling mellan våra två forskningsfrågor och resultatet, att förskollärarnas pedagogiska bemötande var kopplat till deras kunskap om ämnet oavsett om det var en formell kunskap eller en personlig förståelse för begreppet introvert. / In society, extrovert qualities are valued higher than the typical introvert traits and are something that is questioned early in preschool and school. This may be due to an ignorance on the part of the staff, that you have the attitude and view that the extrovert is worth striving for, because the school reflects society's norm. The purpose of the study was to investigate preschool teacher's pedagogical approach and knowledge about introverted children. We have started from the complimentary relationship between Vygotsky's sociocultural theory and Gardner's theory of multi-intelligence in our analysis. We conducted a qualitative study where we interviewed 11 preschool teachers in Gävleborg County. We used a thematic analysis to analyze the results. The results show that there is a lack of formal knowledge about the subject, but that all participating respondents have demonstrated real (experience-based) knowledge about the subject. We could see a connection between our two research questions and the result, that the preschool teachers' approach was linked to their knowledge of the subject, regardless of whether it was a formal knowledge or a personal understanding of the concept of being introvert.

The purpose of this study is to investigate support measures that preschool teachers and special educators state that they could use, to include children with mild hearing impairment in preschool in a play pedagogical approach. To do this preschool teachers and special educators were provided with a case with questions which they gave answers to in written form. The aim of the study is achieved with the help of two research questions and a qualitative method where text analysis is chosen as the data collection method. In the analysis of the texts, a phenomenographic approach has been used. The answers the respondents gave have been problematized in the results discussion, where opportunities and challenges in the work with support measures to include children with mild hearing loss in a play pedagogical approach are analyzed as well.  The results of the study show that both special educators and preschool teachers believe that it is important with visual support measures and the type of pedagogical approach they use to include children with mild hearing loss in a play approach activities. The study's conclusion shows the importance of special educators and preschool teachers gaining the right skills to include children with mild hearing loss in a play pedagogical approach. They also describe that visual support is of great importance for children with mild hearing loss to feel included in the preschool's play approach activities. / Syftet med denna studie är att undersöka de stödinsatser som förskollärare och specialpedagoger uppger att de använder sig av för att inkludera barn med lindrig hörselnedsättning i förskolan i ett lekpedagogiskt arbetssätt. I undersökningen får förskollärare samt specialpedagoger ta del av ett Case med tillhörande diskussionsfrågor och besvara dem i skriftlig form.  Studiens syfte besvaras med hjälp av två forskningsfrågor och en kvalitativ metod där textanalys är vald som datasamlingsmetod. I analysen av texterna har ett fenomenografiskt tillvägagångssätt används. De svar respondenterna återger problematiseras i resultatdiskussionen, där analyseras även möjligheter och utmaningar i arbetet med stödinsatser för att inkludera barn med lindrig hörselnedsättning i ett lekpedagogiskt arbetssätt.  I studiens resultat visar det att både specialpedagoger och förskollärare anser att det är viktigt med visuella stödinsatser och vilket förhållningssätt de har för att inkludera barn med lindrig hörselnedsättning i ett lekpedagogiskt arbetssätt. Studiens slutsats visar vikten av att specialpedagoger och förskollärare får rätt kompetens för att inkludera barn med lindrig hörselnedsättning i ett lekpedagogiskt arbetssätt. De beskriver även att visuellt stöd har en stor betydelse för att barn med lindrig hörselnedsättning ska känna sig inkluderade i förskolans verksamhet.

The purpose of this study is to shed light on how the preschool education can preceive the meaning of the concept of teaching and as consequences of the formal activity. The ambition is also to create an understanding of the possible anxiety that educators may experience in connection with teaching activities. With a hermeneutic theoretical approach to science, this study has used qualitative interview studies to problematize an uncertainty about the concepts of education and teaching. It is not only stress and anxiety that has been brought to our attention, but also pressure and demands from what came with the concepts of education and teaching. A difficulty in both practicing and observing in everyday situations, both internally and externally. Although teaching itself becomes both spontaneous and planned occasions this study has noticed other aspects that complicate the concepts. Things that differentiate between the professions of babysitter and preschool teacher have become visible in relation to research issues. On the other hand, not only has this been made clear in the earlier research, but also a lasting and well-known approach from the origin of preschools has been noted. It is after all an significant awareness that follows the active educator as soon as a learning opportunity becomes possible. It is awareness that lays the foundation for the teacher's teaching in preschool.

Studiens syfte var att ta del av förskollärares tankar kring relationen mellan materialitet och agens såsom det kommer till uttryck när de utformar den fysiska miljön inomhus utifrån barns lek. Vi utgår från ett onto-epistemologiskt perspektiv och studien bygger på en fenomenografisk metodansats. Sex verksamma förskollärare intervjuades och är den empirin som studien bygger på. Resultatet visade på fem teman som beskriver hur förskollärare utformar inomhusmiljön utefter barnens intressen och behov. Dessa var Barnens agens i leken, Miljö och materials agens, Barnens agens i miljön, Miljö utefter barnens intressen och Barnens bästa. Inom dessa teman kunde vi urskilja olika variationer i förskollärarnas berättelser. Slutsatsen syftar till hur förskollärares förhållningssätt och barnsyn är nära kopplat med hur de beskriver att de ordnar och utformar sina fysiska inomhusmiljöer. Studien bidrar med reflekterande frågor och tankar om hur barn synliggörs som aktiva agenter i förskollärares beskrivningar av sina inomhusmiljöer. Den bidrar även till förståelsen kring hur materialitet och agens påverkas och påverkar varandra. / The purpose of the study was to take part in preschool teachers' thoughts on the relationship between materiality and agency as it’s expressed when they design the physical environment indoors based on children's play. The study is based on an onto-epistemological perspective and with a phenomenographic methodological approach. Six active preschool teachers were interviewed and the empirical evidence is what the study is based on. The results showed five themes that describe how preschool teachers design the indoor environment according to the children's interests and needs. These were The children's agency in play, The environment and materials' agency, The children's agency in the environment, The environment according to the children's interests and The children's best interests. Within these themes, we were able to distinguish different variations in the preschool teachers' stories. The conclusion refers to how preschool teachers' attitudes and views of children are closely linked to how they describe that they arrange and design their physical indoor environments. The study contributes with reflective questions and thoughts about how children are made visible as active agents in preschool teachers' descriptions of their indoor environments. It also contributes to the understanding of how materiality and agency are affected and affect each other.

Purpose: The purpose of thestudy is to analyzehowdifferenteducatorsworking attwo different preschools, perceiveand reflect onthe conceptofthe competent child. Questionat issue:Howis the concept of the competent child perceived bythe participating preschool teachers? What is the concept loaded with and what meaning is given to the concept by the teachers? Method:The method used for this study is a phenomenographicone where qualitative interviews were conducted with eight teachers from two different preschools. Main theories:The theoretical framework used in this text is phenomenography where focus is on the study of perceptions, and on analysis of how people perceive phenomenon as well as analysis of how people create content and meaning in the relationship between the self and the surrounding world. Summarized conclusion:The results from the eight interviews show that the concept of the competent child is a complex one. However, the analysis of the empirical data shows that the concept can be described through five different perspectives; the perspectives of the child, thepedagogical approach, knowledge, care and education. The study shows that these different perspectives are based on personal experience which forms the basis for how they perceive the child and how they relate to the child. Therefore, we believe it is important that all educators in preschools together reflect on the concept of the competent child to create an equal preschool for all.

M. Tech. (Information Technology, Faculty of Applied and Computer Sciences, Vaal University of Technology / The number of students passing computer programming modules at Higher Education Institutions (HEIs) in South Africa at first year level is low. Only with the second attempt do most students pass. This delay results in students completing their three-year undergraduate qualification in four or even five years. One potential contribution towards addressing this problem is the introduction of a collaborative (cooperative) pedagogical approach where students develop software in teams, known in the Information Technology (IT) sector as pair-programming. This study endeavoured to investigate the impact of pair-programming on the academic progress of students registered for the Information Technology qualification at HEIs in South Africa. The study warranted the selection of action research as the most appropriate research strategy. Multi-methods data collection was carried out over two consecutive semesters. The data collection methods included a semi-structured interview, observations and empirical assessment. The participants were students registered for the Information Systems module, which focuses on software development. Pair-programming was introduced to one group of software development students, while a second group continued with the normal solo-programming approach. Semi-structured interviews were held with the students before commencement and after completion of the pair-programming intervention, to establish a change, if any, in the academic performance, attitude and enjoyment level of students introduced to pair-programming compared to those who continued with solo-programming. Observations were conducted throughout the course of the practical sessions over both semesters. Empirical assessments were done by means of tests given to both groups of students during the practical sessions, three tests per semester. Data analysis techniques included t-tests and thematic analysis. The findings concluded that pair-programming had a significant positive impact on the academic progress of IT students, including an increase in the enjoyment level and a more positive attitude towards software development.

Denna studie redogör för utbildningens betydelse i fråga om nyexaminerade lärares pedagogiska och vetenskapliga förhållningssätt. För att studera nyexaminerade lärares beskrivningar av sin yrkesverksamhet samt sin syn på utbildningen, har kvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare under former som säkerställt etisk riktighet, reliabilitet och validitet. De kvalitativa intervjuerna har, i studien, en låg grad av standardisering och fokus på ett visst tema, trots en relativt hög grad av strukturering. Vidare har intervjuerna analyserats utifrån den nuvarande lärarutbildningens intentioner och tidigare forskning där lärarutbildningens betydelse, det vetenskapliga och pedagogiska förhållningssättet samt tiden som ny lärare berörs. Tre tydliga infallsvinklar på utbildningens betydelse har följaktligen urskiljts, vilka sedan användes för att presentera resultatet. Infallsvinklarna var kunskapssynen, det vetenskapliga förhållningssättet samt förhållandet mellan teori och praktik. Dessa infallsvinklar användes även vid resultatdiskussionen. Uppsatsens författare anser även att nyexaminerade lärares pedagogiska och vetenskapliga förhållningssätt är påverkade av utbildningen liksom av tidigare erfarenheter i flertalet avseenden. Författarna är även av åsikten att studenterna tidigt bör erhålla en medvetenhet om sitt eget lärande och utbildningens syfte samt utformning för att utbildningens betydelse ska optimeras. Denna åsikt baseras på de positiva erfarenheterna som erhållits av uppsatsförfattarna. / This study describes the importance of the teacher education concerning newly graduated teacher.s pedagogical and scientific approach. Qualitative interviews have been conducted with the purpose of studying newly graduated teacher.s descriptions of their profession as well as their views on the education. The reliability and ethics have been taken into consideration. The qualitative interviews, in this study, have a low grade of standardization and focus on a certain subject, in spite of the relative high grade of structuring. The interviews have been analysed with regard to both the intentions of the current teacher education and prior research on the subject. From the interview data three distinct views on the importance of the education have been revealed, which has been used to present the result. The different views have been organized into three separate categories which have been named: Epistemological Beliefs, A Scientific Approach and finally Theory and Practice. These same categories are also used in the discussion. The authors of the essay conclude that the new graduated teacher.s pedagogical and scientific approaches are affected by the education as well as by their earlier experiences in many different aspects. The authors are also by the opinion that the students need to be aware of their own learning and of the purpose of the education at an early stage, so that the importance of the education is optimized. This opinion is based on the positive experiences that the authors have gained during the compilation of this study.