Uppsatsens övergripande syfte är att synliggöra hur förskollärare upplever arbetet med dokumentation och pedagogisk dokumentation i det digitala hjälpmedlet Förskoleappen. Frågeställningarna som besvaras i studien är: På vilket sätt beskriver och upplever förskollärarna Förskoleappen som ett hjälpmedel vid dokumentation av verksamheten? På vilket sätt beskriver och upplever förskollärarna Förskoleappen som ett hjälpmedel vid pedagogisk dokumentation? Vilka fördelar och nackdelar beskriver och upplever förskollärarna vid användandet av Förskoleappen? Studien är kvalitativ och den metod som har använts för att besvara syfte och frågeställningarna är semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Intervjuerna genomfördes på två förskolor med ett urval av sex verksamma och utbildade förskollärare som arbetar med Förskoleappen vid dokumentation av verksamheten. Förskollärarna i vår studie har varierande yrkeserfarenhet av det digitala hjälpmedlet Förskoleappen. Studiens övergripande resultat var att det digitala hjälpmedlet Förskoleappen underlättar förskollärarnas arbete med dokumentation och pedagogisk dokumentation. Resultaten framhäver att genom Förskoleappen möjliggörs det för förskollärarna att ha en enkel och smidig kontakt med vårdnadshavare. Resultaten bekräftar att förskollärarna upplever att dokumentationen i applikationen är lättillgänglig och att deras arbete med dokumentation har effektiviserats i det digitala hjälpmedlet Förskoleappen. Resultaten visar på att möjligheterna till pedagogisk dokumentation i verksamheten ökade eftersom dokumentationer är samlade i en applikation.

Arbetets syfte var att undersöka hur fem förskolor inom olika rektorsområden arbetar med pedagogisk dokumentation i verksamheten. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Hur ser förekomsten av pedagogisk dokumentation ut i förskolor? Vilka arbetssätt förekommer och vilka arbetsmaterial används för pedagogisk dokumentation? samt I vilka syften används pedagogisk dokumentation?   Metoden för denna studie har varit kvalitativa intervjuer med fem förskollärare vilka har representerat sina respektive förskoleverksamheter. Genom intervjuerna har vi tagit del av förskollärares uppfattningar och kunskaper om pedagogisk dokumentation. Med utgångspunkt i den tidigare forskningen för uppsatsen beskrivs pedagogisk dokumentation som ett förändringsverktyg i förskolan. Verktyget, eller arbetssättet, kan möjliggöra förståelse för barns lärprocesser och utveckla den pedagogiska verksamheten (Alnervik, 2013; Lenz Taguchi, 2000; Bjervås, 2011). I likhet med den tidigare forskningen visar studiens resultat att samtliga förskollärare beskriver pedagogisk dokumentation som ett reflektionsarbete för förändring i verksamheten. Det empiriska materialet har sorterats utefter studiens forskningsfrågor och diskuteras i relation till en konstruktionistisk teori och en rizhomatisk syn på kunskap och lärande.   Resultatet visar att pedagogisk dokumentation förekommer i olika utsträckning i de fem studerade förskolorna. Syftet med pedagogisk dokumentation varierar beroende på vem dokumentationen är till för. Den kan riktas till förskolläraren själv, barnet, vårdnadshavarna eller arbetslaget, men kan även användas i syfte att utveckla verksamheten. Den pedagogiska dokumentationen beskrivs som ett reflektionsarbete mellan olika aktörer inom förskolans verksamhet. Samtliga förskollärare i studien poängterar att pedagogisk dokumentation är en viktig del av förskolans systematiska kvalitetsarbete då den ligger till grund för utveckling av verksamheten. Slutsatsen visar att pedagogisk dokumentation ytterst handlar om ett reflektionsarbete, som syftar till att synliggöra och förbättra arbetsprocesser för att barn ska ges goda förutsättningar att lära och utvecklas.

Syftet med detta arbete var undersöka hur några förskollärare arbetar med pedagogisk dokumentation med barnen. Vi har använt kvalitativa intervjuer som metod. Sex stycken förskollärare har intervjuats om deras arbete med pedagogisk dokumentation tillsammans med barnen. Resultatet av intervjuerna är att förskollärare har goda kunskaper i hur pedagogisk dokumentation kan användas som ett verktyg för verksamheten. Det är dock problematiskt att få barnen delaktiga. Förskollärarna använder bilder som underlag vid reflektion med barnen med varierande resultat. Barnen dokumenterar sällan på egen hand. Barnen sägs bli delaktiga genom att välja bilder till dokumentationerna. Förskollärarna upplever brist på tid och språkliga svårigheter som hinder för att arbeta med pedagogisk dokumentation med barnen. Vår slutsats är att det tycks saknas kunskap kring hur förskollärarna kan göra barn delaktiga i sitt dokumentationsarbete.

AbstractPedagogisk dokumentation har blivit ett återkommande begrepp i förskolans värld de senaste åren. Lika så har Reggio Emilia filosofin blivit ett attraktivt arbetssätt både hos förskolechefer och verksamma pedagoger. Barns inflytande är ett annat hett begrepp som diskuteras. Ofta handlar det om HUR vi ska ge barnen inflytande. Ofta är det pedagogerna på småbarnsavdelningarna som har bryderier kring hur man jobbar med små barns inflytande. I den här studien kommer jag diskutera begreppen dokumentation, pedagogisk dokumentation och inflytande och undersöka hur de samverkar i dagens Reggio Emilia–inspirerade förskolor. Jag har format frågeställningar jag tänker försöka besvara utifrån intervjuer, arbetslagsdiskussioner och observationer. Studien visar att det arbetas flitigt med dokumentation men att det är svårt med de yngsta på grund av verbala svårigheter. Det blir svårt att reflektera tillsammans med barnen och hindrar fler möjligheter till inflytande över dokumentationen. Pedagogerna i studien anser att det behövs mer tid och mer personal i förskolan för att möta målen kring dokumentation och inflytande. Tillsammans med forskningen har studien öppnat upp för fortsatt forskning kring de etiska frågorna i samband med dokumentation i förskolan.Nyckelord: Dokumentation, inflytande, pedagogisk dokumentation

Vi har båda stött på dokumentation under vår verksamhetsförlagda tid, men vi har inte riktigt förstått vilken betydelse denna kan ha för verksamheten. Utifrån vår gemensamma nyfikenhet om vad förskollärare dokumenterar och framförallt varför, har detta sedan blivit utgångspunkten för vårt examensarbete.Syftet med vår undersökning har sedan varit att ta del av respondenternas erfarenheter och tankar kring dokumentation. Vi ville veta hur de ser på dokumentation och vilken betydelse den har för dem. Utifrån våra frågeställningar ville vi ta reda på vad och varför förskollärarna dokumenterade samt hur de gick tillväga vid en dokumentation.Vi valde att utföra vår undersökning på tre förskolor i Malmö och i Svedala kommun. Vi använde den kvalitativa intervjun som metod då vi intervjuade fyra förskollärare. Vi har sedan tolkat och analyserat vår transkriberade empiri.Resultatet av våra intervjuer visar att dokumentation är en viktig och stor del i arbetet på förskolan. Vad förskollärarna väljer att dokumentera och hur de går tillväga är något som däremot varierar. Dokumentationerna används vid vissa tillfällen som grund för att reflektera kring och utvärdera verksamheten, förskolläraren och/eller barnens läroprocesser. Tidigare forskning lyfter tydligt fram dokumentation som ett positivt verktyg i arbetet på förskolan, men i främsta grad då den används som grund för reflektion. Reflektion kring ett dokumenterat material kan bland annat bli en fördel för pedagogerna då de är ute efter att förändra och utveckla sitt vardagliga arbete på förskolan (Åberg & Lenz Taguchi, 2009). Förskollärarna använder även dokumentationerna för att synliggöra verksamheten och göra föräldrarna mer delaktiga i det vardagliga arbetet på förskolan.

No description available.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger resonerar kring pedagogisk dokumentation ute i verksamheten. Vad och varför dokumenterar pedagogerna? Vad ser pedagogerna för möjligheter respektive hinder med pedagogisk dokumentation som verktyg? och även hur barnen involveras i detta arbete. Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer och enkätundersökningar. Svaren har sedan analyserats med hjälp av relevant litteratur. Vi fann att pedagogerna i vår undersökning tycker att pedagogisk dokumentation är ett bra verktyg för att utveckla och synliggöra verksamheten för barnen, föräldrarna, sig själva och andra utomstående.

Vårt syfte med denna studie var att undersöka hur pedagoger arbetar med pedagogisk dokumentation. Vi ville försöka få en förståelse av hur den pedagogiska dokumentationen kan användas i vardagen på förskolan och hur den kan användas i utvecklande syfte för verksamheten. Vi vill även få en bild av vilka möjligheter samt svårigheter pedagoger ser med pedagogisk dokumentation. Vår förhoppning var att pedagogerna som vi intervjuade ville dela med sig av sina reflektioner och känslor kring detta.Resultatet visar att majoriteten av pedagogerna vi intervjuat varit positivt inställda till arbetet med pedagogisk dokumentation. Det visar sig även i vår studie att det inte finns något specifikt sätt att arbeta med dokumentationen utan alla har olika synsätt på det praktiska genomförandet.

Under arbetet med denna studie fann vi att pedagogisk dokumentation alltid arbetas inom svensk förskola. Syfte med denna studie var att undersöka hur förskollärarna betraktar pedagogisk dokumentation och förutsättningar för pedagogisk dokumentation. För att undersöka detta har vi genomfört två delstudier som bestått av en intervju och enkätundersökning. I delstudie ett har fem olika förskollärare intervjuats och i delstudie två har 41 av en stor geografisk spridning deltagit i enkäten. Studien utgår ifrånläroplansteoretiska perspektivet och dess centrala begrepp och ligger till grund för analysarbetet av det insamlade materialet. Studiens resultat indikerar att pedagogisk dokumentation betraktas som ett stöd i arbetet för att kunna synliggöra barnets lärande. Det används också för att utvärdera verksamheten och arbetsgruppen. Delstudiernas sammanställda resultat pekar på att det finns faktorer som påverkar förutsättningarna till att arbeta med pedagogisk dokumentation, det som klargjordes var att det är svårt att utföra pedagogisk dokumentation när det är personalbrist samt att det är annat arbete som måste hinnas med. De positiva aspekterna som förekom i studien var att pedagogisk dokumentation möjliggör att ta fasta på barns lärande och utveckling. Utifrån resultatet kan vi även se att det kollegiala arbetet med pedagogisk dokumentation är ytterst viktigt och har bidragit till att det vidgar helhetssynen för att förändra det förskollärarna specifikt vill utveckla utifrån läroplansmålen.

No description available.