Syftet med studien är att skildra yngre barns delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation. Fokus är möjligheter och svårigheter förskollärarna beskriver med arbetsmetoden pedagogisk dokumentation i förhållande till yngre barns delaktighet och inflytande. Våra frågeställningar som studien utgår ifrån är, vilka uppfattningar har förskollärarna om yngre barns delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation? På vilka sätt beskriver förskollärarna de yngre barnens delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation? Samt vilka svårigheter och möjlighetet beskriver förskollärarna i arbetet med de yngre barnens delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation? Vi har använt oss av kvalitativ undersökning i studien. Genomförandet skedde genom att vi intervjuade fyra förskollärare som arbetar med pedagogisk dokumentation på förskolorna. Studiens resultat visade att pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som gör barnen delaktiga och ger dem inflytande. Förskollärarna använder sig av pedagogisk dokumentation för att synligöra innehållet i verksamheten. Förskollärarna vill att barnen är delaktiga och har inflytande på förskolan, i resultatet synliggjordes att barnen mestadels gjordes delaktiga genom bilder. Förskollärarna såg främst pedagogisk dokumentation som en möjlighet för barnen och för sig själva i sitt arbete. De nämnde tiden, etiken, att avgränsa sin dokumentation och att tolka barnen som en svårighet.

Uppdraget för förskolan utifrån läroplanen (Skolverket, 2016) är att systematiskt arbeta med utvärdering och uppföljning av barns lärprocesser. Med anledning av att pedagogisk dokumentation inte är tydligt förklarat i läroplanen ville vi undersöka om det fanns olika sätt att tolka begreppet. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer av åtta förskollärare och har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar på två olika tolkningar av begreppet pedagogisk dokumentation, att det kan ses som antingen ett arbetssätt som genomsyrar vardagen eller som ett verktyg för att utvärdera och utveckla verksamheten. Resultatet visar även vilka förutsättningar som krävs för förskollärare att skapa en gemensam förståelse. Slutsatsen är att tid och kompetensutveckling är två viktiga förutsättningar för att skapa ett gemensamt arbetssätt kring pedagogisk dokumentation.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilka olika sätt barnen blir delaktiga pedagogiska dokumentation och hur den pedagogiska verksamheten påverkas av barnens delaktighet. Observationer gjordes på en avdelning med barn i blandade åldrar. Det utfördes även en kompletterande intervju med en av pedagogerna. Studien fokuserade på hur barnen blir delaktiga i arbetet med pedagogisk dokumentation och hur denna delaktighet påverkade de didaktiska valen för planeringen av verksamheten. Resultaten visar på hur arbetssättet speglar av sig på verksamhetens utformning där barnen upplever en tillåtande miljö där de vågar uttrycka tankar och idéer under arbetsprocesser. Samtidigt som det är en tidskrävande process.Med hjälp av denna studie önskar jag kunna visa ett exempel hur pedagogisk dokumentation kan fungera i en pedagogisk verksamhet och potentialen i det specifika arbetssättet.

Syftet med denna studie är att skapa fördjupad förståelse för relationen mellandokumentation, pedagogisk dokumentation och det systematiska kvalitetsarbetet i förskolanspraktik. Studien, som är av kvalitativ karaktär, har genomförts i tre olika förskolor somarbetar med dokumentation, pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete.Metoden utgjordes av två fokusgrupper och en enskild intervju där ljudinspelning användes.Det empiriska materialet analyserades utifrån ett socialkonstruktionistiskt ochpostmodernistiskt perspektiv, samt med inspiration av innehållsanalys. Resultatet visar i storadrag att vad som dokumenteras var alla förskollärare samstämmiga om, det handlade i förstahand om att dokumentera projekt och andra aktiviteter. Alla deltagande förskolor menade attsyftet med dokumentationerna var att de ska gynna barnen i deras lärande. Förskolor uppgavatt reflektion och återkoppling var viktiga delar vid arbetet med pedagogiskadokumentationer. Studien visar att det krävs en tillbakablick på vad som tidigare gjorts för attuppnå hög kvalitet i förskolan och att kvalitet kan mätas genom pedagogisk dokumentation.Enligt studien är det viktigaste med systematiskt kvalitetsarbete att det blir någontingproduktivt av det som mäts eller utvärderas och att det sker en förändring i verksamheten.Förståelsen för sambandet mellan dokumentation, pedagogisk dokumentation ochsystematiskt kvalitetsarbete skiljer sig mellan de deltagande förskolorna. Bland annatresonerar de kring sina dokumentationer och hur de får in läroplansmålen i dessa, dereflekterar kring hur de jobbar och vad de behöver förbättra. Resultatet visar att ettsystematiskt kvalitetsarbete inte går att utföra utan dokumentationer och pedagogiskadokumentationer, dessa är grunden till att man får syn på saker.

Syftet med detta examensarbete var att öka kunskap om Reggio Emilia inspirerat arbetssätt och varför det ses som ett föredöme. Vi ville undersöka vad som utmärker ett Reggio Emiliainspirerat arbetssätt. Hur verksamheter arbetar Reggio Emilia inspirerat samt om det finns några hinder eller svårigheter med detta arbetssätt. Inledningsvis beskrivs Reggio Emiliafilosofins historiska bakgrund följt av litteratur och tidigare forskning kring området. Därefter beskrivs forskningsmetoden där fem kvalitativa intervjuer genomförts med syfte att undersöka pedagogers tankar kring Reggio Emilia inspirerat arbetssätt. Detta sammanställs i ett resulta tsom visar på att alla verksamheter inspireras i olika grad men alla har gemensamt att de har samma tankar kring barnsyn, miljö, projektarbete samt pedagogisk dokumentation. Därefter diskuteras resultatet av undersökningen och återkopplas till litteratur och tidigare forskning. Avslutningsvis sammanställs allt i en slutsats.

The purpose of this study is to examine what the teachers in preschool think the purpose is with the units planning in preschool and how they follow up the purpose. The question formulations are: What do the teachers think the purpose of unit planning is in preschool? How do the teachers work with the unit planning in preschool? How is the time being used when it comes to unit planning? What do the teachers prioritize/what do the teachers have time for and what do they not have time for?To be able to answer these questions we used curriculum theory, we interviewed six teachers from two preschools,one from each unit, and we also did two observations of unit planning, one each from the two preschools. The result showed that the teachers think the purpose is to see the children's learning and interests, how they can challenge the children and to get an approval from the director regarding the quality of the preschool. The teachers do not have the same amount of time to plan, the teachers plan with the children’s interests in mind, they reflect on what they have done earlier and they plan what material they are going to use with the children, they discuss and plan for parent/teacher meetings and preschool introductions. The teachers think it is important to work with the curriculum but do not have it with them during unit planning. We could see they are aware of the curriculum goals and that not having enough time and factors like not having certain information for the planning of a preschool introduction, not being prepared, drifting away from what they need to talk about and not being able pedagogical documentation when and where they want affects the planning. Some of the teachers prioritize reflections about the documentations and not so much planning for the following week and some of the teachers could do both.

Utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv behandlar den här studien vilka rådande maktstrukturer som visar sig i den pedagogiska dokumentationen och vilka konsekvenser det får för förskolans verksamhet. Detta behandlar vi genom att studera hur maktstrukturer konstrueras genom språket i pedagogisk dokumentation. I den här studien innebär makt vilket inflytande pedagoger har när de skapar pedagogisk dokumentation och struktur står för vilka mönster som kan avläsas när pedagogerna talar om pedagogisk dokumentation. Framställningen av empirin har skett genom semistrukturerade intervjuer. Dessa genomfördes på en förskola tillsammans med tre pedagoger. Empirin behandlade vi sedan utifrån en kritisk diskursanalys som vi angripit utifrån Faircloughs tredimensionella teori, vilket innebär att studien har analyserats utifrån textproduktion/textkonsumtion, diskursiv praktik och social praktik. Studiens resultat behandlar fyra kategoriseringar: chefen, pedagoger, kolleger och arbetslag och tid. Det är utifrån de här kategorierna som resultatet analyseras. Ett framträdande resultat i studien är att reflektionstiden är en komponent som konstruerar hinder för pedagogens inflytande i den pedagogiska dokumentationen. Studien är relevant för samtliga instanser i förskolans verksamhet då det tidigare inte gjorts mycket forskning kring maktstrukturer i pedagogisk dokumentation. Men även ur ett samhällsperspektiv då det är många som kommer i kontakt med den. Studiens bidrag är att synliggöra hur pedagogens inflytande vid konstruktionen av den pedagogiska dokumentationen kan konstruera maktstrukturer i verksamheten. Genom att studera detta ämne vill vi skapa medvetenhet om att maktstrukturer konstrueras i skapandet av den pedagogiska dokumentationen. Vi menar att denna medvetenhet möjliggör att det kan skapas jämnare balans i konstruktionen av den pedagogiska dokumentationen för de verksamma instanserna inom förskolans. Detta då denna medvetenhet kan skapa diskussioner i arbetslagen som i sin tur kan utveckla verksamheten.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare talar om pedagogisk dokumentation i relation till verksamhetens utveckling. Studiens frågeställningar var; Vilka variationer av förhållningssätt gentemot pedagogisk dokumentation kommer till uttryck i förskollärares samtal? samt Hur samtalar förskollärare om den pedagogiska dokumentationens möjligheter eller hinder till att utveckla verksamheten? Den teoretiska utgångspunkten var socialkonstruktionism meddiskurspsykologisk metodologi för att analysera kommunikationen. Fem intervjuer genomfördes med förskollärare från olika förskolor. Intervjuerna spelades in via ljudupptagning. I resultatet framkommer flertalet variationer av förhållningssätt till pedagogisk dokumentation. Beroende på vilket förhållningssätt förskollärarna har konstrueras arbetet med pedagogisk dokumentation på olika sätt med olika syften. Det framkommer även att det ses som ett utvärderande verktyg men som samtidigt innebär många utmaningar och svårigheter. Dessa utmaningar och svårigheter kan bli till hinder för att pedagogisk dokumentation ska bidra med en utveckling av verksamheten.

<p>Det huvudsakliga syftet med vår studie har varit att undersöka hur verksamma pedagoger på förskolan och gymnasiet tolkar och i praktiken omsätter styrdokument i relation till dramapedagogiskt arbete. Studien berör även pedagogernas uppfattningar om vilket slags lärande de får syn på i dramapedagogiska situationer och hur detta formativt bedöms och pedagogiskt dokumenteras. Metoden vi använt oss av för att besvara dessa frågeställningar har varit kvalitativa forskningsintervjuer. Fyra förskolepedagoger och tre dramalärare på gymnasiet har intervjuats för denna studie. De data som framkommit genom dessa intervjuer har vi sedan tolkat utifrån ett hermeneutiskt forskningsperspektiv. Resultatet har visat på skillnader och likheter – både inom och mellan de olika verksamheterna - när det gäller tolkningen och omsättningen av de aktuella styrdokumenten. Dessa skillnader har av naturliga skäl till stor delberott på styrdokumentens olika utformning och innehåll. En viktig likhet har dock varit att samtliga pedagoger anser att styrdokumenten är abstrakt formulerade, vilket enligt dem både leder till frihet och begränsning i planeringsarbetet och i samarbetet med andra pedagoger. Studien har även påvisat skiljaktigheter i hur pedagogerna uppfattar och exemplifierar begreppen pedagogisk dokumentation och formativ bedömning.</p>

<h2>Sammanfattning</h2><p><strong>___________________________________________________________________________ </strong></p><h2>Digitala berättelser</h2><p>Ett mångsidigt verktyg för dokumentation inom förskolan</p><p> </p><h2>Digital stories</h2><p>A versatile tool for documentation within pre-school</p><p><strong>___________________________________________________________________________ </strong></p><p><strong> </strong></p><p>Vårt syfte är att undersöka i vilka sammanhang förskolan använder sig av digitala berättelser för att dokumentera verksamheten. Vi vill undersöka på vilket sätt digitala berättelser kan bli ett pedagogiskt verktyg inom förskolan och hur denna dokumentation används. Vi använder oss av en kvalitativ metod där en digital enkät besvaras av pedagoger inom förskolan.</p><p>Digitala berättelser visar sig vara ett utmärkt verktyg för att dokumentera inom förskolan och digital kompetens förespråkas i våra styrdokument för förskolan. Det visar sig i våra teoretiska utgångspunkter och i vår resultatredovisning att det finns många olika användningsområden beroende på vilket syfte som finns. Pedagogerna i vår studie använder digitala berättelser och anser att detta är ett pedagogiskt verktyg. Vårt resultat visar enligt oss att digitala berättelser är ett mångsidigt verktyg som bland annat kan användas vid föräldramöten, som pedagogisk dokumentation, i kvalitetsredovisningar samt för att synliggöra verksamheten, det enskilda barnet och läroplanen för förskolan.</p>