Syftet med denna studie har varit att fördjupa oss i och undersöka pedagogers perspektiv på den digitala pedagogiska dokumentationen. För att undersöka detta har vi utgått från tre frågeställningar: För vem görs den digitala pedagogiska dokumentationen, hur genomförs den och varför? Har de olika digitala plattformarna olika syften och målgrupp? Hur ser pedagoger på barns inflytande och inkludering i den digitala pedagogiska dokumentationen? För att besvara dessa frågor har vi utfört semistrukturerade intervjuer av kvalitativ metod. Vi valde att intervjua verksamma pedagoger och IKT-pedagoger för att få en inblick i deras arbete med digital pedagogisk dokumentation. Vi lutar oss på den socialkonstruktionistiska teorin i denna studie som utgår från att kunskap och verkligheten konstrueras genom interaktion mellan människor i sociala möten. Det som framkom i vår studie var att de förutsättningar som verksamheten erbjuder är av avgörande faktor för hur pedagoger arbetar med digital pedagogisk dokumentation. Det blev även tydligt att samtliga intervjuade pedagoger såg en positiv påverkan av digitaliseringen av den pedagogiska dokumentationen. De menar att digitaliseringen har skapat fler möjligheter och underlättat det systematiska kvalitetsarbetet. Resultatet av studien visar att pedagoger önskar ökad tillgänglighet för barnen och möjlighet till ett mer aktiv deltagande för föräldrar i verksamheten. Till sist uppenbarades också den nya dataskyddsförordningens eventuella påverkan i arbetet med den digitala pedagogiska dokumentationen.

No description available.

<p>Syftet med denna studie var att<strong> </strong>studera reflektionsprocessen i fenomenet pedagogisk dokumentation. Detta gjorde vi genom att intervjua sex pedagoger på tre olika förskolor som arbetar Reggio Emilia inspirerat. Förskolor som arbetar inom inriktningen Reggio Emilia har pedagogisk dokumentation som ett självklart verktyg i verksamheten, det blev på så sätt naturligt att välja pedagoger som arbetar på detta sätt. Vår undersökning bygger på en kvalitativ studie där vi tolkat respondenternas svar utifrån ett hermeneutiskt och reflektionsteoretiskt perspektiv. Studien visade på att pedagogerna vi intervjuade har en hög grad av medvetenhet om och insikt i vad reflektion är och vad denna stöds av. Genom intervjuerna fick vi också en tydlig bild av hur pedagogerna arbetar med reflektion kring den pedagogiska dokumentationen. I studien framkommer att en reflektion behöver understödjas av något slags verktyg som utmanar tänkandet och utmanar till att tänka nytt. De verktyg som pedagogerna ansåg stödja reflektionen var att gå i dialog med andra, genom att analysera dokumentationen eller genom att ta del av teorier från litteratur och föreläsningar. I studien lyfter pedagogerna även fram, att valet av förhållningssätt är viktigt för att reflektionen ska gå hand i hand med det som är syftet med pedagogisk dokumentation. Syftet är att synliggöra barnens och pedagogernas lärandeprocesser, för att sedan med utgångspunkt i detta utmana lärandeprocesserna vidare. Barnen ska synliggöras på ett sådant sätt att deras integritet inte kränks samt att granskningen inte sker utifrån ett bristperspektiv utan istället utgår från barnens kompetenser. Reflektion har enligt de pedagoger som intervjuats ett väldigt högt värde. Det är den reflektiva verksamheten som gör att dokumentationen får ett pedagogiskt värde.</p>

Idag är fritidsverksamheten enligt skollagen ålagd att ur ett systematiskt kvalitetsarbete skapa förutsättningar för lärande. De förutsättningarna skapas genom att verksamheter dokumenterar och reflekterar över den insamlande dokumentationen. Syftet med min undersökning är att utifrån fritidslärarnas perspektiv få förståelse för dokumentation i förhållande till verksamhetens måluppfyllelse samt det systematiska kvalitetsarbetet. Pedagogerna inser att det är viktigt att dokumentera för att utveckla verksamheten och de är duktiga på att bjuda in barnen i verksamhetens planering. Jag har använt mig av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med fyra fritidslärare på två skolor för att få fram min empiri. I granskningen av resultatet vilar min teoretiska utgångspunkt på läroplansteorin samt ramfaktorteorin. Resultatet visar att det råder tidsbrist för planering och att lärarna har olika roller inom skolan vilket gör att även om viljan och insikten finns till att dokumentera i förhållande till systematiskt kvalitetsarbete så görs det bristfälligt.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare uppfattar och arbetar med pedagogisk dokumentation. För att göra detta ombads 18 förskollärare i en mellanstor norrländsk stad att besvara en enkät bestående av två öppna frågor; samtliga tillfrågade deltog i undersökningen. En fråga behandlade förskollärares förståelse av begreppet pedagogisk dokumentation, den andra frågan avsåg hur förskollärare arbetade med det verktyg som används i förskolans verksamhet. De allra flesta uttryckte att det var skillnad på dokumentation och pedagogisk dokumentation. Enligt undersökningens förskollärare innefattar pedagogisk dokumentation reflektion bland pedagoger och barn i olika gruppkonstellationer samt delaktighet från barnen vilket sammantaget leder till vidareutvärdering och utveckling av verksamheten. Åtta förskollärare uppgav att de hade etablerade rutinerför pedagogisk dokumentation; nio hade påbörjat att utveckla pedagogisk dokumentation medan en varken jobbade med verktyget eller uttryckte några ambitioner att göra så i framtiden. De slutsatser som kan dras är att de flesta av studiens förskollärare har en god förståelse för innebörden av pedagogisk dokumentation även om mycket arbete generellt krävs för att arbetet med detsamma ska bli etablerat i fler verksamheter.

Den här studien har undersökt förskollärares uppfattningar om pedagogisk dokumentation i lärportaler i relation till barnen; hur de har tillgänglighet till, kännedom om och följaktligen delaktighet i lärportalen. En annan avsikt har varit att jämföra lärportalen med pärmar som dokumentationsverktyg samt belysa eventuella utvecklingsmöjligheter med lärportalen. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet då pedagogisk dokumentation uppfattas som en situation där lärande sker i samspel med andra människor. Metoden som har använts är individuella semistrukturerade intervjuer. Resultatet av intervjuerna har analyserats, sammanställts och presenterats utifrån valda teman. Resultatet visar att lärportalen inte är särskilt tillgänglig för barnen, att pedagogerna inte aktivt pratar om lärportalen med barnen och att barnen således inte riktigt får kännedom om den. Bristen på tillgängligheten till, kännedomen om och följaktligen delaktigheten i lärportalen gör att den pedagogiska dokumentationen tenderar att utebli i arbetet med lärportalen.

Revideringen av förskolans läroplan innebär ett ökat ansvar för att verksamheten utvärderas, följs upp och utvecklas. Pedagogisk dokumentation kan ses som en effektiv metod att använda sig av och därav syftar studien till att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med pedagogisk dokumentation som metod för att utveckla verksamheten. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv med kommunikation och samspel som bärande begrepp. Som datainsamlingsmetod använde vi oss av semistrukturerade intervjuer med förbestämd intervjuguide. Resultatet visar att pedagogisk dokumentation ställer höga krav på personalen, men ses som ett effektivt verktyg i verksamhetsutvecklingen. En mångfald av perspektiv och kunskaper av pedagogisk dokumentation bidrar till synliggörandet av utvecklingsområden, som i sin tur sedan utvecklas med stöd av olika verktyg. Slutsatsen är att pedagogisk dokumentation är en komplex metod som kräver närvarande och intresserad personal samtidigt som det är ett effektivt verktyg för att säkerställa en utveckling av verksamheten. En förutsättning i arbetet med pedagogisk dokumentation är kunskap och förståelse för begreppet.

Studien använder sig av ett didaktiskt perspektiv, då arbetet med pedagogisk dokumentationär till för att analysera och reflektera över vad som sker, hur lärande ska skapas, varför lärandet skapas och för vem lärandet är till för. Det är relevant att undersöka just pedagogisk dokumentation för att det är ett aktuellt ämne som får mycket plats i arbetet på förskolan. Vårt intresse ligger i själva arbetsprocessen som sker när en pedagogisk dokumentation skapas, närmare bestämt pedagogernas reflektioner över dokumentationen. Pedagogisk dokumentation är något som varje pedagog utformar utefter den individuella verksamheten. Det är en process i processen, där en process kan vara att hantera, analysera och utvärdera den egna dokumentationen. I föreliggande uppsats innebär en process ett pågående lärande, ett arbete som är i en ständig progression. Det är något som aktivt sker och alltid utvecklas framåt och är konstant. Syfte Syftet med denna studie är att skapa större kunskap om pedagogers reflektion om dokumentation och på vilka olika sätt dokumentationen betraktas som blivande pedagogisk. Mer specifikt riktar studien sig mot att undersöka vad pedagoger reflekterar över och för vem den pedagogiska dokumentationen utförs. Med hjälp av en kvalitativ studie vill vi undersöka hur pedagogers olika arbetsprocesser med dokumentation kan se ut. Metod I denna studie valdes en kvalitativ metod. Att använda en kvalitativ metod ger en större inblick i den pedagogiska verksamheten genom att den insamlade empirin fångar allt som sägs under en intervju. Denna kvalitativa studie i form av intervju har inspirerats av enfenomenografisk semistrukturerad intervju, där frågorna är utformade för att lägga fokus på det centrala ämnet i studien; reflektionen kring pedagogisk dokumentation. I arbetet med analys av empirin har en fenomenografisk analysmodell använts. Resultat Resultatet pekar på att arbetet med pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som är till stor hjälp för pedagoger som arbetar inom förskoleverksamheten. Det går att arbeta med pedagogisk dokumentation på många olika sätt men det slutgiltiga resultatet med arbetet med pedagogisk dokumentation är för att skapa en progression. Progressionen är till för verksamheten, för pedagogen och för barns lärande. Att arbeta med pedagogisk dokumentation i relation till de didaktiska frågeställningarna: hur, vad, varför och för vem gör att den pedagogiska dokumentationen blir mer innehållsrik och skapar en reflektion som speglar på professionen, barns utveckling och hur en aktivitet förs vidare.

Syftet med studien är att beskriva hur förskollärare uppfattar barns integritet och delaktighet irelation till den pedagogiska dokumentationen. Vårt intresse till studien har grundat sig i om barnsintegritet blir värnat om och om då barnen har möjlighet till delaktighet och inflytande i denpedagogiska dokumentationen. Vi har i denna studie genomfört kvalitativa intervjuer medverksamma förskollärare för att få ta del av hur de arbetar och resonerar kring barnens integritet ochom de ges möjlighet till delaktighet i pedagogisk dokumentation. Empirin från intervjuerna harbearbetats och analyserats för att sedan skrivas fram till ett resultat. I resultatet framkommer åsikteroch arbetssätt som delas av förskollärarna. Intressant har varit de olika aspekter förskollärarna hardelat med sig av. Något centralt i resultatet var att förskollärarna resonerar olika om integritet ochdelaktighet beroende på om det är yngre eller äldre barn. Vi diskuterar etiska dilemman somframkommit i resultatet för att visa på att arbetet med pedagogisk dokumentation i relation tillintegritet och delaktighet kan vara problematisk för förskollärare. Det framkom att förskollärarnaupplevde att barns delaktighet och integritet i den pedagogiska dokumentationen är något de i bordeta mer hänsyn till i framtiden. / <p>Godkännande datum: 2019-01-04</p>

BAKGRUND: För att utveckla en skapande verkstadsverksamhet där barnet står i centrum, i egenskap av en kompetent individ, måste ledarskap och grupprocesser kritiskt granskas. Genom pedagogisk dokumentation synliggörs problemområden att förändra och utveckla. Reggio Emilia-filosofin bidrar med den pedagogiska grunden och synen på barnets rätt till sin egen kreativa process.SYFTE: Att ta reda på hur en verkstadsverksamhet för barn, där samma barngrupper sällan återkommer, kan utvecklas med hjälp av pedagogisk dokumentation.METOD: Studien baseras på aktionslärande som metod, då uppstart och utveckling av verksamheten är i fokus.RESULTAT: Resultatet visar att miljön i vilken barnen vistas antingen kan skapa förutsättningar eller hinder för dem. Genom ett kritiskt förhållningssätt gentemot miljön och genom att välja att förändra den har vi även möjlighet att förändra barnens agerande i miljön. Genom att använda oss av deltagande observationer i konstverkstaden har vi fått kunskap om vår egen verksamhet och vårt pedagogiska ledarskap.