Syftet med denna studie var att studera reflektionsprocessen i fenomenet pedagogisk dokumentation. Detta gjorde vi genom att intervjua sex pedagoger på tre olika förskolor som arbetar Reggio Emilia inspirerat. Förskolor som arbetar inom inriktningen Reggio Emilia har pedagogisk dokumentation som ett självklart verktyg i verksamheten, det blev på så sätt naturligt att välja pedagoger som arbetar på detta sätt. Vår undersökning bygger på en kvalitativ studie där vi tolkat respondenternas svar utifrån ett hermeneutiskt och reflektionsteoretiskt perspektiv. Studien visade på att pedagogerna vi intervjuade har en hög grad av medvetenhet om och insikt i vad reflektion är och vad denna stöds av. Genom intervjuerna fick vi också en tydlig bild av hur pedagogerna arbetar med reflektion kring den pedagogiska dokumentationen. I studien framkommer att en reflektion behöver understödjas av något slags verktyg som utmanar tänkandet och utmanar till att tänka nytt. De verktyg som pedagogerna ansåg stödja reflektionen var att gå i dialog med andra, genom att analysera dokumentationen eller genom att ta del av teorier från litteratur och föreläsningar. I studien lyfter pedagogerna även fram, att valet av förhållningssätt är viktigt för att reflektionen ska gå hand i hand med det som är syftet med pedagogisk dokumentation. Syftet är att synliggöra barnens och pedagogernas lärandeprocesser, för att sedan med utgångspunkt i detta utmana lärandeprocesserna vidare. Barnen ska synliggöras på ett sådant sätt att deras integritet inte kränks samt att granskningen inte sker utifrån ett bristperspektiv utan istället utgår från barnens kompetenser. Reflektion har enligt de pedagoger som intervjuats ett väldigt högt värde. Det är den reflektiva verksamheten som gör att dokumentationen får ett pedagogiskt värde.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur några pedagoger ser på pedagogisk dokumentation, vad de anser krävs för att en dokumentation ska bli pedagogisk och på vilket sätt de anser att pedagogisk dokumentation kan påverka/utveckla verksamheten i förskolan. Som metod har vi använt oss av en enkätundersökning som har genomförts med tolv pedagoger från olika förskolor. Det vi har kommit fram till i vårt resultat är att pedagogisk dokumentation som arbetssätt innebär att pedagogerna får en möjlighet att förstå läroprocesser och fånga barnens utveckling. Samtidigt är det ett sätt att visa på den verksamhet som bedrivs för föräldrarna och andra intresserade. Kommunikationen och reflektionen kring dokumentationen, leder vidare till utforskande och utveckling såväl för barnet som för pedagogen. Pedagogisk dokumentation ska ses som ett kollektivt arbetsverktyg som leder till att utveckla verksamheten i förskolan.

Genom att arbeta med pedagogisk dokumentation kan pedagoger gå in i en lärprocess som gäller både det egna och barnens arbete. Den konkreta dokumentationen kan ligga till grund för ett kontinuerligt förändrings- eller reformarbete på förskolan genom att de bildar en utgångspunkt för gemensam reflektion. Det är en process där man ständigt går tillbaka till dokumentationen för att studera, analysera och diskutera det som har dokumenterats för att sedan ompröva sina egna tolkningar tillsammans med andra. Syftet med denna studie är att studera vilken betydelse pedagogisk dokumentation har för förskolans verksamhetsutveckling. Det gjordes genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare från två olika förskoleavdelningar. I resultatet av intervjuerna framkom att pedagogerna ser arbetet med pedagogisk dokumentation som mycket värdefullt, men tidskrävande. Pedagogerna reflekterar ofta över sitt arbete och använder ibland dokumentationerna som underlag. De upplever dock att det är svårt att använda dokumentationerna som utgångspunkt i det fortsatta arbetet med barnen.

Vårt syfte med arbetet är att undersöka pedagogers inställning till pedagogisk dokumentation som förhållningssätt och som verktyg för barns och pedagogers lärande. Med hjälp av intervjuer och en observation på två olika Reggio Emilia-inspirerade förskolor har vi fått svar på hur pedagoger resonerar kring pedagogisk dokumentation, hur pedagogisk dokumentation kan bidra till utvecklingen av barns och pedagogers lärande samt hur pedagogisk dokumentation påverkar pedagogers förhållningssätt. Resultatet visar att informanter i vår undersökning främst använder sig av pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att hjälpa barn att se och utveckla sitt eget lärande. Man kan tolka resultatet som att det förekommer nackdelar med detta arbetssätt som främst handlar om tiden. Undersökningen visar att pedagogerna har påbörjat en process i arbetet med pedagogisk dokumentation, men att de inte ännu utnyttjar alla användningsområden som pedagogisk dokumentation som verktyg erbjuder. En förutsättning för pedagogisk dokumentation som arbetssätt handlar om att pedagogerna måste få de förutsättningar som detta arbete kräver.

Abstract My aim for this study is to examine what the parent’s of the children attending pre-school wants to be a part of, by examining the parent’s description of the performance review and what their experience from them was. This study is based on earlier research and literature, which describes the pre-schools activities, how they work and the documented goals they try to accomplish. I also did eight interviews with parents from two municipalities, which I then interpreted based on my experience and understanding. The interviews focused on the parent’s description of their experience of how much influence on the work in their child's pre-school. The interviewed parent’s have experience from six different pre-schools, two of which are specially adapted to suit the needs of disabled children. The study comprise of preschools that handle children who are 1 – 5 years old, since that's where most children are today, when their parents are at work or at school. The parents want to maintain a close relationship to their pre-school. They also want to feel that they are a part of their children’s daily life at the pre-school. The parents said that they have a good pre-school that listens to them, respect them and takes very good care of the children. The parents mostly wanted to be a part of their children’s well being while they are at the pre-school. Key words parents involvement, Involvement, pedagogic documentation and influenced by pre-school activities.

I denna studie har vi undersökt vilket syfte pedagoger i förskolan och skolan har att arbeta med elevportfolio samt hur detta arbete går till. Vi har även frågat oss om det syfte pedagogerna uppger tar hänsyn till elevernas kunskaps- samt personliga utveckling. Att arbeta efter portfoliometoden är idag ett utbrett arbetssätt i svenska förskolor och skolor. Portfoliometoden kommer ursprungligen från USA men har nu spridits till stora delar av världen. En elevportfolio kan utgöras av en pärm, mapp, datadiskett, cd-skiva eller dylikt. I denna samlas ett urval av elevens arbeten för att bland annat synliggöra dennes läroprocess. För att söka svar på våra frågeställningar har vi genomfört en litteraturundersökning där vi bearbetat för ämnet relevant litteratur, vi har utfört en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuat fyra pedagoger som arbetar från förskolan till nian samt genomfört en portfolioundersökning där vi granskat två olika elevportföljer. Vi har därefter analyserat och diskuterat de resultat vi funnit i de olika undersökningarna. Resultaten visar på att det finns många olika sätt att arbeta med elevportfolio. Pedagogernas syften med denna arbetsmetod varierar också, även fast mycket går igen i de olika intervjuerna. Bland annat har vi i alla de undersökningar vi genomfört funnit att ett syfte är att eleverna ska lära sig reflektera över och ta ansvar för sitt eget lärande. In this study we have investigated the pedagogical purpose and the different methods of working with student portfolio in pre-school and in the nine-year compulsory school. Also we have attempted to answer the question if the pedagogical purpose takes the students’ knowledge and personal development into consideration. The portfolio method origin from the USA but is today spread all over the world. In Sweden working with portfolio is common nowadays. A student portfolio can consist of a binder, a folder, a compact disc or similar. In these the students are able to collect their schoolwork to make their learning process visible. To seek answers to our questions we performed a literature study in which we went through for the subject adequate literature, a qualitative interview study where we interviewed four pedagogues working from pre-school to the ninth grade and a portfolio study where we examined two different student portfolios. Afterwards we analysed and discussed the results of the studies. The results show that there are many different ways of working with student portfolios and the pedagogical purposes vary. Even though the interviews showed that there are many similarities. That the students should reflect on and take responsibility for there own learning is for example general in all studies.

Syftet med rapporten är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka hur pedagogisk dokumentation används i förskolorna i en medelstor kommun, samt att belysa specialpedagogens roll. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning av pedagogisk dokumentation i förskolan. Reggio Emilias filosofi beskrivs vara en förebild och inspirationskälla för pedagogisk dokumentation i Sverige. Min frågeställning har som utgångsläge att en medelstor kommun i södra Sverige utbildar pedagogerna i förskolan i pedagogisk dokumentation. För att få en inblick i om det har blivit någon förändring på förskolorna efter kursen har jag använt mig av intervjuer. Jag har intervjuat tre förskollärare och en specialpedagog som arbetar med och har kunskap om pedagogisk dokumentation. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att den kurs i pedagogisk dokumentation som numera finns i kommunen har satt igång en förändringsprocess på förskolorna. Diskussionerna tillsammans med barnen och mellan pedagogerna har blivit mer pedagogiska och pedagogernas arbetssätt ifrågasätts mera. Förskolemiljön har förändrats till att bli mer anpassad efter barngruppens behov. Samtliga respondenter hävdar att specialpedagogen kan ha en roll i arbetet med pedagogisk dokumentation och i förändring av miljön i förskolorna.

Syfte Syftet med uppsatsen var att undersöka hur fyra förskollärare använder sig av pedagogisk dokumentation i förskolan samt vad de har för syfte med den pedagogiska dokumentationen. För att uppnå syftet med uppsatsen användes två frågeställningar, Hur arbetar fyra förskollärare med pedagogisk dokumentation och Varför och för vems skull används pedagogisk dokumentation? Metod En metod i form av ostrukturerade intervjufrågor användes. Totalt intervjuades fyra kvinnliga förskollärare som varit verksamma inom förskolan mellan 5 och 29 år. Resultat Samtliga förskollärare använde sig av pedagogisk dokumentation, men med olika tillvägagångssätt. Den vanligast förekommande dokumentationsformen var enligt portfoliometoden, även där med olika tillvägagångssätt. Beträffande varför och för vems skull förskollärarna använde sig av pedagogisk dokumentation varierade svaren. Två av förskollärarna ansåg att det i första hand var för barnen skull och de andra två tyckte att den pedagogiska dokumentationen var till för pedagogerna i första hand. Nyckelbegrepp: pedagogisk dokumentation, portfolio, förskola, förskollärare

I Skolverkets rapport 318 från 2008 redovisas en utvärdering av förskolan tio år efter införandet av förskolans läroplan. Rapporten visar på en ökad satsning av individuella utvecklingsplaner. Detta tenderar att bidra till en ökad bedömning av det enskilda barnet vilket oroar Skolverket då det strider mot läroplanen. Pedagogisk dokumentation lyfts istället fram som ett alternativ till individuella utvecklingsplaner i Skolverkets rapport. Studiens syfte var att undersöka vad pedagogisk dokumentation innebar för några utvalda pedagoger i en Reggio Emilia inspirerad förskola samt att granska hur den pedagogiska dokumentationen följdes upp i personalgruppen. Vidare var ambitionen att undersökningen skulle besvara hur efterföljande reflektion och efterarbete såg ut för pedagogerna ifråga samt vilka eventuella dilemman och svårigheter den pedagogiska dokumentationen innebar. Examensarbetets empiriska underlag baserades på semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades tre pedagoger. Samtliga var verksamma på den utvalda Reggio Emilia inspirerade förskolan. Pedagogernas yrkeserfarenhet varierade mellan tre till trettio år. Studiens resultat visar att pedagogens arbete med pedagogisk dokumentation fångar barns lärandesituationer. Genom att pedagogen antecknar, fotograferar eller videofilmar i verksamheten kan pedagogerna få förståelse för förskolebarnen. Pedagogerna själva kan också få ökad insikt kring det de inte ser dvs. både barns och pedagogers handlande, tänkande och lärande. Utifrån dokumentationen reflekterar pedagogerna tillsammans för att få förståelse hur barn upplever och förstår saker och ting. Genom reflektion och efterarbete kring pedagogisk dokumentation får pedagogerna dessutom en ny syn på barn och barnens väg till kunskap. Vad gäller dilemman och svårigheter med pedagogisk dokumentation framhåller pedagogerna att tiden är ett problem. Det tar tid att lära sig att arbeta med dokumentation och det tar tid att observera, dokumentera samt reflektera. Ytterligare ett dilemma kan vara att pedagogerna bedömer barnen i en dokumentation. Pedagogerna anser dock att bedömningsrisken är liten eftersom de är medvetna om detta. Resultatet visar på likheter med den litteraturredovisning som gjorts. En slutsats i undersökningen är att detta examensarbete visar på vilken betydelse den pedagogiska dokumentationen kan ha för att synliggöra barns lärande och pedagogers förhållningssätt. Vidare kan pedagogisk dokumentation leda till ständig utveckling och förändring av i detta fall förskolan.

Den svenska förskolan styrs av Läroplan för Förskolan. Denna läroplan är mycket tydlig när det gäller huruvida bedömning av det enskilda barnet ska få förekomma i verksamheterna. Enligt läroplanen (Lpfö- 98) sker bedömning och utvärdering endast när det gäller verksamheten i sig. Bedömning av det enskilda barnet är något som hör skolan till, inte förskolan. Detta ställningstagande ställer yrkesverksamma förskollärare i en situation där uppgiften blir att se individen utan att bedöma. Den pedagogiska dokumentationen ska här utgöra ett stöd och ett verktyg i detta arbete. Dock är inte kunskapen och erfarenheten av det samma allmänt vedertagen. Det finns enligt vår uppsats skillnader i huruvida verksamheterna vill, kan och försöker arbeta med den pedagogiska dokumentationen och bedömning utav den egna verksamheten. Hur arbetar verksamheterna med det enskilda barnet i denna relationella utgångspunkt?