Föreliggande studie går ut på att synliggöra hur förskollärare arbetar med pedagogisk dokumentation, vilket syftet är samt om det finns några svårigheter med arbetet och vilka de kan vara. För att ta reda på detta har vi nyttjat en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att respondenterna anser att syftet med pedagogisk dokumentation är att synliggöra verksamheten, sitt eget arbetssätt och förhållningssätt samt barns lärprocesser. Detta görs genom att observera, filma, fota och intervjua barn för att få syn på barnens intressen för att kunna följa upp, analysera och reflektera kring hur verksamheten ska planeras vidare för att gynna barns utveckling och lärande. Respondenterna upplever att svårigheterna med pedagogisk dokumentation är att skapa förståelse och samsyn hos kollegor om vad pedagogisk dokumentation innebär, att få tiden att räcka till samt att få barnen delaktiga i processen. Trots detta upplever respondenterna i huvudsak pedagogisk dokumentation som ett fördelaktigt arbetssätt.

<p>Det huvudsakliga syftet med vår studie har varit att undersöka hur verksamma pedagoger på förskolan och gymnasiet tolkar och i praktiken omsätter styrdokument i relation till dramapedagogiskt arbete. Studien berör även pedagogernas uppfattningar om vilket slags lärande de får syn på i dramapedagogiska situationer och hur detta formativt bedöms och pedagogiskt dokumenteras. Metoden vi använt oss av för att besvara dessa frågeställningar har varit kvalitativa forskningsintervjuer. Fyra förskolepedagoger och tre dramalärare på gymnasiet har intervjuats för denna studie. De data som framkommit genom dessa intervjuer har vi sedan tolkat utifrån ett hermeneutiskt forskningsperspektiv. Resultatet har visat på skillnader och likheter – både inom och mellan de olika verksamheterna - när det gäller tolkningen och omsättningen av de aktuella styrdokumenten. Dessa skillnader har av naturliga skäl till stor del berott på styrdokumentens olika utformning och innehåll. En viktig likhet har dock varit att samtliga pedagoger anser att styrdokumenten är abstrakt formulerade, vilket enligt dem både leder till frihet och begränsning i planeringsarbetet och i samarbetet med andra pedagoger. Studien har även påvisat skiljaktigheter i hur pedagogerna uppfattar och exemplifierar begreppen pedagogisk dokumentation och formativ bedömning.</p>

No description available.

<p>I denna studie har vi undersökt vilket syfte pedagoger i förskolan och skolan har att arbeta med elevportfolio samt hur detta arbete går till. Vi har även frågat oss om det syfte pedagogerna uppger tar hänsyn till elevernas kunskaps- samt personliga utveckling. Att arbeta efter portfoliometoden är idag ett utbrett arbetssätt i svenska förskolor och skolor. Portfoliometoden kommer ursprungligen från USA men har nu spridits till stora delar av världen. En elevportfolio kan utgöras av en pärm, mapp, datadiskett, cd-skiva eller dylikt. I denna samlas ett urval av elevens arbeten för att bland annat synliggöra dennes läroprocess. För att söka svar på våra frågeställningar har vi genomfört en litteraturundersökning där vi bearbetat för ämnet relevant litteratur, vi har utfört en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuat fyra pedagoger som arbetar från förskolan till nian samt genomfört en portfolioundersökning där vi granskat två olika elevportföljer. Vi har därefter analyserat och diskuterat de resultat vi funnit i de olika undersökningarna. Resultaten visar på att det finns många olika sätt att arbeta med elevportfolio. Pedagogernas syften med denna arbetsmetod varierar också, även fast mycket går igen i de olika intervjuerna. Bland annat har vi i alla de undersökningar vi genomfört funnit att ett syfte är att eleverna ska lära sig reflektera över och ta ansvar för sitt eget lärande.</p><p>In this study we have investigated the pedagogical purpose and the different methods of working with student portfolio in pre-school and in the nine-year compulsory school. Also we have attempted to answer the question if the pedagogical purpose takes the students’ knowledge and personal development into consideration. The portfolio method origin from the USA but is today spread all over the world. In Sweden working with portfolio is common nowadays. A student portfolio can consist of a binder, a folder, a compact disc or similar. In these the students are able to collect their schoolwork to make their learning process visible. To seek answers to our questions we performed a literature study in which we went through for the subject adequate literature, a qualitative interview study where we interviewed four pedagogues working from pre-school to the ninth grade and a portfolio study where we examined two different student portfolios. Afterwards we analysed and discussed the results of the studies. The results show that there are many different ways of working with student portfolios and the pedagogical purposes vary. Even though the interviews showed that there are many similarities. That the students should reflect on and take responsibility for there own learning is for example general in all studies.</p>

<p>Genom att arbeta med pedagogisk dokumentation kan pedagoger gå in i en lärprocess som gäller både det egna och barnens arbete. Den konkreta dokumentationen kan ligga till grund för ett kontinuerligt förändrings- eller reformarbete på förskolan genom att de bildar en utgångspunkt för gemensam reflektion. Det är en process där man ständigt går tillbaka till dokumentationen för att studera, analysera och diskutera det som har dokumenterats för att sedan ompröva sina egna tolkningar tillsammans med andra. Syftet med denna studie är att studera vilken betydelse pedagogisk dokumentation har för förskolans verksamhetsutveckling. Det gjordes genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare från två olika förskoleavdelningar. I resultatet av intervjuerna framkom att pedagogerna ser arbetet med pedagogisk dokumentation som mycket värdefullt, men tidskrävande. Pedagogerna reflekterar ofta över sitt arbete och använder ibland dokumentationerna som underlag. De upplever dock att det är svårt att använda dokumentationerna som utgångspunkt i det fortsatta arbetet med barnen.</p>

<p>Vårt syfte med arbetet är att undersöka pedagogers inställning till pedagogisk dokumentation som förhållningssätt och som verktyg för barns och pedagogers lärande. Med hjälp av intervjuer och en observation på två olika Reggio Emilia-inspirerade förskolor har vi fått svar på hur pedagoger resonerar kring pedagogisk dokumentation, hur pedagogisk dokumentation kan bidra till utvecklingen av barns och pedagogers lärande samt hur pedagogisk dokumentation påverkar pedagogers förhållningssätt. Resultatet visar att informanter i vår undersökning främst använder sig av pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att hjälpa barn att se och utveckla sitt eget lärande. Man kan tolka resultatet som att det förekommer nackdelar med detta arbetssätt som främst handlar om tiden. Undersökningen visar att pedagogerna har påbörjat en process i arbetet med pedagogisk dokumentation, men att de inte ännu utnyttjar alla användningsområden som pedagogisk dokumentation som verktyg erbjuder. En förutsättning för pedagogisk dokumentation som arbetssätt handlar om att pedagogerna måste få de förutsättningar som detta arbete kräver.</p>

<p>I Skolverkets rapport 318 från 2008 redovisas en utvärdering av förskolan tio år efter införandet av förskolans läroplan. Rapporten visar på en ökad satsning av individuella utvecklingsplaner. Detta tenderar att bidra till en ökad bedömning av det enskilda barnet vilket oroar Skolverket då det strider mot läroplanen. Pedagogisk dokumentation lyfts istället fram som ett alternativ till individuella utvecklingsplaner i Skolverkets rapport.</p><p>Studiens syfte var att undersöka vad pedagogisk dokumentation innebar för några utvalda pedagoger i en Reggio Emilia inspirerad förskola samt att granska hur den pedagogiska dokumentationen följdes upp i personalgruppen. Vidare var ambitionen att undersökningen skulle besvara hur efterföljande reflektion och efterarbete såg ut för pedagogerna ifråga samt vilka eventuella dilemman och svårigheter den pedagogiska dokumentationen innebar.</p><p>Examensarbetets empiriska underlag baserades på semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades tre pedagoger. Samtliga var verksamma på den utvalda Reggio Emilia inspirerade förskolan. Pedagogernas yrkeserfarenhet varierade mellan tre till trettio år.</p><p>Studiens resultat visar att pedagogens arbete med pedagogisk dokumentation fångar barns lärandesituationer. Genom att pedagogen antecknar, fotograferar eller videofilmar i verksamheten kan pedagogerna få förståelse för förskolebarnen. Pedagogerna själva kan också få ökad insikt kring det de inte ser dvs. både barns och pedagogers handlande, tänkande och lärande. Utifrån dokumentationen<strong> </strong>reflekterar pedagogerna<strong> </strong>tillsammans för att få förståelse hur barn upplever och förstår saker och ting. Genom reflektion och efterarbete kring<strong> </strong>pedagogisk dokumentation får pedagogerna dessutom en ny syn på barn och barnens väg till kunskap.</p><p>Vad gäller dilemman och svårigheter med pedagogisk dokumentation framhåller pedagogerna att tiden är ett problem. Det tar tid att lära sig att arbeta med dokumentation och det tar tid att observera, dokumentera samt reflektera. Ytterligare ett dilemma kan vara att pedagogerna bedömer barnen i en dokumentation. Pedagogerna anser dock att bedömningsrisken är liten eftersom de är medvetna om detta.</p><p>Resultatet visar på likheter med den litteraturredovisning som gjorts. En slutsats i undersökningen är att detta examensarbete visar på vilken betydelse den pedagogiska dokumentationen kan ha för att synliggöra barns lärande och pedagogers förhållningssätt. Vidare kan pedagogisk dokumentation leda till ständig utveckling och förändring av i detta fall förskolan.  </p>

<p>Syfte</p><p>Syftet med uppsatsen var att undersöka hur fyra förskollärare använder sig av pedagogisk dokumentation i förskolan samt vad de har för syfte med den pedagogiska dokumentationen.</p><p>För att uppnå syftet med uppsatsen användes två frågeställningar, Hur arbetar fyra förskollärare med pedagogisk dokumentation och Varför och för vems skull används pedagogisk dokumentation?</p><p>Metod</p><p>En metod i form av ostrukturerade intervjufrågor användes. Totalt intervjuades fyra kvinnliga förskollärare som varit verksamma inom förskolan mellan 5 och 29 år.</p><p>Resultat</p><p>Samtliga förskollärare använde sig av pedagogisk dokumentation, men med olika tillvägagångssätt. Den vanligast förekommande dokumentationsformen var enligt portfoliometoden, även där med olika tillvägagångssätt.</p><p>Beträffande varför och för vems skull förskollärarna använde sig av pedagogisk dokumentation varierade svaren. Två av förskollärarna ansåg att det i första hand var för barnen skull och de andra två tyckte att den pedagogiska dokumentationen var till för pedagogerna i första hand.</p><p>Nyckelbegrepp: pedagogisk dokumentation, portfolio, förskola, förskollärare</p>

<p>Syftet med rapporten är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka hur pedagogisk dokumentation används i förskolorna i en medelstor kommun, samt att belysa specialpedagogens roll. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning av pedagogisk dokumentation i förskolan. Reggio Emilias filosofi beskrivs vara en förebild och inspirationskälla för pedagogisk dokumentation i Sverige. Min frågeställning har som utgångsläge att en medelstor kommun i södra Sverige utbildar pedagogerna i förskolan i pedagogisk dokumentation. För att få en inblick i om det har blivit någon förändring på förskolorna efter kursen har jag använt mig av intervjuer. Jag har intervjuat tre förskollärare och en specialpedagog som arbetar med och har kunskap om pedagogisk dokumentation.</p><p>Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att den kurs i pedagogisk dokumentation som numera finns i kommunen har satt igång en förändringsprocess på förskolorna. Diskussionerna tillsammans med barnen och mellan pedagogerna har blivit mer pedagogiska och pedagogernas arbetssätt ifrågasätts mera. Förskolemiljön har förändrats till att bli mer anpassad efter barngruppens behov. Samtliga respondenter hävdar att specialpedagogen kan ha en roll i arbetet med pedagogisk dokumentation och i förändring av miljön i förskolorna.</p>

<p>Abstract</p><p>My aim for this study is to examine what the parent’s of the children attending pre-school</p><p>wants to be a part of, by examining the parent’s description of the performance review and</p><p>what their experience from them was. This study is based on earlier research and literature,</p><p>which describes the pre-schools activities, how they work and the documented goals they try</p><p>to accomplish. I also did eight interviews with parents from two municipalities, which I then</p><p>interpreted based on my experience and understanding. The interviews focused on the</p><p>parent’s description of their experience of how much influence on the work in their child's</p><p>pre-school. The interviewed parent’s have experience from six different pre-schools, two of</p><p>which are specially adapted to suit the needs of disabled children. The study comprise of preschools</p><p>that handle children who are 1 – 5 years old, since that's where most children are</p><p>today, when their parents are at work or at school. The parents want to maintain a close</p><p>relationship to their pre-school. They also want to feel that they are a part of their children’s</p><p>daily life at the pre-school. The parents said that they have a good pre-school that listens to</p><p>them, respect them and takes very good care of the children. The parents mostly wanted to be</p><p>a part of their children’s well being while they are at the pre-school.</p><p>Key words parents involvement, Involvement, pedagogic documentation and influenced by</p><p>pre-school activities.</p>