<p>Uppsatsen analyserade vad som kan ge arbetsglädje samt utvärderade effekter på upplevd hälsa, gott liv och arbetsglädje av de ergonomiska åtgärder som vidtagits på ett större livsmedelsföretag. Ergonomi här definierat ur ett helhetsperspektiv: Människan är en komplex varelse och hon granskades i den kontext som arbetet och arbetsorganisationen utgjorde. Frågeställningen utvärderas i termer av målbildens nyckelord. Målbild är:</p><p>”Vi bidrar till ett lönsamt Alexander genom meningsfullt arbete där alla medarbetare känner glädje och trivsel samt bibehåller god hälsa. Här utvecklas vi som individer i ett öppet ochärligt arbetsklimat.”</p><p>Den undersökta gruppen bestod av maskinoperatörer och deras ledning, arbetsledare, produktionschef och platschef. De metoder som användes var enkät och intervju. Maskinoperatörerna besvarade enkäten med besvärsfrågor, inställning till livet och hälsansamt personliga mått för BMI-beräkning. En korrelationsmatris beräknades för att analysera hur variablerna som beskrev arbetsglädje samvarierade. Resultatet visade ingen markant förändring av vare sig hälsa, besvär eller arbetsglädje. Besvärsnivåerna var genomgående höga till mycket höga. Behovet av sjukskrivning pga. besvären hade ökat. Många var överviktiga.Sju personer, operatörer samt personer från ledningen på företaget, intervjuades djupare angående sina attityder till arbetsglädje. Här fann vi stora likheter i hur de ansåg attarbetsglädje främjas samt sin egen roll i detta. De korrelationer som uppmättes ger ytterligare stöd för vad andra studier visat: Demokratiska processer, information och utvecklingsmöjligheter ger ökat engagemang och högre grad av arbetsglädje. Signifikanta samband mellan stöd från arbetsledningen och upplevelse av god hälsa och ett bra liv var ytterligare ett fynd. En möjlig förklaring till bristen av påverkan av de ergonomiska förändringarna är en alltför kort studietid.</p>

<p>Med avstamp i teorier från George Herbert Mead, Charles Horton Cooley och Thomas J. Scheff kommer vi i denna uppsats fokusera kring frågan, vilken betydelse har läraren för utvecklingen av elevens självkänsla?</p><p>Med utgångspunkt i dessa teorier och vissa centrala begrepp såsom spegeljag, sociala band och ME och I kommer vi att fördjupa oss i den verklighet där eleven möter sin lärare, hur detta möte påverkar elevens personliga utvecklig mot en identitet samt hur relationen påverkar elevens utvecklig mot ett själv och deras självkänsla.  </p><p>Eftersom ungdomar tillbringar mest tid i skolmiljön och där lärare är de vuxna, vill vi undersöka om relationen med lärare påverkar ungdomar när det kommer till personlig utveckling, självkänsla och identitet.</p><p>Nyckelord: självkänsla, personlig utveckling, skola, relationer</p>

<p>The dissertation deals with the issue of reflection, democracy and educational drama. The overarching aim of the dissertation is to investigate whether educational drama may be perceived as fostering democratic values in the literature and curricula.</p><p>The dissertation shows that, based on various different theoretical and philosophical values, an interplay does exist between the goals for an activity and the choice of content and work method, which creates a number of opportunities for reflection in the various different perspectives of educational drama. It also indicates, however, that attitudes towards educational drama shift in the different curricula, where the artistically oriented perspective is the one most sought after. As a result, education in democratic values, which does not necessarily problemize social and political issues, is demanded from educational drama.</p><p>The literature analyses made in the dissertation reveal four perspectives. Within <i>the artistically oriented perspective,</i> a democratic potential exists in giving the individual tools with which to learn both how to achieve and to create knowledge. Every performance is a story about life and, for every performance the individual takes part in, his knowledge of art and human problems at different times and in different situations increases.</p><p>Within <i>the personal development perspective</i> the individual. acquires tools to understand himself in relation to others and to understand the connection between various dynamic processes occurring at individual, group and community levels. The aesthetic form as well as the participant s' own experience of life gives cause for adaptation and reflection.</p><p>The democratic potential contained in <i>the critically liberating perspective</i> are that the individual acquires the necessary tools to investigate both in word and deed power relationships in society and how such power relationships are made apparent in concrete human situations. </p><p>The idea of fostering democratic values contained in <i>the holistic learning perspective</i> is characterised by acquiring tools with which to understand the universal human significance behind every problem. In the communicative process, the varying language skills of the individual are developed, skills in which artistic expression is fundamental for understanding complex human situations.</p>

The dissertation deals with the issue of reflection, democracy and educational drama. The overarching aim of the dissertation is to investigate whether educational drama may be perceived as fostering democratic values in the literature and curricula. The dissertation shows that, based on various different theoretical and philosophical values, an interplay does exist between the goals for an activity and the choice of content and work method, which creates a number of opportunities for reflection in the various different perspectives of educational drama. It also indicates, however, that attitudes towards educational drama shift in the different curricula, where the artistically oriented perspective is the one most sought after. As a result, education in democratic values, which does not necessarily problemize social and political issues, is demanded from educational drama. The literature analyses made in the dissertation reveal four perspectives. Within the artistically oriented perspective, a democratic potential exists in giving the individual tools with which to learn both how to achieve and to create knowledge. Every performance is a story about life and, for every performance the individual takes part in, his knowledge of art and human problems at different times and in different situations increases. Within the personal development perspective the individual. acquires tools to understand himself in relation to others and to understand the connection between various dynamic processes occurring at individual, group and community levels. The aesthetic form as well as the participant s' own experience of life gives cause for adaptation and reflection. The democratic potential contained in the critically liberating perspective are that the individual acquires the necessary tools to investigate both in word and deed power relationships in society and how such power relationships are made apparent in concrete human situations. The idea of fostering democratic values contained in the holistic learning perspective is characterised by acquiring tools with which to understand the universal human significance behind every problem. In the communicative process, the varying language skills of the individual are developed, skills in which artistic expression is fundamental for understanding complex human situations.

Uppsatsen analyserade vad som kan ge arbetsglädje samt utvärderade effekter på upplevd hälsa, gott liv och arbetsglädje av de ergonomiska åtgärder som vidtagits på ett större livsmedelsföretag. Ergonomi här definierat ur ett helhetsperspektiv: Människan är en komplex varelse och hon granskades i den kontext som arbetet och arbetsorganisationen utgjorde. Frågeställningen utvärderas i termer av målbildens nyckelord. Målbild är: ”Vi bidrar till ett lönsamt Alexander genom meningsfullt arbete där alla medarbetare känner glädje och trivsel samt bibehåller god hälsa. Här utvecklas vi som individer i ett öppet ochärligt arbetsklimat.” Den undersökta gruppen bestod av maskinoperatörer och deras ledning, arbetsledare, produktionschef och platschef. De metoder som användes var enkät och intervju. Maskinoperatörerna besvarade enkäten med besvärsfrågor, inställning till livet och hälsansamt personliga mått för BMI-beräkning. En korrelationsmatris beräknades för att analysera hur variablerna som beskrev arbetsglädje samvarierade. Resultatet visade ingen markant förändring av vare sig hälsa, besvär eller arbetsglädje. Besvärsnivåerna var genomgående höga till mycket höga. Behovet av sjukskrivning pga. besvären hade ökat. Många var överviktiga.Sju personer, operatörer samt personer från ledningen på företaget, intervjuades djupare angående sina attityder till arbetsglädje. Här fann vi stora likheter i hur de ansåg attarbetsglädje främjas samt sin egen roll i detta. De korrelationer som uppmättes ger ytterligare stöd för vad andra studier visat: Demokratiska processer, information och utvecklingsmöjligheter ger ökat engagemang och högre grad av arbetsglädje. Signifikanta samband mellan stöd från arbetsledningen och upplevelse av god hälsa och ett bra liv var ytterligare ett fynd. En möjlig förklaring till bristen av påverkan av de ergonomiska förändringarna är en alltför kort studietid.

Creativity and innovation are attributes that are important in business and leadership today, perhaps more than ever. The recent economic crisis has shown that relying on pre-established business patterns is not enough anymore. Art has always been visionary and creativity is one of its major characteristics.   This thesis looks into the possible impact the arts can have on leadership. We ask ourselves what it is that we can learn from the arts, what they can teach us that is relevant for leaders and leadership. We have used the grounded theory and the methods suggested by Corbin and Strauss. We have conducted conversations with 12 leaders coming from different occupations who share at least one characteristic; they are all engaged in the arts. Through their experience, and through secondary data we used from studies concerning the impact the arts have on communities, we have constructed a theory. This shows that through their interaction with art, people are affected in their well-being, their personal development and their cognition. This phenomenon we have identified as the leader's catharsis.   We conclude our work by showing a map to show where in leadership research our substantive theory is useful. Further we also discuss how our findings can contribute to future leadership research. Our thesis might contribute to the discussions of aesthetics and leadership, the influence art has on the well-being of followers and how leaders can effectively form frames. Further, we suggest that the arts can be seen as a school for leadership development.

I dagens informationssamhälle ses kunskap om IKT som en viktig kompetens för att människor ska fungera i samhälle och näringsliv. Källor visar på flera motiv till varför barn i tidig ålder ska introduceras för datoranvändning (då datorn som verktyg kan generera ny kunskap och möjliggöra nya arbetssätt). Utifrån en kvalitativ metod har vi undersökt retoriken bakom barnens datoranvändning på förskolan. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med två rektorer för att ta reda på deras pedagogiska idéer om och satsningar på IKT. Med utgångspunkt ur detta har även två fokusgruppintervjuer genomförts med pedagogerna i deras arbetslag med syfte att studera vad dessa uttrycker för tankar om att använda IKT i den pedagogiska verksamheten. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv blir termer som samspel, meningsskapande och artefakter centrala. Resultatet visar bland annat på ambitioner hos både rektorer och pedagoger gällande utveckling av IKT-arbetet på förskolan, samtidigt som det praktiska arbetet förekommer i väldigt liten skala. Vidare påvisas att inga egentliga utvärderingar sker kring de satsningar som genomförs gällande IKT på förskolan. I diskussionen ställer vi oss kritiska till den bristande kommunikation som ses mellan rektorer och arbetslag gällande IKT-satsningarnas implementering i verksamheten. Studien behandlar även behovet av kompetensutveckling samt bakomliggande orsaker till hur arbetet med IKT organiseras. Avslutningsvis formuleras råd till rektorer och pedagoger för utveckling av IKT-arbetet inom förskolan. / In today's society ICT-knowledge is viewed as an important skill for humans to function in society and business. Sources indicate motives which underline the importance of the fact that children at an early age are introduced to computing, as the computer becomes a tool to generate new knowledge and enable new ways of working. Based on a qualitative approach, we have studied the reasoning behind children's computer use in preschool. Semi-structured interviews were conducted with two principals to determine their opinions on educational benefits of and investments in ICT. On this basis we have also, through focus groups, studied what kind of thoughts teachers express on ICT in educational practice. From a sociocultural perspective terms like interaction, meaning and artifacts became central. The results show that the principals and teachers both have ambitions regarding the development of ICT work at the preschool, while the practical work occurs on a very small scale. The study further demonstrated that no real evaluation takes place regarding the ICT-investments in preschool. In the discussion we are critical to the lack of communication that is seen between principals and their teacher-teams regarding the implementation of ICT-investments in the practice. We also discuss the teachers’ need for further education regarding ICT-development and the underlying causes of the use of ICT today. In the conclusion we present guidelines for the development of ICT work in preschool.

Med avstamp i teorier från George Herbert Mead, Charles Horton Cooley och Thomas J. Scheff kommer vi i denna uppsats fokusera kring frågan, vilken betydelse har läraren för utvecklingen av elevens självkänsla? Med utgångspunkt i dessa teorier och vissa centrala begrepp såsom spegeljag, sociala band och ME och I kommer vi att fördjupa oss i den verklighet där eleven möter sin lärare, hur detta möte påverkar elevens personliga utvecklig mot en identitet samt hur relationen påverkar elevens utvecklig mot ett själv och deras självkänsla.   Eftersom ungdomar tillbringar mest tid i skolmiljön och där lärare är de vuxna, vill vi undersöka om relationen med lärare påverkar ungdomar när det kommer till personlig utveckling, självkänsla och identitet. Nyckelord: självkänsla, personlig utveckling, skola, relationer

<p>The thesis concentrates on the psychological consequences ofthe contemporary work. Two focal question of the thesis are,first, why do employees’psychological resources becomeconsumed in the contemporary working life? Second, how tocreate regenerative work enabling employees’developmentin the present situation? The latter question aims todistinguish the conditions for sustainable individual andcollective development at work. The empirical research consistsof two studies; the Empirical Study I with explorative casestudies in two »new economy« companies and theEmpirical Study II with action research case studies in apublic hospital and a tenants’union. In the EmpiricalStudy II, the case organizations defined their problemsrelating to human resources consumption. The subsequent actionresearch projects aimed to work on these problems and togenerate ideas for regenerative work.</p><p>The case studies indicate that many contemporary workinglife problems relate to fundamental changes at work. Confinedbureaucratic work is gradually changing into more complex andboundaryless work. Instead of bureaucratic impersonality, suchwork requires comprehensive personal presence from employees.However, organizational arrangements have not followed thedevelopment. Organizational structures and practices are stillaimed at controlling and guiding compartmentalized, stablework. Consequently, post-bureaucratic work realities exist inbureaucratic work organizations; the clashes between the twooperation logics lead to negative consequences at individualand organizational levels.</p><p>The thesis studies the reasons for the gap betweenbureaucratic organizational logic and post-bureaucratic worklogic. Furthermore, organizational and individual approachesleading to more comprehensible, manageable, and meaningful workare explored. When it comes to organizational approaches, theredoes not seem to exist a certain structure for apost-bureaucratic organization; such an organization is a stateof collective and individual mind rather than a fixed solution.At individual level, bureaucratic thinking has to grow intopost-bureaucratic thinking at all hierarchical levels.Responsibility taking and complex thinking are needed. Mentalmodels enabling versatile functioning within an organizationare required.</p><p><b>KEY WORDS:</b>good work, personal development, professionaldevelopment, stress, human resources, regenerative work,consuming work, bureaucracy, post-bureaucracy, actionresearch.</p>

Youth will be dealing with the global sustainability challenge that our world is currently facing. They are considered to play a crucial role as future leaders in the transition towards a more sustainable society. These leaders need an inherent understanding of the sustainability challenge that they are confronted with. This research explores how sustainability practitioners can use Theory U in order to help younger generations approach sustainability. Both the Framework for Strategic Sustainable Development (FSSD) and Theory U informed this research as they use a systems thinking approach to deal with complexity. A qualitative research approach was chosen, and sixteen semi-structured interviews were conducted. The results revealed seven overarching themes around youth, youth and sustainability, and using Theory U with youth. The findings suggest that Theory U can support sustainability practitioners in working with youth as it offers a strong systems thinking approach, personal development, and connectedness for youth. Complementary with the FSSD’s rigorous approach to sustainability, Theory U offers great potential to youth and sustainability that is yet untapped. In equipping youth at an early age with leadership skills, capacities, and a wider awareness, Theory U can plant the seeds for future sustainability leaders to grow.