Bakgrund: Ett omhändertagande på en akutmottagning karaktäriseras oftast av höga krav på en snabb och effektiv behandling där mötet mellan personal och patienter är kort. Att se bortom patientens sjukdom och belysa patientens individuella behov, resurser och förväntningar är vad som kännetecknar ett personcentrerat förhållningssätt. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans personcentrerade förhållningssätt av vuxna patienter inom omhändertagandet på en akutmottagning. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie, vilken baserades på nio resultatartiklar som har bearbetats med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Både patienter och sjuksköterskor upplevde brister relaterat till det personcentrerade omhändertagandet på akutmottagningen. Resultatet delades in i två huvudkategorier; Patientens perspektiv av ett personcentrerat förhållningssätt och Sjuksköterskans perspektiv av ett personcentrerat förhållningssätt. Konklusion: Patienterna upplevde att informationen och kommunikationen var en väsentlig del i omvårdnaden. När kommunikationen var närvarande och patienterna välinformerade ökade delaktigheten hos patienterna. Sjuksköterskan upplevde att tidsbristen var en stor faktor till en bristande kommunikation och information på akutmottagningen. / Background: Care in the emergency department is usually characterized by high demands for a fast and efficient treatment, where the meeting between nurse and patient is short. Looking beyond the patient´s illness and highlighting the patient's individual needs, resources and expectations is what characterizes a person- centered approach. Purpose: To highlight nurses' person-centered approach in care of adult patients in the emergency department. Method: The study was conducted as a general literature study based on nine result articles. Content analyses were used as an analyzing method. Results: Both patients and nurses experienced shortcomings related to person-centered care in an emergency department. The results were divided into two main categories: Patient’s perspective of a person-centered approach and Nurse’s perspective of a person-centered approach. Conclusion: Patients felt that the information and communication was a very important part in nursing care. When communication was present and patients well informed, the patient´s participation increased. The nurses experienced of lack of time was a major factor to the lack of communication in the emergency department.

Bakgrund: Långvarig smärta har en global utbredning världen över. Smärtan leder till svårigheter i vardagen. Smärtans tillförda lidande påverkar livskvalitén och sjuksköterskans personcentrerade förhållningssätt kan underlätta personens tillvaro. Syftet: Var att beskriva personers upplevelse av att leva med långvarig smärta i vardagen. Metod: Litteraturöversikt av kvalitativa studier med en manifest innehållsanalys. Resultat: Litteraturöversiktens tema som speglar resultatet är vardagens upplevda erfarenheter av långvarig smärta. Det skapades tre kategorier som är upplevda svårigheter av smärtan, återfå kontroll och upplevelser av vården. Kategorin upplevda svårigheter av smärtan innehåller tre subkategorier som är förlust av identitet, den osynliga smärtan och förlust av kontroll. Kategorin återfå kontroll innehåller två subkategorier som är manövrera smärtan och finna gemenskap. Kategorin upplevelser av vården innehåller två subkategorier som är frustration mot personal och positiva erfarenheter av vården. Diskussion: Att leva med långvarig smärta komplicerar vardagen till följd av fysiska och psykiska begränsningar som smärtan orsakar. Det är betydelsefullt att finna lämpliga strategier för att uppnå kontroll över smärtans egenskaper och göra vardagen behagligare. Samspelet med vårdpersonalen är av stor vikt för att lindra lidandet, uppnå en bättre hantering och förbättra livskvalitén. Slutsats: Sjuksköterskan har en viktig roll i mötet av personer med långvarig smärta och kan underlätta deras smärta med att utgå ifrån ett personcentrerat förhållningssätt för att motverka lidande, förbättra hantering och livskvalité. / <p>Examinationsdatum: 2019-11-04</p>

Bakgrund: Med patientens vilja och rättighet att vara delaktig i sin vård krävs det att hälso- och sjukvården har ett förhållningssätt där personen står i centrum och inte ohälsotillståndet. För att implementera personcentrerad vård på vårdavdelningen krävs stöd från organisationen. Sjuksköterskan bör ha ett personcentrerat förhållningssätt samtidigt som patientsäkerheten ska upprätthållas. Syftet med litteraturstudien var att beskriva betydelsen av personcentrerad vård i relation till patientsäkerhet på sjukhus. Metod: En litteraturstudie baserad på Polit och Beck (2017) nio steg. Databaserna CINAHL, PubMed, Scopus samt en frisökning på inkluderade och exkluderade artiklars referenslistor användes för att hitta relevanta artiklar. Artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning enligt granskningsmallarna i Polit och Beck (2017). Induktiv ansats användes och resultatet bestod av tio artiklar. Resultat: I resultatet framkom sex teman; organisationsens struktur, rutiner, teamarbete, vårdrelationen, patientens delaktighet samt kommunikation. Slutsats: Personcentrerad vård kan när den implementeras rätt och används tvärprofessionellt ha möjlighet att påverka patientsäkerheten.

Standardised care pathways has been identified as an emerging trend in Swedish healthcare. After the policy’s success in cancer care Swedish policy makers have decided that the policy is to be implemented in other areas of the Swedish health care system as well. This process has resulted in the development of a standardised care pathway for the early stages of schizophrenia and similar conditions. To understand the effects of exporting the policy form one area of healthcare to another this thesis sets out to investigate how the policy might impact different agencies involved in the care and treatment of schizophrenia. The study focuses on the policy’s ambition to improve coordinated care interventions. Furthermore, this is done by exploring the agencies perception of coordinated care and the organisational changes the policy might entail. The thesis draws on neo-institutional theory and the translation process to explain the spread of ideas between institutions as part of the policy process. Data has been gathered by conducting semi-structured interviews with representatives from primary healthcare, specialized psychiatric healthcare and municipal care in two different regions. The regions has been selected by population and fiscal assets to generate two cases with large differences in resources to investigate the possible impact of resources on coordinated care and the perception of the standardised care pathway. The analysis shows resources, especially in the form of competence within the workforce, as well as the structure of guidelines and agreements as central themes with an impact on coordinated care interventions. Both limited experience and continuity within the work force as well as unclear guidelines emerge as processes that limit the ability to coordinate care. In line with the theoretical framework these are identified as processes that effect the uniformity of the rationalities within and between the affected agencies. Therefore, how well the policy handles these processes is identified as a central factor for its impact on the agencies involved.

Bakgrund: All vård som utförs ska vara säker och evidensbaserad, vilket innebär att den ska vara väl underbyggd med kunskap. Vårdare i olika professioner ska utgå från personcentrerad vård, där patientens berättelse är i centrum. När patientens livsvärld tas i beaktning vårdas hela människan och dennes kropp, själ och ande respekteras. Vid överbeläggningar och hög arbetsbelastning sker misstag i omvårdnaden som kan leda till att patienten får utstå vårdskada och vårdlidande. Sjuksköterskors ansvar är att vårda sina patienter och skydda dem från lidande och respektera deras autonomi, värdighet och integritet. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av vilka förutsättningar som krävs för att upprätthålla säker vård vid överbeläggningar av patienter på sjukhus. Metod: En litteraturbaserad metod för att bidra till säker och evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativa studier. Resultat: Fyra teman utkristalliserades; Erfarenhetens betydelse vid överbeläggningar och hög arbetsbelastning, Personcentrerad vård ökar säkerheten, Kommunikation, samarbete och tillit inom teamet, God återhämtning och minskad arbetsrelaterad stress säkrar omvårdnaden. Slutsats: Sjuksköterskor som i sitt team arbetar personcentrerat och evidensbaserat, använder sin egen och andras erfarenheter för att öka förutsättningarna för att kunna arbeta patientsäkert vid överbeläggningar. / Background: All care performed must be safe and evidence-based and must be well-founded with knowledge. Caregivers must start from person-centered care, where the patient's story is at the center. When the patient's life value is taken into account, the whole person is cared for and body, soul and spirit are respected. In the event of overcrowding and high workload, mistakes are made in the nursing care that can lead to the patient enduring a care injury and suffering. Nurses' responsibility is to care for patients and protect them from suffering and to respect their autonomy, dignity and integrity. Purpose: The purpose is to shed light on nurses' experiences of what conditions are required to maintain safe care in case of overcrowding in hospitals. Method: A literature-based method to contribute to safe and evidence-based nursing based on analysis of qualitative studies. Result: Four themes crystallized; Significance of experience at high workload and overcrowding, Person-centered care increases safety, Communication, cooperation and trust within the team, Good recovery and reduced work-related stress ensure nursing. Conclusion: Nurses who apply person-centred and evidence-based practice in their teams, create good conditions for patient-safe work even in the event of overcrowding.

Bakgrund: Hälsofrämjande patientmöten vid telefonrådgivning på vårdcentral är en stor del i distriktssköterskans arbete. Arbetsuppgiften blir allt vanligare och ställer krav på distriktssköterskans yrkeskunnighet för att utifrån ett personcentrerat förhållningssätt skapa ett patientmöte där hela patientens livsvärld tas i beaktande. Hälsofrämjande patientmöten innebär bland annat att distriktssköterskan lämnar egenvårdsråd som bidrar till att stärka patienten i sin hälsa och sitt välbefinnande. Syfte: Syftet var att beskriva hälsofrämjande patientmöten vid telefonrådgivning, såsom det erfars av distriktssköterskor. Metod: Studien är en fenomenologisk intervjustudie med grund i livsvärldsperspektivet som genomförts i södra Sverige. Tolv deltagare kontaktades via e-post efter godkännande från vårdcentralchefen. Intervjuer skedde via fysiskt eller digitalt möte och deltagarna svarade på sex intervjufrågor och tre stödfrågor som berörde hälsofrämjande patientmöten vid telefonrådgivning. Datamaterialet analyserades genom RLR. Resultat: Resultatet består av essensen som är en stund av bekräftelse och skapande av trygghet för patienten och dess tre konstituenter: Inlyssnande av människan i sitt sammanhang, ett lugnt samtal utan stress och ömsesidig förståelse och meningsfullhet. Resultatet beskrivs utifrån distriktssköterskors livsvärldsbeskrivningar. Slutsats: Hälsofrämjande patientmöten skapas genom lyhördhet och fullt fokus på patienten utifrån dennes livsvärld. Det krävs också en meningsfullhet för patienten som sker genom samförstånd och skapandet är beroende av distriktssköterskans erfarenhet. / Background: Health promotion meetings with patients during telephone counselling at healthcare centers are a large part of the district nurse's work. This task places demands on the district nurse's knowledge to create a meeting based on a person-centred approach, where the patient's entire lifeworld is considered. Health-promoting patient meetings mean, among other things, that the district nurse provides self-care advice that contributes to strengthening the patient's well-being. Aim: The aim was to describe health promoting patient encounters during telephone counselling, as experienced by district nurses. Method: The study is a phenomenological interview study grounded in the lifeworld perspective conducted in southern Sweden. The participants were contacted through e-mail after approval from the head of the healthcare centers. Interviews took place in physical and digital meetings. The participants answered six interview questions and three support questions concerning their health-promoting work in patient encounters during telephone counselling. Result: The result consists of the essence which is a moment of confirmation and creating of security for the patient and its three constituents: Listening to the person in context, a calm conversation without stress and mutual understanding and meaningfulness. The result is described based on district nurses' descriptions from experience. Conclusion: Health-promoting patient meetings are created through sensitivity and focus on the patient based on their life world. Meaningfulness is required for the patient, which is created through consensus, this creation is dependent on the district nurse's experience.

No description available.

Bakgrund: Distriktssköterskan har ett ansvar att utveckla vården i alla led för att det skall gynna säkerhet, kontinuitet och relationer som genererar i personcentrerad vård. Att främja hälsa genom telefonrådgivning kan vara både stimulerande och utmanande beroende på samtalets karaktär och arbetssituation. Att vara styrd av tid kan skapa stress. Forskning menar att beslutstöd kan öka kvaliteten på samtalen och agera hjälpmedel som ett komplement till distriktssköterskans egna erfarenheter. En adekvat bedömning kan vara avgörande för den vårdsökande och det visar sig att felaktiga beslut minskar vid användning av beslutstöd. Dock beskriver forskning också att samtalen blev för styrda vilket resulterade i att det personcentrerade samtalet ibland kom i skymundan. Det beskrivs som komplicerat att kombinera teknologi med ett personcentrerat förhållningssätt. Distans skapas i samtalet med den vårdsökande vilket genererar i en krånglig omvårdnad.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka beslutstödets inflytande på det personcentrerade samtalet i telefonrådgivningen, samt möjligheter och utmaningar som detta innebär för distriktssköterskan. Metod: För att besvara frågan användes semistrukturerade intervjuer vilka analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.  Resultat: Analysen frambringade fem olika kategorier och 12 underkategorier. Studien visade att majoriteten av deltagarna inte använde beslutstödet mer än som ett komplement vid ärenden av mer akut karaktär. Däremot användes kollegor och andra digitala plattformar som hjälpmedel. Ett personcentrerat förhållningssätt infann sig trots utmaningar i det dagliga arbetet med vissa reservationer, och trots att beslutstödet inte användes. Slutsats: Denna studie belyser telefonrådgivningens komplexa arbete och att det personcentrerade förhållningssättet förekommer trots avsaknad av beslutstöd. Resultatet speglar det dagliga arbetet och kan bidra till en kännedom om arbetsuppgiften och vad som bör förbättras och anpassas till verksamheten. Nyckelord: beslutstöd, distriktssköterska, erfarenhet, hjälpmedel, patient, personcentrerat samtal, personcentrerad vård, primärvård, rådgivningsstöd, sjuksköterska, telefonrådgivning, vårdcentral, vårdsökande

Bakgrund: När patientens sjukdom inte längre kan botas övergår behandlingen från kurativ till palliativ. Avsikten med palliativ vård är att främja livskvalitet hos patienten samt närstående och i detta har sjuksköterskan en central roll. Behovet av palliativ vård är stort runt om i världen och det finns stora skillnader i kvalitén, även nationellt. För att möjliggöra en palliativ omvårdnad av högre kvalitet kan det vara förtjänstfullt att sjuksköterskan får en djupare förståelse för patientens behov. Syfte: Att undersöka vad patienterna anser viktigt i god palliativ omvårdnad. Metod: Denna studie är en litteraturöversikt vilken grundar sig på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativt ansats. Resultat: Resultatet påvisar att det är viktigt att patientens behov av trygghet, välbefinnande och värdighet uppfylls för upplevelsen av god palliativ omvårdnad. Behovet av trygghet innefattar att vården bör vara lättillgänglig, samordnad och kontinuerlig samt att vårdpersonalen är kompentent och kommunicera på ett rakt och anpassat sätt. Patienterna menar även att en adekvat symtomlindring, en hemlik miljö samt en meningsfull tillvaro är betydelsefullt för att uppleva välbefinnande. Patienterna anser tillika att när deras självständighet och inflytande upprätthålls samt när vårdpersonal uppvisar ett gott bemötande upplever de värdighet. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat överensstämmer med palliativa vårdens grundsyn som presenteras i litteraturen och påvisar patientens specifika behov av trygghet, värdighet och välbefinnande. Detta bidrar till ökad förståelse för vikten av ett personcentrerat förhållningssätt då resultatet medvetandegör att behoven hos patienterna är individuella. / Background: The purpose of palliative care is to promote the quality of life of the patient and relatives. The need for palliative care is large around the world and there are large differences in quality. In order to enable high-quality palliative care, it may be beneficial for the registred nurse to gain a deeper understanding of the patient's needs. Aim: To investigate what patients consider important in good palliative care. Method: A Literature review based on 15 scientific articles with a qualitative approach. Results: The results indicates that it is important that the patient's need for security, well-being and dignity must be fulfilled for the experience of good palliative care. The need for security includes that care should be easily accessible, coordinated and continuous, and nursing stuff be competent and communicate in a straightforward and adapted manner. Patients also believe that adequate symptomrelief, a homelike environment and a meaningful life are important for experiencing well-being. Patients believes as well that when they maintaine independence and ascendant as well as when nursing staff show a good attitude, they experience dignity. Conclusion: The results complies with the basic view of palliative care presented in the literature and demonstrate the patient´s specific needs for safety, dignity and well-being. This can provide an increased understanding of the importance of a person-centered approach as the results show that the needs of patients are individual.

Bakgrund: Den personcentrerade vården är en strategi för att jämna ut patientens underläge som uppstår när hen besöker sjukvården. Vården ska vara individuellt anpassad och patienten ska respekteras för sina behov, och vården ska präglas av att patienten ska ses som människa och inte som den sjukdom hen bär. En personcentrerad miljö baseras på evidens, delaktighet och erfarenhet och patienten involveras genom sin livsberättelse avseende tidigare upplevelser och förväntningar på miljön. I denna miljö bedömer vårdgivaren vilka behov som finns hos personen. Det personcentrerade klimatet är den fysiska och psykosociala miljön där den personcentrerade vården bedrivs. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka personcentrerat klimat på en avdelning som bedriver högspecialiserad hjärtsjukvård.Metod: Kvantitativ design med enkätstudie. Patienterna tilldelades mätinstrumentet Person-centred Climate Questionaire – Patient version (PCQ-P). I studien ingick patienter vid Verksamhetsområde Thoraxkirurgi och Kärl vid Skånes Universitetssjukhus i Lund. De patienter som inkluderades hade genomgått hjärtkirurgi och vårdades postoperativt på Thoraxkirurgiavdelningen i Lund. Sammanlagt inkluderades 53 patienter i studien.Resultat: Det upplevda personcentrerade klimatet som helhet (maxpoäng för PCQ-P) visade ett resultat med medianvärdet 91,0 (maxpoäng 102).Medianvärdet för subdimensionen Climate of Safety var 58,0 (maxpoäng 60), för subdimensionen Climate of Everydayness 18,0 (maxpoäng 24), samt 16,0 för subdimensionen Climate of Hospitality (maxpoäng 18).Inga signifikanta skillnader kunde ses i upplevt personcentrerat klimat utifrån kön, vårdtid eller ålder.Slutsats: Personcentrerat klimat kan existera på en avdelning för högspecialiserad hjärtsjukvård och är en viktig förutsättning för att kunna ge en personcentrerad vård. Det är därmed också ett viktigt mått på patienternas nöjdhet med den vård de får. / Background: Person-centered care is directed towards the person with an illness and not the disease in the person. The care should be individually adapted, and the patient should be respected for his or her needs. A person-centered environment is based on evidence, participation and experience. The patient is involved through his or her life narrative, involving past experiences and expectations of the environment. In this environment, the healthcare provider performs an assessment of the needs of the person. The person-centered climate is the physical and psychosocial environment in which the person-centered care is conducted.Aim: The aim of this study was to investigate person-centered climate in a highly specialized toracic department.Design: A Cross-sectional study. Method: Quantitative design by a survey using the instrument Person-centred Climate Questionnaire – Patient version (PCQ-P). The patients were included after cardiac surgery and were hospitalized at the Transplant and Heart Department in Lund. A total of 53 patients were included in the study.Results: The perceived person-centered climate (total score for PCQ-P) showed a result of the median value of 91.0 (maximum score 102). The median value for the subdimension Climate of Safety was 58.0 (maximum score 60), for the subdimension Climate of Everydayness 16.0 (maximum score 24) and for subdimension Climate of Hospitality 16.0 (maximum score 18). No significant differences was found in perceived person-centered climate due to sex, hospital time or age.Conclusion: A person-centred climate is an important prerequisite for being able to provide a person-centred care, thus also an important measure of patient satisfaction with the care they receive.