In today’s media society and the growth of user-generated content, everyone has the opportunity to create their own content on social media. Instagram influencers are an exciting phenomenon considering that ordinary people have started documented their everyday lives through photographs and gained a large group of followers and started earning money on their content.  The purpose of this study was to examine Swedish influencers self-presentation on Instagram. Based on their self-presentation I wanted to examine what image they choose to communicate to their followers, in order to understand how they construct an online identity and establish their personal brand. To see how they have gained success and differentiated in a large industry. But also developed an understanding of the effectiveness of different types of presentations based on the measured values likes and comments.  Using a quantitative content analysis method, a total of 198 post from four purposively selected fashion-influencers Instagram accounts was analyzed. The result indicated that the influencers accounts consisted of industry -related photos. They represented an ideal and presented themselves in a positive way. At the same time, they strived to achieve a varying content. In the terms of number of likes and comments, the result showed the importance of showing a personal and private side of oneself, as it was appreciated by the audiences and created an authenticity image. The results of this study showed both differences and similarities to other studies in the field.

Research shows that influencer marketing is an effective way to market on social media. Scientists argue that consumers rely on influencers to help them decide on their purchases and guide them through the whole process. In a world where everyone can become an artist, it can be a struggle to stand out among the crowd. This is why this study aims to investigate if influencer marketing can be a new way for artists to reach various audiences and target groups. We want to explore the possibilities for swedish artists to implement influencer marketing as a way of strengthening their personal brand.  The empirical data is based on eight different interviews and observations on social media conducted through a period of time of about two months. The average time of the interviews was 37 minutes.  The results of this study shows that artists are willing to implement influencer marketing into their lives. This includes doing more collaborations with other influencers and companies. This study shows that there are two ways for an artist to implement influencer marketing into their marketing strategies. An artist can either collaborate with some established influencers and use their platforms to push their music out on social media. This could lead to the artist reaching a new audience and hopefully gain more followers. We also saw that the artist has the possibility to become an influencer in the sense that they collaborate with other brands on their social media platforms. This study shows that there might be risk with connecting your own brand to another but we can not find any major obstacles if the collaboration seems genuine and follows with the artists brand.

Syftet med studien var att undersöka hur anställda inom organisationer uppfattar ledaren, desspersonliga varumärke i relation till organisationens varumärke och om medarbetarna uppleveratt dessa parametrar resulterar i en ökad arbetsvilja. För att undersöka syftet användesfrågeställningarna: Hur uppfattas ledaren och ledarens personliga varumärke av de anställdainom en organisation? Hur uppfattas ledarens personliga varumärke i relation tillorganisationens? Upplevs dessa parametrar vara viktiga incitament till en ökad arbetsvilja?Totalt deltog tolv medarbetare från östra, södra och sydvästra Sverige, medelåldern var 30 åroch deltagarna hade i snitt arbetat på sina respektive arbetsplatser i 6,5 år. En semistruktureradintervjuguide med fyra fastställda teman (ledarskap, personligt varumärke,organisationens varumärke och arbetsvilja) användes. Resultatet visade att åtta av studiensdeltagares ledare applicerar en mer human och positiv ledarskapsstil (exempelvisdemokratiskt och tranformellt ledarskap). Fler än hälften uppfattade sina ledares personligavarumärken som varma och kompetenta. Nio av studiens deltagare uppfattade organisationensvarumärke som kapabla och välmenande och åtta deltagare upplever att ledarens ochorganisationens varumärke överensstämmer med varandra. Generellt inspirerar ledarnastudiens deltagare. Resultatet tolkades utifrån två teoretiska ramverk (Stereotype ContentModel och Brands As Intentional Agents Framework) samt tidigare forskning. Studienshuvudsakliga fynd indikerade att medarbetarna upplever studiens olika parametrar somviktiga incitament till en ökad arbetsvilja. Men att ledarens personliga varumärke är detviktigaste. / The purpose of the study was to investigate how employees within organizations perceive theleader, the leader's personal brand in relation to the organization's brand and whetheremployees feel that these parameters result in increased work willingness. To investigate thepurpose, the following research questions were used: How are the leader and the leader'spersonal brand perceived by the employees of an organization? How is the leader's personalbrand perceived in relation to the organization? Are these parameters considered to beimportant reasons for an increased willingness to work? A total of twelve employees fromEastern, Southern and Southwestern Sweden participated, the average age was 30 years andthe participants had on average worked at their respective workplaces for 6.5 years. A semistructuredinterview guide with four pre-identified themes (leadership, personal brand,organization brand and work willingness) were used. The result showed that eight of theparticipants leaders applied a more humane and positive leadership style (for example,democratic and trans-formal leadership). More than half perceived their leaders' personalbrands as warm and competent. Nine of the study participants perceived the organization'sbrand as capable and well-meaning, and eight participants felt that the leader and theorganization's brand were related. In general, were the study participants inspired by theirleaders. The result was interpreted using two theoretical frameworks (Stereotype ContentModel and Brands As Intentional Agents Framework) and previous research. The conclusionfrom the study indicates that employees perceive the study's various parameters as importantreasons for an increased willingness to work. But the leader's personal brand is the mostimportant reason.

Det här examensarbetet undersöker det personliga kontot för hälsoinformation (PHR) som alla medborgare i Sverige ska erbjudas. Detta efter ett beslut från Socialdeparte-mentet att genomföra en upphandling genom Apotekens Service AB. Upphandlingen är vid tiden för denna rapports färdigställande ännu inte genomförd vilket den var planerad att vara.Målet med examensarbetet är att på uppdrag av Mawell undersöka vilka affärsmöjlig-heter lanseringen av en nationellt tillhandahållen tjänst för PHR, och det ekosystem för applikationer och tjänster, förväntas leda till. Men också implementera två tjänster som visar konceptet med hur en tjänst kan användas för att skapa nytta för en utvald målgrupp.Under arbetet genomfördes litteraturstudier samt intervjuer med olika målgrupper. Syftet med intervjuerna var att identifiera vilka problem och behov dessa har i sina verksam-heter för att sedan analysera samt ge förslag på hur tjänster utvecklade för PHR kan utformas för att lösa dessa.Resultatet av undersökningen är ett antal olika tjänsteförslag baserade på målgruppernas problem och behov samt två tjänsteimplementationer. Rapporten ger även Mawell förslag på en tänkbar fortsättning på arbetet. / This thesis investigates the personal account for health information (PHR) that every citizen in Sweden will be offered. The Ministry of Health and Social Affairs has made a decision to conduct a public procurement through Apotekens Service AB. The pro-curement was not finalized at the time of this report.The goal of this thesis is to on behalf of Mawell investigate what business opportunities the launching of a nationally provided service for PHR, and the ecosystem for applica-tions and services, is expected to result in, but also to implement two services to demonstrate the concept of how a service could be used to create benefits for a selected target group.During the thesis work a literature study and interviews with different target groups were performed. The purpose with the interviews was to identify different problems that the target group have in their operations and then analyze and give a proposal to how services developed for PHR could solve the problems.The result of the investigation is proposed services based on the different problems and needs of the targets groups and two service implementations. The report also gives Mawell proposal to how they could continue this work further.

Denna studie belyser effekterna på musikartisters personliga varumärken i samband med att artisternas musik finns med i reklamfilm. Detta görs genom semistrukturerade intervjuer med ett antal musikartister med olika erfarenhet och framgång som upplåtit sina verk till reklamfilm. Studien visar att viktiga faktorer för en artist att överväga innan ett samarbete kring reklamfilm inleds är:• Värderingar: Företagets värderingar vs. artistens värderingar.• Kreativ process: Grad av involvering från artisten i framtagande av manus.• Juridik: Konstnärliga och ekonomiska villkor för artistens medverkan.• Personligt varumärke: Påverkan för artistens varumärke vid medverkan i reklamfilm.Studien visar att artister i väldigt stor utsträckning är värderingsstyrda och vill primärt samarbeta med företag eller organisationer vars värderingar ligger i linje med sina egna värderingar. Men när värderingar kopplas till politik sker dock en tydlig uppdelning mellan de artister som anser att politik och musik inte hör ihop och de som gärna använder sitt ”kändisskap” för att påverka samhället i önskad riktning. Studien visar att den kreativa processen i samband med artisters medverkan i reklamfilm grovt kan delas in i fyra kategorier:• Fria händer att göra vad de vill.• Fria händer med riktlinjer från företaget.• En gemensam kreativ process med företaget.• Färdigskrivna manus och musik, bara ett framträdande.När det gäller kreativitet i samband med artisters medverkan i reklamfilm visar studien att icke etablerade artister i högre utsträckning måste bistå i den kreativa processen då det värde de representerar kommer från kunskap och inte i deras kändisskap/varumärke. Studien visar även exempel på en marknad i förändring där nya mellanhänder dyker upp och förändrar befintliga affärsmodeller med konsekvensen med konsekvensen att artister i allt större utsträckning än tidigare måste kunna förhålla sig till juridiska frågeställningar. Avslutningsvis visar studien att artister oftast får positiva effekter på sitt personliga varumärke genom att medverkan i reklamfilm.

Problemformulering och syfte Personliga varumärken blir en allt vanligare företeelse, men var händer när ett personlig varumärke står inför en krissituation? Syftet med studien är att tillföra nya kunskaper till området genom att undersöka hur ett personligt varumärkes narrativ i rörlig bild kan användas i hanteringen av en förtroendekrissituation. Metod och material Materialet som analyserades var dokumentärserien My Flip Side om Isabella Löwegrips tid efter en förtroendekris. Studien utfördes genom en narrativ analys med analysverktyget aktantmodellen. Ett frågeschema togs fram utifrån aktantmodellen och frågeställningar. Huvudresultat I den narrativa analysen av materialet har ett resultat sammanställts där det går att konstatera hur Löwengrip strävar mot två tydliga mål genom två olika sidor av sig själv. Den specifika förtroendekrisens existens har cirkulerat i dokumentärserien och påverkat de olika sidorna hos Löwengrip på olika sätt vilket skapar ett narrativ som börjar med en polerad Isabella Löwengrip som under seriens gång visar en alltmer sårbar sida. Löwengrip besvarar krisen genom att beskylla media, barndomstrauman och genom att presentera en ny version av sig själv. Den nya sidan delas dock med den Löwengrip som allmänheten tidigare känner. Dessa två sidor brottas om kampen att nå sina mål där budskapen framkommer i olika former.

Syftet med detta examensarbete är att synliggöra hur den icke-verbala kommunikationen ser ut hos lärare i ämnet idrott och hälsa i idrottsundervisningen. I arbetet undersöks också hur idrottslärarna själva upplever att de använder sig av den icke-verbala kommunikationen i undervisningen. För att besvara frågeställningarna används tidigare forskning som har bedrivits inom den icke-verbala kommunikationen i synnerhet. Som ett teoretiskt ramverk för analysen av idrottslärares icke-verbala kommunikation, har vi som utgångspunkt använt oss av Marie Gelangs teoretiska referensramar och begreppsapparat. Vi har framförallt inspirerats av Actiokapitalet: retorikens ickeverbala resurser från 2008. I Gelangs egen analys av den icke-verbala kommunikationen har Pierre Bourdieu och habitusbegreppet stått för den teoretiska plattformen. Vidare har frågeställningarna besvarats med hjälp av en kvalitativ metod i två olika delar. Dels i form av semistrukturerade videoobservationer av fyra idrottslärare i undervisningssituationer, där lärarnas icke-verbala signaler har kategoriserats med hjälp av ett observationsschema. Vidare har även semistrukturerade intervjuer genomförts med idrottslärarna, för att undersöka hur de själva upplever användandet av sin icke-verbala kommunikation. Resultatet och analysen av insamlade data visar på att lärarna arbetar med den icke-verbal kommunikationen på olika sätt. Kroppsspråk, mimik, paralingvistik, energi, dynamik, tempo och personligt avstånd kan uttryckas på olika sätt och ge olika signaler. Det tillvägagångsätt som varje enskild lärare använder sig av är till viss del förankrat i deras upplevelse om hur de vill bli betraktade, vilket i sin tur speglas i hur synkroniseringen mellan de olika icke-verbala resurserna framförs. Vidare tyder resultaten på att lärarna till viss del är medvetna om hur de arbetar icke-verbalt i sammanhang som har en koppling till didaktiken.

Sociala mediers framfart har möjliggjort för en ny typ av varumärken att utvecklas och växa. Det handlar om varumärken som inte säljer produkter, utan istället säljer sig själva – de personliga varumärkena. ”Influencers” är personer med många följare på sociala medier som via dessa plattformar publicerar bilder och delar med sig av sina liv, och samtidigt tjänar pengar på det genom betalda samarbeten med företag. Denna uppsats syftar till att studera likheter och skillnader mellan de strategier som influencers använder för att bygga sitt personliga varumärke, och de som nämns i varumärkesbyggnadsteori för företag. Studien utgår från två kvalitativa metoder; innehållsanalyser och intervjuer. Innehållsanalyserna har studerat tio svenska influencers Instagram-konton, där varje kontos 50 senaste bilder och tillhörande bildtexter analyserats. Som ett komplement har även kvalitativa intervjuer med tre andra svenska influencers genomförts. Resultatet tyder på att många av de strategier som nämns i varumärkesbyggande teori för företag även används frekvent för personligt varumärkesbyggande bland influencers. Resultatet ger dock också stöd för att vissa av strategierna är mindre betydelsefulla för influencers än för företag. Utifrån resultatet diskuteras även vad detta skulle kunna bero på. En majoritet av studieobjekten kunde regelbundet ses publicera bilder tillsammans med andra influencers, som en form av cross-promotion. Studien identifierar detta som potentiellt ytterligare en varumärkesbyggande strategi, och diskuterar varför den skulle kunna vara mer effektiv för influencers än företag. / The rise of social media has enabled a new type of brand to develop and grow. Instead of selling products, this brand is selling itself – the personal brand. ”Influencers” are people with a lot of followers on social media that post pictures of themselves and share their lives, while at the same time making money off of it through paid collaborations with companies. This essay aims to compare the personal branding strategies used by influencers to strategies from branding research for traditional companies. The study uses two qualitative methods; content analysis and interviews. The content analyses consist of ten Swedish influencers’ Instagram accounts, where each account’s 50 latest pictures and their captions have been analyzed. As a complement, qualitative interviews with three other Swedish influencers have also been conducted. The results show that many of the strategies mentioned in branding research for companies are also frequently used for personal branding among influencers. The results also imply that some of the strategies are less significant for influencers than for companies. Feasible reasons for this are also discussed, based on the results. A majority of the objects of study could regularly be seen publishing pictures with other influencers, as a form of cross- promotion. The study identifies this as a potential additional branding strategy and discusses why it could be more effective for influencers compared to companies.

Syftet med denna uppsats är att med en deduktiv utgångspunkt undersöka vad som bidrar till att urvalsgruppen idag skapar en parasocial interaktion med influencers på YouTube samt vad följderna av detta blir. I genomförandet av denna uppsats har en kvantitativ metod och två kvalitativa metoder använts som utgjort grunden för de empiriska data. Den kvantitativa metoden utgjordes av en webbenkät genomförd av 102 personer med fokus på faktorer som kan stärka en parasocial interaktion. De kvalitativa metoderna utgjordes av en djupintervju och en fokusgrupp. De båda kvalitativa metoderna hade fokus på att fördjupa förståelsen för varför en parasocial interaktion uppstår och vilka egenskaper som är viktiga att en influencer besitter för att en åskådare ska fortsätta sitt följarskap. Utifrån insamlad teori och empiri kunde likheter och skillnader lyftas fram som sedan ledde fram till uppsatsens slutsatser. Slutsatserna visade att det finns olika faktorer som bidrar till att en parasocial interaktion uppstår hos en åskådare och vad påföljderna av detta blir. Det som skapar en parasocial interaktion hos en åskådare är rörligt innehåll, att influencern skapar ögonkontakt och verbalt uttryck, att innehållet i video-klippen är egenproducerat, att personliga och känsliga ämnen tas upp samt kontinuerligt uppdatering. Påföljderna av detta blir att en influencer kan påverka en åskådares beslut och åsikter då en influencer kan ses som en förebild. Dessutom kan en influencer i många fall ses som en faktisk och verklig vän som en åskådare kan känna medlidande och positiva känslor för. / The purpose of this paper is to investigate, with the help of an deductive method, what contributes to the target group creating a parasocial interaction with influencers on YouTube and what the consequences of this will be. In the implementation of this essay, one quantitative method and two qualitative methods have been used which formed the basis for the empirical data. The quantitative method consisted of a web survey conducted by 102 people focusing on factors that can strengthen a parasocial interaction. The qualitative methods consisted of one in-depth interview and one focus group. The two qualitative methods focused on deepening the understanding of why a parasocial interaction occurs and which characteristics are important for an influencer to possess in order for a spectator to continue following the influencer. Based on collected theory and empirical data, similarities and differences could be highlighted which then led to the conclusion of the thesis. The conclusions showed that there are various factors that contribute to develop a parasocial interaction with a spectator and what the consequences of this will be. What creates a parasocial interaction of a spectator is motion picture, the influencer makes eye contact and use verbal expression, the content of the video clips is self-produced, that personal and sensitive topics are addressed and continuous updating. The consequences of a parasocial interaction are that an influencer can influence a spectator's decisions and opinions as an influencer can be seen as a role model. In addition, an influencer can in many cases be seen as an actual and real friend as a spectator can feel compassion and positive feelings for the influencer.

Purpose: The purpose of the study is to chart practitioners' views of an anonymous recruitment.    Method: To study our chosen phenomenon of anonymous recruitment, a case study has been employed to focus on a specific phenomenon, which we have approached through unstructured interviews. As the nature of our study is empirical, an inductive research approach with a qualitative research method has been used.  Conclusion: The study shows that practitioners who applied an anonymous recruitment method perceive that it provides several benefits. It has been demonstrated that the process contributes to a more objective, fair, and time-efficient talent acquisition by forcing a larger focus on a profile of demands. It also indicates an increase in diversity within the organization when implemented alongside a diversity mindset. Simultaneously, anonymous recruitment enhances the company's reputation and improves the inevitable gut-feeling in decision-making.