Sammanfattning Detta är en fallstudie över en Sveriges mest välkända och framgångsrika bloggar – www.kenzas.se, driven av Kenza Zouiten. Syftet med studien var att ta reda på hur man via självpresentation genom en blogg kan bygga upp och skapa sig ett starkt personligt varumärke. De frågeställningar studien utgick ifrån var hur Kenza Zouiten väljer att framställa sig själv som person i skriven text och i bilder, samt huruvida det finns några skillnader i hur hon väljer att framställa sig själv i bloggen idag jämfört med i bloggens början. Metoden som tillämpades var en kvalitativ innehållsanalys bestående av en retorisk textanalys och en semiotisk bildanalys – med ett övergripande hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visade att Kenza ända från början har haft en väldigt ödmjuk och vänlig ton i bloggen. Hon framställs i skriven text som ärlig, ödmjuk, trovärdig och passionerad, och framstår som en ganska ”vanlig” och normal tjej med ett liv som vem som helst. Hon har aldrig använt sig av bloggen för att provocera eller bråka, utan skriver snarare väldigt ”snälla” inlägg och tackar ofta sina bloggläsare för sin framgång. Hon framstår som väldigt transparent, autentisk och trovärdig i sin kommunikation, man får ett förtroende för henne som bloggare och litar på det hon skriver. I bilder, däremot, får man en lite annorlunda känsla jämfört med när man läser den skrivna texten. Bilderna hon publicerar framstår ofta som exklusiva och professionella, och vittnar om ett ”drömliv” fyllt av vackra och dyra klädesplagg, exotiska resmål och prestigefyllda modellfotograferingar. Det framkom alltså att det finns en motsättning i hur Kenza framställer sig via skriven text och via bilder. Detta kan vara en av de saker som fascinerar läsarna; att någon som verkar leva ett så lyxigt ”drömliv” ändå kan verka så ”vanlig” och oförändrad. Studien visade också på en utveckling i hur Kenza valt att framställa sig själv över tid. I början av bloggandet framstod hon som en vanlig tonåring som bloggade för att det var roligt att skriva dagbok, medan hon nuförtiden sköter bloggen mer som en marknadsföringskanal för sitt personliga varumärke. Hon visar inte upp lika mycket av sin privata sida varken i text eller bilder längre; hon framstår fortfarande som personlig, men inte lika privat. Numera framstår hon snarare som väldigt professionell i sitt bloggande. Slutsatsen är att man genom att utstråla en konsekvent trovärdighet, en autenticitet, passion och ödmjukhet kan bygga upp ett starkt personligt varumärke via en blogg. Detta tillsammans med ett utbud av vackra bilder som speglar en eftersträvansvärd livsstil verkar vara ett vinnande koncept. Även motsättningar mellan skriven text och bilder kan vara en bidragande faktor till hur man framgångsrikt skapar ett personligt varumärke genom att blogga. / Abstract This is a case study of one of Sweden's most well known and successful bloggers Kenza Zouiten. The purpose of the study was to find out whether you through self presentation via a blog can create and build up a strong personal brand. The research questions the study proceeded from were: How does Kenza Zouiten choose to present herself as a person in written text and in pictures? Are there any differences in how she chooses to present herself in her blog today, compared to when she first started blogging? If so: what are they? The method used was a qualitative content analysis consisting of a rhetorical textual analysis and a semiotic picture analysis – with an overriding hermneutic perspective. The results showed that Kenza, from the beginning, has had a very humble and friendly tone in the blog. In written text she is portayed as honest, humble, trusthworthy and passionate, and comes across as a pretty ”normal” girl with a normal life. She has never used the blog to provoke or pick fights, instead she writes very kind-hearted posts and often thanks her blog readers for her success. She appears to be very transparent, autentic och believeable through the way she communicates through her blog. When it comes to how she presents herself in pictures, however, you get a different feeling than from reading the written text. The pictures she publishes often appear as very exclusive and professional. They testify to some sort of ”dream life” filled with beautiful and expensive clothes, exotic trips and vacations and prestigeous fashion shoots. Thus, a divergence between how Kenza portrays herself through written text and how she portrays herself in pictures emerged. This might be one of the things that fascinate the readers; that someone who appears, or seems, to be living such a luxurious ”dream life” can appear so ”normal” at the same time. The study also showed a change in how Kenza has chosen to portray herself through time. When she first started blogging she seemed like a regular teenage girl who liked using the blog as a journal, nowadays she runs the blog more like a marketing tool for self promotion of her personal brand. She does not show as much of her private side, neither through written text or pictures, anymore. She does still come across as personal, but not as private as she once did. Nowadays she appears much more as a professional blogger. The conclusion is that by showing a consistent trustworthyness, autenticity, passion and humbleness, you can build up a strong personal brand via a blog. This, together with a range of beautiful pictures that reflect a desired lifestyle appears to be a winning concept. Divergencies between written text and pictures might also be a contributory factor when it comes to succesfully building a personal brand via blogging.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur Isabella Löwengrips personliga varumärke framställs på hennes blogg. De forskningsfrågor som forskningen utgick ifrån var ”hur framställs Isabella Löwengrips personliga varumärke på hennes blogg?” samt ”Går det att utläsa några skillnader i hur Löwengrip porträtterat sitt personliga varumärke från starten fram tills idag? I sådant fall: vilka är dessa skillnader?”. Studien genomfördes utifrån ett teoretiskt ramverk som omfattades av teorier om identitet, self presentation samt personligt varumärke. Arbetet genomfördes med ett kvalitativt angreppssätt, vilket mer specifikt utgjordes av en retorisk textanalys följt av en komparativ analys för att kunna besvara den andra frågeställningen. De resultat som framkom genom studien var bland annat att Löwengrip framställer sitt personliga varumärke i relation till sina andra varumärken, samt att hon har gett allt större utrymme till att skriva om sin karriär, något som hon inte gjorde vid bloggens start. Löwengrip framställer och underhåller främst sitt personliga varumärke med hjälp av ethosgrundade argument som bygger upp hennes trovärdighet, vilket verkar vara en av de viktigaste byggstenarna för ett lyckat personligt varumärke i bloggvärlden.

This study discusses whether an individualized news consumption leads to a fragmentationamong readers, to the extent that news of social importance, that contribute to a democratic debate are neglected or missed. Areas of interest are how students of a university in the western part of Sweden consume news and in what ways, through the internet, smartphones, computers or newspapers as well as what genres of news are consumed. The uses and gratification theory and theory of the public sphere constitute the theoretical framework of the study. The method used is that of a quantitative nature, more specifically surveys conducted online. The study was not representative for the total population and thus only expresses itself regarding the answers given by the respondents. Finally, the study finds that the respondents use the possibility of an individualized media content more as a tool to consume a little extraof the news genres they find interesting rather than neglect traditional news media completely.

Berättande för Virtual Reality undersöker hur okonventionellt berättande kan påverka en spelares upplevda förhållande till en non-player character i vad som annars är en minimalistisk Virtual Reality-simulation. Studien innefattar en kvalitativ undersökning som utfördes på åtta testpersoner som alla fick spela igenom tre sociala scenarier i Virtual Reality och sedan intervjuas för att utvinna data till undersökningen. För att stödja undersökningens upplägg baserades arbetet på en bred bakgrund relaterad till bland annat berättartekniker och Virtual Reality-utveckling. Resultaten av undersökningen uppmärksammar potentialen som Virtual Reality har för att stärka den emotionella kopplingen mellan en spelare och en non-player character. Det lägger också en grund för vidare experimentering inom berättande i mediet i framtiden.

Syftet med denna Kandidatuppsats var att undersöka hur YouTube-vloggare attraherar en stor publik med lojala följare. Detta syfte uppnåddes genom att granska vlogg-konsumenters uppfattningar om YouTube-vloggare och deras digitala personliga varumärke. Närmare bestämt undersöktes konsumenternas uppfattningar om vloggarnas trovärdighet, intimitet och autenticitet. Utifrån tidigare forskning identifierade uppsatsen sex teorier eller begrepp som relaterar till vloggares förmåga att attrahera lojala följare. Dessa begrepp är trovärdighet, intimitet, autenticitet, attityd, parasocial interaktion och överlagt beteende. Dessa begrepp kom att fungera som teman för uppsatsens frågeformulär och analys. Intervjusvaren samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sex stycken vlogg-konsumenter. Dessa konsumenter kommenterade totalt tolv videoklipp av två kända och två okända svenska livsstilsvloggare. Uppsatsens slutsatser blev att vloggarnas största tillgång var deras personliga individualitet och äkthet. Det visade sig även att vlogg-konsumenternas preferenser för diverse vloggare baserades på konsumenternas kön, socioekonomiska situation och framtidsdrömmar. Det framkom dessutom att de livsstilsvloggare som på ett genuint, ärligt och personligt sätt kunde symbolisera konsumenternas framtidsdrömmar lyckades attrahera en lojal publik. Avslutningsvis konstaterades att forskningen behöver vidareutvecklas inom detta fält.

Ever since the concept of the personal brand had been coined, observations and surveys of it have become more interesting since it has been proven to have positive effects for leadership and the organization. Since bank employees are responsible for doing business directly to thebank's customers, they are considered to be the organization's most important resource. It is this freedom and independence that puts high demands on clarity on the leadership within the banking sector. Since previous studies have shown that a leader's personal brand can contribute to this clarity of the leadership, we decided to do a study with an abductive approach, with the problem formulation: How does the personal brand affect the leadership within the banking sector? The study aims at investigating how the personal brand affects the leadership within the banking sector, viewed from the perspective of leaders and employees. It was done through a qualitative study where we focused on identify the basics about the personal brand and how it shows in the leadership. We chose to use Kapferer's model - Brand Identity Prism (2008) as an analysis model throughout the study. Our theoretical reference frame has been derived from scientific articles and literature. The empirical data consisted eight personal interviews in total, where six of them were with employees and two of them were with leaders. The interviews were conducted with a semi-structured interview guide. The conclusion of our study showed that the personal brand affects leadership through trust, clarity and communication. Therefore, it should be of outmost importance for a leader to become aware of it. Our hope is that individuals will use the studys’ result on how the personal brand affects leadership. / Ända sedan begreppet personligt varumärke myntades har observationer och undersökningar av det blivit mer intressant, då det har bevisats ha positiva effekter för ett ledarskap, men även för organisationen. Då bankanställda ansvarar för att göra affärer direkt mot bankens kunder, anses de vara organisationens viktigaste resurs. Det är denna frihet och självständighet som sätter höga krav på tydlighet i ledarskapet inom banksektorn. Då tidigare studier visat att en ledares personliga varumärke just kan hjälpa till med denna tydlighet i ledarskapet, bestämde vi oss för att göra en studie med en abduktiv ansats, med problemformuleringen: Hur påverkar det personliga varumärket ledarskapet inom banksektorn? Studien syftar till att undersöka hur det personliga varumärket påverkar ledarskapet inom banksektorn, sett ur ledares och medarbetares perspektiv. Det gjordes genom en kvalitativ studie där vi fokuserade på att identifiera de grundläggande byggstenarna kring det personliga varumärket och hur det används i ledarskapet. Vi valde att använda oss av Kapferers modell – Brand Identity Prism (2008) som analysmodell genom studien. Vår teoretiska referensram har i största möjliga mån hämtats från vetenskapliga artiklar samt litteratur. Empirins data insamlades genom åtta personliga intervjuer totalt, där sex av intervjuerna var med medarbetare och två av intervjuerna var med ledare. Intervjuerna gjordes med en semistrukturerad intervjuguide. Slutsatsen av vår studie visade att det personliga varumärket påverkar ledarskapet genom förtroende, tydlighet och kommunikation. Därför bör det vara av största intresse för en ledare att öka sin medvetenhet kring det. Vår förhoppning är att individer nyttjar studiens resultat om det personliga varumärkets påverkan på ledarskapet.

Syftet med studien är att undersöka hur verksamma musiklärare och musiker i Sverige resone- rar kring begreppet personligt uttryck. Detta görs genom kvalitativa intervjuer. Det teoretiska perspektivet är hermeneutik. I resultatet framkommer flera olika sätt att se på, och förhålla sig till begreppet personligt uttryck, som visar sig vara svårdefinierat. Personligt uttryck kan tol- kas som ett sätt att vara och förhålla sig till musik och livet som stort eller till exempel som resultatet av de estetiska val musikutövaren gör när den spelar. I diskussionskapitlet dras slut- satser om att personligt uttryck kan visa sig på flera olika sätt, och upplevas på flera olika sätt. I diskussionen diskuteras hur hantverksmässiga och tekniska kunskaper kan ställas i relation till personligt uttryck, och det visar sig att det finns åtskilda sätt att resonera kring detta. / The purpose of the study is to investigate how active music teachers and musicians in Sweden argue about the concept of personal expression. This will be done through qualitative inter- views. My theoretical perspective is hermeneutics. The result shows several different ways of looking at, and relate to the concept of personal expression, which proves to be difficult to define. For example, you can see personal expression as a way of being and referring to music and life as big, or as the result of the aesthetic choices the musician makes when playing. The discussion chapter concludes that personal expression can be manifested in several different ways, and is experienced in several different ways. The discussion discusses how craft and technical knowledge can be put in relation to personal expression, and it appears that there are separate ways to reason around this.

Purpose: The purpose of this study is to build knowledge about how young athletes can build their personal brand. Methodology: The study uses a qualitative approach in order to answer the research questions and the purpose of the study with a systematic literature review, to identify key factors for building a strong personal brand and apply these on a young athletes personal brand. Empiricism and analysis: The empirical results is based on the literature review of former research, which has been carefully evaluated and analyzed inductively from marketing theories to identify themes to serve the purpose and research questions of the study. The empirical results has been compared with autobiographies of known athletes. Findings: This study identifies five key factors within building your personal brand for a young athlete; identity, image, trust, strategy and reflection. These key factors create a circular model where the journey is most important, not the destination. The authors of this study suggest that new research can build upon the model and implement it on a young athlete where the findings could prove to be useful in practise, not only in theory. / Syfte: Syftet med uppsatsen är att bygga kunskap om hur unga idrottare kan bygga sitt varumärke. Metod: För att besvara problemformuleringen har en kvalitativ studie har genomförts med en systematisk litteraturstudie som metodansats. Detta med avsikt att identifiera nyckelfaktorer för uppbyggnaden av ett starkt personligt varumärke som sedan ska kunna appliceras på unga idrottare. Empiri och analys: Empirin i denna studie bygger på tidigare forskning som sökts fram. Dessa har sedan utvärderats och analyserats med hjälp av teorier inom marknadsföring för att induktivt identifiera relevanta teman utifrån studiens syfte och problemformulering, genom jämförelse av den tidigare forskningen som kopplats ihop med självbiografierna. Slutsatser: Studien kommer fram till fem nyckelfaktorer som ska hjälpa den unga idrottaren vid uppbyggnaden av ett personligt varumärke, dessa är Identitet, Image, Trovärdighet, Strategi och reflektion. Dessa faktorer bildar en modell som är cirkulär och ska liknas vid ett kretslopp där resan är det viktiga, den tar inte slut. Studieförfattarna föreslår alternativa tillvägagångssätt för att göra denna studie och ger förslag till vidare forskning där man kan implementera den skapade modellen, Build Your Personal Brand, praktiskt med en ung idrottare för att se om den har förankring i praktiken och inte bara i teorin.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka unga arbetssökandes erfarenheter av Arbetsförmedlingens roll i deras etablering på arbetsmarknaden, samt analysera hur detta kan förstås utifrån en utveckling mot en individualiserad arbetsmarknadspolitik. Studien bygger på två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med totalt åtta arbetssökande personer i åldrarna 18-24 år. Studien visar att de arbetssökande upplever en ovisshet i vilken roll Arbetsförmedlingen ska spela i deras arbetssökande, och att deras förväntningar på myndigheten inte besannas i hur det verkligen går till. Ungdomarna i studien upplever att Arbetsförmedlingen ställer krav och har förväntningar på aktivering, vilket kan förklaras utifrån arbetsmarknadens utveckling mot en aktiveringspolitik. Centralt i vårt resultat är ungdomarnas syn på sin arbetslöshet som ett individuellt ansvar, vilket enligt vår analys kan tolkas som ett resultat av en individualiserad arbetsmarknadspolitik.Vidare tyder studien på att ungdomarna ser arbete som en del av deras identitetsskapande och en väg till självförverkligande. Detta ställer krav på deras personliga egenskaper och vidare vad som ska ingå i deras personliga varumärke på arbetsmarknaden. / The aim of this study is to examine young job seekers’ experiences with the Public Employment Service’s during their advance into the labor market. We will analyze how these can be understood with regards to an individualized labor market policy. The study is based on two qualitative focus group interviews done with a total of eight job-seeking individuals with an age rage of 18-24 years. The study shows that the young jobseekers are experiencing an uncertainty as to the role of the Public Employment Service during their gateway into the labor market. Furthermore, their expectations for the authority are not being fulfilled. The young individuals in the study find that the Public Employment Service insist on their activation in order to receive benefits. This would explain the labor market's development towards activation policies. The study draws the conclusion that the young jobseekers see their unemployment as an individual responsibility. According to our analysis this can be interpreted as the result of an individualized labor market policy. Furthermore, the study suggests that young people see work as a part of their identity and a step towards self-fulfillment. This results in demands on their personal qualities and what should be included in their personal branding in the labor market.

Personliga ombud (PO) arbetar för att stötta personer med allvarlig psykisk ohälsa till återhämtning och egenmakt. Syftet med denna studie är att undersöka personliga ombuds upplevelser och erfarenhet av att möta klienter som är suicidnära, hur samarbetet med dessa klienter ser ut samt att undersöka vilken typ av stöd ombuden upplever att de behöver för att kunna utföra sitt arbete och samtidigt skydda sig själva från sekundära trauman som kan medfölja en klients suicidförsök eller fullbordat suicid. Telefonintervjuer genomfördes med sex personliga ombud som är yrkesverksamma i sex olika kommuner i Sverige. Empirin presenteras i fem teman: intersubjektivitet och empati, risk för sekundärtrauma och emotionell påverkan, distant närhet, arbetsmetoder och förhållningssätt, och individuella och formella stödsystem. Resultaten visar att relationen till klienten är utgångspunkten för att utveckla arbetsmetoder som främjar hopp och återhämtning men som samtidigt sätter PO i risk för emotionell påverkan som går ut över arbetsliv och privatliv. För att förebygga detta beskrivs vikten av att hålla en balans mellan distans och närhet i den personliga relationen till klienter, en trygg arbetsmiljö med tillitsfulla interpersonella relationer till kollegor och tillgång till handledning och annat professionellt stöd. Ombuden använder metoder som är suicidpreventiva med få dödsfall trots att ett relativt stort antal klienter uttrycker suicidala tankar. / Personal ombudsman (PO) is working to support persons with severe mental health problems in their path to recovery and empowerment. This work requires a close and trustful relationship between PO and client. The clients sometimes experience suicidal thoughts which is a factor that the PO needs to acknowledge. The purpose of this study is to examine the experience of PO in working with suicidal clients, how that work is conducted and to find out what kind of support the PO:s need to be able to do their job and at the same time protect themselves from secondary trauma that could follow a clients attempted or completed suicide. Phone interviews were conducted with six PO who is working in six different parts of Sweden. The data are presented in five themes: intersubjectivity and empathy, the risk of secondary trauma and emotional affect, distant closeness, work methods and approaches and individual and formal support systems. The results indicate that the relationship with the client is the starting point for the development of work methods that supports hope and recovery but at the same time puts the PO in risk of emotional affect that in turn can affect personal and professional life. To prevent this risk a balance between distance and closeness in the relationship with the client is needed as well as a safe and supportive working environment and access to supervision and other professional support is needed. PO is using methods that supports suicide prevention with relatively few deaths despite the frequency of clients expressing suicidal thoughts.