Purpose: The purpose of this study is to seek out the driving forces behind students’ choices of clothing in relation to their personal brand. Methodology: Three interviews with students from different universities test the query formulation. Empirical findings: The driving forces we have found to be the strongest is the desire to create relationships, to strive for success, to be perceived as unique, to feel belonging and to strive for perfection. Limitations: It goes without saying that the number of respondents makes it hard to generalize the results on larger populations. Due to a relative short deadline we had to cut the number of students. Implications: The underlying driving forces are of great importance to consumer choice in relation to the personal brand. The knowledge of why consumers want to achieve the ideals presented in a company's communication may be of greater importance than what we earlier have believed.

The tough and steadily increasing competition within the brokerage industry places greater pressure on self-marketing with the goal of distinguishing oneself from the competitors. This study examines, through a quantitative in combination with a qualitative approach, how real estate agents work with their personal brands as well as how they convey this through Instagram to distinguish themselves among the increasing number of competitors. Through a combination of a quantitative and qualitative study in the form of questionnaires and semi- structured interviews, supplementary answers are given, and the overall understanding is increased within the researched topic. The results from the study provide both a general view of marketing and brand building at Instagram as well as a more in-depth insight into the real estate agents experience and reasoning. The conclusions that could be drawn from the results were that Instagram was mainly used as a complement to more traditional marketing increasing their own visibility and recognition factor. An Instagram account was acting as an extension of the personal brand that can digitally convey an image that creates interest and trust in customers and that Instagram functions as a type of CV where both personal and professional pages are conveyed. Trough Instagram, a real estate agent can share their personality and attributes as well as awards, sales and abilities. / Den hårda och ständigt ökande konkurrensen inom mäklarbranschen sätter större press på marknadsföring av sig själv med syfte att utmärka sig från konkurrenterna. Denna studie undersöker, genom en kvantitativ i kombination med en kvalitativ ansats, hur fastighetsmäklare arbetar med sina personliga varumärken samt hur de förmedlar detta via Instagram för att utmärka sig bland det ökande antalet konkurrenter. Genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ forskning i form av enkät och semistrukturerade intervjuer ges kompletterande svar och ökar den övergripande förståelsen inom det beforskade ämnet. Resultaten från studien ger både en allmän syn på marknadsföring och varumärkesbyggnad på Instagram samt en mer djupgående inblick i fastighetsmäklares erfarenheter och resonemang. De slutsatserna som kunde dras utifrån resultaten var att Instagram främst används som ett komplement till mer traditionell marknadsföring öka sin egen synlighet och igenkänningsfaktor. Instagramkontot fungerar som en förlängning av det personliga varumärket som digitalt kan förmedla en bild som skapar intresse och förtroende hos kunder samt att Instagram fungerar som ett typ av CV där både personliga och professionella sidor förmedlas. Via Instagram kan en fastighetsmäklare dela med sig av sin personlighet och egenskaper samt utmärkelser, försäljningar och förmågor.

Bakgrund: För att hjälpa psykiskt funktionshindrade att leva ett självständigt liv i samhället trädde 1995 sykiatrireformen i kraft och med den skulle livssituationen för psykiskt funktionshindrade förbättras och deras möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhället öka. En strategi för att förbättra stödet till personer med psykiskt funktionshinder var att de skulle få stöd av ett personligt ombud. Deras uppdrag kallas för det trefaldiga uppdraget och innebär att företräda psykiskt funktionshindrade och att se till att olika organisationers insatser för den enskilde samordnas. De personliga ombuden kommer därav att påverka och samspela med de olika offentliga myndigheterna som redan har uppdraget att bistå med stödinsatser. En följd av detta arbete är att man som ombud kommer att se mönster och systemfel i de offentliga organisationernas uppdrag som gör att psykiskt funktionshindrade inte får sina behov tillgodosedda utan ”faller mellan stolarna.”. Personliga ombud har på så vis ett trefaldigt uppdrag: stödja och bistå klienten, skapa kunskap om och förutsättningar för att utveckla det lokala arbetet i de offentliga organisationerna och uppmärksamma systemfel i uppgifts – och arbetsfördelning för dessa organisationer. Det trefaldiga uppdrag gör yrkesgruppen komplicerad och att den skiljer sig från traditionellt arbete i offentliga verksamheter vilket gjorde mig intresserad av att titta närmare på yrkesgruppen.Syfte: Syftet är att ur ett maktperspektiv ta reda på hur några personliga ombud ser på det trefaldiga uppdraget och vilka möjligheter de har att utföra det. Vidare är syftet att ta reda på om möjligheterna att utföra detta uppdrag i två skilda kommuner skiljer sig åt.Frågeställningar: Hur ser ombuden på det trefaldiga uppdraget?Vilka möjligheter har de att utföra detta uppdrag?Skiljer sig möjligheterna åt att utföra det trefaldiga uppdraget mellan de två kommunerna? I så fall på vilket sätt och varför?Metod: Jag har använt mig av kvalitativ metod och har intervjuat fem personliga ombud i två skilda kommuner, deras närmaste chefer samt en representant från Socialstyrelsen.Huvudresultat: Resultatet visade att i arbetet med att bistå klienten med stöd och hjälp har samtliga intervjuade ombud oavsett kommun förutsättningar för att utföra denna del av uppdraget. De beskriver uppdraget som givande men att det också är komplicerat på flera sätt. Det fanns skillnader mellan kommunerna vad gäller möjligheter att utföra uppdraget att rapportera fel och brister. Skillnaderna kan förklara med hjälp av på vilket sätt ombuden samarbetar med de offentliga myndigheterna och hur väl de lyckas med samarbetet. / <p>Ej magisteruppsats</p><p>Uppsats nivå 61-80 poäng enligt äldre ordning</p>

Leadership is a complex phenomenon and it can be studied from many perspectives. This study emphasizes the importance in the leader audit; review themselves and their leadership, trough interviews and discussions. The leader’s way of looking at leadership gets redefined into theoretical terms and models. In the study the leaderships different definitions appears, like the leader’s impact and characteristics, situation based leadership, personal leadership, leadership’s metaphors and the categories of authority. The metaphors are used to describe leadership in a substantive way that inspires to be aware of the holism and the details. The decoding of the concept of leadership and leaderships behaviours are a large and considerable part of the study.

På Instagram postar idag svenska partiledare bilder som är av vardaglig karaktär och föreställer situationer och miljöer man vanligtvis inte brukar se en partiledare i. Vi ser dem spela pingis inför publik, vi ser dem ta promenader i skogen med familjen och vi ser dem iklädda supporterkläder på en landskamp. Den här studien undersöker hur svenska gymnasieungdomar tolkar svenska partiledares visuella självpresentation på den sociala plattformen Instagram. För att undersöka detta har bilder valts ut från tre partiledares Instagramflöden: Stefan Löfven, Ulf Kristersson och Annie Lööf. Bilderna är representativa för hur partiledarna framställer sig själva på den sociala plattformen. Utifrån teori om semiotik, relationsbyggande arbete, självpresentation, personligt varumärkesbyggande och autenticitet, undersöker studien hur gymnasieungdomar tolkar och upplever bilderna. Detta genomförs genom kvalitativa intervjuer och receptionsanalys som metod. Genom semistrukturerade samtalsintervjuer har vi talat med tio olika ungdomar i Söderköping, Karlstad och Uppsala om hur de uppfattar partiledarnas självpresentation. Oavsett ungdomarnas politiska ståndpunkt går det att urskilja gemensamma kulturella associationer hos dem. Genom meningsbärande tecken, tillsammans med partiledaren som symbol för partiet, uppfattar ungdomarna olika politiska budskap i bilderna. Partiledaren fungerar som ett centralt tecken för att denna tolkning ska kunna göras. Respondenterna är av åsikten att bilder av vardaglig karaktär kan vara viktiga för väljare för att kunna relatera till, och känna igen sig i partiledarna. Genom en vardaglig självpresentation tror respondenterna att motivet till publiceringen av bilderna är att stärka relationen till en redan befintlig väljarkår, eller möjligen vinna över väljare utan stark politisk ståndpunkt. Respondenterna kan också urskilja en dramaturgisk uttänkt roll när partiledarna presenterar sig själva på ett vardagligt vis. Detta kan ge en skymt av vem partiledaren egentligen är, vilket skapar en sammansmältning av Goffmans två regioner och skapar en mellanregion på Instagram. I denna mellanregion påpekar respondenterna vikten av att partiledarna måste uppfattas som äkta. Vad respondenterna anser kännetecknar autenticitet går att särskilja till fyra faktorer: bilden ska inte uppvisa ett för tydligt politiskt motiv, bilden ska ge sken av ett spontant ögonblick, bildens kvalitet får inte vara för god, samt att bilden ska vara förenlig med respondentens egen uppfattning av partiets profil. Överlag spelar dessa fyra faktorer som skapar äkthet stor roll för hur gymnasieungdomarna tolkar bildernas autenticitet, vilket verkar avgörande för hur de tolkar bilderna på ett mer allmänt plan. Den här studiens resultat kan ge implikationer för hur olika samhällsinstanser, yrkesliv, liksom privatpersoner kan arbeta för att skapa förtroende på sociala medier genom att framstå som äkta. / Today, Swedish leaders of political parties post everyday life photos on Instagram, just like the rest of us. The posts show the politicians in situations and environments that you wouldn’t normally imagine a politician in. On Instagram, they post photos of themselves playing ping-pong, strolling in the forest with their family, cheering for their nation at a soccer game wearing supporter merchandise; photos that illustrate everyday life of an ordinary citizen. This study aims to look into how Swedish adolescents interpret the party leaders’ visual self-presentation on the social media platform Instagram. To do this, we have selected photos that represents the general self- presentation of three swedish party leaders: Stefan Löfven, Ulf Kristersson and Annie Lööf. Drawing on research and theory concerning semiotics, relationship theory, self-presentation, personal branding and authenticity, this study analyzes how adolescents read and interpret the photos. Using semi-structured qualitative interviews and reception theory, we have talked to ten adolescents from three different cities of varied population: Söderköping, Karlstad and Uppsala. The result of this study was that we found common cultural associations among the adolescents, regardless of their political preferences. Through meaningful signs, the adolescents found political messages in the photos. An important sign for this reading is the belief that the party leader is a symbol of their political party. According to the respondents, a strategic everyday life self- presentation can be an important tool to create a feeling of identification between the party leaders and the voters. Furthermore, the respondents think that these kind of photos can strengthen the relationship between a party leader and their existent voters, or attract voters that are indecisive. The adolescents do see the party leaders as actors in a dramaturgical performance, who want their audience to perceive them as one of the people. However, the respondents think this kind of self- presentation can be important, because it can still give a glimpse of the true self of the party leader. This coalition of the public and the private creates a kind of middle region, which takes place on Instagram. In the middle region, authenticity is key, according to the respondents. In the way the respondents talk about what is authentic and what is not, we identify a pattern. This pattern consists of four factors that creates authenticity: the photo cannot be too political, the photo must look spontaneous, the photo quality must not be too perfect, and the photo must coincide with the respondents view of the political party’s image. These factors are critical for how the adolescents perceive the photos and the party leaders portrayed in them overall. This study’s result could implicate how social facilities, organizations and citizens can use social media to create trust and authenticity concerning their personal brand.

<p>Skolans fostrande roll har förändrats genom historien. Relationen mellan lärare och elev har</p><p>intensifierats och präglas idag mer av närhet än distans. Denna utveckling skapar en</p><p>problematik kring lärarens förhållande till att vara personlig och privat eftersom läraren som</p><p>person blir allt viktigare. Läraren bör vara medveten om hur den förhåller sig till sina egna</p><p>ställningstaganden då läraren både på gott och ont har en stor makt att påverka eleverna.</p><p>Syftet med vår c-uppsats är att belysa hur ett antal yrkesverksamma lärare i grundskolans</p><p>tidiga år resonerar i frågan om hur lärare i relation till eleverna bör förhålla sig till det</p><p>personliga och det privata utifrån ambitionen att agera professionellt och därmed etiskt riktigt.</p><p>Med hjälp av intervjufrågor gällande religion, politik och sexualitet vill vi synliggöra lärarnas</p><p>eventuella gräns mellan personligt och privat. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ</p><p>intervjustudie med tio yrkesverksamma grundskollärare.</p><p>De intervjuade lärarna menar att det ingår mycket i att vara en professionell lärare såsom att</p><p>få barnen att lära, trivas och må bra i skolan. De ser alla att deras etiska ansvar gentemot</p><p>eleverna är stort. Många av de intervjuade är medvetna om att de har en gräns mellan sitt</p><p>personliga och sitt privata men att det är svårt att konkretisera den. De är förhållandevis öppna</p><p>för frågeställningar som uppkommer men när det kommer för nära in på dem själva och det</p><p>blir för intimt finns det en gräns. Majoriteten av lärarna delade uppfattningen att det är viktigt</p><p>att man som lärare kan bjuda på sig själv även om det finns en gräns för hur mycket. De</p><p>menar att varje lärare själv får bestämma var denna gräns går. Nästan alla lärarna menade att</p><p>de kunde delge eleverna sin trosuppfattning men om eleverna skulle fråga lärarna om var de</p><p>står politiskt blev det känsligare. Många lärare ansåg att deras politiska ställningstagande har</p><p>eleverna inte med att göra. De av lärarna som skulle delge sitt politiska ställningstagande</p><p>påpekade dock att man inte får propagera för det. När det gällde lärarnas egen sexualitet var</p><p>de överens om att det tillhörde privatlivet, men de tyckte att de kunde berätta om sina</p><p>familjeförhållanden och om sexualitet i allmänhet.</p>

Skolans fostrande roll har förändrats genom historien. Relationen mellan lärare och elev har intensifierats och präglas idag mer av närhet än distans. Denna utveckling skapar en problematik kring lärarens förhållande till att vara personlig och privat eftersom läraren som person blir allt viktigare. Läraren bör vara medveten om hur den förhåller sig till sina egna ställningstaganden då läraren både på gott och ont har en stor makt att påverka eleverna. Syftet med vår c-uppsats är att belysa hur ett antal yrkesverksamma lärare i grundskolans tidiga år resonerar i frågan om hur lärare i relation till eleverna bör förhålla sig till det personliga och det privata utifrån ambitionen att agera professionellt och därmed etiskt riktigt. Med hjälp av intervjufrågor gällande religion, politik och sexualitet vill vi synliggöra lärarnas eventuella gräns mellan personligt och privat. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ intervjustudie med tio yrkesverksamma grundskollärare. De intervjuade lärarna menar att det ingår mycket i att vara en professionell lärare såsom att få barnen att lära, trivas och må bra i skolan. De ser alla att deras etiska ansvar gentemot eleverna är stort. Många av de intervjuade är medvetna om att de har en gräns mellan sitt personliga och sitt privata men att det är svårt att konkretisera den. De är förhållandevis öppna för frågeställningar som uppkommer men när det kommer för nära in på dem själva och det blir för intimt finns det en gräns. Majoriteten av lärarna delade uppfattningen att det är viktigt att man som lärare kan bjuda på sig själv även om det finns en gräns för hur mycket. De menar att varje lärare själv får bestämma var denna gräns går. Nästan alla lärarna menade att de kunde delge eleverna sin trosuppfattning men om eleverna skulle fråga lärarna om var de står politiskt blev det känsligare. Många lärare ansåg att deras politiska ställningstagande har eleverna inte med att göra. De av lärarna som skulle delge sitt politiska ställningstagande påpekade dock att man inte får propagera för det. När det gällde lärarnas egen sexualitet var de överens om att det tillhörde privatlivet, men de tyckte att de kunde berätta om sina familjeförhållanden och om sexualitet i allmänhet.

Bakgrund: Användningen av sociala medier har blivit väldigt populärt och är ett effektivt verktyg för att kommunicera, inspirera, publicera och dela med sig om sig själv vilket kan ske genom bland annat bloggar. Bloggandet har haft en snabb tillväxt och är idag ett enormt effektivt marknadsföringsverktyg. Företag har i allt större utsträckning börjat uppmärksamma bloggarna som ett kommunikationsverktyg då det anses vara ett tidseffektivt sätt att marknadsföra sig på. Eftersom bloggvärlden blivit så pass stor finns det idag flera olika typer av bloggare. Modebloggar är en av flera bloggtyper som blivit stora då de skiljer sig från de traditionella marknadsföringskanalerna på så vis att modebloggare kan skapa såväl intimitet med som förtroende hos läsaren vilket är något en vanlig marknadsföringskanal inte kan. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett personligt varumärke skapas och vilka faktorer i omgivningen som påverkar synen på varumärket. Studien kommer baseras på hur bloggare själva ser på sitt personliga varumärke och även hur andra aktörer, så som företag och läsare, uppfattar bloggares personliga varumärke. Teori: Det valdes ut fyra teorier som handlar bland annat om en rätta tidpunkten att satsa på ett varumärke, vad som krävs för att ett äkta varumärke skall nås, definition om det personliga varumärket och slutligen varumärkestillgångar och mervärde som är kopplade till varumärket. Metod: En kvalitativ studie som består av sju semistrukturerade intervjuer. Empiri: Insamlad data har genererats genom intervjuer med respondenterna. Alla har koppling till bloggvärlden på ett eller annat vis då uppsatsen har fått med aspekten av hur både bloggare, företag samt läsare ser på bloggar och varumärken. Slutsats: Det krävs flera faktorer för att både skapa men även bibehålla sitt varumärke. Det krävs att ständigt sticka ut och vara annorlunda samt genomlysa en tydlig identitet för att på så sätt kunna vara attraktiv för läsare och företag. För bloggaren krävs det stort engagemang och en vilja att ta för sig, vilket bör synas i allt från bildkvalité till uppmärksamhet i sociala medier mer än bara bloggen i sig.

The aim of this study was to comprehend and explain the idea and function of Case Management and its diffusion in Swedish municipalities. More specifically its aim was to investigate factors for the diffusion of Case Management and its differences to similar professional roles. The study was based on interviews with four managers at various levels and two case managers representing two municipalities in Sweden. Five themes were identified that were especially interesting when discussing the function of Case Management, its differences to similar professional roles and its diffusion in Swedish municipalities. The themes were: shortcomings in the welfare system, the functions of Case Management, differences to similar professional roles, descriptions of Case Management and factors for the diffusion. The analysis was based on organizational institutionalism and translation, as well as previous research on Case Management and the diffusion of ideas. As a conclusion Case Management was described as a revolutionizing method that would import evidence based social work in the organization. That, and the obvious effort to adapt and integrate Case Management in the institutionalized metods and values of Swedish welfare organizations were factors for the diffusion. Case Management also turned out to be a similar method to the already established profession personligt ombud, wherefor Case Management can be seen as a relaunch of personligt ombud.

Till följd av utvecklingen av digitaliseringen har fenomenet Personal Branding växt fram som ändrat dynamiken för konsumentens relation till varumärken. Studien syftar till att öka förståelsen för hur konsumentbeteende påverkas av Personal Brands. Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsmetod där fem ostrukturerade fokusgrupper deltagit, med totalt 18 personer tillhörande urvalsgruppen Digital naturals. Med hjälp av tidigare etablerad varumärkesteori har fyra dimensioner; kännedom, attityd, associationer och identifikation valts ut. Analysen baseras på dessa fyra dimensioner. Resultatet av studien visar att Personal Brands i viss utsträckning påverkar konsumentbeteendet. Konsumentens beteende påverkas olika beroende på i vilken utsträckning de fyra dimensionerna förekommer eller uppfylls. / As a result of the expansion of digitalization, the Personal Branding phenomena has emerged as changing the dynamics of the consumer's relationship with brands. The intent of this paper is to form an understanding of how consumers behavior are influenced by Personal Branding. The study is built on a qualitative research method in which five unstructured focus groups were participating, with a total of 18 individuals all within the selection group Digital naturals. Using previously established brand theory, four dimensions; knowledge, attitude, associations and identification have been selected. The analysis in this study is based on these four dimensions. The study concludes that Personal Brands, to a certain extent, affects consumer behavior. The behavior of the consumer will be influenced differently depending on the extent to which these four dimensions are present or satisfied.