Up until now, there has only been a limited amount of research in the field of online self- presentation in combination with young adults transitioning from a social to a professional self online. The purpose of this thesis is to extend the existing literature and address the gap by exploring how students present themselves before, during and after the transition from university to work. The study was built on the self-presentation theory by Erving Goffman (1959) in combination with the role identity theory as well as the career development framework by Donald Super (1980). To answer the research question and fulfill the purpose of this study an exploratory research method in combination with a qualitative, inductive research approach was chosen. Ten long, semi-structured, in-depth interviews were conducted using the long interview guide by McCracken. Individuals from Germany and Sweden between the ages of 21 and 26 were interviewed. The main findings showed that young adults categorize social media networks into two categories: private (social) and public (professional) applications. Individuals of the establishment phase meaning after transition to work represent a more professional self and alter other parts of the self. This process takes place over time and the representation of a professional self increased in importance and relevance. Individuals of the exploration phase meaning before transitioning to work show intentional behavior patterns towards their social self but not professional self. Therefore, the further individuals move towards the next life phase the more the presentation of the self moves towards a professional and intentional appearance online when in front stage. When in backstage privacy settings enable a carefully chosen audience for the more private self to be shared. The process of online self-presentation on social media is still a more intuitive process but the transition between different types of self can be linked to a stronger identification with a new life role. / Fram tills nu har det endast gjorts en begränsad mängd forskning inom online-självpresentation i kombination med unga vuxna som övergår från ett socialt till ett professionellt online-jag. Syftet med denna uppsats är att utöka den befintliga litteraturen och ta itu med kunskapsgapet genom att utforska hur studenter presenterar sig före, under och efter övergången från universitet till arbete. Studien byggdes på självpresentationsteorin av Erving Goffman (1959) i kombination med rollidentitetsteorin och karriärutvecklingsramen av Donald Super (1980). För att besvara forskningsfrågan och uppfylla syftet med denna studie valdes en explorativ forskningsmetod i kombination med en kvalitativ, induktiv forskningsstrategi. Tio halvstrukturerade djupintervjuer genomfördes med hjälp av McCrackens långa intervjuguide. Individer från Tyskland och Sverige i åldern 21 till 26 år intervjuades. De viktigaste resultaten visade att unga vuxna kategoriserar sociala medier i två kategorier: privata (sociala) och offentliga (professionella) användningsområden. Individer från etableringsfasen, som innebär fasen efter övergång till arbete, representerar ett mer professionellt jag i jämförelse med andra delar av jaget. Denna process sker över tid och representationen av ett professionellt jag ökade i betydelse och relevans. Individer i utforskningsfasen, vilket innebär fasen innan övergång till arbete, visar avsiktliga beteendeförändringar mot sitt sociala jag men inte mot det professionella jaget. Följaktligen, desto längre individer rör sig mot nästa livsfas, desto mer rör sig självpresentationen mot ett professionellt och avsiktligt framträdande online när de befinner sig på den publika scenen. När de befinner sig i bakgrunden kan det mer privata jaget delas för en noggrant utvald publik. Processen med självpresentation online på sociala medier är fortfarande en mer intuitiv process men övergången mellan olika typer av jag kan kopplas till en starkare identifiering med en ny livsroll.

Denna studie diskuterar och problematiserar kring hur deltagare i en konstnärlig kurs involverar och delar med sig av personliga erfarenheter och intressen. Studien intresserar sig särskilt för olika sätt som kursdeltagare delar med sig på och vilka förhållanden och förutsättningar som upplevs påverka möjligheterna till detta. Studien bygger på en pragmatisk teoretisk grund och ser därför kommunikationen mellan individer och mellan individer och miljöer i olika sammanhang som det som skapar den gemensamma kunskapen och verkligheten. Till studiens teoretiska ramverk hör också ett relationellt perspektiv som visar på relationerna mellan människor som väsentligt för hur vi upplever och skapar identitet och kunskap. Studieobjektet är en nystartad folhögskolekurs och med hjälp av det teoretiska ramverket och kvalitativa intervjuer med kursdeltagare visar studiens resultat fram ett antal sätt och ett antal förhållanden som hänger samman med kursdeltagares delande av erfarenheter och intressen. En produktiv gemenskap i gruppen både skapas av och ger upphov till många och gränsöverkridande samtal mellan deltagarna som på detta sätt skapar ett gemensamt meningsfullt innehåll. Den produktiva gemenskapen i gruppen, det utbredda samtalen mellan deltagare och en tydlig frivillighet som genomsyrar kursen, som delvis kan antas härstamma ur själva skolformen folkhögskola, är de kategorier som sammanfattar studiens resultat.

With the development of technologies, as well as the introduction of new regulations, the banking sector is facing increasing competition from Fintech startups and companies. This weakens the monopoly of banks on financial services, which can now be provided by various kinds of companies. This situation democratizes many financial areas that were previously inaccessible or inaccessible to the general public and drives financial inclusion. One such area is investment. As part of the ongoing product development and improvement path of Fintech, startups want to get deeper and better into their potential users in order to create products that meet their problems and needs. This study is devoted to a deep study of the habits and Paterno behavior of the Swedish Millennial of investment. In order to explore the most important aspects in the process of investment decision-making, the authors studied behavioral finance research and highlighted the most common factors that have the greatest weight in determining how people invest money. These are the following factors: behavior towards risk, financial literacy, knowledge and sources, sustainability and investment motives. Survey and in-depth interview research methods were used to collect data around the aforementioned factors. Some of the key findings define crucial investment behavior patterns among age group of 20-30. Slightly more than half of the people invest their money, while reason for non/investors is high complexity and lack of knowledge. Also, the majority pursues economic and emotional goals from investing money, and prefers low risk and long-term gain over short-term speculative investing. Moreover, the respondents showed a high level of financial literacy. As for the sustainability factor, for the majority sustainability is not the major driver of a stock choice. Also, when making choices, people appeared to trust offline communities more than online. / Banksektorn har som följd av teknikutveckling och introduktion av nya regleringar, under de senaste åren, ställts inför en ökad konkurrens från Fintech-startups och andra företag. Detta har försvagat bankernas monopol på ekonomisk tjänster, och du kan idag bli försedd av flera olika sorters företag för att komma åt samma tjänster. Denna utveckling har demokratiserat många finansiella områden som tidigare var otagbara eller otillgängliga för allmänheten och har drivit ekonomisk integration. Ett sådant område är investering. Som en del av den nuvarande produktframtagning och riktningen som utvecklingen Fintech sektorn är på, vill startups ha en djupare och bättre förståelse inför deras potentiella användare för att skapa produkter som kommer möta deras problem och behov. Denna avhandling ägnas åt en djupgående studie av vanorna och beteendet hos svenska i åldersgrupperna 20-30 år. För att utforska de viktigaste aspekterna i processen för investeringsbeslut, har författarna studerat beslutsfattning kopplat till investeringar och lyfter fram de vanligaste faktorerna när det kommer till att avgöra hur människor investerar pengar. Dessa faktorer är följande: beteende relaterat till risk, finansiell kompetens, kunskap och källor, hållbarhet och investeringsmotiv. Forskningsmetoder som frågeformulär och djupintervjuer användes för att samla in data kring tidigare nämnda faktorer. Nyckelfynden från denna rapport behandlar investeringsbeteendemönster i åldersgrupprna 20-30 år. I denna åldersgrupp ser vi att fler än hälften investerar sina besparingar. Bland de som inte investerade så var orsakerna kopplade till bristande kunskap och hög komplexitet. Dessutom sätter majoriteten upp ekonomiska och känslomässiga mål för sina investeringar, och föredrar låg risk och långsiktig vinst framför kortsiktiga spekulativa investeringar. När det gäller faktorer kopplade till hållbarhet visade det sig att majoriteten av investerarna inte har det som huvudsakliga drivkraften för ett aktieval. Vidare, visade studien på att denna åldersgrupp tenderar att fatta investeringsbeslut baserat på offline-gemenskaper mer än online.

Denna uppsats behandlar frilansare i mediebranschen. Studien syftar till att bidra till den redan existerande förståelsen för hur mediebranschen ser ut idag, men också för att öka förståelsen för hur frilansare marknadsför sig via sociala medier. Genom kvalitativa intervjuer med frilansare har sociala medier som marknadsföringsverktyg undersökts. Resultatet beskriver vilka sociala medier som används av de frilansande intervjupersonerna men också hur mediebranschen i dess kontext ser ut idag, vilken betydelse kontakter har samt betydelse av ett personligt varumärke. Med en abduktiv ansats har det insamlade materialet analyserats genom ett växelspel mellan empiri och teori. Slutsatsen att dra är att sociala medier är ett nödvändigt marknadsföringsverktyg för att nå ut med det personliga varumärket, för att visa att du som frilansare finns bland dina kontakter men också för potentiella uppdragsgivare. Kontakter har också en viktig betydelse för frilansare i mediebranschen men kan kompletteras med marknadsföring på sociala medier då sociala medier kan hjälpa till med att få ut det egna personliga varumärket i branschen, vilket är viktigt för en frilansares professionella framgång. / How freelancers in the media business use social media as a marketing toolThis paper is about freelancers in the media industry. The study aims to contribute with information to the already existing understanding of how the media industry looks today, but also to increase the understanding of how freelancers use social media within their marketing. The use of the social media as a marketing tool has been studied through qualitative interviews with freelancers. The result describes which social medias are used by the freelancing respondents, but also how the context of the media industry looks today. It also enlightens the importance of social contacts for the freelancers and the meaning of self-branding. The collected material has been analyzed through an abductive approach, which means that an interaction between empirical data and theory-based information has been done. The conclusion of this study shows that social media is a necessary tool for the freelancers to succeed with their self-branding, not only to be noticed by your own contacts, but for the potential clients as well. The importance of contacts also has a big role for freelancers in the media industry, but in the lack of it, it can be supplemented with social media marketing since social media can help you with your self-branding, which is important for the professional success of a freelancer.

The modern society’s increasing focus on individualization and development of identity can imply new challenges for the individual. The importance of personal branding together with people's social media use gives employers the opportunity to analyze social media platforms in order to form a perception of the candidates. In that way, cybervetting emphasizes the importance of a favorable self-presentation. Managing your social media and building your personal brand online can serve as a marketing strategy for potential job opportunities. Today, there are no directives or guidelines for how cybervetting may be performed. Although the concept of cybervetting and personal branding are relatively new, there is extensive previous research on the subject. Previous research emphasizes the importance of personal branding in the labor market and describes cybervetting as a debatable practice. The study aims to examine students' reasoning regarding the use of cybervetting in recruitment processes and whether it affects the student’s social media presence. The study is based on qualitative interviews with students studying a social science program at Örebro University. The theoretical framework consists of Zygmunt Bauman’s (2000, 2005, 2008) theories about the modern human and society. Furthermore, Goffman’s (1959, 2020) dramaturgical perspective on social interaction is applied. The results indicate an agreement between the students’ experiences and perceptions of the importance of personal branding on the labor market. The students are well aware of how they present themselves on social media and are united in the perception that self-presentation varies on different social platforms. / Det moderna samhällets allt större fokus på individualisering och identitetsskapande medför nya utmaningar för individen. Det personliga varumärkets betydelse i samband med människors användning av sociala medier ger möjlighet för arbetsgivare att undersöka sociala medier för att bilda sig en uppfattning av kandidater. Individers användning av sociala medier tillåter arbetsgivare att undersöka sociala medier för att bilda sig en uppfattning av kandidater. Nätgranskningar understryker på så sätt vikten av att framställa sig själv på ett fördelaktigt sätt. Att hantera sina sociala medier och forma sitt personliga varumärke online kan fungera som en marknadsföringsstrategi för potentiella arbetsmöjligheter. Idag finns inga direktiv eller riktlinjer för hur nätgranskningar får utföras. Trots att begreppen nätgranskning och personligt varumärke är relativt nya, finns det omfattande tidigare forskning kring ämnet. Tidigare forskning betonar vikten av det personliga varumärket på arbetsmarknaden och beskriver nätgranskning som en omtvistad praktik. Studiens syfte är att undersöka studenters inställning till nätgranskningens användning i rekryteringsprocesser och om det påverkar studenternas närvaro på sociala medier. Studien utgår från kvalitativa intervjuer med studenter som går ett samhällsvetenskapligt program på Örebro universitet. Det teoretiska ramverket består av Zygmunt Baumans (2000, 2005, 2008) teorier om den moderna människan och samhället. Vidare tillämpas även Goffmans (1959, 2020) dramaturgiska perspektiv om social interaktion. Studiens resultat tyder på att det finns en enighet bland studenternas upplevelser och uppfattningar av det personliga varumärkets betydelse på arbetsmarknaden. Studenterna är väl medvetna om hur de framställer sig själva på sociala medier och är eniga i uppfattningen att man framställer sig olika på olika sociala plattformar.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur medieanvändare upplever att deras förtroende för den offentliga sektorn påverkas av enskilda anställdas profilering på sociala medier. Studien bygger på att tidigare forskning har identifierat en autenticitetstrend på sociala medier som innebär att det är fördelaktigt att visa sig äkta för att bygga socialt kapital (Kucharska m.fl. 2020). Det är en trend som anammats av personer som använder sin yrkesroll för att bygga personliga varumärken på sociala medier. Därför är det intressant att undersöka vart medieanvändare anser att gränsen går för hur autentiska anställda inom den offentliga sektorn bör vara på sociala medier utan att det går ut över professionalismen och påverkar förtroendet för myndigheten i stort. Studien utgår från teorin om autenticitetparadoxen, personligt varumärke och socialt kapital vilka underbyggs av Goffmans frontstage/backstage-teori (Haimson m.fl. 2021; Peters 1997; Bourdieu 1986; Goffman 1959). För att kunna undersöka medieanvanvändarnas upplevelser och erfarenheter på ett djupare plan har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie. Studien är baserad på ett variationsurval bestående av fyra personer i olika åldrar, för att få ett bredare perspektiv då olika åldrar medför olika bakgrund och tidigare erfarenheter. För att ha möjlighet att ställa följdfrågor och nyttja den sociala interaktionen har vi använt en semistrukturerad metod, där vi utgått från tre huvudteman (Kvale & Brinkmann, 2014). Vi valde att göra enskilda intervjuer för att underlätta jämförelser mellan intervjupersoner. Studien följer vetenskapsrådets (2017) forskningsetiska principer, bland annat genom att ta hänsyn till behandling av personuppgifter samt erbjuda intervjupersonerna informations- och samtyckesblanketter. Studien visar att de anställdas upplevda intentioner är avgörande för om innehållet uppfattas som trovärdigt eller inte. Om viljan att framstå som autentiskt uppfattas som äkta av medieanvändare är chansen god att det har en förtroendebyggande effekt. Upplevs istället intentionerna vara att bygga ett personligt varumärke för egen vinning är risken att förtroendet för personen i fråga försvagas. Intervjupersonerna har delade meningar kring huruvida en enskild anställd representerar hela myndigheten men är enade om att mängden exponering har betydelse för hur det påverkar förtroendet för den offentliga sektorn i stort. Studien visar även på en koppling mellan huruvida en anställd anses representera något annat och vikten av professionalitet. Intervjupersonerna är överens om att det behöver finnas en balans mellan seriöst och lekfullt innehåll för att framstå som autentisk och samtidigt behålla sin professionalitet. Studien ger även1förståelse för komplexiteten kring begreppet autenticitet och hur individuella skillnader orsakade av bakgrund och tidigare erfarenheter har betydelse för tolkningen, samt ligger tillgrund för förutfattade meningar om olika yrkesgrupper. / This essay aims to investigate how media users perceive that their trust in the public sector is affected by individual employees’ profiling on social media. The study is based on previous research that has identified an authenticity trend on social media, which implies that it is advantageous to appear genuine in order to build social capital. This trend has been embraced by individuals who use their professional role to build personal brands on social media. Therefore, it is interesting to examine where media users believe the boundary lies for how authentic employees in the public sector should be on social media without compromising professionalism and affecting trust in the agency as a whole. The study is based on the theory of the authenticity paradox, personal branding and social capital, which are supported by Goffman’s frontstage/backstage theory (Haimson m.fl. 2021; Peters 1997; Bourdieu 1986; Goffman 1959). To investigate media users’s experiences and perceptions on a deeper level, we conducted a qualitative interview study. The study is based on a purposive sample consisting of four individuals of different ages to obtain a broader perspective. In order to have the opportunity to ask follow-up questions and utilize interaction, we employed a semi-structured method, focusing on three main themes (Kvale & Brinkmann, 2014). We chose to conduct individual interviews to facilitate comparisons between interviewees. The study adheres to the research ethical principles outlined by Vetenskapsrådet (2017), including considerations regarding the handling of personal data and providing interviewees with information and consent forms. The study demonstrates that employees’ perceived intentions are crucial in whether the content is perceived as credible or not. If the desire to appear authentic is perceived as genuine by media users, there is a good chance it has a trust-building effect. Conversely, if the intentions are perceived as building a personal brand for personal gain, there is a risk that trust in the individual is weakened. Interviewees have differing opinions on whether an individual employee represents the entire agency, but agree that the level of exposure matters in how it affects trust in the public sector as a whole. The study also indicates a connection between whether an employee is seen as representing something else and the importance of professionalism. The study also provides insight into the complexity of the concept of authenticity and how individual differences caused by background and past experiences influence interpretation, as well as forming the basis for preconceptions about different professional groups.

Instagram har blivit en integrerad del av samtida resande där vi ständigt får insyn i människors upplevelser och äventyr. Tidigare forskning har utforskat de motiv som driver delning av resor och turistinformation på sociala medieplattformar genom kvantitativa metoder. Denna studie ämnar därför att utforska fenomenet resedelning på sociala medier, mer specifikt Instagram, genom en kvalitativ ansats, för att bidra och fördjupa forskningen inom ämnet. Tio semistrukturerade intervjuer och två fokusgrupptillfällen genomfördes bland backpackers i Costa Rica med en undersökningspopulation i åldrarna 18–30 år. Eftersom vi befann oss på plats i Costa Rica hade vi möjligheten att inte bara träffa deltagarna över hela världen, utan även fånga deras tankar och erfarenheter i realtid. Resultaten av studien visar på förekomsten av olika strategier för resedelning på Instagram. Medan vissa påverkas av sociala sammanhang i sin delning, agerar andra av mer personliga motiv. Dessutom framkommer det bland respondenterna att Instagrams olika funktioner används i olika syften för att förmedla olika budskap. För att diskutera resultaten integreras tidigare forskning om Instagram och resedelning i sociala medier, samt teorier om personligt varumärke och socialt inflytande. Deltagarna visar en medvetenhet om plattformens betydelse och använder den för att skapa och förmedla sina personliga varumärken. Deras motiv för att dela resor sträcker sig från att interagera med följare till att dokumentera minnen och dela upplevelser med nära och kära. / Instagram has become an integral part of today's travel, where we constantly gain insight into people’s experiences and adventures. Previous research has explored the motivations driving the sharing of travel and tourist information on social media platforms through quantitative methods. Therefore, this study aims to investigate the phenomenon of travel sharing in social media, specifically Instagram, through a qualitative approach, to contribute to and deepen research in the field. Ten semi-structured interviews and two focus group sessions were conducted among backpackers in Costa Rica with a sample population aged 18–30. Being in Costa Rica provided us with the opportunity not only to meet participants from around the world but also to capture their thoughts and experiences in real-time- The results of the study indicate the presence of various strategies for travel sharing on Instagram. While some are influenced by social context in their sharing practices, others are driven by more personal motives. Additionally, it emerges among respondents that Instagram’s different features are used for different purposes to convey different messages. To discuss the results, previous research on Instagram and travel sharing on social media, as well as theories of personal branding and social influence, are integrated. The participants demonstrate an awareness of the platform's significance and utilize it to create and convey their personal brands. Their motivations for sharing journeys range from engaging with followers to documenting memories and sharing experiences with loved ones.

‬‭Journalists‬‭ are‬‭ increasingly‬‭ expected‬‭ to‬‭ be‬‭ active‬‭ on‬‭ social‬‭ media‬‭ to‬‭ enhance‬‭ their‬‭ reporting‬‭ and‬‭ personal‬‭ brands.‬‭ They‬‭ must‬‭ blend‬‭ personal‬‭ and‬‭ professional‬‭ content‬‭ and‬‭ navigate‬‭ the‬‭ distinct‬‭ logic‬‭ of‬‭ social‬‭ media‬‭ while‬‭ also‬‭ balancing‬‭ the‬‭ expectations‬‭ of‬‭ the‬‭ media‬‭ organizations.‬‭ The‬‭ purpose‬‭ of‬‭ this‬‭ study‬‭ is‬‭ to‬‭ investigate‬‭ Swedish‬‭ journalists’‬‭ perspective‬‭ on‬‭ personal‬‭ branding‬‭ on‬‭ social‬‭ media‬‭ in‬‭ relation‬‭ to‬‭ journalistic‬‭ values,‬‭ by‬‭ answering‬‭ the‬‭ following questions:‬‭ How‬‭ do‬‭ journalists‬‭ perceive‬‭ the‬‭ relationship‬‭ between‬‭ personal‬‭ branding‬‭ on‬‭ social‬‭ media‬‭ and‬‭ journalistic norms, ideals and practices?‬‭ What‬‭ attitudes‬‭ are‬‭ evident‬‭ in‬‭ the‬‭ journalists’‬‭ perception‬‭ of‬‭ personal‬‭ branding‬‭ on‬‭ social‬‭ media?‬‭ How‬‭ do‬‭ journalists‬‭ perceive‬‭ the‬‭ integration‬‭ of‬‭ journalistic‬‭ norms,‬‭ ideals‬‭ and‬‭ practices‬‭ in the use of social media?‬‭ Do‬‭ they‬‭ perceive‬‭ any‬‭ kind‬‭ of‬‭ conflicts‬‭ between‬‭ personal‬‭ branding‬‭ on‬‭ social‬‭ media‬‭ and‬‭ journalistic norms, ideals and practices?‬‭ The‬‭ study‬‭ adopts‬‭ a‬‭ qualitative‬‭ method,‬‭ using‬‭ eight‬‭ semi-structured‬‭ interviews‬‭ to‬‭ collect‬‭ the‬‭ empirical‬‭ material.‬‭ It‬‭ was‬‭ analyzed‬‭ through‬‭ a‬‭ thematic‬‭ analysis‬‭ together‬‭ with‬‭ the‬‭ theoretical‬‭ framework‬‭ consisting‬‭ of‬‭ journalistic‬‭ ideology,‬‭ boundary‬‭ work,‬‭ branding‬‭ strategy‬‭ and‬‭ personal‬‭ branding.‬‭ According‬‭ to‬‭ the‬‭ findings,‬‭ Swedish‬‭ journalists‬‭ have‬‭ mixed‬‭ feelings‬‭ about‬‭ personal‬‭ branding‬‭ on‬‭ social‬‭ media.‬‭ While‬‭ a‬‭ strong‬‭ personal‬‭ brand‬‭ benefits‬‭ both‬‭ individual‬‭ journalists‬‭ and‬‭ their‬‭ journalistic‬‭ mission,‬‭ social‬‭ media‬‭ poses‬‭ numerous‬‭ challenges,‬‭ requiring‬‭ them‬‭ to‬‭ balance‬‭ their‬‭ personal‬‭ and‬‭ professional‬‭ identities‬‭ responsibly.‬‭ The‬‭ journalists‬‭ recognize‬‭ that‬‭ while‬‭ traditional‬‭ journalistic‬‭ ideals‬‭ can‬‭ be‬‭ integrated‬‭ into‬‭ social‬‭ media‬‭ use‬‭ and‬‭ the‬‭ strategies‬‭ of‬‭ personal‬‭ branding,‬‭ they‬‭ require‬‭ adaptation‬‭ to‬‭ social‬‭ media's‬‭ logic.‬‭ Maintaining‬‭ the‬‭ boundaries‬‭ of‬‭ legitimate‬‭ journalism‬‭ is‬‭ challenging‬‭ in‬‭ the‬‭ evolving‬‭ media‬‭ landscape,‬‭ despite‬‭ journalists'‬‭ desire‬‭ to‬‭ adhere‬‭ to‬‭ professional‬‭ standards.‬‭ The‬‭ findings‬‭ reveal‬‭ how‬‭ this‬‭ new‬‭ practice affects journalism, influencing both individual careers and the broader industry.‬‭

Med en allt hårdare konkurrens om arbetstillfällena för fartygsbefäl krävs det att den arbetssökande att sticker ut ur mängden vid en arbetsansökan. Syftet med denna studie var att undersöka vad den svenska sjöfartsbranschen värderar av innehållet i ett CV och personligt brev vid anställning av nyutexaminerade svenska fartygsbefäl. Detta har undersökts genom intervjuer med nio rekryterare från olika rederier och managementbolag som anställer svenska juniorbefäl. Genom att söka efter tidigare studier som gjorts angående rekrytering skapades en bredare förståelse av ämnet och dess relevans. Litteratursökningen visade att det finns en kunskapslucka angående hur ett nyutexaminerat svenskt fartygsbefäl bör skriva sitt CV och personliga brev för att vara rekryterare i sjöfartsbranschen till lags. Resultatet av studien visar på vissa mönster i svaren från respondenterna, gemensamt är att det efterfrågas korta CV samt personliga brev med innehåll som är relevant för den sökta tjänsten. Samtidigt visar resultaten att en arbetsansökan tolkas subjektivt och därför i viss mån bör skräddarsys för varje enskild tjänst. / As the competition for employment toughens amongst deck officers high effort is required in order to stand out from the crowd regarding job applications. The purpose of this study has been to investigate what content the Swedish shipping industry values most in CVs and cover letters. This was achieved by interviewing nine recruiters from different shipping companies and management agencies that recruit Swedish junior officers. A literature search regarding previous studies concerning recruitment provided a wider understanding of the subject and its relevance for maritime science graduates. The literature search also revealed a knowledge gap regarding recruiters in the Swedish shipping industry preferences about CVs and cover letters. The results of the study show some patterns and tendencies amongst the respondents, common to all of which is a preference of short and concise CVs and cover letters with content that is relevant for the applied position. The results also show that a job application is interpreted subjectively and therefore to some extent must be tailored to each individual employment opportunity.

Syftet med detta arbete är att studera vilka olika arbetssätt läraren använder för att introducera, befästa och använda nya begrepp i undervisningen i samhällsorienterande ämnen (SO) samt hur undervisningen uppfattas av elever med språkstörningsdiagnos i en klass i årskurs 4. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv är fokus att hitta arbetssätt som stöder lärandet för elever med språkstörningsdiagnos. I min studie ingår lärarintervju, lektionsobservationer samt två elevintervjuer. Jag analyserade data utifrån Grundad teori. Analysprocessen var uppbyggd av flera steg och mynnade ut i en egen grundad teoretisk modell med utgångspunkt i mitt syfte och mina frågeställningar. Den teoretiska modellen representeras av sex trappsteg, tydlighet, varierade arbetssätt, repetition, progression, förståelse och förmåga att använda ord och begrepp där det personliga stödet utgör förutsättningen - grunden - för att eleverna med språkstörningsdiagnos ska kunna tillgodogöra sig den klassgemensamma undervisningen. Läraren hade samtalet i helklass som stomme i sin undervisning. Hen använde arbetssätt baserade på forskning: tydliga instruktioner uppdelade i steg, visuellt stöd, elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter samt vardagsspråk är utgångspunkt, många tillfällen för repetitioner och uppgifter där eleverna får använda de nya orden och begreppen. Eleverna beskrev att de behövde många repetitioner för att ta till sig nya ord och begrepp. De upplevde de största svårigheterna när många nya begrepp presenterades samtidigt och om de själva skulle söka förklaringar i skriven text. Det bästa sättet att ta till sig ny kunskap var att lyssna, gärna i kombination med bilder av olika slag. De var överens om att Ipad var ett bra verktyg som gav möjlighet att lyssna och tala istället för att läsa och skriva. Studien visar på nödvändigheten av funktionella metoder och uppgifter i klassrummet i kombination med extra anpassningar och personligt stöd utifrån elevens individuella behov. / The aim of this work has been to study the methods a teacher practice when introducing, consolidating, and using new concepts in society orientated subjects and how the education was perceived by students with language disorder diagnosis in a class of 4th graders. Based on a special educational perspective, the focus has been to find ways of working that supports the learning of students with language disorder diagnosis. My study includes a teacher interview, lesson observations, as well as two student interviews. I have analyzed the data on the basis of Grounded theory. The several steps of the analytical process have resulted in a theoretical model of my own record, initialized by my purpose and my issues. The theoretical model is represented by six steps: clarity, various approaches, repetition, progression, understanding and the ability to use words and concepts where personal support is the condition - the basis for students with language disorder diagnosis being able to assimilate the class shared teaching. The observed teacher used conversation with the whole class as the foundation of the teaching. The methods were based on research: clear step-by-step instructions, visual aids, students prior knowledge and experience, as well as everyday language as starting point. The teacher also gave many opportunities for rehearsals and tasks where they are allowed to use new words and concepts. Both of the interviewed students stated that they needed many repetitions to absorb new words and concepts. They mostly experienced difficulties, when many new concepts were introduced simultaneously and if they themselves were expected to find the explanations in texts. The best way to absorb new knowledge was to listen, preferable in combinations with images of the various kinds. They agreed that the iPad was a good tool giving the opportunity to listen and speak instead of reading and writing. The study shows the necessity of functional methods and tasks in the classroom combined with extraordinary adaptions and personal support based on the students individual needs.