Genom att personifiera symptomen av min bipolära sjukdom i form av karaktärer från den Grekiska mytologin så berättar jag om mina känslor och erfarenheter av psykiatri, slutenvård, mani och depression i narrativ poesi och illustration. Min text går igenom processen, både i tanke, metod och resultat.

The progress in the field of technology is often described as massive and its development has had a great impact on the social development (Vetenskapsrådet, 2012). As a result of the digital evolution, there has been a change in the way customer and company interact (Normann, 2011). The traditional way for players to interact with each other required an interaction human to human (ibid), a mode of interaction that now can be replaced or supplemented by todays technology and often Internet-based solutions (Salomonson et al., 2013). These technological solutions, the technical interaction, are often referred to as self-service systems. These systems enables the customer to carry out the tasks previously performed by the company (Hilton and Hughes, 2013). A growing number of Swedish companies are implementing these self-service solutions, particularly in matters relating to telephony and mobility, in order to complement or replace existing support (Gustafsson, 2012). Earlier research shows that both companies and customers can benefit from the implementation of self-service systems, however there are other contributions to the field of research that paradoxically advocates that the meeting in person, the human interaction is important for the competitiveness of a company (Normann, 2011). The purpose of this thesis is to create an understanding about how customer value is created in the interaction between customers and companies in both human and technological interaction. As data collection method, this study has applied qualitative interviews in order to enhance understanding of existing phenomena. In order to help analyse the study’s results the thesis theoretical framework consists of theories concerning services, interaction, value creation, service logic and service quality linked to the discipline service management. The results of the study indicate that the creation of customer value in the interaction between customer and company occurs in the same way in human interaction and technological interaction. The factors that create customer value are expressed in different ways by human and technological interaction.

I filmen Ljusbrus gestaltas tankar i form av bild och musik. Med introspektion som metod har jag, utifrån egna loggboksanteckningar kring skapandesessioner, undersökt min kreativa process. Syftet var att undersöka mitt personliga estetiska uttryck. Utgångspunkter i undersökningen är: Hur jag formulerar det jag hittar inom mig, hur jag blir medveten om vad som är mitt personliga uttryck, hur jag väljer uttrycksform och vilka medier som är lämpliga att använda. För att få tillgång till mitt inre gjorde jag en fenomenologisk analys av loggboksanteckningarna. Resultatet blev ett synliggörande av ett arbetsflöde där positiva känslor byttes ut till negativa känslor vilka jag behövde möta och bearbeta för att komma vidare i processen. I mitt inre pågick en diskussion om hur känslor och uttryck kan synliggöras och tydliggöras. Riktningen i skapandet påverkades då idén om att hitta ett tydligt sätt att formulera mitt inre blev mer avlägsen. Avslutningsvis formulerade jag några teser kring personligt uttryck. Med dem som grund har jag som ambition att ytterligare undersöka personligt uttryck utifrån ett konstnärlig pedagogiskt perspektiv.

Ett företag med ekonomiska problem kan, enligt lagen om företagsrekonstruktion (LFR), ges möjlighet att rekonstruera verksamheten genom ett särskilt förfarande, en företagsrekonstruktion. Syftet med institutet är att livskraftiga bolag som har tillfälliga ekonomiska problem ska kunna komma på fötter igen och därmed undvika att bolaget försätts i konkurs med den värdeförstöring det typiskt sett innebär, både företags- och samhällsekonomiskt. En lyckad företagsrekonstruktion är ofta till fördel för flera olika intressenter: bolaget som sådant, de anställda, borgenärerna och samhället i stort. Det finns därför ett uttryckligt mål om att företag ska rekonstrueras om förutsättningar för en lyckad företagsrekonstruktion finns. Inom ramen för det bolags- och skatterättsliga regelverken finns vissa handlingsdirigerande ansvarsregler för bolagets företrädare, som en motvikt till den aktiebolagsrättsliga principen om frihet från personligt ansvar. I 25 kap. aktiebolagslagen (ABL) finns de s.k. kapitalbristreglerna som föreskriver att styrelsen, för att undvika personligt ansvar för bolagets förpliktelser, måste handla på ett visst sätt när bolagets aktiekapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Tillika finns det s.k. företrädaransvaret i 59 kap. skatteförfarandelagen (SFL) som innebär att en företrädare för ett bolag kan bli solidariskt ansvarig för bolagets skatteskulder som inte betalats på förfallodagen, om inte företrädaren vidtagit verksamma åtgärder för avveckling av bolaget. Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera ansvarsreglerna i förhållande till målet med att rekonstruera livskraftiga verksamheter enligt lagen om företagsrekonstruktion. Detta görs bl.a. genom att anlägga ett gäldenärs- och ett borgenärsperspektiv på respektive regelverk för att utreda hur väl olika intressen tillgodoses. I uppsatsen används rättsdogmatisk metod. Slutsatsen är att en företrädare måste ta hänsyn till samtliga regelverk samt att ansvarsregleringen påverkar möjligheterna till en lyckad företagsrekonstruktion på ett negativt sätt. Vidare konstateras med grund i analysen att det torde vara möjligt att i dagsläget inom ramen för domstolarnas verksamhet undanta kapitalbristreglerna i 25 kap. ABL och företrädaransvaret i 59 kap. SFL under en pågående företagsrekonstruktion eftersom LFR tillgodoser gäldenärsoch borgenärsintresset på ett likvärdigt eller bättre sätt. Det föreslås även att samtliga regelverk borde ses över inom ramen för en gemensam utredning. / A company with financial problems, according to the Swedish Company Reorganisation Act, is to be given the opportunity to reconstruct the business through a particular procedure, a company reconstruction. The purpose of the institute is to ensure that viable companies with temporary financial problems get back on their feet and thereby avoid bankruptcy and value-destruction. A successful company reconstruction is often beneficial to several stakeholders: the company as such, employees, creditors and society at large. There is, therefore, an explicit goal that companies should be reconstructed if the prerequisites for a successful company reconstruction exist. Under the corporate and tax laws, there are certain action-based liability rules for the company's representatives, as a counterweight to the corporate law principle of freedom from personal liability. Chapter 25 of the Swedish Companies Act contains the so-called Capital Shortage Rules which stipulate that, in order to avoid personal liability for the company's obligations, the Board must act in a certain way when the company's equity capital is less than half of the registered share capital. There is also the so-called Tax Liability of Representatives in Chapter 59 of the Swedish Tax Procedures Act, which means that a representative of a company may become jointly and severally liable for the company's tax liabilities not paid on the due date unless the representative has taken effective measures to wind up the business. The purpose of this thesis is to investigate and analyse the liability rules in relation to the ability to reconstruct viable activities under the Company Reorganisation Act. This is done by establishing a debtor perspective and a creditor perspective on each regulatory framework to investigate how well different interests are met. In the thesis, a legal dogmatic method is used. The conclusion is that a representative must take into account all the regulations and that the liability regulation negatively affects the prospects for successful company restructuring. Furthermore, it is stated in the analysis that it would be possible to exclude, in the context of the courts, the capital shortage rules in Chapter 25 of the Companies Act and representative responsibility in Chapter 59 of the Tax Procedures Act during an ongoing company restructuring as the Company Reorganisation Act meets both the debtors interest and creditors interest in an equivalent or better way. It is also proposed that all regulations should be reviewed within the framework of a joint Swedish Government Official Report.

A common way to examine children's language production is to analyze their narrative ability, which has been observed in several studies in various languages. The present study aims to analyze Swedish children's stories at microstructural level (grammatical and utterance level) and macrostructural level (discourse level) and examine how these results differ between two narrative elicitation methods. Furthermore, the study aims to investigate if the results from Swedish and English speaking children differ between these two elicitation methods. The present study involved 40 typically developing children aged 7;0–8;11 years with Swedish as their native language from southeastern Sweden. The two narrative elicitation methods used were personal narrative generation and fictional narrative retell. During personal narrative generation the participants were prompted to share their own experiences based on given themes with image support. In the fictional narrative retell participants were asked to retell the tale "Frog, Where are you?" (Mayer, 1969). The participants' two stories were transcribed in the program Systematic Analysis of Language Transcripts (SALT) and analyzed at micro- and macrostructural level. At the microstructural level the following measures were investigated: Total utterances (TU), Mean Length of Utterance in Words (MLU-w), Type Token Ratio (TTR), Percentage of Maze Words (PcMw), Overgeneralization Errors (EO) and Total Number of Words (TNW). For macrostructural analysis the Narrative Scoring Scheme (NSS) was used. At the microstructural level participants achieved higher MLU-w, TTR and PcMw in the fictional narrative retell than in personal narrative generation. TNW and MLU-w correlated with participants' age at fictional narrative retell. The participants generated higher values regarding TU and TNW in personal narrative generation. Analysis of the macrostructure showed that the majority of the participants achieved higher scores in fictional narrative retell than in personal narrative generation. The results regarding the macrostructural level of the fictional narrative retell correlated with the age of the participants. Similar trends between the elicitation methods appeared in the English-speaking participants.

The aim of this study is to investigate how five boys in grade 3 of compulsory school structure and use language when they write narrative texts retelling and assessing personally experienced events. This is studied by interpreting how the boys use genre steps that are typical of the structure of personal narrative texts and by detecting and naming different linguistic features in the texts. The material in the study consists of five boys’personal reports and the method, which is based on the theories of genre pedagogy (see Johansson & Sandell Ring 2012:28ff, 223f), comes from systemic functional linguistics. A central finding of the study is that the boys structure their texts in varying combinations of genre steps which commonly occur in texts of a narrative kind. Another central finding is that the language in the boys’ texts consists of many verbs and verb groups which explain that someone is acting or doing something, different discourse connectives to indicate time, along with expressions for emotions and descriptions of experiences or objects.

Varumärket, som fenomen, har utvecklats över tid och tagit olika former. Tidigare har varumärken främst varit förknippade med företag men det har nu förändrats. Utvecklingen av kommunikationskanaler, främst sociala medier, har medfört att varje individ och varje företag har en möjlighet att ständigt hålla sig synliga. Utvecklingen har bidragit till att varumärket tagit en ny form: det personliga varumärket. Många individer arbetar på ett företag med ett redan etablerat varumärke men likt en egenföretagare behöver individerna själva differentiera sig från både extern och intern konkurrens för att få kunder att komma till just dem personligen. Den här kategorin hittar vi främst inom tjänstesektorn där bland annat frisörer, personliga tränare, massörer och fastighetsmäklare är inräknade. Individerna måste utveckla ett starkt personligt varumärke för att attrahera kunder annars riskerar de att kunderna väljer kollegan eller en extern konkurrent, och individen står då utan kunder och kanske till och med helt utan inkomst. Den här studien avser därför att skapa förståelse för hur individer i företag med etablerade varumärken utvecklar sin professionella yrkesidentitet genom varumärkesbyggande samt genom val av kommunikationskanaler. För att undersöka just individer inom kategorin som beskrivs ovan används fastighetsmäklare som ett exempel på fenomenet. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats med ett urval från sex olika fastighetsmäklare i Stockholm vilka arbetar under tre större varumärken. Metoden som används i den här studien är semistrukturerade intervjuer som består av fyra huvudfrågor med fler underfrågor som är baserade på teorikapitlet. Studiens slutsats visar att fastighetsmäklare skapar sin professionella yrkesidentitet genom att arbeta med sitt personliga varumärke och kommunicera det genom rätt kanaler. Studien visar även att de bäst lämpade kanalerna för att kommunicera det personliga varumärket är sociala medier samt utskick genom direktreklam. Det är även viktigt att göra sig igenkänd och skapa en relation till kunderna i det område som fastighetsmäklaren är verksam i. Det personliga varumärkesbyggandet för fastighetsmäklaren behöver dock ske i enlighet med företagets varumärke för att inte skapa förvirring för kunderna. / The brand, as a phenomenon, has developed over time and has taken different forms. Previously, brands have mainly been associated with companies, but that has now changed. The development of the communications channels, mainly social media, has resulted in that every individual and every company have the opportunity to constantly stay visible. The development has contributed to the brand taking a new form: the personal brand. Many individuals are working in a company with an already established brand, but similar to a self-employed person the individuals need to differentiate themselves from both external and internal competition to get the customers to come to them personally. We mainly find this category in the service sector where hairdressers, personal trainers, masseuses and real estate brokers are included. Individuals need to develop a strong personal brand to attract customers, or it might be a risk that the customers choose the co-workers or an external competitor, and the individual will be left without customers and might even completely be without emolument. This study therefore seeks to examine how individuals in companies, with already established brands, develop their professional identity through branding and through a selection of communications channels. In order to examine the category of individuals described above, we use real estate brokers as an example of this phenomenon. This study is based on a qualitative research approach with a selection from six different real estate brokers in Stockholm who work in three bigger companies with well-known brands. The method used in this study is semi-structured interviews consisting of five main questions with additional sub questions based on the theory chapter. The conclusion shows that real estate brokers develop their professional identity by working with their personal brand and communicate the brand through the right channels. This study also shows that the best suited channels to communicate the personal brand is social media and direct advertising. It is also important to make yourself recognized and create relationships to the customers in the neighborhood where the real estate brokers are working. However, the personal branding for the individual real estate broker need to align with the corporate brand in order not to confuse the customers.

Mängden datainsamling växer snabbt i dagens informationssamhälle. I takt med attwebbinnehavare samlar in allt mer personlig information om internetanvändare, harkontroverser om integritet och negativa attityder uppkommit. Trots dessa kontroverser hartidigare forskning visat att internetanvändare tenderar att ignorera försiktighetsåtgärder för attskydda deras integritet. Denna skillnad mellan attityd och beteende beskrivs som "the privacyparadox". Syftet med denna studie är att undersöka “the privacy paradox” och de faktorersom påverkar fenomenen med avseende på personligt riktad annonsering. En konceptuellmodell med olika relationer konstruerades, baserat på tidigare forskning. Komponenterna imodellen inkluderade följande faktorer: tillit, upplevd risk, generell integritetsoro, upplevdfördel, avsett beteende och faktiskt beteende. För att utvärdera modellen genomfördes enenkätstudie (N = 107). Den insamlade datans resultat analyserades med hjälp av univariatstatistik, bivariat statistik och i slutändan användes PLS-SEM-metoder för multivariatstatistik. Resultaten bevisade att det finns en påtaglig skillnad mellan internetanvändareuttryckta attityd och beteende, vilket inte kunde förklaras av demografiska variabler.Dessutom visade resultaten att påverkansfaktorerna hade en positiv effekt på attityd ochbeteende. Genom att tolka dessa resultat drog vi slutsatsen att upplevd risk och tillit har enpositiv effekt på generell integritetsoro. Följaktligen har integritetsoro och upplevd fördel enpositiv effekt på avsett beteende, vilket i sin tur har en positiv effekt på faktiskt beteende. / The amount of data collection is growing rapidly in today’s information society. As thecollection of personal information by web holders increases, controversies about privacy andnegative attitudes have occurred among web users. Despite this, previous research has shownthat web users tend to ignore precautions in order to protect their privacy. This differencebetween attitude and behavior is described as “the privacy paradox”. The aim of this study isto investigate the privacy paradox and the influencing factors of the phenomena, with regardsto personally targeted advertisement. A conceptual model with various relationships wasconstructed, based on previous research. Components of the model included the followingfactors: trust, perceived risk, privacy concerns, perceived benefits, behavioral intention andactual behavior. In order to evaluate the model, a survey was conducted (N = 107). Thesurvey’s results were analyzed by using univariate statistics, bivariate statistics and ultimatelyPLS-SEM methods were applied for the multivariate statistics. The results proved that thereis indeed a difference between web user’s expressed attitude and behavior, which could notbe explained by demographic variables. Furthermore, the results indicated that theinfluencing factors had a positive effect on attitude and behavior. By interpreting theseresults, we concluded that perceived risk and trust have a positive effect on privacy concerns.Furthermore, privacy concerns and perceived benefits have a positive effect on behavioralintention, which in turn has a positive effect on actual behavior.

Den politiska kommunikationen har alltid varit nära kopplad till medier och i ett ständigt förändrat medielandskap har politiska partier och aktörer desto mer varit i behov av att anpassa sina strategier för att nå ut med sina budskap. Till följd av digitaliseringens stora genomslag har den visuella politiska kommunikationen blivit mer betydelsefull än någonsin tidigare där politiker kan kommunicera direkt till sina följare genom sociala plattformar. Genom den visuella sociala plattformen Instagram har därmed nya möjligheter skapats för hur den politiska kommunikationen framförs.  I linje med att sociala plattformar blir allt viktigare för den politiska kommunikationen blir också konstruktionen av det politiska personliga varumärket desto viktigare. Utifrån bakgrunden syftar studien till att undersöka hur svenska partiledare marknadsför och konstruerar ett varumärke av sig själva på det sociala mediet Instagram. Genom en kvalitativ socialsemiotisk analys med utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk bestående av politisk kommunikation, politisk personalisering, och socialsemotik visar resultaten på att samtliga partiledare använder sig av personalisering i sina flöden. Trots att de svenska partiledarna påvisade olika omfattningar av den personliga marknadsföringen gick det att se mönster i deras flöden som tyder på liknande strategier i sitt sätt att producera och publicera innehåll på, trots deras olika placeringar på den politiska skalan. Därmed ämnar studien bidra till bredare existerande forskningsdiskussion om medialiserad politik och de sociala mediernas betydelse för den politiska kommunikationen. / Political communication has historically always been closely connected with traditional media and in a continuously changing media landscape, political parties and actors have found themselves increasingly in need of adapting their strategies to convey their message. Through the major developments caused by digitalization, visual communication has become more significant than where politicians can communicate directly to their followers through social platforms. Thus, the visual social platform Instagram has created new opportunities in how politicians communicate, and new conditions have been created for political communication.  In line with the fact that social platforms are becoming increasingly important for political communication, the construction of the political personal brand is also becoming more important. Given the background, the aim of this study is to examine how Swedish political party leaders market themselves and establish themselves as a brand on the social media platform Instagram. Through a qualitative social semiotic analysis based on a theoretical framework consisting of political communication, political personalization, and social semiotics the results of this study show that all the chosen party leaders use personalization in their Instagram-feed. Even though the results showed that the party leaders demonstrated different extents of personal marketing, it was possible to see patterns in their Instagram-feeds that indicate the use of similar strategies in their way of producing and publishing content, despite their individual political views. Thus, the study aims to contribute with further developments in the research-field of mediatized politics and the significance of social media platforms in political communication.

Knowledge Tracing aims to predict future performance of users of learning platforms based on historical data, by modeling their knowledge state. In this task, the target is a binary variable representing the correctness of the exercise, where an exercise is a word uttered by the user. Current state-of-the-art models add attention layers to autoregressive models or rely on self-attention networks. However, these models are built on publicly available datasets that lack useful information about the interactions users have with exercises. In this work, various techniques are introduced that allow for the incorporation of additional information made available in a dataset provided by Astrid Education. They consist of encoding a time dimension, modeling the skill needed for each exercise explicitly, and adjusting the length of the interaction sequence. Introducing new information to the Knowledge Tracing framework allows Astrid to craft a more personalized experience for its users; thus fulfilling the purpose and goal of the thesis. Additionally, we perform experiments to understand what aspects influence the models. Results show that modeling the skills needed to solve an exercise using an encoding strategy and reducing the length of the interaction sequence lead to improvements in terms of both accuracy and AUC. The time-encoding did not lead to better results, further experimentation is needed to include the time dimension successfully. / Mänsklig kunskap är ett försök att förutsäga användarnas framtida prestanda på lärandeplattformar baserat på historiska data, genom att modellera deras kunskaps tillstånd. I denna uppgift är målet en binär variabel som representerar överensstämmelsen av övningen. Nuvarande state-of-the-art-modeller lägger till uppmärksamhetslager på autoregressiva modeller eller förlitar sig på self-attention-nätverk. Dessa modeller bygger dock på offentligt tillgängliga databaser som saknar användbar information om de interaktioner som användare har med övningar. I detta arbete introduceras olika tekniker som gör det möjligt att inkludera ytterligare information som görs tillgänglig i en databas som tillhandahålls av Astrid Education AB. De består av att koda en tidsdimension, modellera färdigheten som krävs för varje övning explicit och justera interaktionssekvenslängden. Genom att introducera ny information i ramverket för kunskapstracing tillåter Astrid att skapa en mer personlig upplevelse för sina användare; därmed uppfyller syftet och målet med denna avhandling. Dessutom genomför vi experiment för att förstå vilka aspekter som påverkar modellerna. Resultaten visar att modellering av färdigheter med en kodningsstrategi och reducering av interaktionssekvenslängden leder till förbättringar både vad gäller noggrannhet och AUC. Tidskodningen ledde inte till bättre resultat, ytterligare experimentering krävs för att inkludera tidsdimensionen på ett framgångsrikt sätt.