Denna studie undersöker hur deltagarna tar in information i en krissituation baserat på personligt och opersonligt tilltal i en krissituation. Syftet med denna studien var att se hur samma information tolkades baserat på hur de sex deltagarna blev tilltalade. Studien genomfördes via två versioner av en walking simulator som utspelade sig i samma bunker där testpersonerna lyssnade på antingen en envägsradio eller tvåvägsradio som de interagerade med så att information förmedlades via en nyhetsuppläsare eller en räddningsarbetare. Resultatet av studien visar att deltagarnas svar var olika beroende på de olika versionerna, dock inte av de anledningar som studien forskade om. De som lyssnade på nyhetsuppläsaren upplevde att informationen var tydlig och pålitlig, medan några av de deltagare som istället lyssnade på räddningsarbetaren upplevde att informationen inte var lika pålitlig på grund av att talaren kändes oförberedd. En mer utvecklad artefakt och fler testdeltagare krävs för att ge tydligare resultat. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Intresset för ämnet uppstod efter en lång yrkesverksamhet i människobehandlande organisationer och den brist på samverkan och förståelse för andra yrkesområdens perspektiv som framkommit i den dagliga verksamheten. En önskan att se hur samverkansarbetet praktiseras, hos dem i vars uppgifter samarbete över institutionsgränserna ingår som en central del. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur case managers organiserar sitt arbete utifrån frågetällningarna: vilka uppgifter har en case manager? Hur beskriver de sin respektive arbetsmodell och vilka för- och nackdelar ser de med sitt arbete?För att svara på frågorna genomfördes kvalitativa intervjuer med sju case managers i tre skilda arbetsmodeller: klinisk case management, personligt ombud och Assertive Community Treatment (ACT). Teoridelen består av en sammankoppling av de tre begreppen: biopsykosocialt perspektiv, samverkan och människobehandlande organisationer. Resultatet visade att en case managers grundläggande uppgift var att se till att de stöd- och behandlingsinsatser klienten har behov av utifrån ett biopsykosocialt perspektiv kommer klienten tillgodo. För att kunna göra detta krävdes bland annat att skapa en förtroendefull relation till klienten och att kunna se klientens behov utifrån ett biopsykosocialt perspektiv. Vidare krävdes en samhällsbaserad, uppsökande arbetsmetodik och tillgodoseende av klientens delaktighet i planeringen av stöd och behandling samt att arbetet kunde organiseras med en hög grad av självständighet utifrån klientens behov. / Case management: work models and tasks

Är du osäker på hur du ska skapa eller utveckla ett starkt personligt varumärke på den växande plattformen Linkedin. Där det varje minut laddas upp långa och saftiga inlägg om diverse ämnen. Vissa med viktiga budskap, långa inlägg som liknar romaner eller inlägg där det går att läsa om vad någon gjort på sin semester. Vad platsar på plattformen och vad platsar inte. Hur kan du som planerar att ladda upp ett inlägg skapa ett intresse hos andra. Det är endast 10 procent som studerat plattformen Linkedin och nu är det dags att ta reda på vad som är viktigt att tänka på kring Linkedin. Syftet med rapporten är att skapa förståelse för hur Linkedin kan användas i utvecklingen av ett personligt varumärke. Uppsatsen är en kvalitativ studie där sex personer blivit intervjuade. De sex respondenterna vars erfarenhet inom Linkedin är; vardagliga användare, professionella användare samt instrumentella användare. Primära data har samlats in via sökmotorer som One Search på Linnéuniversitetets hemsida samt genom Google Schoolar. Det framkom tydligt att det är ytterst viktigt med att fråga sig själv varför och vad det personliga varumärket ska ge för signal utåt. Även viktigt att arbeta med struktur och planering för att skapa/utveckla sitt personliga varumärke. Rapporten har endast tagit upp den sociala mediekanalen Linkedin så vidare forskning borde göras för att få en bredare översikt över vad en bör göra. Då det finns Instagram och Facebook, även de nyare kanalerna som TikTok och snapchat på marknaden. Och dessa kan ha stor betydelse för det personliga varumärket också.

Syftet med denna kvalitativa studie är att få en förståelse för vilken funktion det personliga brevet fyller i rekryteringsprocessen samt om det går att göra en rättvis bedömning utifrån det. Ämnet är relevant att undersöka eftersom personliga brevets funktion börjat ifrågasättas av personer inom HR och rekrytering då det inte menas uppfylla något syfte, utan ger snarare upphov till subjektiva och därmed orättvisa bedömningar. Nio intervjuer har genomförts bland HR personal och rekryterande chefer för att kunna besvara studiens frågeställningar. Som grund till studien har vi utgått från teorier baserade på rekrytering, det personliga brevet samt psykologiska aspekter som kan spela in vid bedömning. Studiens slutsatser är att det personliga brevets betydelse visar sig variera i hög grad. Ett flertal olika aspekter spelar in. Det varierar beroende på vilken sektor tjänsten är inom, vilken befattning den som rekryterar har, vilken tjänst som ska tillsättas, mängden ansökningar som inkommer men också hur mycket tid rekryteraren har att tillgå. Det personliga brevet anses för de flesta inte fylla någon vidare funktion vid ett första urval, då det görs baserat på Cv:t. Brevet ses till stor del som ett komplement till Cv:t, för att fylla ut luckor som kan förekomma. Det visar sig även att det personliga brevet kan ge upphov till subjektiv bedömning i form av både intuition och kognitiva bias, men det framgår bland studiens respondenter att det finns en hög medvetenhet kring detta. Trots det är det svårt att säga om rekryteraren påverkas eller inte, då detta ofta förekommer omedvetet.

Syftet med denna uppsats är att kategorisera lärarnas tal om historieundervisning utifrån tre perspektiv på narrativ; ett personligt, ett lokalt och ett nationellt. Vidare diskuterar uppsatsen hur de olika perspektiven kan påverka elevers förutsättningar till identitetsskapande i ett mångkulturellt klassrum, årskurs 4-6. Empiri samlas in genom semi-strukturerade intervjuer med fyra yrkesaktiva historielärare på mellanstadiet i mångkulturella skolor. Resultat och analys visar att lärare huvudsakligen bygger sin historieundervisning på kursplanen för historia och dess centrala innehåll. Kursplanen påverkar lärarnas undervisning genom att prioriteta ett svenskt nationell perspektiv på narrativ. För elevers förutsättningar till identitetsskapande kan perspektivet leda till förståelse för det svenska samhället. Samtidigt skapas etiketter som kan ge eleven en tillskriven identitet. En konsekvens kan bli att eleven skapar hybrida identiteter. Lärarna visar ambitioner om att bedriva historieundervisning från lokalt och personligt perspektiv på narrativ. De perspektiven kan skapa igenkänning, relevans och gemenskap till andra elever i ett mångkulturellt klassrum. Genom kursplanens styrning och resursbrist möjliggörs för tillfället inte ett lokalt eller personligt narrativ i lärarnas historieundervisning. Slutsatsen ger kunskap om att historieundervisning skulle kunna gynnnas av att inkludera flera olika perspektiv på narrativ. För att lärarna ska kunnna genomföra en förändring av undervisningen krävs att kursplanens centrala innehåll stöttar de förutsättningar som finns i ett mångkulturellt klassrum. Genom detta kan förutsättningar skapas för elever att finna sin identitet och leva med andra i ett mångkulturellt samhälle präglat av acceptans och respekt. Nyckelord: Narrativ,

Previous research shows that human activities have clearly caused the ongoing global warming, mainly through the release of greenhouse gases. Carbon dioxide and fuel taxes are often considered relatively cost-effective climate policy measures because they have been shown to be a successful way to reduce emissions where they have been introduced. However, support for these climate policy measures is weak and there is an attitudinal gap between the opinions of the public and experts. This essay therefore aims to increase knowledge about the connection between individuals' perceived degree of personal responsibility to counteract climate change and their support for climate policy measures in the form of paying higher fuel taxes. This has been carried out using mean value analysis as well as bivariate correlation analyses. The study´s results show that there is a weak relationship between perceived personal responsibility for reducing climate change and support for increased taxes on fossil fuels. Of the contextual factors at the country level, the results showed that it was the Quality of Government that best explained the gap between perceived personal responsibility and support for fossil fuel taxes. Social trust and GDP per capita were also important variables in the attempt to explain the weak connection. Political trust also showed a positive relationship; however, the variable had the weakest degree of explanation.

Today, an elite athlete cannot only focus on their sport, it has become impossible to ignore social media completely. As these platforms generate so many opportunities for the athletes to strengthen the financial conditions as well as the personal brand. In contrast when the traditional media reported sport the female athletes were always underrepresented, the athletes can now be more involved and influence about what will reach the audience. These are some of the factors that this study examines differences and similarities between male and female athletes' use of social media. The study focuses mainly on Instagram and what the athletes publish on this platform. The purpose is to see if the athletes have different intentions and attitudes around their social media and how Instagram affects the athletes and companies. Through a digital data collection, twelve athletes' Instagram feeds have been analyzed and mapped to get a clearer picture of what the athletes publish. This analysis has served as a feasibility study for the three more in-depth interviews conducted with two athletes and one company. The qualitative interviews examined more the intention behind the publications and how companies view sponsorship of athletes via social media.   The study shows that social media increases the opportunities for athletes to get more sponsors and better contracts. It has even become so important with social media that athletes feel that companies care more about their followers on Instagram than their sport achievements. The male athletes have always had the most media space when the traditional media had the power, but when it comes to social media, it is the female athletes who get the most followers. One reason for this that the company interviewed in the study mentions is that the female athletes are better at making their content feel genuine. This also means that companies need to guide their male athletes more regarding what content should be published. In conclusion, this study shows that the male athletes mostly publish content that is competition-related compared to the female ones where posts related to privacy occur more often.

Syftet med denna essä är att undersöka ansvarsbegreppet, främst vad det gäller barns personliga ansvar. Detta genom att gestalta två egenupplevda händelser och använda dessa berättelser som utgångspunkt för att pröva mina erfarenheter gentemot, för mig, nya perspektiv. Mina frågeställningar är: Vad är ansvar? Vad är det för ansvar eleverna ska utveckla enligt styrdokument och forskning? Hur kan jag hitta ett fungerande förhållningssätt till mina elever vad det gäller deras personliga och individuella ansvarsutveckling? Hur kan ansvar tolkas i förhållande till begreppet mentalisering? Hur kan jag förstå ansvarsdiskursen i ett samtida ideologiskt perspektiv? De perspektiv och teorier jag använt mig av är bland andra psykoterapeuten Jesper Juuls distinktion mellan personligt och socialt ansvar, mentalisering, filosoferna Jean-Paul Sartre och Ann Heberleins existentialistiska grepp på ansvar i förhållande till individens frihet. Vad jag kommit fram till är bland annat att dagens samhälle ställer höga krav på människans förmåga att navigera och handla i ansvarighet. Jag som lärare ställs inför att stärka elevernas förmåga till mentalisering, agens och stötta dem i utvecklingen mot framtidens samhällsborgare. / The purpose of this essay is to examine the concept of responsibility, mainly in terms of human responsibility among primary school children. Through two narratives based on my experience working as a teacher at leisure-time centers for school children, I am analyzing the concept of responsibility and what it means to me in my daily work. The perspectives and theories I have used include psychotherapist Jesper Juul's distinction between personal and social responsibility, mentalization and the philosophers Jean-Paul Sartre and Ann Heberleins existentialist approach. My conclusions are that the world of today places high demands on the human ability to navigate as moral beings. As a teacher I am faced with the task to strengthen the students' ability of mentalization and agency and support them in their development to become future citizens.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hurdan textgenre en hemsida är, vilken funktion hemsidor har vid konstruktionen av ett personligt varumärke och hur idrottare brandar sig själva på sina hemsidor. I uppsatsen studeras två elitidrottare, Teemu Selänne och Tero Pitkämäki, samt deras hemsidor. I studien används en textanalytisk metod.   Resultaten visar att deras hemsidor skiljer sig från andra hemsidor genom att de består av många olika texttyper och är mer visuella. Vidare kunde man observera att hemsidorna är relevanta för idrottarens varumärke. Hemsidorna ger en positiv bild av idrottaren, till fördel för denne. Samarbete mellan sponsorer och idrottaren syns och blir en del av idrottarens varumärke. I Selännes fall kan man säga att han återbrandar sig efter sin elitidrottarkarriär. En återkommande symbol är ’8’. Det framgår också att Selänne både är en beundrad person och en vanlig människa, vilket tillsammans med hans positiva personlighet blir hans varumärke. Varumärket för Pitkämäki som idrottare består av den österbottniska bakgrunden, ett långvarigt och stabilt sponsorsamarbete samt personligheten, som är anspråkslös men hårt arbetande. / The purpose of the study was to establish what kind of text genre a home page is, which functions home pages have as constructors of personal brands, and how athletes brand themselves on their home pages. In the essay two elite athletes, Teemu Selänne and Tero Pitkämäki and their home pages, were studied. A text analysis method was used in the study. The results showed that homepage as a genre seems to differ from other text genres since it consists of many different text types parts and forms a varied visual entity. The homepages presented a significant relationship with the athletes’ brands. Homepages are thus for the benefit of the athlete. A collaboration between an athlete and a sponsor may offer much and it can become an integrated part of the athlete’s brand. In his homepages Selänne is re-branding himself, after he has finished his elite athlete career. The repetition of the number and symbol ‘8’, a combination of signs of admiration and the man on the street, as well Selänne’s positive personality together make up his athlete’s brand. Tero Pitkämäki’s brand consists of his Ostrobothnian background, a strong sponsor collaboration and a personality which is modest but hardworking.

Syfte – Syftet med denna rapport är att bidra med information om hur sociala medier används inom rekrytering och hur de kan användas för att öka chanserna för arbetssökande att få jobb inom marknadsföringsbranschen. Metod – För att besvara frågeställningarna användes metoderna studie av sociala medie-profiler och kvalitativa intervjuer. Studien genomfördes för att se hur rekryterare inom marknadsföringsbranschen betraktar en arbetsansökandes sociala medier. Detta gjordes genom att visa upp olika personers sociala medie-profiler och betrakta vad rekryterarna valde att undersöka på profilen. Resultat – Rapportens resultat är baserat på de intervjuer och den studie av sociala medie-profiler som utfördes. Resultatet visar på att sociala medier används för att styrka en uppfattning av den sökande. Däremot är välstrukturerade sociala medier inte det viktigaste för en anställning. Personligt brev, CV, kompetens och personliga attribut vägde tyngre. Sociala medier kunde dock få en allt viktigare roll i valet mellan arbetssökande där de förstnämnda faktorerna såg lika ut. Resultatet av intervjun visade att det var Facebook, Instagram och Linkedin som rekryterare helst undersökte när det kom till sociala medier. I studien framgick det att rekryterare som undersökte den sökandes sociala medier oftast blickade igenom den väldigt flyktigt och endast läste och kollade extra på de delar som verkligen fångade deras intresse. Det innehåll som skapade en bra uppfattning av den sökande var en blandning mellan yrkesrelaterade uppdateringar och information kring intressen och privatliv. Det som var det mest positiva med blandningen mellan privat och professionellt material var att rekryteraren fick möjligheten att se dels en passion för yrket och vilka sociala färdigheter och ambitioner den sökande besatt. Implikationer – Resultatets användningsområden är främst kopplade till arbetssökande inom markandsföringsbranschen men kommer även att kunna användas av rekryterare, arbetssökande inom andra branscher och privatpersoner. För rapportens primära målgrupp kommer användningsområdet att vara en ökad förståelse för rekryteringsprocessen i branschen samt en ökad förståelse för hur sociala medier kan användas till den arbetssökandes fördel. Begränsningar – Den största begränsningen i detta arbete har främst varit bristen till kontakt av företag. Hade vi fått möjlighet att få tag på fler företag hade vi kunnat dra fler generella slutsatser än de som gjorts. En annan begränsning som finns i rapporten är den snäva tiden. Hade mer tid funnits hade det varit möjligt att utföra en jämförande studie mellan vad arbetssökande inom marknadsföringsbranschen själva tror att deras sociala medier ska vara utformade på bäst sätt och jämfört det med vad rekryterarna tycker. / Purpose – The purpose of this report is to provide information on how social media is used in recruitment and how they can be used to increase the chances for job seekers to get a job in the advertising industry. Method – In order to answer the questions in our report we used the methods study of social media profiles and qualitative interviews. The study was conducted to see how recruiters in the marketing industry look at an applicant's social media. This was done by showcasing different people's social media profiles and view what recruiters chose to see and read. Findings – The report's results are based on the interviews and the study of social media profiles that were performed. The results show that social media is used to force an idea of the applicant. However, well-structured social media is not the most important for employment. Cover letter, resume, skills and personal attributes outweighed. Social media could, however, play an increasingly important role in the choice between two job applicants with the same experience. The result of the interview showed that it was Facebook, Instagram and LinkedIn that where examined when it came to social media. The study revealed that recruiters who examined the applicant's social media usually checked through very volatile and only read and checked extra on the parts that really caught their interest. The content that created a good view of the applicant was a mix between professional updates and information about the user’s interests and privacy. The most positive thing was a mix between private and professional materials so that the recruiter had the opportunity to see both a passion for the profession and the social skills and ambitions of the applicant possessed. Implications – The results are mainly linked to job seekers in marketing but can also be used by recruiters, job seekers in other industries and individuals. The report's primary target audience can use the result to acquire a greater understanding of the recruitment process in the industry and a greater understanding of how social media can be used for the jobseeker's benefit. Limitations – The main limitation of this work has been the opportunity to contact the company. Had we been able to get hold of more companies, we could have drawn a more general conclusion than the ones made. Another limitation contained in the report is the limited time. If we had had more time, we would have done a comparative study between what job seekers in the marketing industry itself believes that their social media should be designed in the best way and how hiring managers think.