<p><strong><em><p>Bakgrund</p></em></strong></p><p><em> </em></p><p>Vår utgångspunkt, att en hälsosam livsstil är gynnsamt i relation till yrkeslivet, innebär att vi ser hälsa som en resurs - hälsa kan utnyttjas i positiv bemärkelse för att marknadsföra sig själv.</p><p><strong><em><p>Syfte och frågeställningar</p></em></strong></p><p><em> </em></p><p>Studien ämnar skapa insikt i huruvida hälsofrämjande faktorer efterfrågas av arbetsgivare i dagsläget, om efterfrågan kommer att förändras i framtiden samt hur arbetssökande presenterar sin livsstil gentemot arbetsgivare.</p><p>Frågeställningarna är:</p><p>- Efterfrågar arbetsgivare hälsofrämjande faktorer vid rekrytering av personal?</p><p>- På vilket sätt presenterar arbetssökande sin livsstil för att marknadsföra sig mot arbetsgivare?</p><p><strong><em><p>Metod</p></em></strong></p><p><em> </em></p><p>Kartläggning av registrerade CV:n upplagda på Arbetsförmedlingens webbplats, insända CV:n till en utlyst tjänst samt genomgång av platsannonser. Detta har kompletterats med intervjuer av två yrkesverksamma rekryterare.</p><p><strong><em><p>Resultat</p></em></strong></p><p><em> </em></p><p>Det råder en ojämnvikt mellan tillgång och efterfrågan. Arbetsgivare efterfrågade faktorer som berör livsstilen i låg grad samtidigt som 68 % av de undersökta arbetssökandena nämnde sin livsstil i sitt CV/ansökan. Fritidsintressen var den vanligaste livsstilfrämjande faktorn att lyfta fram av männen och sociala faktorer var vanligast hos kvinnorna.</p><p><strong><em><p>Slutsatser</p></em></strong></p><p><em> </em></p><p>Det man väljer att lyfta fram i sin livsstil återger vilka värderingar/värdegrund individen har, som i sin tur skapar det personliga varumärket. Värdegrunden eller de värderingar en person har fungerar som en katalysator mellan livsstilen och det personliga varumärket. Personlig marknadsföring kommer att bli mer vanligt förekommande i framtiden, både i teorin och i praktiken. Även företag kommer att behöva stärka sitt varumärke. Ur hälsosynpunkt kan detta i sin tur leda till att de företag som satsar aktivt på hälsoarbete kan komma att påverka den framtida rekryteringsprocessen.</p>

Vi har skrivit vår uppsats om personliga varumärken kombinerat med sociala medier, med syfte att ta reda på om man genom sociala medier kan bygga upp och förändra sitt personliga varumärke samt hur stor roll ett personligt varumärke spelar i mediebranschen. För att kunna undersöka detta har vi utgått ifrån ett konkret exempel i form av Alex Schulmans två bloggar ”Att vara Alex Schulman” och ”Att vara Charlie Schulmans pappa”. Utifrån vårt syfte har vi följande frågeställningar; Hur har Alex Schulman gått tillväga för att bygga upp och förändra sitt personliga varumärke? Vilka språkliga strategier använder han sig av i sina bloggtexter? Hur uppfattas Alex Schulman idag jämfört med förut? Hur stor roll anses det personliga varumärket spela i mediebranschen idag? Hur ser förutspås framtiden se ut gällande personliga varumärken? Vårt material består av tre blogginlägg från respektive blogg Schulman skrivit. Dessa blogginlägg har vi analyserat med hjälp av diskursanalys för att synliggöra de eventuella språkliga strategier som finns i Schulmans texter. Vi har även gjort en receptionsanalys baserad på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fem personer som läst de båda bloggarna. Slutligen har vi gjort kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med tre stycken pr-experter. De teorier vi använt oss av i vår analys är teorier som handlar om identifikation, relationer, personligt varumärkesbyggande, varumärken på internet, image och profil, varumärke och företagsidentitet, brand mind space och slutligen Grunigs pr-modeller. Vår diskursanalys visade på en närvaro, konstruktion och rekonstruktion av olika diskurser i Schulmans två bloggar. Dessa diskurser gör att han uppfattas olika i de båda bloggarna vilket indikerar att en förändring av det personliga varumärket faktiskt är möjlig genom sociala medier.  Denna förändring bekräftades även av respondenterna i receptionsanalysen som alla upplevde att Schulman förändrats utifrån att ha läst bloggarna. I den första bloggen upplevde de Schulman som elak och provokativ medan de i den andra bloggen istället upplevde honom som varm och harmonisk. Att just förändring är viktig för att lyckas var något som de pr-experter vi intervjuade alla var eniga om. De ansåg även att personliga varumärken är mycket viktiga, inte bara i mediebranschen, utan i alla branscher. De betonade även vikten av personliga varumärken och att denna kommer öka i framtiden.

Det har blivit viktigare att kunna hävda sig på marknaden gentemot de nu många stormarknader och kedjor som expanderar och blir fler. Vi tänker beröra de ämnen som handlar om butikers miljöer. Förutom sortiment och pris kan butiker konkurrera på marknaden om de har och använder sig av en fungerande butiksmiljö. Om butikspersonalen arbetar aktivt och har en attraktiv och säljande miljö i sin butik kan butiken konkurrera trots att det är en lokal handlare med små resurser. Därför kommer denna rapport att handla om den exteriöra, interiöra och psykosociala miljö och hur den lokala handlaren använder sig av dessa miljöer. Vi har valt att fokusera på lokala leksakshandlare då det numera finns ont om renodlade leksaksbutiker. Stormarknader och kedjor som BR leksaker och Toys'R'us lockar många kunder med sitt breda sortiment och pressade priser, men var tog den genuina leksakbutiken vägen? Fem leksaksbutiker har observerats och dess butikschefer intervjuats om hur de har använt och använder sig av de exteriöra, interiöra och psykosociala miljöerna. Viktiga delar är bland annat skyltfönster, belysning, butikslayout och det personliga bemötandet. De tre olika butiksmiljöerna kan användas på olika sätt för att locka kunder till butiken men även att få dem att stanna kvar och till slut handla där. Vi har kommit fram till att det viktigaste för en liten butik för att kunna konkurrera med de stora varuhusen är kundservicen. Det är där de kan erbjuda något extra, varje kund känner sig sedd, hörd och behoven kan tillfredställas. Butikerna vi har arbetat med har alla aktivt arbetat med sina skyltfönster då det är något som inte stormarknader eller leksaksvaruhus använder sig av i lika stor utsträckning. De lokala leksakshandlarna har dock begränsade kunskaper om de olika miljöerna och hur de kan arbeta med dem, men tack vare erfarenhet och en bra magkänsla så lyckas de ändå bra och har alla skaffat sig en trogen kundkrets. När den lokala leksakshandlaren har en bra och väl fungerande butiksmiljö så är butiken bra differentierad på marknaden. Butiken har lyckats skapat sig en plats på marknaden bland de andra konkurrenterna.

Bakgrund   Vår utgångspunkt, att en hälsosam livsstil är gynnsamt i relation till yrkeslivet, innebär att vi ser hälsa som en resurs - hälsa kan utnyttjas i positiv bemärkelse för att marknadsföra sig själv. Syfte och frågeställningar   Studien ämnar skapa insikt i huruvida hälsofrämjande faktorer efterfrågas av arbetsgivare i dagsläget, om efterfrågan kommer att förändras i framtiden samt hur arbetssökande presenterar sin livsstil gentemot arbetsgivare. Frågeställningarna är: - Efterfrågar arbetsgivare hälsofrämjande faktorer vid rekrytering av personal? - På vilket sätt presenterar arbetssökande sin livsstil för att marknadsföra sig mot arbetsgivare? Metod   Kartläggning av registrerade CV:n upplagda på Arbetsförmedlingens webbplats, insända CV:n till en utlyst tjänst samt genomgång av platsannonser. Detta har kompletterats med intervjuer av två yrkesverksamma rekryterare. Resultat   Det råder en ojämnvikt mellan tillgång och efterfrågan. Arbetsgivare efterfrågade faktorer som berör livsstilen i låg grad samtidigt som 68 % av de undersökta arbetssökandena nämnde sin livsstil i sitt CV/ansökan. Fritidsintressen var den vanligaste livsstilfrämjande faktorn att lyfta fram av männen och sociala faktorer var vanligast hos kvinnorna. Slutsatser   Det man väljer att lyfta fram i sin livsstil återger vilka värderingar/värdegrund individen har, som i sin tur skapar det personliga varumärket. Värdegrunden eller de värderingar en person har fungerar som en katalysator mellan livsstilen och det personliga varumärket. Personlig marknadsföring kommer att bli mer vanligt förekommande i framtiden, både i teorin och i praktiken. Även företag kommer att behöva stärka sitt varumärke. Ur hälsosynpunkt kan detta i sin tur leda till att de företag som satsar aktivt på hälsoarbete kan komma att påverka den framtida rekryteringsprocessen.

Inledning och bakgrund: Klimatet på arbetsmarknaden är hårt i dag på grund av en rådande lågkonjunktur och det blir allt viktigare för arbetssökande inom den konkurrenskraftiga arbetsmarknaden att bygga upp sitt personliga varumärke med egenskaper som ger positiva associationer. Syfte: Att kvantifiera de egenskaper som förmedlats i platsannonser för att kunna ge riktlinjer om vilka egenskaper som oftast förekom och därmed blir viktiga för arbetssökande att se över och bygga upp i deras personliga varumärke samt göra en jämförelse av resultatet mellan olika yrkesområden. Genomförande: För att uppfylla studiens syfte har en kvantitativ innehållsanalys genomförts på ett urval platsannonser från Arbetsförmedlingens hemsida för att få fram de personliga egenskaper som har angetts som önskemål. Resultat: Resultatet visar att de oftast förekommande önskemålen hos arbetsgivarna om vad de arbetssökandes personliga varumärke ska innehålla är att personen kan visa sig självständig och självgående. Beroende på yrkesområde finns det sedan olika önskemål hos arbetsgivarna. Det näst vanligaste önskemålet hos arbetsgivare totalt sett är att personen kan uppvisa att denne är en lagspelare och besitter en god samarbetsförmåga. Om personen söker arbete inom kultur, media och design ska denne vara kreativ, initiativrik och idérik. Detta skiljer sig mot en person som arbetar inom ekonomi, administration och juridik. Arbetssökande i den kategorin ska i en högre grad vara strukturerade och noggranna.

Hur får du ner ditt liv och din personlighet på två sidor? Och hur väl fungerar detta system? I denna uppsats genreanalyseras 40 olika cv:n, rekryterare intervjuas och råd från cv-experter kritiseras. Om du är intresserad av arbetsmarknaden, vill forska inom området eller bara få inspiration till ditt cv, hoppas jag att denna uppsats ge dig inspiration.

Jag har ett personligt syfte med denna uppsats, frågorna som jag försöker besvara är sådana som jag själv kämpar med och som är viktiga för min självkännedom. Jag vill fördjupa mig i vad det innebär att vara en global nomad och hur den sortens uppväxt påverkar ens koncept av hem. Jag tror även att uppsatsen kan vara av intresse för människor med en ”vanlig” uppväxt då den belyser koncept som hem och tillhörighet ur ett unikt perspektiv. Det analytiska syftet med uppsatsen är att undersöka hur ett antal missionärsbarn som vuxit upp som globala nomader ser på sin uppväxt utanför sina föräldrars hemkulturer och hur de tror att denna uppväxt påverkat deras syn på hem.

The personal brand derives from the marketing brand, and argues that a person can take control over other people’s perceptions about him or her. The personal brand can benefit the person but it can also give advantages to his or her company. The interest in, and the purpose of the personal brand, has increased the last ten years. Leaders of large companies in Sweden consider it to be of utmost importance to have an influence on their co-workers. They consider their personal brand to be advantageous in their practice of leadership. The leaders personal values are the foundation of the identity in their personal brands. The values of their personal brand should reflect the values of their company because it helps building an organisational culture in accordance with the companies’ values.  The personal brand has many advantages and the purpose of this paper is to focus on the values of the personal brand and what it can contribute to their company. To focus on the personal brand we also want to create understandings and dissect its constituents, image and identity.  To do so we refer to the model by Kapferer (2008) the "identity prism", where the brand consists of six parts. This paper is a qualitative research with a deductive approach. We interviewed four business leaders from four different large companies in Sweden. This paper argues that the personal brand of business leaders has a great effect and influence on the organisational culture, which is made up by the co-workers together with the leader. Furthermore, great assets are brought in to the organization depending on how well the leader makes use of his personal brand. These assets contribute to brand equity to the company.

I denna uppsats undersökte vi fenomenet personligt varumärkesbyggande, vilket kan definieras som en persons namn och de värderingar som kopplas till det. Syftet med uppsatsen var att utifrån befintlig teori samt intervjuer med yrkesverksamma inom området, undersöka om det går att bygga personliga varumärken på samma sätt som traditionella varumärken för företag och produkter. Vi presenterade en översikt över litteraturen kring personligt varumärkesbyggande samt teori om Customer-based brand equity-modellen, vilken vi lät representerade den traditionella teorin. I uppsatsens analysavsnitt diskuterades och analyserades intervjudeltagarnas svar i förhållande till teorin och slutsatsen drogs att personligt varumärkesbyggande har fler likheter än skillnader med det traditionella varumärkesbyggandet. Dock ansåg vi att CBBE-modellen ej var lämplig för direkt applikation på människor, utan presenterade en reviderad modell för byggande av ett starkt personligt varumärke, där bland annat möjligheter med sociala medier inkluderades. Modellen utgår från beståndsdelarna identitet, betydelse och synlighet och kallas Personal-based brand equity (PBBE).

No description available.