En tydlig varumärkesidentitet är ett av kriterierna för ett starkt varumärke. Varumärkesidentiteten delas in i kärnidentitet och utvidgad identitet, där kärnidentiteten består av de kvaliteter och värderingar som utgör grunden för varumärket medan den utvidgade identiteten ska hjälpa till att kommunicera detta. Föreliggande arbete utfördes som en fallstudie på elitryttaren Annelie Eriksson med syfte att ta reda på hur Annelie kan använda bildspråk för att kommunicera kärnvärdena i identiteten och stärka sitt varumärke. Som en del i detta analyserades även hur andra elitidrottare profilerar sig på sociala medier. Forskningsresultaten visar att stillbilder är den vanligaste typen av media och att idrottaren förekommer på majoriteten av bilderna. Vidare läggs också stort fokus på själva sporten. Personliga bilder förekom relativt sällan men visade sig ändå ha stor inverkan på den sammantagna uppfattningen av idrottaren. För att Annelie Eriksson ska stärka sin varumärkesidentitet bör hennes bilder kommunicera självsäkerhet, kvinnlighet, fart eller något av hennes andra kärnvärden. Annelie själv verkar vara det bästa sättet att kommunicera kvinnlighet och självsäkerhet, samtidigt som hästar i fart är vad som får henne som idrottare att uppfattas som fartfylld och tuff. Inslag av mer personliga bilder kan bidra till autenticiteten, vilket på sikt kan stärka det personliga varumärket. Vidare verkar motivet i bilderna vara av större vikt än hur bilderna är komponerade. Undantaget är att bilderna ändå bör hålla en hög kvalitet.

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka hur personer som har ett personligt ombud för psykiskt funktionshindrade upplevde dennes insatser. Undersökningen gjordes med kvalitativa individuella intervjuer. Dessa genomfördes, i likhet med hela forskningsprocessen med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Detta teoretiska val kändes naturligt då syftet med uppsatsen var att undersöka informanternas egna upplevelser. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades sedan enligt en fenomenologisk analysmetod och presenterades därefter i undersökningens resultatkapitel. I analyskapitlet användes Johan Asplunds socialpsykologiska teori om social responsivitet för att belysa uppsatsens resultat. De analysverktyg som används är Asplunds begrepp, "konkret socialitet" och "abstrakt socialitet".</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Denna uppsats inleds med en kort historisk genomgång av den aktiebolagsrättsliga utvecklingen i Sverige under de senaste århundradena. Därefter sätts fokus på gällande rätt vad det gäller det personliga ansvaret för styrelseledamöter i aktiebolag. Styrelseledamöters ansvar i samband med likvidation, förpliktelser som uppstår innan bolaget är registrerat och olovlig värdeöverföring genomgås och följs upp med en genomgång av styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot bolaget och gentemot andra. Därefter följer en genomgång av det straffansvar som kan drabba en styrelseledamot.</p><p>Därpå följer en liknande genomgång av gällande rätt för revisorers personliga ansvar. Revisorsnämndens funktion gås igenom innan gällande rätt för revisorers skadeståndsansvar presenteras. Även det straffansvar som kan komma att bli aktuellt för en revisor utreds.</p><p>Rättsläget analyseras därefter i de delar som tidigare presenterats. Analysdelens disposition är i stora drag uppställd på samma sätt som i studiens deskriptiva del. Inledningsvis analyseras således styrelseledamöternas personliga ansvar i olika delar, för att följas upp med en analys av revisorers personliga ansvar.</p><p>Studiens resultat består av ett flertal konkreta råd på hur en styrelseledamot respektive en revisor ska handla i olika situationer för att undvika ett personligt ansvar. Därutöver presenteras ett mycket kortfattat förslag om att revisorsnämnden kan överta tillsättningen av revisorer från bolagsstämman.</p>

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur personer som har ett personligt ombud för psykiskt funktionshindrade upplevde dennes insatser. Undersökningen gjordes med kvalitativa individuella intervjuer. Dessa genomfördes, i likhet med hela forskningsprocessen med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Detta teoretiska val kändes naturligt då syftet med uppsatsen var att undersöka informanternas egna upplevelser. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades sedan enligt en fenomenologisk analysmetod och presenterades därefter i undersökningens resultatkapitel. I analyskapitlet användes Johan Asplunds socialpsykologiska teori om social responsivitet för att belysa uppsatsens resultat. De analysverktyg som används är Asplunds begrepp, "konkret socialitet" och "abstrakt socialitet".

Title                                 Shape me up! – A study of how leaders in the Swedish financial sector can use their personal brand to shape the corporate brand Course                             Master Thesis (60 credits) in Business Administration; Strategic Management and Leadership, International Marketing Authors                           Amanda Elg and My Engdahl Supervisors                      Maya Hoveskog and Ingemar Wictor Keywords                        Leadership, personal brand, corporate brand Problem formulation       ”How can a leader in the Swedish financial sector use the personal brand to shape the corporate brand?” Purpose                            The aim of this study is to describe the importance of the leader’s personal brand within the Swedish financial sector. Further, this study aims to explore how the personal brand of a leader can contribute to shape the corporate brand from an internal perspective, in aspects such as organisational culture and visions. This study focuses mainly on the positive aspects of the personal brand since we are more interested to see the positive outcomes of personal branding than the negative ones.  Target Group                   Our study is directed towards a target audience of Swedish leaders and other interested parties that want to increase the understanding for personal and corporate branding, and to increase the understanding of how leaders can use the personal brand to shape the corporate brand. Theoretical framework    We have mainly focused on two different theories; one for personal branding and one for corporate branding. Methodology                   This study is based on a qualitative, deductive approach, with a case strategy. The empirical data is collected through personal interviews. Result                              We have come to the conclusion that the most important thing to be able to shape the corporate brand is to align your vision and values with the vision of the company. To be able to use your personal brand, you need to know who you are and what you hold to be true. We have also come to the conclusion that in what extent the leader can use the personal brand to shape the corporate brand will be dependent of different positions and different companies. However, we believe that leaders within every sector have more or less ability to use their personal brand to shape the corporate brand.

No description available.

Invandrar- och etniskt entreprenörskap har rönt stort forskningsintresse de senaste årtiondena utifrån dess påverkan på ekonomisk tillväxt (Casson et al, 2006) I Sverige har antalet företag som startas av personer födda utomlands, ökat med 75 % mellan 2001 och 2008, vilket bidrar till ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Invandrarföretagare möter däremot specifika hinder och problem i deras vardag, bland annat avsaknaden av personliga nätverk (Tillväxtverket, 2010) vilket har en viktig roll för entreprenöriell framgång. Bill och Johannisson (2004) menar att det stöd och de resurser en entreprenör kan vara i behov av, ofta återfinns i det personliga nätverket. I Växjö finns det ett utvecklat system av lokala aktörer vars främsta syfte är att stödja nyföretagare. Författarna ställer sig frågande till hur dessa aktörer kan förbättra förutsättningarna för invandrarföretagare att utveckla personliga nätverk. Författarna har genomfört en kvalitativ studie av tolv lågutbildade invandrare som härstammar från mindre utvecklade länder och har drivit företag mellan 3-36 månader. De företagsfrämjande aktörerna som deltagit i denna studie är ALMI Företagspartner AB, NyföretagarCentrum, Inkubatorn, Arbetsförmedlingen och Mackens Företagshotell. Resultatet av studien visar på att företagsfrämjande aktörer bör äga förståelse för invandrarföretagares kontext i Växjö, vilken påverkar deras möjligheter att starta och driva företag. Organisationerna bör även erbjuda ett heterogent nätverk där individen kan träffa lämpliga kontakter som förstår denna kontext. De bör undvika att underminera utveckling av det personliga nätverket genom rådgivning, dessutom undvika en relation där företagaren blir långsiktigt beroende av den företagsfrämjande organisationen.

Studiens syfte är att beskriva hur lärare i undervisningssammanhang arbetar med konstnärliga uttryck. Mitt mål med detta har varit att få ökad förståelse för hur läraren kan uppmuntra elever till att ta eget ansvar över sitt musicerande för att på så sätt se till att fler elever fortsätter spela även efter att de gått ur musikskolan. Jag har tagit del av vad två framstående flöjtister anser om ämnet, vad styrdokumenten (GY 11) lägger vikt vid samt vad av mig utvalda instrumentalpedagoger har kommit fram till angående ämnet.   Jag har valt att använda mig av ett hermeneutiskt perspektiv i min studie eftersom jag vill göra en djupare analys och tolkning av den intervjuades livsvärld. Jag använde mig av så kallad halvstrukturerad intervju vilken liknar ett vardagssamtal, men har syftet att ta reda på någonting. I mitt fall ta reda på vad flöjtlärare anser att det innebär att spela med ett personligt uttryck och även vilka metoder de använder i undervisningssituationen för hjälpa sina elever att nå det personliga i musiken. Resultatet visar att informanterna tycker det är viktigt att integrera den musikaliska delen av undervisningen med de andra byggstenarna så som teknik och tonbildning. De använder sig av många olika undervisningssätt, vissa av informanterna använder sig av ungefär samma, andra är mer inriktade på enstaka metoder. Det har framkommit att ett centralt begrepp är att problematisera undervisningen, vad är det som ska läras ut till vem och på vilket sätt. / The study aims to describe how teachers in the classroom work with artistic expression. My goal has been to gain an understanding of how teachers can encourage students to assume responsibility in their music in order to ensure that more students will continue playing even after their completed studies at music schools. I examined the views of two prominent flutists, what the governing documents (GY 11) emphasize, in addition to selected instrumental teachers.   I have chosen to use a hermeneutical perspective in my study, due to a desire for a deeper analysis and interpretation of the informant’s professional situation. I chose the so-called half-structured interview that resembles an everyday conversation, yet has a decided purpose: in my case, to discern what flute teachers refer to in regard to playing with a personal touch, and also the methods used to help their students achieve a personal style of playing. The results demonstrate that the respondents consider it important to integrate other aspects such as technique and tone. They use various teaching methods: some informants use almost identical methods, while others are more focused on individual methods. A key concept emerges, one that problematizes teaching, what is to be taught to whom, and in what way.

Syftet med det här arbetet var att ta reda på vem rederierna anställer, samt identifiera vilka faktorer som påverkar rekryterarna när de ska anställa en ny styrman.  För att ta reda på det har jag intervjuat två rederier som anställer svenska styrmän. Jag valde att göra en kvalitativ undersökning för att kunna ställa lite mer ingående frågor samt att ha möjlighet att ställa följdfrågor. Resultatet blev att det är till stor del de personliga egenskaperna samt den sociala kompetensen som är av störst betydelse så länge de formella kraven uppfylls. Erfarenhet inom sjöfarten eller utav yrken som man kan ha nytta av i sjöfarten är också meriterande samt att man har bra referenser.

Bakgrund : Platserna som ger artister möjligheter att nå ut med sin musik har ökat massivt i och med Internet och alla de digitala plattformar som finns idag. Det är således lättare att möjliggöra lyssnande men det behöver inte betyda att någon lyssnar. Konkurrensen har ökat och skivbolag tar numera färre risker med nya artister. Därmed behöver okända artister på egen hand ta sig till en uppmärksammad nivå. Forskningsfråga: Vad krävs idag av en artist för att uppmärksammas av publik, media och branschfolk i Sverige? Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur projekt Talangcoaching på bästa sätt ska coacha sina Talanger så att de uppmärksammas av publik, bransch och media i Sverige. Detta gör vi genom två delsyften där vi tydliggör: 1. Hur projekt Talangcoaching coachar sina Talanger i förhållande till musikbranschens synsätt på entreprenörskap, personligt varumärke och digital marknadsföring. 2. Hur projekt Talangcoaching kan förbättra och utveckla sin coaching av sina Talanger inom entreprenörskap, personligt varumärke och digital marknadsföring. Metod: Denna uppsats har genomförts i form av en kvalitativ fallstudie som består av 6 intervjuer och 2 fokusgrupper. Vi har studerat projekt Talangcoaching som är ett pilotprojekt beläget i Kalmar Län med syfte att hjälpa unga Talanger att skapa sig en framtid inom musikbranschen. Resultat och slutsatser: I vår forskning har vi sett att den coaching som projekt Talangcoaching tillhandahåller Talangerna i praktiken brister, även om det teoretiska synsättet stämmer överens med hur branschfolk arbetar. Det finns stora möjligheter till förbättringar inom coachingen av entreprenörskap, personligt varumärke och digital marknadsföring, vilket vi anser kan gynna både projektet och Talangerna. Vi har konstaterat att en artists egna entreprenöriella egenskaper är en grundläggande förutsättning för utvecklandet av ett personligt varumärke, vilket i sin tur påverkar effekterna av den digitala marknadsföringen inom social media. Detta konstaterande redogör vi för med hjälp av en egen modell, som besvarar vår forskningsfråga. Nyckelord: projekt Talangcoaching, musikbranschen, entreprenörskap, personligt varumärke, social media