I den här uppsatsen resonerar jag kring chefers och ledares yrkeskunnande så som den kommer till uttryck i en universitetsmiljö i Sverige. Universitetet som berörs är ungt och ändå präglas det av liknande spänningar som flera andra lärosäten i landet. Det handlar om spänningsfält som påverkar allas vardag på flera olika sätt. För att kunna handskas med dessa spänningar och för att kunna utföra sitt chefs- och ledaruppdrag i en miljö som är fylld av dilemman måste chefer och ledare visa färdighet, förtrogenhet och omdöme – tre aspekter av yrkeskunnande. En av frågorna som har drivit mig i uppsatsarbetet har berört chefs- och ledarskapsprogram och vilka inslag behövs i sådana kompetensutvecklingsinsatser för att stödja en kontinuerlig utveckling av chefers och ledares yrkeskunnande.

Denna uppsats ämnar öka förståelsen för individers identitetsskapande på den sociala medie-plattformen Instagram. Som digital kanal fyller den en viktig funktion för marknadskommunikation i dagens samhälle. Vem som helst kan numera driva marknadsföring online, privatpersoner som företag. I denna studie kommer vi att se till hur utvalda profiler använder sig av Instagram för att kommunicera sina personliga varumärken. Studien är avgränsad till att undersöka fyra kända svenska profilers Instagramkonton: Fredrik Eklunds, Zara Larssons, Kenza Zouitens och Zlatan Ibrahimovics. Då studien utfördes hade de tillsammans över tolv miljoner följare. I uppsatsen undersöker vi studieobjektens publicerade bildmaterial och utifrån materialet utförs en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys. I den kvantitativa analysen undersöker vi trender i det publicerade bildmaterialet och i den kvalitativa utförs en semiotisk bildanalys med syfte att på ett djupare plan kunna besvara studiens frågeställning. Uppsatsens teoretiska ramverk behandlar vetenskapliga artiklar och forskningslitteratur om sociala medier, personliga varumärken, självpresentation och kommunikationsstrategier. Utifrån vår analys kan vi utläsa trender i profilernas bildpublicering som visar på att de främst fotograferar i arbetsrelaterade miljöer med sig själva i fokus för att inspirera sina följare. Vi kan också se att individerna strategiskt arbetar för att kommunicera den mest förmånliga sidan av sig själva till sina mottagare. Dessa olika komponenter är det som driver studieobjektens framgångsrika personliga varumärken på Instagram. / This paper intends to increase the understanding of the individual’s identity on the social medium Instagram. As a digital channel it fills an important function of marketing in today's society. Anyone can now operate online marketing, both individuals and companies. In this study we will investigate how selected profiles use Instagram to communicate their personal brands. The study is restricted to examining the Instagram accounts of four known Swedish profiles: Fredrik Eklund, Zara Larsson, Kenza Zouiten and Zlatan Ibrahimovic. When this study was conducted they had over twelve million followers together. In this paper we will investigate the study objects’ published footage, and based on the material we will conduct a quantitative content analysis and a qualitative text analysis. In the quantitative analysis we intend to examine trends in the published photo material, and in the qualitative we will conduct a semiotic analysis to gain a deeper level of understanding of what the strategic communication behind the photos looks like. The theoretical framework is based on scientific articles and research literature on social media, personal branding, self-presentation and communication strategies. Based on our analysis we can identify trends in the profiles’ publications of images showing that they mostly shoot photos in working environments with focus on themselves, to inspire their followers. We can also see that the individuals are strategically working to communicate the most favorable side of themselves to their followers. These different components are what run the study objects’ successful personal branding on Instagram.

Konsumenter påverkas idag av teknologiska innovationer. Självbetjäningsteknologier är en bidragande faktor till det automatiserade samhället och inom besöksnäringen talas det om Self Service Technologies (SSTs), som bland annat innefattar incheckningsautomater på flygplatser och hotell. Trots att den teknologiska utvecklingen är påtagligt inom turismen reflekteras det även över betydelsen av det personliga mötet mellan personal och konsument vid exempelvis in- och utcheckning på hotell. Personalens interaktion med konsumenter har betydelse för konsumentens upplevelse. Det talas därför om en balansgång mellan det personliga bemötandet och den teknologiska utvecklingen. Studien har utförts under våren 2016 av två studenter på Turismprogrammet vid Karlstads universitet. Syftet med studien är att undersöka hur hotellgäster uppfattar olika in- och utcheckningsmetoder, det vill säga genom självbetjäningsautomater eller genom ett personligt möte med en receptionist. Uppsatsens teoretiska del behandlar främst självbetjäningsteknologier samt personligt bemötande och service vid hotellvistelser. En kategorisering som gjorts i studien är uppdelningen av respondenter i studiens intervju- och enkätundersökning. Kategoriseringarna innefattar Affärsresenärer och Fritidsresenärer, vilka är två dominerande konsumentgrupper vid hotellvistelser. Enkätundersökningen innefattar 53 respondenter, varav 18 är affärsresenärer och 35 är fritidsresenärer. Intervjuundersökningen behandlar två affärsresenärer och två fritidsresenärer. Studien ämnar även ge svar på vilka faktorer som driver hotellgästerna att välja det ena alternativet framför det andra.   Studiens resultat visar att en skillnad mellan affärsresenärer och fritidsresenärer existerar. Affärsresenärer är mer positiva till självbetjäningsautomater och har tidseffektivitet som drivkraft medan fritidsresenärer snarare vill ha en person som hjälper dem att checka in. Slutligen visar studien att både fritidsresenärer och affärsresenärer är positiva till att både självbetjäningsautomater och det personliga mötet finns till godo när de ska checka in eller ut. På grund av att de två in- och utcheckningsmetoderna uppfattas olika beroende på individens egen uppfattning är slutsatsen av studien att de två alternativen vid in- och utcheckning kan existera som ett komplement till varandra, sida vid sida, för att tillfredsställa en större målgrupp av hotellgäster.

Sammanfattning I dagens samhälle har förändringstakten och ökad individualism inneburit att individen måste ompröva tankar och värderingar utifrån de för tillfället rådande förutsättningarna. En vägledning för att ändå skapa en stabil bild av identiteten är genom personliga varumärken. Det innebär att en individ framhäver sina unika egenskaper på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som bidragit till fenomenet personliga varumärkens framväxt, vilka likheter som finns mellan en individs personliga varumärke och identitet, samt hur framtiden för personliga varumärken kan tänkas se ut. Teorierna som används är Giddens teorier om modernitetens följder, samt Stiers teorier om identitet. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer. Informanterna har bestått av tre personer som arbetar inom Human Resources, och som dagligen kommer i kontakt med personliga varumärken. Resultatet visar på att framväxten av personliga varumärken kan bero på utvecklingen av individualismen och globaliseringen. Sociala medier har en betydande roll för personliga varumärken. Individens identitet, självuppfattning samt medvetenhet om hur omgivningen ser på individen har betydelse för framtiden.

Mönsterformgivare på den svenska marknaden verkar i en växande bransch som är svår att slå sig in och särskilja sig på. Många arbetar även som egenföretagare vilket innebär att individens personlighet till stor del påverkar hur varumärket uppfattas. En möjlighet att stärka eller marknadsföra sitt varumärke är genom storytelling, där sanna historier används för att spegla företagets kultur och värderingar, vilket kan bidra till en unik position på marknaden. Det finns sedan tidigare forskning som visar hur storytelling kan användas för att bygga ett varumärke och som marknadsföringsstrategi. Dock har inga studier inom storytelling som riktar sig mot egenföretagare, mönsterformgivare eller den svenska marknaden identifierats. Därför ämnar denna studie att undersöka hur egenföretagande mönsterformgivare på den svenska marknaden kan använda storytelling för att bygga sitt varumärke.  Studiens empiri redogör hur storytelling kan användas vid uppbyggnad av ett varumärke och berör teorier uppdelade i tre huvudområden där hitta historier handlar om varumärkets identitet, anpassa historier om positionering och varumärkets mening samt använd historier som tar upp teorier om marknadsföring och kommunikation. Utifrån dessa teorier och insamlad data med fallstudieansats, där tre framgångsrika och etablerade formgivare på den svenska marknaden intervjuats med fokus på uppbyggnaden av deras varumärken, analyserades materialet för att besvara studiens syfte. Resultatet visar att egenföretagande mönsterformgivares personlighet, bakgrund och värderingar är de främsta delarna som utgör varumärkets identitet, eftersom en stor del av privatlivet sammanlänkas med varumärket. Det är även utifrån dessa delar historier kan hittas och användas genom storytelling. Historierna kommuniceras omedvetet genom mönsterformgivares stil, vilket även är den faktor som särskiljer dem från varandra om den uppfattas unik. Utifrån stilen borde därefter mönster skapas och genom dem kan storytelling sedan användas, både utifrån varumärkets identitet eller från intuition. Historierna kommuniceras därefter i marknadsföringen av varumärket för att nå kunderna eller genom att låta dem tala för sig själva genom mönstren. Kommunikationen i marknadsföringen sker främst genom ethos och pathos på Instagram, Facebook, hemsidan, PR eller andra medier och signalerar olika budskap utifrån varumärkets identitet beroende på vald medieplattform. / Pattern designers on the Swedish market operate in a growing industry that makes it difficult for them to succeed and distinguish themselves amongst others. A lot of them are self-employed, which means that the pattern designers personality have a large affect on how the brand is perceived. An opportunity to enhance or promote their brand is through storytelling, which through true stories that reflect the company's culture and values, can contribute to an unique position on the market. Research showing how storytelling can be used to build a brand or as a marketing strategy exist, although no studies have been found about storytelling on the Swedish market or with the target of self-employees or pattern designers. Therefore this study intends to examine how self-employment pattern designer on the Swedish market can use storytelling to build their brand.  In the case study data has been collected from interviews with three successful and established designers on the Swedish market with focus on how they build their brands. The study explains how storytelling can be used to build a brand and theories concerning three main areas: finding the stories (brand identity), adapting the stories (positioning and the brand meaning) and using the stories (marketing and communication). Based on these theories and the collected data the material was analysed in order to answer the study's purpose. The results show that self-employed pattern designer’s personality, background and values ​​are the main elements that define the brand identity, since a great deal of the pattern designer’s private life is linked with the brand. Stories can also be found in these parts and used as storytelling. The stories are unintended communicated through the pattern designer’s style. Their unique style is also what distinguishes them from others. Based on the style, patterns should be created and through them storytelling can be used, either from the brand’s identity or from intuition. The stories are communicated by marketing or through the patterns where the stories can speak for themselves. The marketing primarily communicates through ethos and pathos on Instagram, Facebook, websites and public relations and has different meaning based on the brand identity depending on the selected media platform.

No description available.

Syftetmedstudienärattundersökahursocialarättigheterbeaktasidensvenskavälfärdskontextenförpersonersomharpsykiskafunktionhindergenomattintervjuapersonligaombudkringderashandlingsutrymmeocherfarenheterisittarbete.Metodenförinsamlingavdatatillstudienärkvalitativasemistruktureradeintervjuer.Femstyckenpersonligaombudintervjuadesochintervjuernaanalyseradesmedhjälpavperspektivenempowermentochsocialrättvisa.Utifrånintervjuernaupplevdedepersonligaombudensittuppdragsommycketbetydelsefullt,detcentralavarattkunnastödjasinaklienterförmeregenmaktochkontrollisinvardag.Densvenskavälfärdenärsvåråtkomligförmålgruppenpga.attdetärflerainstansersomärinblandadeochdetskaparproblemattkunnatillgodosedesocialarättigheterna.Resultatetvisarattdesocialarättigheternasomfinnsförpersonermedpsykiskafunktionshinderärsammasomfördeutanfunktionshindermenattdeinteharsammamöjlighetattnyttjadem.Depersonligaombudensflexiblaarbetssättfrämjandesinaklienteriensektoriseradvälfärd.

A brand today is applicable not only to products and services but also to people. Every personhas a personal brand that can be strengthened and developed. A personal brand is about howother people perceive a person. For a leader, the importance of how other people perceivethem is particularly important, because they must be able to influence their environment andemployees to work towards the organisation's common goals.The purpose of this study was to investigate and gain a better understanding of how theleader's personal brand relates and affect the organization. With a deductive approach, thestudy started with explaining established theories about personal brand, leadership andorganizations. One of the theories was Aaker's (1997) brand personalities and also Bolman &Deals (1998) four perspectives on leadership in the organization.The method that was used were case studies, in which four different companies were studiedand four qualitative in-depth interviews were accomplished on selected leaders who areactive in the selected organizations. The result of the study is that a good self-awareness ofthe leader can mean both a stronger leader and a more successful personal brand. If the leaderhas a greater self-insight and works with self-development, it can turn in to benefits for theorganization. / Ett varumärke idag är applicerbart inte bara på produkter och tjänster utan även på personer.Alla människor har ett personligt varumärke som kan förstärkas och utvecklas. Ett personligtvarumärke handlar om hur andra människor uppfattar en person. För en ledare är betydelsenav hur andra människors uppfattar dem extra viktig, eftersom de måste kunna påverka sinomgivning och medarbetare att vilja arbeta mot organisationens gemensamma målsättningar.Syftet med denna studie var att undersöka och få en större förståelse för hur ledarenspersonliga varumärke förhåller sig till och påverkar organisationen. Med en deduktiv ansatstogs studien fram genom att först redogöra för etablerade teorier inom personliga varumärket,ledarskapet och Bolman & Deals (1998) fyra perspektiv om ledarskap i organisationen.Sedan genomfördes fallstudier som forskningsmetod där fyra olika företag valdes ut. Efterdet gjordes kvalitativa djupgående intervjuer på utvalda ledare som var verksamma i deutvalda organisationerna. Studiens resultat är att en god självinsikt hos ledaren kan innebärabåde en starkare ledare och ett mer framgångsrikt personligt varumärke. Om ledaren har enstörre självinsikt och arbetar med självutveckling, gynnar det i sin tur organisationen.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur socialsekreterare inom första linjen ser på sitt handlingsutrymme i insatsen personligt stöd. För att titta närmare på detta har sex semistrukturerade intervjuer hållits med socialsekreterare inom första linjen. En förutsättning för samtliga informanter har varit att de ska ha erfarenhet av att bevilja sig själva som personligt stöd. Intervjuerna har därefter transkriberats och kodats för att slutligen utmynna i tre övergripande teman som tillsammans besvarar studiens syfte. Det insamlade datamaterialet analyseras och diskuteras med stöd i tidigare forskning. Resultatet visar att socialsekreterarna upplever ett stort handlingsutrymme i insatsen personligt stöd gällande vad insatsen kan innehålla. Handlingsutrymmet upplevs som nödvändigt för att kunna tillgodose och skräddarsy insatser efter individers enskilda behov. Handlingsutrymmet anses också nödvändigt på grund av att socialsekreterarna är olika individer. Vilket innebär att utrymmet begränsas av enskilda socialsekreterare och deras kompetens på olika områden. Resultatet visar på önskemål om tydligare riktlinjer främst gällande i vilka typer av ärenden som personligt stöd kan beviljas. Empirin visar att bristen på riktlinjer leder till att socialsekreterarna kan uppleva osäkerhet kring insatsen och deras befogenheter samt bidra till slitningar i arbetsgruppen. Tydligare riktlinjer skulle kunna bidra till att socialsekreterarna som kollegor får en större samsyn kring insatsen personligt stöd.

I ett aktiebolag har aktieägarna inte något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. Eftersom aktieägarna inte har något personligt ansvar för bolagets förpliktelser finns det ett skydd för det egna kapitalet i bolaget. Fordringsägare och andra intressenter skall alltid kunna lita på att bolaget har ett aktiekapital på minst 100 000 kronor. Det finns bland annat regler om personligt betalningsansvar för aktieägare och ställföreträdare i bolaget vid kapitalbrist, det vill säga när det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet.Studiens syfte är att ge en ökad förståelse kring de risker som ägare och ställföreträdare tar när bolagets egna kapital är förbrukat till mer än hälften av det registrerade aktiekapitalet och varför de tar dessa risker.För att kunna uppnå studiens syfte har en insamling av primärdata genomförts i form av intervjuer. Studien har ett hermeneutiskt förhållningssätt och en kvalitativ metod.De slutsatser som dras i studien är att ägare och ställföreträdare riskerar att bli personligen betalningsansvariga om de inte följer det regelverk som finns för att skydda det egna kapitalet i bolaget. Anledningen till att de tar denna risk är olika. Till stor del beror det på okunskap. De känner inte till reglerna i aktiebolagslagen om personligt betalningsansvar.