Titel: Fastighetsmäklarens personliga varumärke – JAG AB Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Anna Wassberg & Evelina Eriksson Handledare: Per-Arne Wikström   Syfte: Då en fastighetsmäklares framgång till största del består i hur väl denne sköter sina kundkontakter är det viktigt att det budskapet som sänds ut stämmer överens med kundens faktiska upplevelse. Eftersom det är fastighetsmäklaren som i första hand kommer i kontakt med kunden och inte företaget, är det fastighetsmäklarens personliga varumärke som har störst betydelse för om det blir en affär eller inte. Detta är anledningen till att studien har genomförts, där syftet är att ta reda på vad ett personligt varumärke är och hur man kan använda sig av det i jobbet som fastighetsmäklare. Metod: Studien baseras på litteratur, vetenskapliga artiklar och intervjuer som alla analyserats och redovisats i denna kvalitativa studie. Resultat & slutsats: Genom studien har det framkommit att alla har ett personligt varumärke som måste förvaltas. Samt att ryktet är en av de avgörande faktorerna för om man lyckas med det eller inte. Det har även framkommit att den bild som förmedlas till kunderna måste stämma överens med hur kunderna uppfattar fastighetsmäklaren. När man använder sig av det personliga varumärket leder det till att man kan urskilja sig från sina konkurrenter. Förslag till fortsattforskning: Då det personliga varumärket är ett brett område, finns det flera områden som vi inte har behandlat i denna studie. Under studiens gång uppkom tankar kring att göra en studie kring personligt varumärke ur kundernas perspektiv. Uppsatsens bidrag: Genom denna studie har det belysts hur viktigt det är för en fastighetsmäklare att använda sig av sitt personliga varumärke. Nyckelord: Personligt varumärke, Varumärken, Fastighetsmäklare, Förtroende och Personliga egenskaper

Problemet idag är att det ofta är många sökande till varje ledig tjänst som utannonseras. För att få komma på anställningsintervju och presentera sig krävs det att man klarar sig förbi första gallringen. Grundtanken med uppsatsen var att ta reda på om det personliga brevet har någon betydelse i rekryteringsprocessen. Detta gjordes med hjälp av följande fem frågeställningar: hur går rekryteringsprocessen till fram till att ansökningarna når företaget, vad sker från det att ansökan når företaget till att man kallar till intervju, vilken betydelse har kravprofilen vid bedömningen av det personliga brevet, vilken betydelse har de personliga egenskaperna samt vilken betydelse har det personliga brevet i urvalsprocessen. Frågeställningarna omfattar hela rekryteringsprocessen för att man ska kunna sätta in det personliga brevet i sitt sammanhang och på så sätt få en bild av dess betydelse. För att uppfylla syftet att besvara frågeställningarna användes en litteraturstudie samt en intervjustudie som metod. Intervjumanualen grundades på frågeställningarna. Intervjuerna utfördes på fyra privata företag med olika inriktningar och storlek samt en offentlig myndighet. Samtliga fem informanter hade erfarenhet av rekrytering och personalfrågor. Resultatet av de två första frågeställningarna grundades på båda studierna och svaret visade att informanterna arbetade snarlikt samt i enlighet med litteraturen när det gäller rekryteringsprocessen. Övriga frågeställningar besvarades med hjälp av intervjustudien och vi tycks kunna se ett mönster hur rekryterarna resonerar kring det personliga brevet. De anser att brevet inte har någon större betydelse utan menar att Curriculum Vitae (CV:n), som de först granskar, betyder mer. När rekryteraren bedömer det personliga brevet görs det subjektivt vilket medför en risk att sållningen inte går rätt till. I slutdiskussionen ges förslag på hur man skulle kunna underlätta arbetet med urvalet av sökande samt hur man skulle kunna motverka den diskriminering som vissa författare samt informanter menar förekommer.

Det moderna arbetslivet innebär högre krav och ökat ansvar för arbetstagarna. Ett sätt att hantera detta är att ta personligt initiativ, vilket kan definieras som ett proaktivt beteende där arbetstagaren på eget initiativ agerar med framhärdighet. Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan upplevd arbetsmiljö (i termer av arbetskrav, arbetskontroll, socialt stöd) och personligt initiativ samt huruvida det sambandet medieras av individens självtillit och hanteringsstrategier. Data insamlades genom en internetadministrerad enkät som fylldes i av individer med ett heltidsarbete, där 127 kompletta svar erhölls. En regressionsbaserad medieringsanalys genomfördes för att analysera data. Resultaten visade att det fanns ett positivt signifikant samband mellan samtliga arbetsmiljöfaktorer och personligt initiativ. Vid medieringsanalyserna hade självtillit en medierande effekt på relationen mellan dels arbetskontroll och personligt initiativ samt socialt stöd och personligt initiativ, detta resultat är i enighet med tidigare forskning (Speier och Freses, 1997). Hanterings-strategier hade en signifikant svag medierande effekt på relationen mellan arbetskrav och personligt initiativ. Där den svaga effekten kan bero på att arbetskrav inte delas upp i utmanande och hindrande krav. Sammanfattningsvis lyfter studien fram självtillit som den starkast medierande faktorn vad gäller sambandet mellan arbetsmiljö och personligt initiativ, vilket bör främjas om man eftersträvar ett ökat personligt initiativ.

Titel: Ett varumärke inom ett varumärke Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Jenny Jansson och Linnea Mohlén Handledare: Jonas Kågström Datum: 2014 – Maj   Syfte: Syftet med denna studie är att analysera vilka utmaningar en fastighetsmäklare ställs inför i skapandet av ett personligt varumärke, inom en franchiseorganisation.   Metod: I denna studie har data genererats genom att en webb-baserad enkätundersökning skickats ut via e-mail. Enkäten skickades ut till 1 700 verksamma fastighetsmäklare inom fyra olika franchiseorganisationer. Det insamlade materialet analyserades sedan i statistikprogrammet SPSS, de analyser som genomfördes var korrelationsanalys, faktoranalys och klusteranalys.   Resultat & slutsats: Denna studie har funnit att det finns två grupperingar inom den berörda urvalsgruppen. Den ena gruppen föredrar att marknadsföra det personliga varumärket och den andra gruppen föredrar att marknadsföra företaget de representerar. Studien har även uppmärksammat att förtroende från arbetsgivaren har främst inverkan på hur väl den enskilde fastighetsmäklaren kan arbeta med sitt personliga varumärke samt att ett personligt varumärke växer starkare med tiden.   Förslag till fortsatt forskning: Denna studie undersökte fenomenet på ett översiktligt sätt för att skapa en grund i detta forskningsområde. Förslagsvis bör resultatet från denna studie undersökas med en kvalitativ metod för att gå in djupare på fenomenets inverkan i franchiseorganisationer.   Uppsatsens bidrag: Denna studie ger ett bidrag genom att framställa en vägledning för hur franchiseorganisationerna och den enskilde fastighetsmäklaren ska ta till sig fenomenet personligt varumärke. Studien syftar till att analysera vilka utmaningar fastighetsmäklaren ställs inför i arbetet med det personliga varumärket och i samband med detta identifiera hur de aktiva fastighetsmäklarnas inställning gentemot ämnet ser ut.   Nyckelord: Franchise, företagsidentitet, personligt varumärke, personlig marknadsföring, förtroende.

No description available.

Användandet av sociala medier av politiker har fått global spridning de senaste åren. Med Obama i framkant har det visat sig att det är betydelsefullt att ha ett starkt personligt varumärke på sociala medier såsom Twitter. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några svenska politiker konstruerar ett personligt varumärke via mikrobloggen Twitter. Vi har undersökt hur politikerna framställer sig och vilka roller som synliggörs, samt vilken agenda som ligger bakom deras framställning. Vi har använt oss av flera olika teoretiska begrepp för att analysera vårt material. För att analysera vilka olika roller som framställs har vi använt oss Erving Goffmans begrepp privat och offentlig, samt retoriska analysbegreppen ethos, logos, pathos för att synliggöra politikernas trovärdighet. Studiens huvudsakliga resultat visar att politikerna framställer fem olika roller i sina tweets. De roller som synliggörs är den personlige politikern, partipolitikern, den trovärdige politikern, den informerande politikern och den känslosamma politikern.

Personligt självkoncept och grit är två psykologiska fenomen som undersöks ofta men inte i relation med varandra och inte kopplade till musiker. Grit har associerats med akademisk framgång och goda resultat och det är en egenskap som framstående ledare inom alla professionella områden verkar ha. Den kännetecknas av passion och uthållighet och tros vara en större prediktor för akademisk eller professionell framgång än intelligens eller talang. Grit kan påverkas av olika psykologiska faktorer såsom självkoncept. Självkoncept innefattar individens globala uppfattningar av sig själv på alla nivåer: fysiskt, akademiskt, professionellt, socialt och personligt. Sättet en individ uppfattar sina privata och individuella aspekter kallas för personligt självkoncept. Studien har syftat att undersöka om det finns ett samband mellan personligt självkoncept och grit hos professionella och amatörmusiker men också att förstå om det finns några skillnader i grit och personligt självkoncept mellan professionella och amatörmusiker och mellan kvinnor och män som är professionella eller amatörmusiker. Studien baserades på en kvantitativ metod och data samlades in genom en webbenkät som delades på sociala medier och mejl. I studien deltog 97 musiker med olika ålder, både professionella (n = 68) och amatör (n = 29), både män (n = 38) och kvinnor (n = 59) med internationell bakgrund. Studiens resultat visade en signifikant positiv korrelation mellan personligt självkoncept och grit hos musiker. Utifrån resultatet är dessa två fenomen kopplade till varandra, desto bättre självkoncept man har desto högre nivå på grit. Resultatet visade att det finns en signifikant skillnad i grit mellan kvinnliga och manliga musiker där kvinnliga musiker hade en högre nivå på grit än manliga musiker. Studiens resultat visade ingen signifikant skillnad mellan professionella och amatörmusiker i avseende på grit, vilken kan tolkas som att professionella och amatörmusiker hade ungefär samma grit nivå. Utifrån studiens resultat finns det ingen signifikant skillnad i personligt självkoncept mellan amatör och professionella musiker eller mellan män och kvinnor som är professionella eller amatörmusiker. / Personal self-concept and grit are two psychological phenomena that are studied often but not in relation to each other and not linked to musicians. Grit has been associated with academic success and good results and it is a quality that prominent leaders in all professional fields seem to have. It is characterized by passion and perseverance and is believed to be a greater predictor of academic or professional success than intelligence or talent. Grit can be influenced by various psychological factors such as self-concept. Self-concept includes an individual's global perceptions of himself on all levels: physical, academic, professional, social and personal. The way an individual perceives his private and individual aspects is called personal self-concept. The study aimed to investigate whether there is a connection between personal self-concept and grit in professional and amateur musicians, but also to understand if there are any differences in grit and personal self-concept between professional and amateur musicians and between women and men who are professional or amateur musicians. The study was based on a quantitative method and data was collected through a web survey that was shared on social media and email. The study involved 97 musicians of different ages, both professional (n = 68) and amateur (n = 29), both men (n = 38) and women (n = 59) with an international background. The results of the study showed a significant positive correlation between personal self-concept and grit in musicians. Based on the results, these two phenomena are linked to each other, the better self-concept you have, the higher the level of grit. The results showed that there is a significant difference in grit between female and male musicians where female musicians had a higher level of grit than male musicians. The results of the study showed no significant difference between professional and amateur musicians in terms of grit, which can be interpreted as meaning that professional and amateur musicians had approximately the same grit level. Based on the results of the study, there is no significant difference in personal self-concept between amateur and professional musicians or between men and women who are professional or amateur musicians.

Sammanfattning Denna studiens ansats är att förstå på vilket sätt som storytelling används för att reflektera det personliga varumärket på sociala medier. Tillhörande frågeställningar är varför storytelling använd på sociala medier samt hur storytelling och personligt varumärke hänger ihop. Arbetet utgår från en kvalitativt tolkande forskningsansats där två fallstudier har observerats genom att kolla på videos i form av vloggar på YouTube. Personerna som har studerats presenteras individuellt genom att återberätta de 40 videos som har observerats utifrån ett observationsschema. Dessa presenteras som Person 1 samt Person 2 i texten för att inte nämna deras namn, pronomen som används behöver inte heller stämma med verkligheten. I båda studiefallen är det personlighet och livsstil som speglas i deras storytelling och personliga varumärken, ibland på olika sätt. Det ena fallet bottnar i personens passion för veganism, medmänsklighet och hjärtefrågor vilket presenteras på ett äkta och inspirerande sätt. I det andra fallet uppträder personen energiskt och passionerat med syfte att underhålla. Det uttrycks som viktigt att ha kul i vardagen och humor karaktäriserar personens berättelser. I det andra fallet kan mottagare känna igen sig i vardagslivet och att ha kul med nära och kära. Det första fallet bygger istället på att känna igen sig i genuinitet och uttrycker exempelvis att det är okej att misslyckas. Båda fallen uttrycker en stark entreprenörsanda av att prestera och har ett tillmötesgående beteende till att interagerar med sina tittare, dock på olika sätt. Båda använder storytelling utifrån sina egna känslor med även tittarnas. Fall ett gör det genom att ta tittarna på en “känslomässig bergodalbana” medan fall två sprider mycket glädje och energi. Deras storytelling präglas av olika typer av berättelser i och med att deras personligheter och livsstil skiljer sig. De har dock samma agenda med sin storytelling, den ska skapa en starkare relation mellan tittarna och deras personliga varumärke. Slutsatsen för arbetet visar därmed att storytelling används på sociala medier som ett redskap för att marknadsföra eller stärka relationen mellan publiken och varumärket. Storytellingen ska samtidigt spegla personen som står bakom det personliga varumärket som presenteras.

Genom studien har jag kommit fram till att det nära samarbete som klient och personligt ombud har, gör att informanterna upplever sin situation med personligt ombud bra. Det innebär att informanterna upplever sin vardag bättre, sedan de fick tillgång till personligt ombud. Informanterna har genom personligt ombud fått ökad kontroll över sitt liv, eftersom de upplever att de har bättre förutsättningar vid myndighetskontakter när deras personliga ombud hjälper dem med detta. Det positiva bemötandet från de personliga ombuden är A och O, klienterna känner sig både sedda och förstådda. Även då mina informanter och de personliga ombuden har olika åsikter, kan de resonera. Informanterna i min studie upplever att där blir en dialog, att de personliga ombuden lyssnar på dem. Stödet från de personliga ombuden gör att medverkan för informanterna underlättas vid myndighetskontakter, dels för att de får konkret hjälp. Men också för informanterna upplever att närvaron av de personliga ombuden gör att myndighetskontakter blir positivare. Det positiva bemötandet informanterna får från sina personliga ombud är viktigt, de upplever att de blir respekterade. Informanterna upplever att deras livssituation blivit bättre, eftersom de har fått hjälp med att reda ut sin svåra ekonomiska situation. De upplevde att deras personliga ombud varit och är, ett stöd för dem. Men särskilt i början av kontakten, när informanterna själva ansåg att de inte hade förmågan att klara vardagen. De upplever att stödet från de personliga ombuden, har gett dem bättre självförtroende som gjort att de blivit socialt aktivare.Payne (2002) menar att empowerment har blivit ett allt viktigare synsätt när det gäller social utveckling, men också att det finns en stor fara i detta arbetssätt. När man flyttar över makten från omgivningen kan klienten bli utan stödåtgärder, om klienten inte har uppnått tillräcklig förmåga själv att hantera ansvaret som det innebär. Men utifrån intervjuerna så har klienten inte blivit utan stödåtgärder, utan snarare att deras personliga ombud finns kvar. Men i mindre utsträckning än i början av deras kontakt, eftersom behovet av hjälp inte är lika stort nu. Jag upplevde att klienterna kände en trygghet, de vet att deras personliga ombud finns kvar som ”back upp”. Denna vetskap gör att klienterna vågar agera på egen hand. Dels för att klienterna har blivit självständigare, för att deras självförtroende har växt. Men också för att deras sociala kompetens har ökat. Dessutom tog de personliga ombuden i inledningsskedet av kontakten tag i det som var akut, som skuldsanering, bostadsbidrag etc. Detta har gjort att de praktiska problemen blivit mindre eller att de inte finns längre, men också att klienterna faktiskt i den nära kontakten med sina personliga ombud till viss del har lärt sig hur de själva ska agerar.De främsta framgångsfaktorerna för klienterna som jag upplever det, är bemötande från de personliga ombuden. Bemötandet var centralt i alla intervjuerna, och viktigt för klienterna. Klienterna upplevde att deras personliga ombud var hjälpsamma, snälla, lyssnade, var trevliga och förstående. Detta tolkade jag som en avgörande betydelse för klienterna skulle orka gå in i en empowerments-process. Enligt Boman & Jönsson (2006) måste vi utgå från att alla är olika snarare än att alla än lika. Där ett bra bemötande ofta handlar om vilka föreställningar om funktionshinder som finns hos personer utan funktionshinder, där våra attityder påverkar våra handlingar. Det är inte ovanligt att funktionshindret överskuggar allt och ger full identitet och föreställningar om svaghet och oförmåga vilket får förödande konsekvenser för den enskilde individen som inte följer normen eller kan ta för sig i samhället. Dessa konsekvenser begränsar de personliga ombuden genom att de möter klienterna med förståelse och tid, de möts som två individer.Genom intervjuerna har också träffpunkten nämnt som betydelsefull för mina fem informanter, detta tolkar jag också som den har en enorm betydelse för informanterna. Träffpunkten står för den dagliga sociala kontakten, för de flesta av informanterna. Detta gör att de får en möjlighet till återhämtning, där deras arbete och samarbete med handledare gör att de får kraft att själv kunna vara mer aktiva i det som rör deras vardag och liv. Däremot är informanterna snarare i en återhämtningsprocess, en process som kan leda till empowerment. Syftet med empowerment är att hjälpa klienten att få makt över beslut och handlingar som rör deras eget liv. Detta kan uppnås genom att stärka klientens förmåga att utöva denna makt och att flytta över makt från omgivningen till klienterna, där personligt ombud skall argumentera för klienternas åsikter och behov, men också att åstadkomma social förändring. Till viss del har klienterna fått makt över beslut och handlingar som rör deras eget liv, men fortfarande är där långt kvar för klienterna innan de uppnått empowerment som det definieras i litteraturen. Men utifrån klienternas perspektiv upplever de empowerment, eftersom stödet från de personliga ombuden har gjort att de fått bättre livsvillkor.Enligt Nilsson & Malm (2002) är arbetssättet case management och funktion inte kopplad till någon specifik yrkesgrupp och kan på vissa ställen också innehas av icke professionella. Enligt Personligt ombud (2006) är rekrytering av personligt ombud den avgörande förutsättningen för en framgångsrik verksamhet. Under intervjuerna framkom inte vad för utbildning informanternas personliga ombud hade, däremot att informanterna var nöjda med sina personliga ombud. De pratade varmt om sina personlige ombud, och bemötandet var centralt i intervjuerna. Informanterna menade att även om de inte alltid hade samma inställning, så hade de en dialog. Jag fick uppfattningen utifrån intervjuerna att de personliga ombuden var professionella i sitt bemötande, vilket kan beror på rekryteringen. De som söker tjänsten har ett stort intresse för att arbeta med personer med psykiska funktionshinder, och vet att service, vård och stöd ska vara anpassade efter individens förutsättningar. Detta kan jag koppla till Blomdahl Frej (1998) socialpedagogiska förhållningssätt, där det främsta arbetsredskapet är relationen. Där man ser och bemöter varandra som personer och utgår från klientens förmågor. Holm (2001) menar att alla möten med en hjälpsökande är betydelsefulla, det innebär att det ställs höga krav på den professionelle hjälparens förmåga att hantera dessa möten. Motparten skall känna sig sedd, bekräftad och förstådd. Syftet med empati inom ramen för ett professionellt förhållningssätt är att ge vägledning i bemötandet och hjälpen åt de hjälpsökande. Utifrån intervjuerna får jag uppfattningen att de personliga ombuden har detta professionella förhållningssätt i mötet med klienterna, en empatisk förmåga som bidrar till återhämtning.Utifrån intervjuerna kan jag använda begreppet återhämtning, för att informanterna har börjat skaffa sig makt över sitt liv. De har börjat vara aktivare både i det sociala livet, och vid myndighetskontakter. Empowerment för att de fortfarande är i behov av hjälp och stöd från sina personliga ombud, men bara till viss del. Men trots allt ringde de fortfarande till sina personliga ombud, särskilt då när det gällde myndighetskontakter Enligt Hansson (2005) används empowerment för att understryka behovet av att stärka situationen för psykiskt funktionshindrade. Klienterna upplevde att de fått självförtroende, och blivit socialt aktivare. Kontakten med deras personliga ombud var mindre kontinuerligt nu, men de tyckte det var en trygghet att deras personliga ombud fanns till hands. Klienterna ringde när de behövde hjälp eller stöd, och när inte klienterna hört av sig på ett tag ringde deras personliga ombud till dem. Klienterna träffade sina personliga ombud 1-2 gånger/vecka nu, de ansåg att det största behovet av stöd och hjälp var i början av kontakten. Eftersom de personliga ombuden då behövda reda ut klienternas ekonomiska situation, som var mycket besvärlig.Enligt Psykiatrisamordning (nr 5, 2006) är ekonomin en aspekt som det sällan talas om, men ekonomisk misär är ett stort hinder för återhämtningen Detta framkom också genom intervjuerna hur lättade och glada klienterna var, över att de fått hjälp med att reda ut sin ekonomiska situation. Printz (2004) menar att en stor del av de psykiskt funktionshindrade på grund av sin sjukdom inte har förmågan att framföra vad de är i behov av. Författaren menar vidare att psykiskt funktionshindrade kan ha olika svårigheter i den vardagliga livsföringen som exempelvis handlingsförlamning. Detta framkom tydligt genom intervjuerna, där informanterna hade svårigheter att ta hand om sin ekonomi. De hade också svårt att veta vad de kunde få hjälp med, t ex. tandvårdskort eftersom medicinerna påverkat åtminstone två av informanternas tänder negativt.Agrell (2002) menar att hur stort det psykiska handikappet blir, är beror på vilket bemötande och stödinsatser den psykiskt funktionshindrade personen får. Stödet från de personliga ombuden och mötesplatsen minskade det psykiska funktionshindret för klienterna, eftersom både arbetsförhållande och bemötande gjorde att de kunde hantera sin situation. Payne (2002) menar att i ett personligt inriktat arbete använder man sig av klienternas färdigheter och styrka i syfte att förbättra deras kompetens genom hjälp till självhjälp. Det framgår tydligt genom mina intervjuer att både träffpunkten och de personliga ombuden fokuserar på det klienterna är bra på, vilket stärker dem. De har levt många år i skuggan av sin sjukdom, detta har gjort att de tappat tron på sig själv. Nu får de uppmuntran och stöd, att plocka fram de färdigheter som de har. Detta ger hjälp till självhjälp, klienterna är kanske inte symptomfria, men de har blivit starkare. Genom stödet från de personliga ombuden och arbetet på träffpunkten, har de utvecklat en annan roll än bara patient/klient. Detta kan jag tolka som att de personliga ombuden och träffpunkten har en avgörande betydelse, om klienten skall få kontroll över sitt liv och uppnå empowerment. / Kronkvist, M. Klient, personligt ombud och empowerment - ur ett klientperspektiv. Client, case manager and empowerment - out of client perspective. Examensarbete i socialt arbete 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för socialt arbete, 2007.Undersökningen bygger på en empiriskt kvalitativ studie med en utforskande ansats, utifrån ett klientperspektiv. Ett övergripande syfte är att undersöka om personligt ombud kan bidra till att klienterna får ökat självförtroende och kontroll över sitt liv dvs. empowerment. Framförallt vill jag studera hur klienterna själva upplever det att ha ett personligt ombud. Mitt syfte är även att belysa klienternas upplevelser och erfarenheter av personligt ombud, utifrån ett klientperspektiv.Undersökningen visar att klienterna är mycket nöjda, och att de har ett stort förtroende för sina personliga ombud. Klienterna upplever att det är ett stöd och en trygghet att ha ett personligt ombud, särskilt vid myndighetskontakter. Klienterna framhåller det positiva bemötandet, stödet vid myndighetskontakter, och att de personliga ombuden är flexibla som viktigt. Dessa faktorer indikerar om att det främjar klienternas autonomi och oberoende, men också att stödet besparar klienterna frustration som annars skulle ha försämrat deras hälsotillstånd. Undersökningen visar genom klientintervjuerna, att det positiva bemötandet gör att klienterna successivt utvecklar ett självförtroende som främjar deras självständighet.Undersökningen visar också att deras träffpunkt fyllde en mycket viktig funktion för den dagliga sociala kontakten, där har de ett arbete, vänner och handledare som de kan prata och omgås med.

Det personliga ombudets uppdrag kommer ifrån klienten själv, vilket medför ett större brukarinflytande och delaktighet i beslut som berör individen. Denna studie genomförs med en kvalitativ metodansats och har syftet att undersöka hur personliga ombud upplever sin roll i arbetet med personer med psykiska funktionshinder. Fenomenologiska analysmetoden används i studien. Resultatet visar på att upplevelsen i rollen som personligt ombud är det viktigt att jobba för klienten, på dennes uppdrag och vilja, vara följsam och lyhörd för önskemål. Att visa för klienten på vilka alternativ och möjligheter till insatser som finns i samhället utan att ta makten ifrån klienterna är viktigt. De personliga ombuden poängterar att klientens behov ska vara det centrala, och dennes syn på sin tillvaro ska stå i fokus och representeras. Det personliga ombudet tar klientens sida, stöttar i detta, och främjar till det goda och leder klienten framåt. Begränsning i arbetet som personligt ombud upplevs komma från klienterna själva utifrån insatser, den komplexa livssituation klienterna befinner sig i och av samhället. Det finns en komplexitet i att som personligt ombud inte verka för någon myndighet. Fördelarna är att det skapar mer handlingsutrymme, nackdel att se problemen för individen men inte vara kapabel att fatta beslut eller bistå med direkta insatser.