A new law regulating homosexual relations was in the year of 2009 introduced in the parliament of Uganda, resulting in wide condemnation from the west. The bill proposed harsh penalties for homosexual behavior and gay advocacy, including, but not limited to, the death penalty and life imprisonment. Despite the damning critique from certain western countries the law garnered strong support among Ugandan nationals. To understand this discrepansy my thesis sets out to comprehend the reasoning behind the bill’s national popularity. Is it possible to make sense of a law that from a liberal western perspective could be considered nonsensical? To develop an understanding of the motivations behind the bill, this paper aims to identify and analyze frequently used arguments in support of the ”anti-gay law”. This analysis is primarily achieved through the implementation of a postcolonial perspective containing terminology inspired by Frantz Fanon, and Kristen Cheneys discussions regarding ”postcolonial amnesia”. More general aspects associated with postcolonial theory are also included and a ”liberal western perspective” is additionally implemented to empahasize the contribution of the postcolonial perspective. The study identified four different types of arguments that were commonly used in support of the bill. The first stated that homosexuality is a western phenomenon contrary to African values, the second claimed that homosexuality is a threat to the family, the third that it’s a sin in conflict with religious values, and it was lastly argued that homosexuality doesn’t qualify as one of the human rights. All of the aforementioned arguments were shown to be more comprehensible through the implementation of a postcolonial perspective. The branding of homosexuality as western and ”un-African” was for example demonstrated as explainable when viewed as a reaction to western hegemony and historical colonial exploitation, as well as a drive to create and uphold an independent national identity. A similar pattern is also identified in connection with the other arguments, and is primarily established through the reasonings of Frantz Fanon. Kristen Cheneys use of ”postcolonial amnesia” is also implemented to make sense of glaring paradoxes in the arguments supporting the law.

The aim of this qualitative study is to examine how teachers comprehend and interpret the subject of Religious Studies in Sweden; and how these interpretations manifest themselves practically in their teachings. The theoretical framework of the subject Religious Studies can be perceived and interpreted in different ways. This interpretation, as well as its practical implementation, is a process that is largely determined by a teacher’s knowledge of: pedagogical content knowledge, subject matter knowledge and curricular knowledge. The examination is based on eight semi-struc-tured interviews with Religious Studies teachers. Perceptions and methods were explored with each of them, the output of which has been analysed and themed. The result of the study clearly demonstrated that the main purpose of Religious Studies teaching was to increase the acceptance and tolerance of its students. It also revealed that due to the breadth and complexity of subject matter, the practical implementation of their teaching approaches varied significantly. Furthermore, its effectiveness is not only influence by the teaching approach itself, but also by individual’s own personal development.

Syfte – Denna studie undersöker hur verksamma lärare i årskurs 1–3 undervisar i religionskunskap om världsreligionerna, kristendom, islam och judendom i mångkulturella och homogena klasser i svenska skolor. Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader i undervisningen mellan de två olika elevgrupperna, samt vilka faktorer som påverkar lärares val av undervisningsinnehåll. Ur ett lärarperspektiv ska denna studie dessutom öka insikten över hur lärare påverkas och utformar sin världsreligionsundervisning utifrån olika elevsammansättningar. Metod och teori– Undersökningen genomfördes med hjälp av en webbenkät som innehöll 26 frågor med varierande svarsalternativ. Enkäten består av två delar, bakgrundsfrågor samt frågor om religionsundervisningen och besvarades av 103 respondenter. Den insamlade empirin undersöks utifrån ramfaktorteorin. Resultat – De huvudsakliga resultaten visar att skillnaden mellan mångkulturella och homogena elevgrupper är liten. Det finns dock en skillnad i hur mycket uppmärksamhet högtiderna gavs i de olika religionerna mellan elevgrupperna. Läroplanen anses vara den faktorn som styr religionsundervisningen i högsta grad då resultatet visar att lärarna utgår från den när de planerar sin undervisning. Avslutningsvis diskuteras resultatet i relation till den tidigare forskningen och ramfaktorteorin. / Purpose – This study examines how active teachers in grades 1-3 teach religious studies about world religions, Christianity, Islam and Judaism, in multicultural and homogeneous classes in Swedish schools. The purpose of the study is to examine whether there are differences in teaching between the two different groups of students, as well as the factors influencing choice of teaching content.  From a teacher's perspective, this study will also increase insight into how teachers are affected and thereby designing their world religious teaching based on different student compositions. Method and theory– The survey was conducted using an online survey that includes 26 questions with varying response options. The survey consists of two parts: background questions; and questions about religious education and was answered by 103 respondents. The collected empirics is analyzed based on the framework factor theory. Results – The main results show that the difference between multicultural and homogeneous groups of pupils is insignificant. However, there was a difference in how much attention the religious holidays were given in the different religions between the student groups. The curriculum is considered to be the factor that governs religious education to the highest degree as the results show that teachers start from it when planning their teaching. Finally, the results are discussed in relation to the previous research and framework factor theory.

Det didaktiska ämnesfältet gör det möjligt att undersöka vilka metoder yrkesverksamma lärare applicerar i undervisningen i religionskunskap 1 för att uppnå de krav som ämnesplanen kräver. Denna kvalitativa och kvantitativa undersökning undersöker vilka utmaningar lärare ställs inför och hur dessa utmaningar kan tacklas i religionsundervisningen samt i mångreligiösa klassrum. Denna studie grundar sig i en diskursteori och utgår ifrån en enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer som visar på vilka utmaningar som existerar inom ämnet samt hur dessa utmaningar kan bemötas. Studien visar att tiden för undervisningen i ämnet religionskunskap 1 är bristfällig och att mycket stoff ska förmedlas på kort tid. De didaktiska metoder som lärare tillämpar berör kommunikationsfrågor, att arbeta ämnesöverskridande och att komprimera delar av material. Även elevperspektivet sätts i fokus som en didaktisk metod där undervisningen individanpassas. Studien visar också att det finns en osäkerhet kring vad lärare kan ta upp i religionsundervisningen i mångreligiösa klassrum och att lärare saknar ett stöd kring den didaktiska balansgång som råder.

Den här studiens syfte att är analysera den implicita ecklesiologi som kommer till uttryck i Engelbrektskyrkans kyrkobyggnad, kyrkorum och materialitet, sådan den var när den byggdes. Utgångspunkten är att kyrkobyggnaden, -rummet och kyrkans materialitet bär på ecklesiologisk information, som genom att synliggöras ger en bild av den syn på vad kyrkan är och bör vara som var rådande vid tiden för kyrkans byggande. Genom en begränsad fältstudie, litteraturstudie och en semi-strukturerad intervju avtäcks och analyseras den implicita ecklesiologi som kyrkan bär på. Studiens slutsats är ett synliggörande av en ecklesiologi där kyrkan är den plats som möjliggör mötet mellan Gud och människa. I Engelbrektskyrkan möter människan bilden av en undervisande, segrande och kärleksfull Kristus som har famnen öppen för sina barn. Både den bild av Kristus och den bild av kyrkan som framträder är bilden av det starka, vackra som inte är sårbart. Genom analysen av de konkreta uttrycken för kyrkan framträder också en ecklesiologi där ett statskyrkoideal bryter mot ett folkkyrkoideal.

The aim of this study is to examine and summarize what some Jewish, Christian and Islamic theologians answer to the question about why God created mankind. The theologians are divided in two categories. The first category deals with the time which the theologians are from; the medieval period and the modern period. The second is focused on the religions from which each one of them are a part of. The goal of this study is to reach an understanding of what different answers there are to this question and what can be concluded from what has been said. This study aims to solve this issue by working with three questions: What explanations and interpretations from medieval and modern theologians with Jewish, Christian and Islamic view give light to why God created man? What can be said of the examined answers to this question? What strategies can handle the problem of discord about why God created man? The conclusion of this study shows from the gathered data what can be said about human nature. The interpretations of the story of Adam and Eve for example, show that man and woman share a strong bond between each other due to having been created simultaneously and sharing one body. What this study contributes to as well is two alternative strategies that can help handle the problem of discord.

Som ung skådespelare var jag märkligt orustad inför mötet med de oundvikliga tomma mellanrum av ovisshet som väntade mig mellan uppdrag i mitt yrkesliv som frilansande skådespelare. Vem är jag när jag inte står på scenen? Som skådespelare behöver jag andra för att utöva mitt yrke, så när jag är ensam – vad är jag då? Hur handskas man med den här sidan av yrket och väl i arbete – hur handskas jag med den ovisshet och osäkerhet som är en förutsättning för konsten och kanske också för livet?  Genom att sätta ord på en praktisk erfarenhet av att arbeta som frilansande skådespelare och på det konkreta sceniska arbetet och genom att spegla denna erfarenhet i filosofisk litteratur lyfter jag den osäkra tomheten som möjlighet – kanske till och med som nödvändighet. En öppen tomhet.

The Islamic movement study mostly focused on radical, extremist, violent, or military aspects. The current research was carried out to examine the nonviolent elements of the Islamic movement. Based on the ethnographic photo research conducted in the Ethiopian Muslims Protest, the Islamic movements nonviolent aspect investigated. The Ethiopian Muslims were organized social media-led protests called Let Our Voices be Heard for their religious rights between 2011 and 2015. The study first examined where this Let Our Voices be Heard protest fits in civil resistance studies. Second, it investigated Facebook's role in initiating, organizing, and sustaining the nonviolent Islamic movement in Ethiopia. Using Johnston's defining terms of social movement theory, the Let Our Voices be Heard protest tested. The result shows that the protest well fit with the dimensions and components of social movement theory. The result indicates that the Let Our Voices be Heard protest exemplifies nonviolent Islamic movement in the Eastern Africa region, Ethiopia. The study further shows that Facebook, when used for a common goal, is a robust platform for successfully mobilizing nonviolent Islamic movements.

This thesis looks into a current trend within the Christian community online, namely Christian YouTube channels. The thesis revolves around the channel Coffee and Bible Time, a channel run by three women, and asks two main researh questions: 1. Which theological arguments or values are expressed in Coffee and Bible Time regarding God, the Bible, and view of women, and how does the channel argue for these? and 2. What criticism can be aimed at the channel from a queer-feminist theological perspective? The theory and perspective used to research these questions is a queer-feminist theology, mainly inspired by theologians Linn Marie Tonstad and Susannah Cornwall. For this thesis, an analysis of ideas is used as the method for discovering the channel's views. Regarding the result, in sum, the channel has a high regard of the Bible as the highest authority in life, which impacts their view of God and of women. God is also the one with power in relation to human beings, while humans are viewed as sinful and weak. Women are usually talked about in relation to men, in future marital relationships.  Coffee and Bible Time is an interesting example of women who have authority online, and who are theologically serious. Their theological background is Evangelical Christianity, which usually has a conservative view regarding same-sex relationships. The queer-feminist theological critique looks at the channel's upholding of gender binaries, how the women talk (or do not talk) about same-sex relationships, alternative interpretations of the Bible, and the (sometimes harmful) power of sexuality.

Denna undersökning syftade till att undersöka vad som ligger bakom beslutet att välja ett liv inom en religiös traditionsbunden systerorden, i dagens samhälle där individualism, kommersialism och sekulära värden dominerar. Genom ett fokus på systerorden Daughters of Saint Paul och en kvalitativ analys av publicerat material i form av boken Millennial Nuns- reflections on living a spiritual life in a world of social media, samt det material de själva publicerat under hashtaggen #medianuns på plattformen Instagram, var syftet att försöka uttyda vilka motiv och drivkrafter som legat bakom systrarnas beslut att välja ett vigt religiöst liv där löftet om avhållsamhet, fattigdom och lydnad avges. Syftet har även varit att utröna vilka värden och normer dessa kvinnor ut millenniegenerationen vänder sig till respektive ifrån när de väljer ett liv som syster. Zygmunt Baumans perspektiv, genom boken Liquid Modernity, har tillsammans med tidigare forskning inom religionssociologi och religionspsykologi agerat som guide och tolk till det moderna samhället och i utforskandet av systrarnas bakgrund och omständigheter. Resultatet av undersökningen tyder på att gemenskap och det kollektiva gemensamma syftet, i form av Daughters of Saint Pauls mission genom diverse medier, är av större vikt än ett fokus på individualism. Att tydliga ramar i ett dogmatiskt religiöst sammanhang med ledarskap och vägledning i form av katolska kyrkans lära, vigningslöftets betydelse och en vilja att dedikera sitt liv till en gudsgestalt, väger tyngre än tvåsamhet, karriär och ett individfokus.