This research overview addresses how Christianity and Islam are represented in Swedish religion textbooks for lower- and upper-secondary schools. It also scrutinises how pupils positioned in either one of these religions perceives the representation during non-confessional religious education. The aim of this essay is to clarify, for religion teachers in Sweden, the importance of analysing textbooks intended for use. The study aspires to encourage religion teachers to be more aware of how they unconsciously/consciously present these religions and their adherents partaking in the class. The findings in this research indicate that teachers and textbooks legitimise and/or delegitimise the systematic and constructed social hierarchy that can enable an “us versus them” mentality. Moreover, it shows that some religion textbooks portray these two religions stereotypically as, among other things, homogenous and outmoded. These stereotypes can transfer and emerge on a classroom level, affecting students positioned within Islam and Christianity with frustration and worry. Stressing that a misrepresentation of their religions might influence their classmates to intolerance and scepticism. The selection of studies used in this essay was found through searching in the following research databases: Libsearch (EBSCO), Swepub and ERIC. The composed material shows that textbooks and teachers can either reinforce or prevent the production of negative preconceived notions of these religions.  Deviating from generalising and reproducing the implied stereotypes has been challenging. Worthy of acknowledgement is the awareness of both our and the researchers’ backgrounds which is predominantly Euro- and Christocentric. Even though there is a great and firm dedication intending to digress from this, our white European heritage and Christian roots will influence this analysis unintentionally.

Following developments in the last decades in the philosophical and theological studies of film, this study investigates film noir from the classic Hollywood era (1940-1959) from this perspective. It presents the key ideas behind the fields of film-philosophy and film-theology. Turning more specifically to film noir, the study addresses themes that come to the fore in these films, focusing especially on the depiction of human existence as characterized by a need for escape, that is at the same time impossible. The set of questions that arises with this starting point is developed through readings of a number of films, most lengthily Laura (directed by Otto Preminger, 1944) and Criss Cross (Robert Siodmak, 1949). It is suggested that film noir in interesting ways problematizes the persistent post-Enlightenment view of the subject as first and foremost rational and autonomous, and further, that film noir can be seen as following the Christian doctrine of original sin in seeing human existence as standing in need of redemption, while holding that it is at best uncertain if such redemption is possible.

The purpose of this thesis is to analyze and compare a Christian and transhumanist worldview, particularly with regard to the compatibility between their views on humanity and human nature. The analysis utilizes Leslie Stevenson's analytical framework of what constitutes a theory of human nature, coupled with the philosophical method of analyzing the contents of ideas, advocated by Carl-Henric Grenholm. Through examination of articles authored by transhumanists and representatives of the Swedish church, the thesis examines how, and in what way, transhumanist visions of the technological advancements of humanity could be argued to harmonize with the Christian notions of Imago Dei and co-creation. The analysis concludes by summarizing which arguments for or against compatibility prove to be most convincing and argues that, given certain essential conditions, there could be compatibility between a Christian and transhumanist view of humanity.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka attityden mot datorspel i undervisning hos religionslärare på gymnasienivå i Luleå kommun. En enkätundersökning och en intervjuundersökning med hermeneutisk utgångspunkt ligger till grund för detta. Enkätundersökningen visade att attityden var neutral lutandes åt det negativa, medan intervjuundersökningen visade en allmänt positiv inställning till datorspel i undervisning. Denna diskrepans kunde åtminstone delvis spåras till att vissa av respondenterna på enkätundersökningen, som utgjorde underlag till intervjupersonerna, var, av någon anledning, mer positiva i intervjusituationen än när de svarade på enkäten. Den positiva inställning som intervjuundersökningen resulterade i stämde väl överens med den tidigare forskning som gjorts på lärare i Sverige. I resultatet framkom att lärarna inte var oroliga för datorspels eventuella skadliga inverkan och i vissa fall kunde de ge exempel på hur man kunde använda datorspel i undervisningen. Problem som kunde ses var kostnader och bristande kunskap på hur man skulle använda datorspel på ett givande sätt.

Research was conducted on the ways that smaller organizations establish and maintain their ethical standards as they grow. In this study, the development of business ethics and corporate social responsibility in growing firms is studied using two successful organizations: AB Gavlegardarna and Lantmateriet, both in Gavle. Both the legal compliance strategy and integrity strategy have been used by these firms in guiding their policies with respect to the stakeholders of the organization. The values of the leaders in each of these organizations have been inserted into the business via unwritten policies and by the patterns of ethical behavior by the founders.   Keywords: Business ethics, Corporate social justice, Swedish context

This works seeks to examine a small selection of biographies of Padmasambhava, the figure who introduced and spread the Buddhist teachings in Tibet during the eighth century. These writings appear to have a function that goes beyond merely recounting the details of Padmasambhava’s life and works. Two of these functions – the transmission of various teachings and support for the Tibetan identity – have been the main focus for my investigation.

AbstractThe aim of this study is to examine how individuals, part of a rural Christian parish,express their religiosity and beliefs in a Swedish context. Furthermore this study seeksto understand these religious expressions through different views on social construction,secularization and the privatization perspective, such as lived religion, in particular. Byusing qualitative interviews with 8 individuals analyzed with the theories mentionedabove my results show that secularization has provided many individuals with aChristian identity, however, not necessarily a Christian faith. Instead several of theparticipants show a self-developed religious expression not automatically connectedwith Christian religious practices. One of the participants has, despite a Christiansocialization, developed a non-religious identity. Furthermore my results show that theparticipants do not feel obliged to take part in the parish, its activities nor entertain theidea of becoming active within the Church of Sweden. These results indicate thatsecularization has provided the participants’ reality with either a self-adapted privatizedform of religious expression or a lack of religiosity due to an interrupted Christiansocialization. The results also show a lack of interest in Christian discourse. Thisindicates that the Church of Sweden is not able to retain its relevance in the participants’lives due to its passiveness.

Svenska medborgare har anslutit sig till terrororganisationen Daish. Många av dessa individer kommer från Göteborg. Syftet med denna forskning är att undersöka hur det kom sig att göte-borgare är överrepresenterade bland svenska Daish-medlemmar. Många av Daish-resenärerna har återvänt till Göteborg. I denna forskning undersöks också Göteborg stads strategi för åter-vändande Daish-medlemmar och hur radikaliseringsprocessen ser ut för individer som ansluter sig till våldsbejakande extremism. I denna uppsats tillämpade vi kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Materialet i uppsatsen grundar sig på intervjuer med två göteborgare som har anslutit sig till Daish och sedan återvänt till Göteborg. Intervjuer har också hållits med tre poliser och två so-cialarbetare som arbetar mot våldsbejakande extremism i Göteborg. Resultaten visar att Göteborg sticker ut i listan bland Sveriges särskilt utsatta om-råden, och att orsaken till att Göteborg är överrepresenterat beror på segregation och utanför-skap. Resultaten visar att vissa stadsdelar i Göteborg har hög arbetslöshet, låg utbildning och dåliga skolresultat. Klyftan mellan utsatta områden och övriga Göteborg växer. Invånarna i dessa områden upplever detta som orättvist, diskriminerande samt att det väcker frustration. Undersökningen visar att klyftan utnyttjas av individer med religiös, klan eller patriarkal makt som ersätter den demokratiska strukturen i de segregerade stadsdelarna. Terrororganisationen Daish är en av aktörerna som har utnyttjat övriga samhällets frånvaro i utsatta stadsdelar. In-formanterna påpekar att Daish-rekryterare överöser religiös propaganda på individer som redan är frustrerade på samhället.

Den här uppsatsen är en studie av läromedel från 1960-talet och fram till idag. Syftet med min uppsats är att undersöka hur ämnesområdet ateism tas upp samt i vilken omfattning man gör det i läroböcker från 1960-talet fram till idag. Det jag kommit fram till utifrån mina frågeställningar är följande: Av alla de läroböcker som jag tagit upp i undersökningen är det bara de två böckerna från 1960-talet som låter ateismen få ha en egen rubrik. I de böcker jag nämner från 70-talet och fram till 90-talet tycker jag att de kapitel som tar upp ateism har en viss negativ laddning i sitt uttryck. Religionslös, religionskritik och frågan: ”Finns Gud? Till skillnad från dessa böcker så har läroböckerna från 1990-talet och framåt kapitel, där man tar upp ateism, som har ett positivare uttryck. ”Livets mening”, ”Sökande efter en livskompass”, ”Livsåskådningar utan Gud” och ”Religioner och livsåskådningar”. Ateismen får även en negativ innerbörd när den förknippas så intimt med marxismen och därmed också med de hemskheter som gjorts i marxismens namn. Det kan bli svårt för elever att skilja på att ateismen inte är likställt med marxismen. Det är i princip bara i böckerna från 60- och 70-talen som det görs en åtskillnad mellan olika former av ateism. Den starka kopplingen till marxismen gör även att begreppet ateism ofta beskrivs ur ett historiskt perspektiv. De senare böckerna beskriver hur det ser ut för den enskilda människan vad det gäller troende och ateism. Man uttrycker här ateismen som ett aktuellt och meningsfullt valalternativ. Efter 1970-talets böcker blir det mindre viktigt att precisera olika former av ateism samt att ateismen får mindre utrymme, det skulle man kunna tolka som att ateismen blir mindre intressant som livsåskådning att lära ut. Genom min undersökning tycker jag att det växer fram en bild av att ateismen får ett allt mindre utrymme i läromedlen för gymnasieskolan. Detta tycks ske i två steg. I ett första steg kan man se att i böckerna efter 1970-talet faller preciseringarna av olika former av ateism bort. I ett andra steg faller den historiska beskrivningen av ateism bort i böckerna från 1990-talet fram till idag.